Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2072 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska jordbruket behöver rätt förutsättningar för att ställa om till en hållbar och konkurrenskraftig produktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras på längre sikt med satsningar på nya områden som adresserar livsmedelssektorns behov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras i samarbete med relevanta aktörer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade medel till Skogsstyrelsen för ersättning till markägare som nekas avverkning eller får krav på långtgående hänsyn utifrån bestämmelserna om artskydd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogens bidrag till en växande bioekonomi bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiering av rådgivning för ökad tillväxt i skogen bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är en viktig del i uppbyggnaden av ett robust totalförsvar att kunna tillgodose behovet av rent vatten och en robust och stark livsmedelskedja även i kris och krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en stark beredskap i händelse av krig och kris och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jaktens roll i viltförvaltningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170– ­ ­ 270 individer samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förvaltningsplanen för skarv bör revideras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på en livskraftig rennäring är en grundförutsättning för samisk kultur och för att Sverige ska nå sina miljökvalitetsmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla det svenska och europeiska djurskyddet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 533 764 50 000 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 50 000 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 171 348 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 116 041 15 000 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 ±0 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 740 665 ±0 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 5 637 032 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 149 000 ±0 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 27 200 ±0 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 109 000 ±0 1:14 Livsmedelsverket 327 670 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 204 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 068 306 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 468 013 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 92 330 ±0 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 125 915 10 000 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 160 339 ±0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 738 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter 81 837 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 21 000 5 000 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 53 000 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 115 000 ±0 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 000 000 ±0 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 538 900 ±0 Summa 19 373 352 130 000 Hela landet ska byggas Staten har ett grundläggande ansvar att skapa goda förutsättningar att leva och utvecklas i hela Sverige. Klyftorna mellan stad och land måste minska och jämlikenheten mellan landsbygder och städer behöver öka. För detta krävs ett starkt samhälle som är mer närvarande i form av en stark välfärd, likvärdig skola och myndighetsnärvaro som kan skapa trygghet och goda utvecklingsmöjligheter. Jämlikheten och tilltron till staten raseras när det samtidigt tillåts råda lärarbrist i små glesbygdskommuner, medan flera ytterligare vinstdrivande friskolor etablerar sig i storstäderna. På samma sätt blir det ett växande demokratiskt problem när privatiseringar och marknadskrafter tillåts skapa en orättvis tillgång på allt från apotek till bilprovning och paketutdelning. Känslan av två olika Sverige förstärks nu ytterligare av ökande energikostnader och bränslepriser, som slår extra hårt mot människor som är beroende av bilen. I ljuset av det allvarliga säkerhetspolitiska läge Sverige befinner sig i behöver livs ­ medelsförsörjningen stärkas och bli mer robust. Sverige ska i alla lägen kunna försörja sina invånare med mat och rent vatten och det ska vara enkelt att välja svensk mat i affären och på restaurangen. En växande svensk livsmedelsproduktion skapar dessutom nya jobb, innovationer och miljö- och klimatvinster. Jobben ska också bli fler genom att potentialen i den gröna industriella revolutionen tas till vara. Sverige har unika förutsättningar att vara en ledande nation i den omställning bort från fossilberoendet som väntar under de kommande decennierna. Inte minst skogen är en fantastisk resurs för att ersätta fossila råvaror och minska utsläppen. Skogspolitiken ska fortsatt bygga på ett stort och tydligt ansvar hos skogsägare och frivillighet ska vara grunden i arbetet med att skydda skog med höga naturvärden. Sverige behöver också ta fram en strategi för hela bioekonomis utveckling och potential. Politiken behöver också säkerställa en hållbar förvaltning av vilt och fisk. Rovdjurs ­ politiken ska utgå från rovdjurens påverkan på människor och näringar och respektera Sveriges internationella åtaganden om gynnsam bevarandestatus. Fiskeripolitiken ska vara hållbar och bidra till att vi har bestånd som överlever och kan fiskas. En stark djurvälfärd är viktigt i sig och dessutom en svensk konkurrensfördel. Därför ska den låga antibiotikaanvändningen värnas och tillgången till veterinär stärkas i hela landet. Landsbygdernas utveckling kräver därutöver fortsatta kraftiga satsningar på bland annat vägar och järnvägar, bredband och ny laddinfrastruktur. Ett fossilfritt jordbruk Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk är viktigt ur många aspekter. Det skapar god och hälsosam mat, jobb och öppna landskap runt om i Sverige. Men det handlar också om vår beredskap. De gröna näringarna behövs mer än någonsin för att klara klimat ­ omställningen och för att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Efter Rysslands invasion av Ukraina är det tydligt att Sverige och EU behöver kunna säkra sin egen livsmedelsproduktion även vid ansträngda förhållanden, kriser och ytterst krig. Grunden för en stärkt livsmedelsberedskap är vårt jordbruk och vår livsmedelsproduk ­ tion. EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har svenskt mat på tallriken. Den förra socialdemokratiska regeringen fattade beslut om förslag till Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken för perioden 2023 till 2027. Totalt omfattar den strategiska planen drygt 60 miljarder kronor, där cirka 45 miljarder kronor utgör medel från EU och cirka 15 miljarder kronor är svensk finansiering. Regeringen satsade också cirka 4,3 miljarder kronor på nationella insatser för jordbruket, miljön och utvecklingen av Sveriges landsbygder för åren 2023–2027. Däri ingår stöd till unga lantbrukare som ett sätt att underlätta för generationsväxlingen och få fram nya svenska lantbruksföretag samt för en förbättrad djurvälfärd. Jordbruket har drabbats av stora kostnadsökningar sedan Rysslands invasion av Ukraina. För att säkra livsmedelsproduktionen gick den socialdemokratiska regeringen, tillsammans med Centerpartiet, under våren 2022 fram med stödpaket på över tre miljarder kronor till primärproduktionen. Med anledning av Rysslands oprovocerade och oförsvarliga invasion av Ukraina har kostnaderna för insatsvaror inom jordbruket ökat kraftigt. Därför har den tidigare socialdemokratiska regeringen presenterat flera krispaket på drygt två miljarder kronor till jordbruket och 40 miljoner kronor till yrkes ­ fisket. Vi har också föreslagit en retroaktiv skattenedsättning för diesel som används i jord-, skogs- och vattenbruk med 800 miljoner kronor och utökat Norrlandsstödet med 50 miljoner kronor. Den socialdemokratiska regeringen har även fattat nödvändiga beslut som att tillåta odling på trädesareal, utan att rätten till stöd går förlorad. Det är viktiga åtgärder för att säkra produktionen här och nu. Men mer behövs. För att jord ­ bruket fortsatt ska kunna producera maten vi äter krävs att vi bryter osunda beroenden av skurkstater och fossila insatsvaror. Det är viktigt att jordbruket precis som alla andra sektorer gör vad det kan för att minska användningen av fossila insatsvaror. Det svenska lantbruket har stora möjligheter att bidra till produktion av biodriv ­ medel och bioenergi. I regeringsställning har socialdemokraterna infört stöd till biogas ­ produktion och en klimatbonus för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Man har också tillsatt en utredning för att ta fram förslag till en bioekonomistrategi. Sverige behöver producera mer biodrivmedel och använda råvaror mer effektivt för att inte slösa bort den potential som finns. Bioekonomistrategin ska i första hand fokusera på ökad biobaserad industriell produktion och förädling. För att kunna åstadkomma en snabb utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn krävs en god tillgång till förnybara alternativ, konstaterar regeringen och lyfter sedan fram att Sverige har en outnyttjad potential i restprodukter från jord- och skogsbruket. Det svenska jordbruket behöver rätt förutsättningar för att ställa om till en hållbar och konkurrenskraftig produktion. Vidare står jordbruket inför stora utmaningar med generationsskiften. Att lönsamheten i primär ­ produktionen ökar är ytterligare en förutsättning för att unga ska vilja och kunna gå in i dessa näringar, men fortsatta åtgärder för att underlätta för unga jordbrukare att gå in i dessa näringar är nödvändiga. Ökad robusthet i livsmedelskedjan Genom livsmedelsstrategin, och dess resurser, som sjösattes 2017, har vi för första gången en samlad strategi för att öka lönsamheten i hela livsmedelskedjan. Den senaste utvärderingen av strategin visar på flera positiva trender, bland annat ökade lönsamheten i tre av livsmedelskedjans fyra led innan pandemin slog till. Samtidigt är det uppenbart att omvärlden förändras och att Livsmedelsstrategin behöver uppdateras för att vara relevant i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss. För att få en robust och motstånds ­ kraftig svensk livsmedelskedja och en ökad svensk produktion och försörjningsförmåga så måste livsmedelsföretag verka under rätt förutsättningar. De senaste två åren har livs ­ medelskedjan satts på prov, först genom pandemin och nu genom kriget i Ukraina och efterföljande sanktioner. Dessa omvärldsfaktorer synliggör vikten av att ytterligare förstärka svensk livsmedelsproduktion, inte minst primärproduktionen. För att få en robust och motståndskraftig svensk livsmedelskedja och en ökad svensk produktion så måste livsmedelsföretag verka under rätt förutsättningar. Redan innan Ryssland invade ­ rade Ukraina var delar av sektorn hårt utsatt, med ökade priser på insatsvaror för primär ­ produktionen och en pandemi som gjort djupa sår i restaurang- och besöksnäringen. Vi behöver nu en rejäl kraftsamling för att den svenska livsmedelssektorn ska kunna göra den förflyttning som behövs och på så sätt stärka Sverige. Inte bara för att över ­ leva, sett till dagens osäkerhet och eskalerande kostnader, utan för att kunna leda den hållbara utvecklingen på ett lönsamt sätt och stärka konkurrenskraften på lång sikt. Livsmedelskedjan består av privata aktörer, där varje aktör i varje led måste ta ansvar för att livsmedelskedjan ska fungera och vara robust. Det innebär att såväl stora grossist ­ handlare, livsmedelsföretag och små och medelstora lantbrukare inom primärsektorn är viktiga. Vi behöver nyttja livsmedelsstrategin som en möjliggörare att stärka Sverige genom ökad livsmedelsproduktion som kan förbättra Sveriges beredskap. För att stärka Sverige genom livsmedelsproduktionen behöver livsmedelsstrategin, som innehåller konkreta satsningar inom flera områden, på längre sikt uppdateras. Hittills har den tidigare socialdemokratiska regeringen satsat på följande områden: Kompetensförsörjningen i hela landet Under kris och beredskap så måste livsmedelskedjans företag och personal säkerställa livsmedelsförsörjningen. Här är både bransch och myndigheter eniga om att situationen nu är ohållbar och att gemensamma satsningar på kompetensförsörjning i hela landet är avgörande för att bygga konkurrenskraftiga företag. Innovation För att nå målen i livsmedelsstrategin och möjliggöra att svenska företag tar ledningen i hållbarhetsomställningen av livsmedelssystemet behöver svenska entreprenörer och företagare ha de bästa förutsättningarna för att leda utvecklingen vad gäller innovativ produktion, förädling, process eller introduktion av ny mat. Genom fler satsningar som involverar offentliga och privata aktörer kan vi gemensamt skapa förutsättningar för en ökad innovationshöjd i den svenska livsmedelskedjan. Regelförenkling Det är viktigt att myndigheter med uppdrag kring regelförenkling samverkar med branschen, utgår från företagsperspektivet i sin tillämpning och ges rätt förutsättningar att leverera på sina uppdrag och därmed göra det enklare för företagen, inte mer komplicerat. Genom samordningsuppdraget som den tidigare socialdemokratiska regeringen har givit Tillväxtverket har vi kommit en bit på väg, men en ytterligare tydlig satsning behövs för att vi ska få till en konkret förändring. Export En konkurrenskraftig livsmedelsindustri är beroende av exporten för att kunna vara lönsam. Ett sätt att skapa möjligheter för ökad export är genom att öppna fler marknader för svensk export, det så kallade marknadstillträdesarbetet. Både myndigheter och bransch lyfter såväl arbetssätt, administrativ börda och tidsåtgång som hinder för att detta arbete ska flyta på i önskad takt. Växtförädlingens roll i det svenska jordbruket Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk framöver. Nya tekniker som exempelvis CRISPR-Cas9 möjliggör framtagande av grödor för en hållbar livsmedelsproduktion och främjar utvecklingen av ett hållbart jord- och skogsbruk. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att man lyssnar på och utgår ifrån vetenskapen och forskningen i frågor gällande kloning eller genmodifierade (GMO) produkter och behandlingar. Gentekniken ska vara etiskt försvarbar och det måste vara en säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa samt miljön skyddas. Vi tror också att detta är en viktig fråga att diskutera framåt och som kan leda till förbättrad livsmedelsförsörjning i världen, bättre produkter som är producerade mer hållbart och ny behandling av sjukdomar. Exempelvis kan vi med genmodifierade grödor möjliggöra ökad motståndskraft mot vissa sjukdomar och att man i framtiden slipper använda gödnings- och bekämpningsmedel. Vi kan också med hjälp av genterapi behandla sjukdomar som vi inte tidigare kunnat behandla. Vi ser det som mer etiskt försvarbart när man använder tekniker som ”klipper bort” gener, som CRISPR-Cas9-tekniken som vann nobelpriset i kemi 2020, än att lägga till gener i grödor. Vi social ­ demokrater tycker att det är viktigt att alltid väga risk mot nytta och att hänsyn tas till försiktighetsprincipen när man fattar beslut om huruvida GMO ska användas eller inte. Nedsättning av slakteriavgifter På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket under perioden 2018–2020 arbetat för att effektivisera och modernisera den offentliga kontrollen på slakterier och vilthanterings ­ anläggningar. Från och med 2020 tillämpas en ny modell för styrning av kontrollen som ger bättre förutsättningar för uppföljning av verksamheten. Åtgärder har genomförts för att förenkla och standardisera kontrollarbetet på slakterierna, t.ex. genom att testa nya arbetssätt i slakten, nya kontrollmetoder samt att utveckla digitala stödverktyg. En särskild satsning för att underlätta för små slakterier och vilthanteringsanläggningar i glesbygden har gjorts. Vetenskapliga studier som genomförts i samarbete med SLU och publicerades hösten 2020 visade att tillförlitligheten vid distansbesiktning med hjälp av digitala verktyg är god. Det finns idag ett behov av flera små och mobila slakterier. Slakt direkt på gården ger den bästa djurvälfärden genom att de stressfyllda momenten vid slakttransporter och vistelse på slakteriet försvinner. Skogen – vårt gröna guld Den svenska skogen är vårt gröna guld som skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Men den svenska skogen har också ett unikt naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk. Skogen spelar också en central roll i klimat ­ omställningen genom att ersätta fossila produkter och som kolsänka samtidigt som den skapar framtidens jobb. Skogens alla värden – jobb, biologisk mångfald, kulturmiljö, friluftsliv, naturturism, renskötsel, jakt, fiske och besöksnäring bör komma samhället till del i största möjliga mån. Klimatförändringarna utgör ett hot mot det svenska skogs ­ bruket och dess brukningsmetoder. Den svenska skogen kommer sannolikt växa snabbare på grund av ett varmare klimat, men samtidigt ökar riskerna för skador. Genom att anpassa skogsbruket för att klara ett förändrat klimat förbättras möjligheterna för skogen att stå emot exempelvis stormar, insektsangrepp och svampangrepp och risken för körskador motverkas. Skogen påverkas av klimatförändringarna på flera sätt, men kan också spela en viktig roll för att minska klimatförändringarna. Vi socialdemokrater erkänner skogens sociala värde som den ger till hela landet. Den tidigare socialdemokratiska regeringen satsade resurser på upprustning av leder så att fler tar sig ut i de svenska skogarna för rekreation, svamp- och bärplockning och dubblerade stödet till friluftsorganisationer. Denna satsning röstades bort av partier som ingår i det nuvarande regeringsunderlaget. Den tidigare socialdemokratiska regeringen presenterade en proposition om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund. Propositionen innehåller åtgärder för att stärka äganderätten vid formellt skydd av skog, att klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen. Vi anser att Sverige ska ha en växande skogsnäring och ökad hållbar skoglig tillväxt som tillsammans med resurs ­ effektivitet och ökad cirkularitet ger god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. I skogen har vi förnybar råvara som kan stärka Sverige och minska EU:s osunda beroende av fossil energi och kritiska insatsvaror. Vi är kritiska till regeringens avisering om att minska reduktionsplikten till EU:s miniminivåer. Den planerade sänkningen innebär ökade utsläpp med cirka fem miljoner ton per år och att Sverige inte klarar av att nå uppsatta klimatmål. Det kan i sin tur leda till krav från EU på Sverige att bevara svensk skog, det vill säga minska avverkningen, för att uppfylla kraven om ökad kolsänka som binder koldioxiden. Det skulle få stora konsekvenser för skogsnäringen i form av färre jobb men också minskade möjligheter till att använda biobränsle och biobaserat material för att ersätta fossila produkter. Vi är kritiska till att beslutet inte föregåtts av en konsekvensanalys av hur den svenska skogsnäringen påverkas. Ett aktivt skogsbruk som är klimatsmart och miljömässigt hållbart samtidigt som det skapar jobb och hållbar tillväxt i hela Sverige bygger vår nya växande bioekonomi. Bioenergin är en möjliggörare i den förnybara omställningen. Nya förnybara lösningar ska utvecklas för att bryta oljeberoendet. Förädlingsgraden ska öka och fler hus ska byggas i svenskt trä. Med ökad inhemsk produktion av flytande biodrivmedel kan vi stärka vår försörjningsförmåga och energisäkerhet. Skogens värdekedja har stor betydelse för sysselsättningen i Sverige. Av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 9–12 procent. Skogs ­ programmets inriktning på utveckling och ökad samsyn runt skog och skogsbruk främjar möjligheterna till ökad sysselsättning. Ökad hållbar tillväxt i skogen ger förutsättningar för en växande bioekonomi, som ger sysselsättning över hela landet. Äganderätten i skogen är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Frivillighet ska vara grunden vid skydd av skog, och det är av stor vikt att regeringen säkerställer ersättning till de skogsägare som har rätt till det. Det nationella skogsprogrammet mot 2030 Arbetet med det nationella skogsprogrammet och dess vision för jobb och hållbar till ­ växt i hela landet samt för utveckling av en växande bioekonomi bör utvecklas i enlighet med prop. 2021/22:58. Ett nationellt skogsprogram ger långsiktiga spelregler för en bransch med stor potential att växa. Det har tagits fram i bred enighet mellan politiska partier, branscher och intresseorganisationer. Så kan ett starkt samhälle säkra vår livs ­ miljö, jobb och välfärd. I prop. 2021/22:58 som lämnades till riksdagen i november 2021 bedömde den tidigare socialdemokratiska regeringen att visionen för skogsprogrammet fortsatt ska gälla och sträcka sig fram till 2030, det vill säga samma målår som Agenda 2030. Den tidigare socialdemokratiska regeringen bedömer även i propositionen att nationella skogsprogrammet bör utvecklas för att ytterligare främja en växande skogs ­ näring och ett hållbart skogsbruk. Programmet bör bygga på skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö. Vi socialdemokrater vill se en jämställd skogssektor. Jämställdhet är inte bara ett egenvärde – en inströmning av kompetenta och engagerade kvinnor och män till våra skogliga arbetsplatser är en direkt förutsättning för kompetensförsörjningen och branschens överlevnad. Behoven av en fortsatt effektiv arena för dialog och samverkan runt skogsfrågor både nationellt, regionalt och internationellt ökar. Det nationella skogsprogrammet utgör en plattform för dialog mellan skogens intressenter, myndig ­ heter och regeringen. Programmet är en tydlig arena för diskussioner om frågor centrala för sektorn och ambitionen med den breda och inkluderande ansatsen har varit bra för processen. Begreppet nationellt skogsprogram är internationellt etablerat, och skogs ­ program är ett centralt verktyg i arbetet för ett hållbart brukande och bevarande av skog. Skogsstyrelsen har i uppdrag att stödja processen med det nationella skogsprogrammet (N2019/03247/SMF, N2019/00843/SMF) och har en nuvarande finansiering 2020–2022 som motsvarar 26 + 22 + 22 miljoner kronor dessa tre år. Skogsstyrelsens arbete ger skogsprogrammet stabilitet och långsiktighet. I arbetet ingår olika aktiviteter i skogs ­ programmets årscykel som årskonferens, seminarier, projekt och att fördela medel till regionala skogsprogram/strategier. Som en del i skogsprogrammet bedrev den tidigare socialdemokratiska regeringen ett aktivt internationellt arbete, bland annat inom EU. Flera högaktuella frågor och förslag runt skog finns inom EU och internationellt bl.a. behövs ökad dialog och policy ­ utveckling. I mars 2022 har den tidigare socialdemokratiska regeringens förslag i skogspropositionen behandlats av riksdagen. Propositionen innehåller flera förslag till olika uppdrag. Medel för skogsprogrammets fortsättning är dock så omfattande att det inte är möjligt att genomföra inom ram. Skogsstyrelsen fördelar medel och ger stöd till bl.a. regionala skogsprogram och strategier, uppdrag, arrangerar aktiviteter i skogs ­ programmets årscykel med årskonferens och seminarier m.m. Även internationella aktiviteter ingår i arbetet. En bättre dialogprocess och en bred ansats för nationella skogsprogrammet bedöms ha långsiktiga positiva effekter för miljön och för skogens sociala värden, då de behandlas integrerat med skogsproduktion och andra frågor. Den ökade hållbara skogstillväxt som eftersträvas, med ökade möjlighet till substitution av fossila råvaror, kan indirekt bidra till minskad klimatpåverkan. Skydd av skog, förbättrad miljöhänsyn samt ett mer effektivt naturvårdsarbete ger förutsättningar för förbättrade livsmiljöer för biologisk mångfald. Sammantaget bidrar förslagen positivt till skogsvårds ­ lagens miljömål och flera av riksdagens miljökvalitetsmål, liksom internationella åtaganden. Rådgivning Skogens motståndskraft behöver stärkas. I enlighet med prop. 2021/22:58 behöver kunskap om skogsskötsel för ökad kvalitet och lönsamhet i skogsbruket spridas för att bidra till en ökad hållbar tillväxt och hållbart brukande i skogen. Den svenska skogs ­ politiken bygger i stor utsträckning på frihet under ansvar där ekonomiska styrmedel såsom subventionerad skogsproduktion inte används. Därför är rådgivning ett viktigt verktyg för att öka aktiviteten i skogen och därmed tillväxten/produktionen. Kampanjen bör enligt propositionen innefatta rådgivning om naturvårdande skötsel, användning av alternativa brukningsmetoder, såsom hyggesfritt skogsbruk, hållbar skogsgödsling, effektivare miljöhänsyn och klimatanpassning i skogsbruket. Vidare bör skogsskötsel för bättre balans mellan klövvilt och fodermängder ges stort utrymme i rådgivningskampanjen. Naturnära jobb Kompetensbristen i de gröna näringarna kan lindras med Naturnära jobb som även bidrar med att stärka natur- och skogsvården samt främja friluftsliv, kulturmiljö, rekreation och turism, vilket ger ett mervärde för många människor. Naturnära jobb är ett arbets ­ marknadsprojekt i samarbete mellan Skogsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Naturvårds ­ verket, SGU och länsstyrelserna. Skogsstyrelsen samordnar och anställer arbetssökande i arbetslag, koordinerar arbetet och anställer arbetsledare. Naturvårdsverket samordnar länsstyrelsernas arbete genom att bland annat underlätta för erfarenhetsutbyte och bidra med vägledning. Länsstyrelserna i sin tur tillhandahåller och samordnar de arbetsupp ­ gifter arbetslagen utför, såsom naturvårdande skötsel, strandstädning, bekämpning av granbarkborre och invasiva arter samt restaurering och röjning av leder och rastplatser i naturreservat. SGU samordnar arbetsuppgifter inom sitt ansvarsområde såsom källinventering och röjning vid geologiska sevärdheter. Uppbyggnad av den lokala organisationen för Naturnära jobb genomfördes under sommaren 2020 och var igång på 32 orter i slutet av augusti samma år. Enligt utvärdering från 2022 har arbetsuppgifter genomförts på en areal om 5 490 hektar samt en sträcka på 445 km under perioden den 1 oktober 2020 till den 31 december 2021. Artskyddet Det har uppstått en osäkerhet kring vad som är tillräcklig hänsyn i samband med skogs ­ bruk för arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen. Det är en problematisk situation då den skapar oro och osäkerhet för skogsägare och myndigheter. Det får nega ­ tiva konsekvenser för skogsbruket och skogsägare får svårt att planera sin verksamhet. Bakgrunden är inte förändringar i svensk lagstiftning utan nya rättsfall som tolkar EU ‑ reglerna om artskydd som gällt under en längre tid i Sverige och EU. Problematiken är samtidigt inte ny utan har uppmärksammats av skogsägare, myndigheter och domstolar sedan en tid tillbaka. Vi socialdemokrater anser att det ska vara möjligt att uppnå såväl målen för skogspolitiken som riksdagens miljömål om Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv, och att samtidigt leva upp till våra EU-rättsliga åtaganden. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade den 20 maj 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över artskyddsförordningen (2007:845) och ta ställning till om ändringar i miljöbalkens ersättningsbestämmelser eller andra delar av balken är nödvändiga för att översynens syfte ska kunna nås. Artskyddsutredningen lämnade sitt betänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) till regeringen i juni 2021. Betänkandet innehöll bland annat förslag om att myndigheterna ska ta fram information om fridlysta arter, råd och riktlinjer för hänsynskrävande miljöer samt besluta om s.k. livsmiljöunderlag. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har även vidtagit åtgärder för att trygga skogsbruket. Man har bland annat aviserat en översyn av miljöbalken samt ändrat i artskyddsförordningen som avser hur artskyddsbestämmelserna i fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet ska införlivas i förordningen. Man har också givit naturvårdsverket i uppdrag att ta fram förebyggande strategier och arbetssätt, riktlinjer och vägledningar för artskydd i skogen. Skogsstyrelsen behöver medel för utökad tillsyn kopplat till artskyddsförordningen och rättsutvecklingen på området. Det kan handla om att granska befintliga fynduppgifter av fridlysta arter eller nyinkomna fynduppgifter från tredje part, förelägga markägare om fördjupade undersökningar eller inhämtande av artuppgifter, stämma av bedömningar med länsstyrelsen, bedöma underlag om hänsyn till fridlysta arter, förelägga om försiktighetsåtgärder eller förbjuda åtgärder. I vissa fall krävs fält ­ besök för detta. Rättsutvecklingen inom artskyddet är sådan att det ställs krav på Skogs ­ styrelsen som inte längre är möjliga att hantera genom prioriteringar av tillsynen. Avverkningsanmälningar enligt skogsvårdslagen har hittills sällan krävt fördjupade utredningar och beslut. Rättsutvecklingen innebär att Skogsstyrelsen i samtliga anmäl ­ ningar om avverkning enligt skogsvårdslagen, som också gäller som en anmälan om samråd enligt miljöbalken, är skyldig att göra en bedömning av åtgärdens påverkan på skyddade arter utifrån miljöbalken. Denna bedömning, oavsett om det resulterar i ett beslut eller inte från myndigheten, kan sedan överklagas av miljöorganisationer. Antalet inkommande synpunkter, underlag och överklaganden är högt och tar stora resurser i anspråk. Därför är det av största prioritet att Skogsstyrelsen säkras medel för ersättning till markägare som nekas avverkning eller får krav på långtgående hänsyn utifrån bestämmelserna om artskydd. Om Skogsstyrelsen fattar beslut med stöd av 12 kap. 6 § miljöbalken, med så långtgående krav på hänsyn att pågående markanvändning avsevärt försvåras, så kan markägare ha rätt till ersättning. Sveriges vatten- och livsmedelsberedskap Coronapandemin och inte minst Rysslands illegala invasion av Ukraina har belyst vikten av att Sverige har en god beredskap och robust livsmedelsförsörjning i händelse av kris. Den 18 maj 2022 lanserade den tidigare socialdemokratiska regeringen en myndighetsreform för civilt försvar och i syfte att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. Regeringen inrättade då beredskaps ­ sektorer och Livsmedelsverket utsågs till sektorsansvarig myndighet. I sektorn Livs ­ medelsförsörjning och dricksvatten ingår utöver Livsmedelsverket också Jordbruks ­ verket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Naturvårdsverket och länsstyrel ­ serna. Livsmedelsverket ska samordna och driva på beredskapsarbetet i hela livsmedels ­ sektorn. Sedan tidigare samordnar Livsmedelsverket kris- och beredskapsplanering för dricksvattenförsörjning och för livsmedelsförsörjning i ledet efter primärproduktion. Som en del i detta arbete har olika typer av kunskapsunderlag, stöd och verktyg tagits fram. Jordbruksverket är ansvarig myndighet när det gäller kriser som kan drabba jordbruket, vilket kan handla om allt från djursjukdomar till radioaktivt nedfall. En förstärkt livsmedelsberedskap behövs för att trygga försörjningen i händelse av någon säkerhetspolitisk kris. Som ett led i arbetet att stärka det civila försvaret och livs ­ medelsberedskapen har den förra regeringen tillsatt en särskild utredare som ska föreslå en utvecklad inriktning för Sveriges livsmedelsberedskap. En fråga som har återkommit i fråga om livsmedelsberedskap är behovet av statliga beredskapslager. Utöver lager ­ hållning som metod, behöver förmågan hos näringslivets aktörer att motstå störningar öka. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också givit Statskontoret i uppdrag att analysera kommuners och regioners nuvarande förutsättningar att säkerställa livs ­ medelsberedskap inom sina verksamhetsansvar. Statskontoret ska lämna en muntlig delredovisning senast den 31 maj 2023 och slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 3 oktober 2023. Utöver det har den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatt en utredning om att stärka den offentliga kontrollen för att upptäcka och mot ­ verka fusk i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan, eftersom fuskkontrollen skiljer sig på många sätt från vanlig kontroll och kräver större resurser och annan typ av kompetens från myndigheterna. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2024. Ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskbestånd En effektivt genomförd fiskeriförvaltning och efterlevnad av dess regler innebär positiva effekter på såväl bevarande som nyttjande av fiskresursen och därmed möjligheter att producera mer livsmedel. För att säkerställa ett långsiktigt hållbart nyttjande av fisk ­ bestånd och ekosystem kommer behovet av kontroll av fiskets bedrivande ytterligare öka. Med Sveriges hundratusen sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och cirka tvåhundra mil av kust med kringliggande hav finns goda förutsättningar för såväl fiskeri ­ näringen som ett växande vattenbruk. Skiftande vatten‑ och naturtyper från norr till söder ger mycket goda möjligheter för fritidsfiske och fisketurism. Det finns en tydlig ambition i såväl Sverige som internationellt att satsa på en cirkulär blå ekonomi. Vatten ­ bruk är exempel på en viktig näringsgren med stor tillväxtpotential. För närvarande pågår dessutom en översyn av EU:s kontrollförordning och revider ­ ingen kan med största sannolikhet antas öka fiskerikontrollens omfattning och därmed krav på Havs- och vattenmyndigheten. Miljöövervakningen i kustvatten och utsjö ­ områden ger viktiga underlag till uppföljning av de nationella miljömålen. Data ska även bidra till uppföljning av storskaliga förändringar, vara underlag för åtgärder och för långsiktigt hållbar förvaltning av biologisk mångfald, vatten- och fiskeresurser. En god havsmiljö med fiskekvoter på långsiktigt hållbara nivåer är förutsättningar för en livskraftig fiskeri- och beredningsnäring. Under senare år har det blivit uppenbart att marina resurser är viktiga för att stärka Sverige och för Sveriges beredskap. Covid-19-pandemin och krisen i Ukraina har visat vikten av att stärka de blå näringarna för att kunna öka livsmedelsförsörjningen både i Sverige och globalt. Fisket och de blå värdekedjorna är viktiga för Sverige. De är viktiga för tillväxten och för landsbygdsutvecklingen och de spelar också en avgörande roll i den gröna omställningen. Vi socialdemokrater vill främja och utveckla den svenska fiskeri ­ näringen på både kort och lång sikt, skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet genom bland annat hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden. En levande fiskenäring förutsätter ett stärkt havsmiljöarbete för att minska övergödningen, låta fiskebestånden återhämta sig och stärka Östersjön som ett levande hav. Den social ­ demokratiska regeringen arbetade aktivt med att stärka förutsättningarna för fisket, genom bland annat en utflytt av trålgränsen på prov, satsningar på rent hav-projekt samt satsningarna inom ramen för Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet som bidrar till långsiktigt goda fiskbestånd. Socialdemokraterna värnar det småskaliga kustnära fisket. Frågan om trålgränsen är viktig, inte minst i ambitionen att värna en hållbar fiskeförvaltning. Vi socialdemokrater ser det som mycket angeläget att trålgränsen flyttas ut för industriellt fiske, men att det också är viktigt att förändringar sker med stöd i vetenskapliga underlag och i samverkan med berörda länder. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har givit Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön, i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur. Det vilar ett stort ansvar på den nya högerkonservativa regeringen att fortsätta verka för den utveckling som den socialdemokratiska regeringen har inlett och att värna om miljöarbetet så att Östersjön åter kan bli ett levande och välmående hav. Jakt och rovdjur Sverige ska vara ett föregångsland i att förvalta våra naturresurser och viltstammar på ett etiskt hållbart sätt. De ideella insatserna inom ramen för det allmänna uppdraget måste tillvaratas och utvecklas. Konflikterna kring jakten på rovdjur måste upphöra och ordning och reda skapas i förvaltningen av dessa. Älgförvaltningen ska skapa en livs ­ kraftig stam med hög kvalitet och i balans med betet. Den ska nu utvärderas och vi ska undersöka om vi ska gå mot en samlad klövdjursförvaltning. Starka krafter vill använda frågan om rovdjur för att dra isär Sverige. Det accepterar vi inte, utan vi vill hitta lösningar som leder till att människor kan leva och verka på landsbygden samtidigt som vi bevarar en biologisk mångfald. Skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i förvaltningen. Besluten ska fattas regionalt, vara utformade så att de följer EU-rätten och fattas i god tid så att det finns utrymme för överklaganden. Den socialdemokratiska regeringen fattade flera viktiga beslut för att stärka jakten och viltbeståndet, bland annat ändrades Naturvårdsverkets instruktion för att myndigheten ska främja brukandet av vilt som resurs samt gavs myndigheten uppdrag att utreda behov av författningsändringar i syfte att skydda uppgifter kopplade till jakt och jägare. Jakten är en viktig del i många människors liv. Den stärker landsbygden och håller människor samman. Sverige är ett avlångt land och där viltet och jakten skiljer sig åt. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi värnar det lokala och vill att beslut gällande en hållbar och etisk jakt ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi ser länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna som viktiga och vill att deras arbete och mandat utvecklas. Vi vill göra en översyn av älgjakten och en samlad klövdjurs ­ förvaltning. Vargen påverkar i vissa fall människor som bor och verkar på landsbygden. Social ­ demokraterna tar människors oro på stort allvar. Samtidigt måste Sverige fortsatt leva upp till EU:s art- och habitatdirektiv om gynnsam bevarandestatus för att skydda hotade arter. Varg, björn, järv, lodjur och kungsörn ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarande ­ status, men utan att tamdjurshållning påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn ska tas. Dock ser vi hur vargstammen ökar varje år och enligt oss socialdemokrater är dagens population på över 460 individer för stor. För att den ska vara förutsägbar behöver den kraftigt minskas. Därför har vi givit Naturvårdverket i uppdrag att titta på hur vi kan nå riksdagens beslutade mål om ett intervall på 170–270 vargar samtidigt som vi bibehåller en gynnsam bevarandestatus. Det kan exempelvis handla om att förbättra vargens genetiska status så att vi kan få ner antalet vargar. Skyddsjakten är i förvaltningen av varg ett viktigt instrument och ska ses över. Vi socialdemokrater vill göra det enklare att förvalta vargen och drev frågan i EU om att flytta vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. Dagens kostnader för vildsvinsskador på grödor är inte acceptabla. Det gäller numera även de skador som framför allt stora horder av dovhjortar orsakar. En ökad möjlighet att vidta förebyggande åtgärder mot viltskador eller få ersättning för skador innebär positiva effekter på såväl bevarande av viltet som möjligheten att producera mer livsmedel. Den tidigare socialdemokratiska regeringen ändrade jaktförordningen för att hitta effektivare metoder för att bedriva jakt på framförallt vildsvin och gav berörda myndigheter i uppdrag att förenkla hantering och försäljning av vildsvinskött. I april 2020 delade regeringen ut ett så kallat vildsvinspaket med flera uppdrag till Jordbruks ­ verket, Livsmedelsverket, länsstyrelserna och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Syftet är att ge konsumenterna större tillgång till och utbud av vildsvin som livsmedel genom att förenkla för jägare att kunna sälja vildsvin direkt till konsumenter och detalj ­ handlare. Under de senaste decennierna har skarvens utbredningsområde utökats i Sverige och Europa, till följd av en kraftig populationstillväxt. Skarvpopulationen påverkar fisket negativt, genom att skarvar angriper fångst och skadar redskap. Socialdemokraterna vill verka för en kraftig minskning av antalet skarvar. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också givit Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för jakt på olika sälarter. Sälpopulationen har haft en mycket stark tillväxt de senaste åren och bedöms nu ha gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Till exempel beräknas antalet gråsälar i Östersjön för närvarande uppgå till mellan 38 000 och 50 000 individer. Sälar tar fisk direkt ur fiskenäten och förstör fiskeredskap samtidigt som sälmask har negativ påverkan på torskbeståndens kondition och levnadsvillkor. Gråsälens beståndstillväxt medför konsekvenser för torskbestånden och kustfisket. Sälen kan som resurs användas på många sätt. Både som föda men också som sälolja, vilket har både bruksvärde och dokumenterad medicinsk användning. Traditionellt har byggnader i skärgården varit målade med målarfärg med sälolja som bas. Hela havets ekosystem måste fungera och förvaltning av säl och skarv ska ingå i en ekosystembaserad havsförvaltning. En livskraftig rennäring Vi socialdemokrater anser att en livskraftig rennäring och andra samiska näringar är en grundförutsättning för en levande samisk kultur. Renskötseln rymmer samernas unika livsmönster som urbefolkning. Det gäller för alla samer, också för dem som inte har förmånen att vara renskötare. Ur renskötseln stammar också slöjden, viktiga delar av språket, och nära kopplat till renskötseln finns också de för samerna så viktiga näring ­ arna jakt och fiske. Renskötseln är nomadiserande, genomförs i stor samklang med naturen, och kräver därför en unik tillgång till land och vatten. Det fordrar med nöd ­ vändighet att den är reglerad. Renskötseln är också viktig för att Sverige ska nå miljö ­ kvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Även klimatförändringar och extremväder har en betydande påverkan på rennäringens verksamhet. Att framställa underlag för mark ­ användningen, till exempel renbruksplaner, är en av de viktigaste åtgärderna för att minimera intressemotsättningar i renskötselområdet. Ett förstärkt djurskydd Alla Sveriges tamdjur, sällskapsdjur och produktionsdjur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras hälsa och välmående främjas. Djurskydds ­ kontrollen ska vara rättssäker, likvärdig och effektiv så att vi kan känna oss trygga med att våra djur behandlas väl. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen införde en modern djurskyddslag som ger ökade krav på djurägare och slår fast att djur ska få bete sig naturligt. Ett starkt djurskydd gör djuren friskare och istället för att proppa dem fulla med antibiotika hålls djuren i lantbruket friska genom förebyggande åtgärder. Använd ­ ningen av antibiotika ökar globalt och är ett växande problem som kan leda till allvarlig spridning av multiresistenta bakterier. Samtidigt som vi ställer höga krav på våra svenska bönder vill vi även ha höga krav på maten som vi ger våra barn och äldre i skolan och i äldreomsorgen. Vi vill göra det obligatoriskt att, vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel, ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika – precis som i Sverige. Den offentliga sektorn ska vara bäst i klassen och svenska bönder ska prioriteras. Det svenska djurskyddet i lantbruket ger svensk mat en konkurrensfördel. Hit hör bland annat beteskravet som innebär viktiga djurvälfärdsfördelar. Förutom att djuren får utlopp för sitt naturliga beteende får de även motion. Kor som går ut och betar på sommaren blir också friskare än de som står inne. För att stärka djurskyddet ytterligare har den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatt en utredning som ska analysera hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet för de djur som hanteras på slakterier och föreslå hur ett krav på kamerabevakning skulle kunna utformas. Den tidigare regeringen har också beslutat om att kattägare ska vara tvungna att märka och registrera sina katter på samma sätt som i det nuvarande systemet med märkning och registrering av hundar. Syftet med förslaget, att tydliggöra ansvaret för katter, är att få ned antalet djur som saknar ett hem och i förlängningen få ned antalet djur som lider. Utöver ovanstående har den tidigare socialdemokratiska regeringen även beslutat att minkuppfödningen ska granskas vidare. Nästa år ska EU-kommissionen presentera sitt förslag till förstärkningar av djur ­ skyddslagstiftningar inom EU. Det ger Sverige en stor möjlighet att vara med och stärka djurskyddet och djurvälfärden inom hela unionen. Det behövs skärpta regler, bland annat när det kommer till transport av djur. Vi har föreslagit en maximal tidsgräns på åtta timmar för transport av tamdjur och en tidsgräns på 24 timmar för sjöfartstransporter av djur. Inget djur ska behöva utsättas för det lidande och den stress som långa transporter kan innebära. Veterinärbristen i Sverige Tillgången till en god djursjukvård är viktig både för djur och djurägare. Vi måste därför komma tillrätta med veterinärsbristen. De bemanningssvårigheter som finns inom djurens hälso- och sjukvård ser vi socialdemokrater mycket allvarligt på. Framåt handlar det om att fler veterinärer behöver utbildas. Här har den tidigare socialdemokratiska regeringen gjort en riktad satsning på SLU för att utöka utbildnings ­ platserna för att bli veterinär och djursjukskötare. Det handlar om en satsning på 37,5 miljoner 2022 som succesivt ökar till 71 miljoner per år från 2027. Här är målet att ytterligare 40 veterinärer och 20 djursjukskötare ska utbildas varje år. Dessutom fattade regeringen beslut om att tillsätta en stor utredning av hela veterinärmarknaden. I det ingår att titta på frågan om personalförsörjning och bedöma behovet av antalet utbild ­ ningsplatser både på kort och lång sikt. Den utredning som arbetar har som uppgift att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur i hela landet. Syftet är att vi ska få till ett system som fungerar på lång sikt. I det ingår resurs- och jourfrågan. Anslagsförändringar Under anslag 1:1 Skogsstyrelsen avsätter Socialdemokraterna 50 miljoner kronor och under anslag 1:2 Insatser för skogsbruket avsätter Socialdemokraterna ytterligare 50 miljoner under 2023. Satsningarna motiveras delvis utifrån Skogsstyrelsens behov av kraftigt ökade resurser för tillsyn på grund av rättsutvecklingen. Avverkningsärenden kommer framöver att leda till en större resursinsats från Skogsstyrelsen. Kunskaps ­ kravet samt sannolikt ökad administration kommer att öka kostnaderna rejält för skogs ­ ägarna. Därutöver kan en ökad mängd förbud leda till väsentligt större kostnader för ersättning till markägare. Det sistnämnda beror på hur pågående rättsprocesser och politiska processer landar i rätt till ersättning, inte minst kopplat till artskyddsärenden. Satsningarna omfattar också Skogsstyrelsens övriga verksamhetsområde med natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda skog, samt kunskapsspridning och rådgivning om ökad tillväxt i våra skogar. Skogsstyrelsens uppdrag att arbeta för enklare vägar till jobb och samarbeta för att tillvarata den jobbpotential som finns inom de gröna näringarna i hela landet genom naturnära jobb. Under anslag 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet tillför vi 15 miljoner kronor för att minska veterinärkostnaderna för företag med avlägset belägen djurhållning avseende livsmedelsproducerande djur. Det är viktigt utifrån djurvälfärden och för en robust livsmedelskedja. Under anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m. tillför vi 10 miljoner kronor för att rennäring ska klara sina kostnader. Mot bakgrund av pandemin och Rysslands illegala krigföring i Ukraina ser vi socialdemokrater ett behov av att stärka Sveriges beredskap på livsmedels- och dricksvattenområde. Därför tillför vi under anslag 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 5 miljoner kronor. Sammanlagt satsar vi 130 miljoner kronor mer än den högerkonserva ­ tiva regeringen på utgiftsområde 23. Anna-Caren Sätherberg (S) Joakim Järrebring (S) Malin Larsson (S) Tomas Kronståhl (S) Jytte Guteland (S) Johan Löfstrand (S) Sofia Skönnbrink (S)

Motion till riksdagen 2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska jordbruket behöver rätt förutsättningar för att ställa om till en socialt hållbar och miljömässig konkurrenskraftig produktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha levande och livskraftiga landsbygder med ett konkurrenskraftigt och miljömässigt hållbart jordbruk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett modernt svenskt beteskrav för att behålla öppna landskap och biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges livsmedelsförsörjningsförmåga bör förstärkas genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras på längre sikt med satsningar på nya områden som adresserar livsmedelssektorns behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra stöd till gödselgasproduktion bland Sveriges lantbrukare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka biogasens ställning och att regeringen ska arbeta för att se till att en skattebefrielse för biogas återinförs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi ser positivt på arbetet för att öka Sveriges beredskap när det gäller livsmedel, insatsvaror, vattenreningsutrustning och andra essentiella resurser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om potentialen i ett förbättrat samarbete inom näringslivet för att säkerställa robusta leveranskedjor och nödvändiga lagerhållningskapaciteter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att investeringar behöver göras i att modernisera vår dricksvatteninfrastruktur för att möta framtida utmaningar och befolkningsökning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom samarbete med branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut kan kunskapen om livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap hos både producenter och konsumenter förbättras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att inrätta en matpriskommission i syfte att hålla nere matpriser för konsumenterna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kräva ursprungsmärkning av kött på restauranger och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid upphandling av utländska, animaliska livsmedel göra det obligatoriskt att ställa krav på att produktionen har skett i enlighet med svensk standard och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av växtförädlingens betydelse i jordbruket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att öka likvärdigheten i den svenska livsmedelskontrollen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogens bidrag till en växande bioekonomi bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiering av rådgivning för ökad tillväxt i skogen bör värnas och stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna målen om ett hållbart brukande och ökad tillväxt i skogen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder och skydd av värdefull skog och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Skogsstyrelsens viktiga uppdrag med att både bekämpa skogsskador och klimatanpassa skogen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är en viktig del i uppbyggnaden av ett robust totalförsvar att kunna tillgodose behovet av rent vatten och om en robust och stark livsmedelskedja och svenskt biodrivmedel även i kris och krig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skärpa kontrollen och straffen vid avsiktlig felrapportering av fiskefångster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kraftigt minskade fiskekvoter i Östersjön för att rädda och återhämta tillgången på sill och strömming och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jaktens roll i viltförvaltningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samförvaltning av alla vilda klövdjur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jägare och markägare bör vara representerade i lika antal samt att det bör utses en oberoende ordförande i ÄFO och ÄFG och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170–270 individer samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter, jägarorganisationerna och civilsamhället bör främjas i syfte att upptäcka och åtgärda utbrott av svinpest och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förvaltningsplanen för skarv bör revideras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på en livskraftig rennäring och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla den svenska och europeiska djurhälsan och djurskyddet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att transport av djur inom unionen ska begränsas i tid så att en god djurrättsvälfärd upprätthålls, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att djurskyddskontrollen ska vara regelbunden, likvärdig, effektiv och rättssäker och att resurserna ska riktas dit där de gör mest nytta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka antalet småskaliga gårdsslakterier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kamerabevakning ska införas på slakterier som ett komplement till fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för digital, veterinär besiktning i fråga om småskalig gårdsslakt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en översyn rörande hundaveln i Sverige för att säkerställa att den är förenlig med djurskyddslagstiftningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den illegala hundsmugglingen till Sverige måste stoppas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att säkra tillgången till veterinärservice i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av veterinär beredskap dygnet runt, året runt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera en fortsatt låg antibiotikaanvändning i den svenska djuruppfödningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 545 123 ±0 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 ±0 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 191 847 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 124 496 ±0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 100 000 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 744 465 ±0 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 9 640 894 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 159 000 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 800 000 ±0 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 913 900 ±0 1:14 Livsmedelsverket 388 770 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 166 160 38 000 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 553 187 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 108 862 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 29 830 100 000 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 135 915 ±0 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 240 063 ±0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 738 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Slakterikontroll 179 837 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 58 000 ±0 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 164 000 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 196 000 ±0 Summa 23 973 181 238 000 Hela landet ska byggas För att bygga ett sammanhållet Sverige är det av yttersta vikt att staten aktivt verkar för att minska klyftorna mellan stad och land. Vi behöver skapa likvärdiga livsvillkor överallt – från städerna till de mest avlägsna delarna av vårt land. Detta innebär att välfärden ska vara stark och skolorna likvärdiga, och myndigheternas närvaro bör öka för att säkerställa trygghet och goda utvecklingsmöjligheter. Vi kan inte acceptera en situation där små glesbygdskommuner lider av lärarbrist samtidigt som vinstdrivande friskolor överetablerats i storstäderna. Privatiseringar som leder till orättvisa i tillgången på allt från apotek till bilprovning är inte hållbara. Utmaningar som stigande energi- och bränslepriser, som särskilt drabbar dem som är beroende av bil, förstärker bilden av två skilda Sverige. Med det allvarliga säkerhetspolitiska läge vi nu befinner oss i, måste vi också garantera en robust livsmedelsförsörjning. Alla svenskar bör ha enkel tillgång till svensk ­ producerad mat, vilket inte bara stärker vår nationella säkerhet utan även genererar jobb och innovation och bidrar positivt till klimatet. Det är dags att vi fullt ut tar vara på potentialen av den gröna industriella revolu ­ tionen. Vårt land är unikt positionerat att leda denna omställning, särskilt med vår skog som en nyckelresurs för att minska beroendet av fossila bränslen. Samtidigt bör skogs ­ politiken bygga på ansvarstagande och frivillighet, med fokus på att skydda skogar med höga naturvärden. Den växande bioekonomin behöver också en genomtänkt strategi. Vi måste också garantera en hållbar förvaltning av vilt och fisk. Rovdjurs- och fiskeri ­ politiken bör balansera mellan människans behov och ekologisk hållbarhet, samtidigt som vi uppfyller våra internationella åtaganden. Djurvälfärd är inte bara etiskt viktigt utan även en konkurrensfördel för Sverige. Det är därför vi måste bevara vår låga antibiotika ­ användning och öka tillgången på veterinärer över hela landet. För en blomstrande landsbygd behöver vi också investera kraftigt i infrastrukturen som vägar, järnvägar, bredband och laddinfrastruktur. Ett fossilfritt och konkurrenskraftigt jordbruk Det svenska jordbruket spelar en central roll, inte bara för att producera kvalitativ och näringsrik mat, utan även för att upprätthålla arbetsmöjligheter och skapa öppna landskap. Dess betydelse har blivit än tydligare mot bakgrund av de gröna näringarnas roll i klimatomställningen och Sveriges behov av att säkra livsmedelsförsörjningen. Med Rysslands invasion av Ukraina som en väckarklocka är det klart att vi måste ha kapaciteten att säkra vår egen livsmedelsproduktion, särskilt i kris- eller krigstider. Vår förmåga att upprätthålla denna produktion förstärks genom EU:s nya gemen ­ samma jordbrukspolitik (CAP), som lägger stor vikt vid hållbarhet. Med en strategisk plan till ett värde av 60 miljarder kronor för 2023–2027, varav 15 miljarder finansieras av Sverige självt, har den tidigare socialdemokratiska regeringen gjort viktiga satsningar. Detta inkluderar 4,3 miljarder kronor för jordbrukets, miljöns och landsbygdens utveckling, samt specifika stöd för unga lantbrukare och förbättrad djurvälfärd. Efter Rysslands invasion av Ukraina och dess påföljande ekonomiska effekter har jordbruket stått inför stora utmaningar. Som svar tillkom stödpaket på över tre miljarder kronor, och ytterligare krispaket på två miljarder, för att säkra livsmedelsproduktionen. Skattelättnader för diesel och utvidgade stöd visar vårt engagemang att säkra nuvarande produktion, men vår vision går längre. Att ställa om jordbruket mot ett fossilfritt system är av högsta prioritet. Det svenska jordbruket har potential inte bara att minska beroendet av fossila insatsvaror, utan även att bli en stor producent av biodrivmedel och bioenergi. Under Socialdemokraternas ledning har stöd till biogasproduktion, klimatbonusar för jordbrukets maskiner och en utredning kring en bioekonomistrategi introducerats. Denna strategi syftar till att maximera användningen av biobaserade råvaror och påskynda övergången från fossila bränslen, särskilt inom transportsektorn. För att verkligen se en hållbar omställning inom jordbruket behöver branschen dock rätt förutsättningar. Generationsväxlingarna inom jordbruken måste underlättas och vi måste få fler unga att intressera sig för att starta jordbruk. Samarbete, investering och engagemang är nyckelord för att se detta skifte. För att jordbruket fortsatt ska kunna producera maten vi äter krävs att vi bryter osunda beroenden av skurkstater och fossila insatsvaror. Det är viktigt att jordbruket precis som alla andra sektorer gör vad det kan för att minska användningen av fossila insatsvaror. Den europeiska energikrisen visar bland annat på Europas sårbarhet på energi ­ området. Med det stora importberoende av energi som EU har blir det särskilt tydligt hur viktiga de energiresurser som finns inom unionens gränser är. Samtidigt måste vi möta klimatutmaningen genom att ställa om bland annat energi- och transportsektorerna från fossilt till förnybart. Biogas är en av komponenterna i denna omställning. Biogas producerad av avfall eller gödsel har extremt god klimatprestanda då produktionen dels minskar spontanrötning som emitterar metangas till atmosfären, dels ersätter fossila bränslen inom transportsektorn och industrin. Biogasen har sedan länge haft skatte ­ befrielse i Sverige. I juni 2020 godkände EU-kommissionen fortsatt skattebefrielse för biogas och biogasol i Sverige för perioden 2021–2030. Denna skattebefrielse har nu förklarats ogiltig i en dom från tribunalen den 21 december 2022. En avskaffad skattefrihet för biogas med en retroaktiv återbetalningsskyldighet riskerar att slå ut svenska biogasproducenter samt att företag och konsumenter går tillbaka till fossila alternativ. Dessutom skulle det skapa en helt ologisk situation där den förnybara biogasen skulle belastas med samma koldioxidskatt som fossilgas. Detta ger idag en prisökning på 20 procent vid de tankställen som säljer ren biogas utan koppling till naturgas. Vi är djupt kritiska till regeringens passiva hantering av denna viktiga fråga. Som socialdemokrater ser vi stora möjligheter i användningen av biogas i vårt jordbruk. Det handlar inte bara om att producera förnybar energi, utan även om att säkerställa ett mer hållbart jordbruk och minska beroendet av fossila bränslen. För oss är det självklart att jordbrukssektorn ska ges de rätta verktygen och resurserna för att ta vara på dessa möjligheter. Biogasproduktion kan bidra till att stärka vår landsbygd, skapa nya arbetstillfällen och samtidigt värna klimatet. Därför ser vi det som vår uppgift att stödja denna omställning och se till att vårt jordbruk är ekonomiskt, såväl som miljömässigt ansvarstagande. Säkerställandet av biologisk mångfald i Sverige är nära kopplat till upprätthållandet av ett aktivt levande jordbruk. Ett livskraftigt och miljömässigt hållbart jordbruk är kritiskt för att bevara det öppna landskapet, vilket i sin tur skyddar många vilda växt- och djurarter från att förlora sina livsmiljöer. När jordbruket upphör tenderar dessa öppna landskap att växa igen, vilket hotar den biologiska mångfalden. Vikten av ett svenskt beteskrav kan inte understrykas nog, eftersom betande djur spelar en avgörande roll för att behålla dessa landskap och därmed stödja den biologiska mångfalden. En uppdaterad livsmedelsstrategi för jobb, beredskap och hållbar tillväxt i hela landet Sedan lanseringen av livsmedelsstrategin 2017 har Sverige bekräftat vikten av att stärka lönsamheten i hela livsmedelskedjan. Lönsamhet inom denna sektor är inte bara avgörande för ekonomin utan fungerar även som en måttstock på dess hållbarhet och robusthet. Från primärproduktion, där råvaror initialt framställs, till slutledet, där produkterna når konsumenterna, är varje länk avgörande. Om en del av kedjan blir sårbar rubbas vår förmåga att förse medborgare med trygg och sund mat. Det bör noteras att lönsamhet i primärproduktionen är särskilt viktigt. Detta är det steg där jordbrukare arbetar med marken, odlingar och djur. När dessa producenter upplever ekonomisk stabilitet, gynnar det hela kedjan. Deras arbete blir grunden för allt som följer, från förädlingsindustrin till distribution och slutligen till försäljning till konsumenten. Dessutom är den svenska livsmedelskedjans styrka i stor del beroende av dess mångfald. Mindre aktörer – småbönder, lokala förädlare, småskaliga distributörer – är inte bara viktiga ekonomiska bidragsgivare utan också bärare av tradition, innovation och anpassningsförmåga. Dessa mindre aktörer introducerar ofta nya idéer, behåller traditionella metoder som är hållbara och anpassar sig snabbare till föränderliga marknadsförhållanden. De ger också en balans, eftersom deras närvaro säkerställer att ingen enskild aktör kan dominera marknaden, vilket kan riskera prisstabilitet och tillgång. Mångfalden av aktörer kompletterar och förstärker kedjan genom att introducera olika affärsmodeller, produktionstekniker och marknadsperspektiv. Detta skapar en resilient kedja som kan stå emot ekonomiska och miljömässiga utmaningar. Genom att fokusera på att stärka lönsamheten i hela kedjan, samtidigt som man uppmuntrar och stöder en mångfald av aktörer, kan Sverige säkerställa en livsmedelssektor som är både ekonomiskt stark och hållbar på lång sikt. Stärk Sveriges vatten- och livsmedelsberedskap Det nuvarande geopolitiska klimatet, markerat av såväl den globala coronapandemin som Rysslands invasion av Ukraina, har skärpt behovet av en solid och pålitlig livsmedels- och dricksvattenberedskap inom vårt lands gränser. Vi socialdemokrater prioriterar att Sverige ska ha den kapacitet och beredskap som krävs för att möta eventuella kriser på detta område. För att adressera detta avgörande behov, lade den tidigare socialdemokratiska regeringen fram en omfattande reform för civilt försvar i maj 2022. Detta innovativa initiativ ledde till inrättandet av beredskapssektorer med Livsmedelsverket i en ledande roll. Med Livsmedelsverket i spetsen, som har det övergripande ansvaret för att koordinera och främja beredskapsarbetet, samarbetar även andra nyckelmyndigheter som Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Naturvårdsverket och läns ­ styrelserna i denna viktiga uppgift. Vi socialdemokrater är övertygade om att Sveriges beredskap inom livsmedels- och dricksvattenförsörjning är av yttersta vikt. Vi ser positivt på inrättandet av nationella beredskapslager, inte bara för livsmedel utan även för vattenreningsutrustning och andra essentiella resurser. Vidare ser vi potentialen i ett förbättrat samarbete inom näringslivet för att säkerställa robusta leveranskedjor och nödvändiga lagerhållningskapaciteter. För att ytterligare förstärka detta arbete, uppdrog den förra regeringen åt Statskontoret att analysera och granska kommunernas och regionernas kapacitet att upprätthålla livs ­ medelsberedskap inom sina ansvarsområden. Dessutom, för att adressera och förebygga oegentligheter inom jordbruksbaserad livsmedelsproduktion, initierade den tidigare socialdemokratiska regeringen en utredning kring hur vi kan stärka den offentliga kontrollen. Sverige behöver även investera i modernisering och expansion av vår dricksvatten ­ infrastruktur för att möta framtida utmaningar och befolkningsökning. Genom samarbete med branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut vill vi också förbättra kunskapen om livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap hos både producenter och konsumenter. Tillsätt en matpriskommission för sänkta matpriser Allt fler hushåll i Sverige brottas med rusande matpriser. Var tredje ensamstående förälder som tjänar under 35 000 kr har inte råd att köpa näringsriktig mat till sina barn. Faktum är att det senaste årets matprisökningar är de kraftigaste ökningarna som skett sedan 1950-talet. Prisuppgångar på mat har skett i historien tidigare, men inte i den här hastigheten. Det är inte rimligt att de svenska matpriserna skenar mer än i andra länder. Det är en utveckling som vi socialdemokrater inte kan acceptera. Därför kräver vi att regeringen tillsätter en priskommission för sänkta matpriser. I den ska aktörer för hela livsmedelskedjan ingå – från producenter och grossister till butiksjättarna, samt konsumentorganisationer och berörda myndigheter. Vi är över ­ tygade om att pensionärsorganisationerna som har en lång erfarenhet av att granska livsmedelspriserna skulle ha en viktig roll i att granska prisutvecklingen och sätta press. På samma sätt har konsumentorganisationerna och andra delar av civilsamhället unik kunskap om grupper som drabbas särskilt hårt av matinflationen. Syftet med en matpris ­ kommission ska vara att ta kontroll över prisutvecklingen och se till att det inte sker oskäliga höjningar av matpriserna. Varje led i livsmedelskedjan måste fundera över om man gör vad man kan för att hålla tillbaka prisutvecklingen. Tyvärr har regeringen och Sverigedemokraterna visat en förbluffande passivitet i dom här frågorna. Ända sedan början av året, när förslaget om en matpriskommission presenterades, har regeringen och Sverigedemokraterna lutat sig tillbaka, samtidigt som svenska barnfamiljer och pensionärer pressas hårdare ekonomiskt än på flera decennier av stigande matpriser. Det är ovärdigt ett rikt land som Sverige. Mer svenskt på tallriken Vi socialdemokrater vill se mer svenskt på tallriken. Ett led i det här viktiga arbetet är att ge konsumenterna rimliga förutsättningar att göra medvetna val, både i mataffären och på restaurangen. I dagsläget finns det inget krav på att ange ursprungsland vid försäljning av oförpackade livsmedel. Köper du ett paket köttfärs i butik så måste det stå på förpackningen var djuret är fött, uppfött och slaktat. Köper du en färdigtillredd hamburgare på restaurang behöver inte några uppgifter anges. Det här tycker vi social ­ demokrater är skevt, och i tidigare regeringsställning lämnade vi därför in en anmälan till EU-kommissionen om att få tillstånd att införa egna, nationella bestämmelser, något som länge har efterfrågats av både LRF, livsmedelsbranschen och våra svenska konsumenter. Vi vet att vi behöver förbättra vår beredskap vad gäller livsmedel och vatten, att vi behöver stimulera och stärka vår inhemska produktion av livsmedel för att minska vår sårbarhet. Att införa obligatorisk ursprungsmärkning av kött på restaurang skulle vara väldigt gynnsamt för våra svenska livsmedelsproducenter och en viktig del i att öka vår försörjningsgrad. Samtidigt som vi ställer höga krav på svenska bönder vill vi även ha höga krav på den mat som vi ger våra barn och äldre i skolan och i äldre ­ omsorgen. Vi vill göra det obligatoriskt att vid alla upphandlingar av animaliska livs ­ medel ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika – precis som i Sverige. Det offentliga ska vara bäst i klassen och svenska bönder ska prioriteras, inte missgynnas. Genom offentliga upphand ­ lingar kan vi stödja hållbart producerad mat och höja matkvaliteten i förskolor, skolor och äldreboenden och inom sjukvården. En likvärdig svensk livsmedelskontroll Den svenska livsmedelskontrollen följer hela livsmedelskedjan från jord till bord och är ett viktigt verktyg för att upptäcka och åtgärda brister i livsmedelshanteringen. Inga konsumenter ska bli lurade eller sjuka av den mat som de väljer att äta. För att livsmedelskontrollen ska upplevas som trovärdig av våra svenska livsmedels ­ producenter är det viktigt att kontrollen är likvärdig och att kontrollmyndigheternas bedömningar är enhetliga. Det ska inte spela någon roll om du odlar potatis på Öland eller i Skåne, tillverkar ost i Burträsk eller i Falköping, driver restaurang i Stockholm eller i Charlottenberg. Oavsett ska lagstiftning tillämpas och följas upp på samma sätt. I tidigare regeringsställning gav därför Socialdemokraterna Livsmedelsverket i uppdrag att öka likvärdigheten i livsmedelskontrollen över hela landet. Slutrapporten presente ­ rades ifjol och slår fast att det fortfarande finns betydande brister när det kommer till den kommunala kontrollverksamheten. Det finns stora olikheter mellan de lokala kontrollmyndigheterna vad gäller kontrollfrekvens, bedömning av avvikelser och benägenhet att fatta beslut om åtgärder vid bristande efterlevnad. Behovet av att öka likvärdigheten i den svenska livsmedelskontrollen kan inte understrykas tillräckligt. Växtförädlingens roll i det svenska jordbruket Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk framöver. Nya tekniker som exempelvis CRISPR-Cas9 möjliggör framtagande av grödor för en hållbar livsmedelsproduktion och främjar utvecklingen av ett hållbart och lönsamt jord- och skogsbruk. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att man lyssnar på och utgår ifrån vetenskapen och forskningen i frågor gällande kloning eller genmodifierade (GMO) produkter och behandlingar. Gentekniken ska vara etiskt försvarbar och användas så att människors och djurs hälsa samt miljön skyddas. EU-kommissionen har nyligen föreslagit en mer tillåtande reglering av växter som tagits fram med nya genomiska tekniker (NGT), särskilt om detta också hade kunnat ske på naturlig väg. Vi välkomnar detta förslag. Vi tror att växtförädlingen är en viktig fråga att diskutera framåt och kan leda till förbättrad livsmedelsförsörjning i världen samt bättre produkter som efterfrågas av konsumenter och som är producerade mer hållbart. Exempelvis kan vi med gen ­ modifierade grödor möjliggöra ökad motståndskraft mot vissa sjukdomar och att man i framtiden slipper använda bekämpningsmedel. Vi kan också med hjälp av genterapi behandla sjukdomar som vi inte tidigare kunnat behandla. Vi ser det som mer etiskt försvarbart när man använder tekniker som ”redigerar” gener, som CRISPR ‑ Cas9-tekniken som vann Nobelpriset i kemi 2020, än att lägga till gener som hämtats från helt andra organismer. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att alltid väga risk mot nytta och att hänsyn tas till försiktighetsprincipen när man fattar beslut om huruvida en GMO med en viss egenskap ska användas eller inte. Men försiktighetsprincipen innebär också att en bättre och säkrare teknik bör användas istället för en äldre med mindre precision och säkerhet. Skogen – Sveriges gröna kapital För oss socialdemokrater står den svenska skogen som en pelare i vår vision för en hållbar och ekonomiskt stark nation. Skogen är inte bara en kär del av vår nationella identitet utan också en vital resurs för ekonomisk tillväxt och biologisk mångfald och som verktyg i klimatkampen. Ett hållbart skogsbruk skapar arbetstillfällen, främjar regional utveckling och är en drivkraft bakom vår expanderande bioekonomi. Genom att främja ett klimatsmart och miljömässigt hållbart skogsbruk säkerställer vi en stabil grund för nationens ekonomiska växtkraft. Bioenergin är en katalysator i vår övergång till förnybara alternativ, bort från oljeberoendet. Med stärkt inhemsk produktion av biodrivmedel ökar inte bara vår energisäkerhet utan även Sveriges position inom den globala gröna ekonomin. Detta understryker vikten av att höja förädlingsgraden och investera i infrastruktur, som att bygga fler hus i svenskt trä. Skogens värdekedja har stor betydelse för sysselsättningen i Sverige, och dess multifunktionella roll får inte underskattas. Men medan skogens ekonomiska potential är stor, kan den inte realiseras på bekostnad av biologisk mångfald. Vi måste säkerställa att vår skogspolitik skyddar och bevarar den rika flora och fauna som gör den svenska skogen unik, samtidigt som vi ökar produktiviteten i skogsnäringen. Därför bygger vår skogspolitik på två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Liksom skydd och miljöhänsyn ska öka är en ökad produktion av skoglig råvara viktigt i omställningen till ett biobaserat samhälle. Skogens roll som kolsänka är avgörande i Sveriges kamp mot klimatförändringarna. Genom skogsskötsel och effektiv avverkning tar den svenska skogen upp mer växthus ­ gaser än den släpper ut och bidrar också med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material. Ett proaktivt och ansvarsfullt skogsbruk kan hjälpa oss att uppfylla våra klimatmål samtidigt som vi skapar nya, gröna arbetstillfällen. Detta står i skarp kontrast till regeringens nuvarande förslag att minska reduktionsplikten till EU:s miniminivåer, ett beslut som kan underminera våra klimatansträngningar och placera oss i en svår position gentemot EU – en som kan kräva att vi tvingas att avstå från att använda stora arealer av produktionsvärdig skogsmark. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har lagt grunden för en mer inkluderande och hållbar skogspolitik genom den lagda skogspropositionen 2021/22:58. Genom investeringar i rekreation och stöd till friluftsorganisationer har vi uppmuntrat svenskar att uppleva vårt gröna arv. Vårt engagemang för biodiversitet, klimatanpass ­ ning och skogsägares rättigheter visar vår helhetssyn på skogens roll i samhället. Skogssektorn ska vara jämställd. För Socialdemokraterna är jämställdhet inte bara en princip; det är nödvändigt för branschens livskraft. Kvinnor och män med passion och kompetens för skogen är avgörande för dess framtid. Äganderätten möjliggör för skogs ­ ägare att förvalta skogen med insikt och omsorg, med avsikt att skapa ekonomisk, klimatmässig och miljömässig nytta. Likaså anser vi att staten har en stor roll i att vara föregångare i ett hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn. Staten är ägare av skog genom såväl myndigheter som bolag. Sveaskog har en viktig roll att spela och ska vara ett föredöme. Ska vi nå de nationella klimat- och miljömålen är det viktigt att såväl offentliga som privata skogsägare tar ett stort ansvar för ett hållbart skogsbruk. Vi har alltid betonat vikten av att stödja privata skogsägare som frivilligt tar initiativ till att skydda och bevara värdefulla skogsområden. Det handlar inte enbart om miljö ­ mässigt ansvar utan även om att upprätthålla en balans mellan ekonomisk utveckling och hållbarhet. Men, lika viktigt är det att vi, som samhälle, garanterar rättvisa ersätt ­ ningar till de skogsägare som aktivt bidrar till skogens hållbara förvaltning. Därför är vi djupt bekymrade över den nuvarande högerkonservativa regeringen och Sverigedemo ­ kraternas beslut att inte allokera tillräckliga medel i 2023 års budget för att kompensera skogsägare som önskar bevara skyddsvärd skog. Denna brist på stöd underminerar skogsägares förtroende och kan potentiellt avskräcka dem från att vidta åtgärder som gagnar både miljö och samhälle. Det är inte enbart en tveksam finansiell prioritering utan även ett tecken på en bristande förståelse för hur viktig skogen är för Sverige, både som en ekonomisk tillgång och som en central del av vår nationella identitet. Vi upp ­ manar regeringen att ompröva sina beslut och investera i skogsägare som är redo att gå i spetsen för hållbar skogsförvaltning. Vi ser framför oss en skogspolitik som harmoniskt balanserar ekonomisk tillväxt med miljömässig hållbarhet, som erkänner skogens multi ­ funktionella värde och som utnyttjar dess potential för att skapa arbetstillfällen och förstärka klimatåtgärder. Skogen är en länk till vårt förflutna, men den är otvivelaktigt också en nyckel till Sveriges framtid. Granbarkborre är den största skadegöraren på äldre granskog i Europa eftersom den periodvis dödar stora volymer skog. Angreppen på levande skog har under de följande åren och under perioden 2018–2022 beräknats till att ca 31 miljoner kubikmeter granskog dödats. Detta är mångdubbelt mer än under något tidigare utbrott i Sverige. Vi anser att Skogsstyrelsens viktiga uppdrag med att förebygga och bekämpa utbrott av granbark ­ borre och andra skogsskador som följer av klimatförändringarna behöver stärkas. Det nationella skogsprogrammet Det nationella skogsprogrammet mot 2030 skapar en framtidssäkrad grund för skogs ­ branschens hållbara tillväxt över hela landet. Detta program, framtaget i samförstånd mellan partier, branschfolk och civilsamhälle, är en del av vår gemensamma vision om hur skogen ska ge jobb, stärka välfärden och säkra vår livsmiljö. Det nationella skogs ­ programmet fungerar som en bro mellan intressenter, myndigheter och regeringen och har blivit ett internationellt erkänt verktyg för att säkra skogens hållbara användning. Skogsprogrammet bidrar till uppfyllandet av våra miljömål och internationella åtagan ­ den och är en garant för en skog som växer hållbart, ersätter fossila bränslen och stärker biologisk mångfald. I vår strävan efter en välmående och hållbar skog, är rådgivning i skogsskötsel och andra naturvårdande tekniker till privata skogsägare ett fundamentalt verktyg för att skapa en mer hållbar skogsproduktion. Arter och artskyddet Vi står inför en tidsperiod av osäkerhet kring hur Sverige i praktiken ska hantera skogs ­ skyddet med tanke på de arter som omfattas av artskyddsförordningen. Denna osäker ­ het, som inte enbart är en följd av svensk lagstiftning, utan även influerad av nya rätts ­ fall som tolkar EU-reglerna, skapar utmaningar för skogsägare och myndigheter. Detta berör oss som socialdemokrater djupt, eftersom vi ser vikten av att uppnå både skogs ­ politikens mål och riksdagens miljömål om levande skogar och ett rikt växt- och djurliv, utan att kompromissa med våra åtaganden gentemot EU. Det är värt att påminna om att den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen vidtog proaktiva åtgärder när den utsåg en särskild utredare att granska artskyddsförordningen. Denna utredning, som resulterade i betänkandet ”Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar”, bidrog med konstruktiva förslag, bland annat rörande myndigheternas roll i att tillhandahålla information om fridlysta arter och besluta om livsmiljöunderlag. Men skogsbrukets verksamhet står inför växande utmaningar, inte minst när det gäller avverkningsanmälningar enligt skogsvårdslagen. Rättsutvecklingen har nu fört oss till en punkt där Skogsstyrelsen behöver förstärkta resurser och befogenheter för att noggrant granska och bedöma hur avverkningar påverkar skyddade arter. I ljuset av detta understryker vi vikten av att stärka Skogsstyrelsens kapacitet genom att tillförsäkra dom nödvändiga medel för att ge markägare rättmätig ersättning vid eventuella inskränkningar av deras avverkningsrättigheter. Ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskbestånd För oss socialdemokrater är det klart att en hållbar framtid för Sverige ligger i vår förmåga att förvalta våra naturliga tillgångar på ett ansvarsfullt sätt. Med hundratusen sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och en kust som sträcker sig över cirka tvåhundra mil, har Sverige en enorm potential för både fiskerinäringen och ett växande vattenbruk. Vi ser stora möjligheter för fritidsfiske och fisketurism, givet vårt lands skiftande vatten- och naturtyper. Internationellt växer den blå ekonomin i takt med en ökad medvetenhet om havens betydelse. Vi ser också potentialen i vattenbruk som en näringsgren med en enorm tillväxtpotential, där Sverige kan leda genom exempel inom en cirkulär blå ekonomi. Samtidigt är det viktigt för oss att betona behovet av en effektiv fiskeriförvaltning. Regelbunden uppföljning och strikt efterlevnad av dessa regler kommer säkerställa att fiskresurserna bevaras för framtida generationer. Vi är särskilt oroliga för situationen i Östersjön, där sill- och strömmingsbestånden har minskat. Vi förespråkar därför en kraftig minskning av fiskekvoter där för att rädda dessa arter och föreslår en utredning om hållbara fiskekvoter. Det är också viktigt att förbättra övervakningen av fiskeindustrin. Avsiktlig fel ­ rapportering av fiskefångster underminerar våra ansträngningar för hållbart fiske. Därför vill vi skärpa kontrollerna och straffen vid avsiktlig felrapportering. När det gäller framtiden för Sveriges fiskerinäring vill vi främja och utveckla den på både kort och lång sikt. Vi vill skapa tillväxt och sysselsättning, och samtidigt bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Hållbar fiskuppfödning, med höga miljökrav, kan skydda vilda bestånd av fisk och samtidigt skapa jobb på landsbygden. Under vår tid vid makten arbetade den socialdemokratiska regeringen aktivt med att stärka förutsättning ­ arna för fisket. Vi satsade på projekt för rent hav, genomförde en utflyttning av trål ­ gränsen på prov och stärkte Östersjön genom havs ‑ , fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Vi prioriterar det småskaliga kustnära fisket och arbetar för att flytta ut trålgränsen för industriellt fiske, med vetenskapliga underlag som stöd. Vi ser den kritiska situationen som idag råder för Östersjön och den påverkan som klimatförändringar, övergödningen och ett alltför hårt industriellt fiske kan ha på strömmings- och sillbeståndet. En modern jakt- och rovdjurspolitik Sverige ska stå i framkant när det kommer till etiskt och hållbart omhändertagande av vår unika natur och våra viltstammar. För oss är det centralt att lyfta och stärka de många ideella insatser som görs för att bevara och utveckla vårt naturarv. När det gäller jakten på rovdjur behöver vi skapa en gemensam grund för samhällsdiskussionen, och sträva efter lösningar som gagnar både djurliv och människor. Jakt och viltvård är inte bara traditionella aktiviteter i Sverige, de är också tätt kopplade till vår kultur och ekonomi. Jakten på älg har historiskt sett varit en stor del av vår identitet, och detta kombinerat med vår växande fritids- och turistnäring visar den ekonomiska potentialen i en väl ­ förvaltad älgpopulation. Dessutom bidrar en hälsosam älgstam till ekologisk balans och erbjuder klimatsmarta köttalternativ. Men för att verkligen dra nytta av denna resurs, måste förvaltningsplanerna vara robusta och anpassade efter lokala behov. Det är tydligt att den nuvarande älgstammen är pressad. Trots dess styrka och förmåga att anpassa sig, har den påverkats av en mängd faktorer: hård avskjutning, konkurrens om bete från andra klövdjur och även klimatförändringar som förskjuter älgens naturliga habitat. Det är därför avgörande att vi tar en helhetssyn på problemet och övergår till en samlad eko ­ systembaserad klövviltsförvaltning. Det räcker inte att enbart fokusera på avskjutnings ­ kvoter; vi måste också titta på hur skogsbruk och andra markanvändningspraktiker påverkar älgens tillgång till foder. När granar planteras på marker där tall borde växa, begränsas älgens naturliga foder, vilket skapar en obalans i ekosystemet. Vi hyllar Jägarförbundets initiativ ”Rädda älgen” som belyser denna utsatthet och betonar vikten av att plantera rätt träd på rätt ställen. För att uppnå en balanserad och effektiv hantering av älgstammen anser vi att älgförvaltningsområdena (ÄFO) och älgförvaltningsgrupperna (ÄFG) bör ses över, där både jägare och markägare ges likvärdig representation under ledning av en oberoende ordförande. Vi tror att vi genom att arbeta tillsammans kan säkerställa att vår nationalsymbol, älgen, fortsätter att frodas i våra skogar, samtidigt som vi bevarar skogens hälsa och produktivitet. Vi förstår att vargens närvaro skapar oro i landsbygdsområden. Dagens varg ­ population på över 460 individer har nått en punkt där vargstammen inte längre är förutsägbar. Vi anser också att reglerna för skyddsjakt för varg bör ses över och är ett viktigt instrument i dess förvaltning. Vidare fortsätter vi att driva frågan i EU om att flytta vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet, i syfte att göra det enklare att förvalta vargen på nationell nivå. För att säkerställa en balanserad ekologi, har vi tidigare givit Naturvårdsverket i uppdrag att se över hur vi kan nå riksdagens beslutade mål om en vargpopulation mellan 170 och 270 individer, samtidigt som vi upprätthåller en gynnsam bevarandestatus. Viltets inverkan på lantbruket, särskilt skador orsakade av vildsvin och dovhjortar, är en växande oro. Det är viktigt att hitta effektiva metoder för att minska dessa skador, samtidigt som vi ger jägare större möjligheter att dra nytta av sitt byte, som att sälja vildsvinskött direkt till konsumenter. Den afrikanska svinpesten har nått Sverige, trots stora ansträngningar för att smittan ska hållas utanför landet. Det är mycket allvarligt. Utöver att djur blir sjuka och dör, får detta stora konsekvenser för alla som bor och verkar i de smittade områdena. Oron är mycket stor hos boende och lantbrukare. Ansvariga myndigheter har nu inlett nästa fas i kampen mot afrikansk svinpest: att stängsla in 1 000 kvadratkilometer i Fagersta i upp till två år. Men den här typen av avspärrningar innebär stora inskränkningar för de människor som lever och verkar i området som är smittat. Jordbruket, skogsbruket, idrottsverksamheten och turismen påverkas i stor utsträckning, liksom människors fritid när de inte längre kan röra sig fritt i skog och mark. Arbetet med att förhindra smitt ­ spridningen kommer, enligt experter, att pågå i flera år. Regeringen saknar en tydlig krishanteringsplan för att se till att smittan inte sprider sig till andra delar av landet och för att säkerställa svensk export och svenska jobb inom grisnäringen. Regeringen behöver ha en tydlig plan för att hantera konsekvenserna av smittan och främja ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter och jägarorganisationerna i syfte att upptäcka och åtgärda utbrott av svinpest. Men som svar på krisen har regeringen och Sverigedemokraterna istället valt att minska anslagen till att bekämpa djursjukdomar med 178 miljoner kronor. Det är en oansvarig och farlig politik som regeringen och Sverigedemokraterna bedriver. Skarvens snabba tillväxt i Sverige och Europa utgör en utmaning för fiskesektorn, och vi ser ett behov av att kraftigt minska antalet skarvar. Den förra socialdemokratiska regeringen gav därför Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv i syfte att minska den allvarliga skada på fiskerinäringen som orsakas av den växande storskarvspopulationen och därmed ge stöd åt en ekosystembaserad förvaltning som omfattar fisket. Ett förstärkt djurskydd Sverige ska ha världens bästa djurskydd. Vi har en av världens starkaste djurskydds ­ lagar, och överlag har vi ett gott djurhälsoläge i Sverige. Djur är levande och kännande varelser, och vi människor har ett mycket stort ansvar för de djur som finns i vår omsorg, liksom för de djur som lever i det vilda. Vi socialdemokrater tror helhjärtat på att alla Sveriges tamdjur, oavsett om det handlar om våra älskade sällskapsdjur eller de djur som används i produktion, förtjänar en miljö där deras hälsa och välbefinnande ständigt främjas. Vi anser att den svenska djurskyddskontrollen ska vara regelbunden, likvärdig, effektiv och rättssäker och att resurserna ska riktas dit de gör mest nytta. På detta sätt kan alla svenska medborgare känna en trygghet i att våra djur behandlas med respekt och omsorg. Under vår tidigare regeringstid införde vi en modern djurskyddslag. Denna lag betonar vikten av att djur ska få leva och bete sig på ett naturligt sätt och ställer även högre krav på djurägarna. Vi socialdemokrater är stolta över att vara en del av den majoritet i riksdagen som röstade igenom lagändringen som idag gör det obligatoriskt att id-märka sina katter. Som socialdemokrater är vi fast beslutna att fortsätta stödja insatser som främjar djurs välbefinnande. Vi är också medvetna om utmaningarna inom hundaveln. För att säkerställa att den är i linje med våra strikta djurskyddskrav, uppmanar vi regeringen att överväga en ny utredning för att undersöka om nuvarande hundavel är förenlig med gällande djurskyddslagstiftning. Vi vill att eventuella brister inom hund ­ aveln ska belysas och att konkreta förslag på åtgärder som säkerställer djurskyddet ska redovisas. Varje år omsätter hundsmugglingen miljonbelopp och på grund av sin stora lönsamhet är det inte ovanligt att den organiseras av kriminella nätverk. De hundar som smugglas är sällan vaccinerade och avmaskade och riskerar därmed att ta med sig sjukdomar in i landet som idag inte förekommer här. Rabies är ett exempel på en dödlig sjukdom som inte längre finns i Sverige men som riskerar att komma tillbaka om inte rätt kontroller görs och om inte den illegala hundsmugglingen till Sverige stoppas. Genom att stärka djurskyddet kan vi minska behovet av antibiotika inom lantbruket, vilket är kritiskt med tanke på den globala ökningen av antibiotikaanvändningen och riskerna med multiresistenta bakterier. Vi anser också att svenska medborgare, oavsett ålder, förtjänar högkvalitativ mat. Därför vill vi införa strikta krav vid upphandlingar av animaliska produkter, särskilt inom offentlig sektor som skolor och äldreomsorgen. Dessa krav ska spegla Sveriges höga standard för djurskydd och låg antibiotikaanvändning. Vi anser att starka djurskyddsregler inte bara är moraliskt rätt utan också ger våra jordbruksprodukter en konkurrensfördel på den globala marknaden, där allt fler konsumenter efterfrågar etiskt producerade varor. Ett exempel är vårt beteskrav, som ger djuren möjlighet att utföra sina naturliga beteenden och få motion, vilket i sin tur främjar deras hälsa. Därför är vi djupt oroade över den utredning som den högerkonserva ­ tiva regeringen och Sverigedemokraterna har tillsatt för att stärka jordbrukets konkurrens ­ kraft, där vi ser en risk för att det svenska djurskyddet kommer att urholkas. Vi kommer att arbeta för att säkerställa att eventuella förslag som framkommer ur denna utredning tar hänsyn till djurskyddets kritiska betydelse. För oss är det viktigt att ständigt påminna om att djurens välmående och jordbrukets konkurrenskraft inte behöver vara motsägelse ­ fulla. Tvärtom kan de gå hand i hand när rätt beslut fattas med hänsyn till båda perspektiven. Det svenska beteskravet är unikt och innebär viktiga djurvälfärdsfördelar. Förutom att djuren får utlopp för sitt naturliga beteende får de även motion. Kor som går ut och betar på sommaren blir också friskare än de som står inne. Samtidigt är vi medvetna om att beteskravet kan innebära en ekonomisk belastning och en expansionsbegränsning för vissa djurhållare. Vi anser att det är viktigt att inte sänka djurvälfärden i Sverige. Däremot behöver vi arbeta med att modernisera regelverk och göra dem smartare så att det blir enklare för företagen att leva med de regler vi har, utan att kraven på djurskydd eller kvaliteten i djurhållningen urholkas. Vi är därför beredda att undersöka hur beteskravet skulle kunna förändras för att underlätta för djurägaren utan att djurvälfärden försämras. Det kan bland annat handla om en större flexibilitet när det kommer till planering av betestiden. Transport av djur är en annan kärnfråga för oss. Djur, oavsett om de är inom EU:s gränser eller utanför, ska behandlas med respekt och omtanke. Därför driver vi på för striktare transporttider och att tiden begränsas. Vi vill att varje djur ska ha det så bra som möjligt under transport och genom att minska transporttiden är vi övertygade om att risken för lidande reduceras. Vi ser även behovet av en konsekvent och transparent djurskyddskontroll. Denna kontroll bör vara regelbunden och effektiv, samtidigt som den upprätthåller en hög rättssäkerhetsstandard. En modern veterinärvård Den svenska djurhållningen använder minst antibiotika i hela EU. Sverige har en lång tradition då det gäller en sund djurhållning och förebyggande djurhälsovård. Sverige var till exempel först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt. 2006 beslutade EU att förbjuda antibiotika i tillväxtsyfte, men det är i stor utsträckning fortfarande tillåtet utanför EU, och inom EU finns det många länder där överanvändningen av antibiotika är enorm. Användningen av antibiotika inom djurhållningen bidrar globalt till en ökad antibiotikaresistens hos bakterier, vilket utgör ett allvarligt långsiktigt hot mot mänsklig hälsa. Vårt starka djurskydd gör istället djuren friskare. Istället för att djuren proppas fulla med antibiotika hålls djuren i lant ­ bruket friska genom förebyggande åtgärder. Vi anser att en låg antibiotikaanvändning inom den svenska djuruppfödningen är avgörande för både djurens och människors hälsa. Vi vill stödja det lokala och småskaliga jordbruket. Genom att öka antalet små ­ skaliga gårdsslakterier kan fler djur slippa den stress som transport och slakt riskerar att innebära. Och för att ytterligare stärka skyddet på slakterierna, vill vi införa kamera ­ bevakning som komplement till traditionella inspektioner. Teknologin ger oss nya möjligheter. Därför stöder vi också möjligheten till digitala veterinärbesiktningar vid småskalig gårdsslakt. Det skulle innebära en mer effektiv och snabb process för djurhållaren samtidigt som vi bibehåller en hög standard på slakten. För oss socialdemokrater är det avgörande att både djur och deras ägare har tillgång till högkvalitativ djursjukvård. Den rådande veterinärbristen är en fråga som vi tar på största allvar. Djurens välbefinnande hänger tätt samman med tillgängligheten av kompetent vård. Vi har identifierat ett tydligt behov av att fler veterinärer utbildas. Under vår tidigare regeringsperiod gjorde vi en konkret satsning på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att öka antalet utbildningsplatser för blivande veterinärer och djursjukskötare. Med denna satsning siktade vi på att varje år kunna utbilda fler nya veterinärer och djursjukskötare. Vi beslöt också att starta en omfattande utredning av veterinärmarknaden som helhet. Denna utredning tog inte bara upp frågor om den nuvarande och framtida personal ­ styrkan utan också det långsiktiga behovet av utbildningsplatser. Det övergripande syftet med denna utredning var att hitta hållbara lösningar som garanterar en effektiv och tillgänglig djursjukvård över hela landet. Då är det också viktigt att adressera frågor kring resurstillgång och jourtjänster, så att vi kan bygga ett system som inte bara svarar mot dagens utmaningar utan även förbereder oss för framtiden. För att hela Sverige ska kunna leva är det viktigt att vi får till en hållbar och lång ­ siktigt välfungerande veterinärvård för alla våra djur oavsett var i landet de befinner sig. Vi socialdemokrater ser därför allvarligt på utredningens förslag om borttagandet av veterinär beredskap kvällar, nätter och helger. Särskilt ur ett glesbygdsperspektiv då många lantbrukare och hästägare skulle drabbas hårt av förslaget. Anslagsförändringar I ljuset av den nuvarande geopolitiska situationen i Europa, med Rysslands fortsatta aggression och illegala krigföring i Ukraina, står det klart att Sverige och hela EU måste vara beredda att hantera potentiella kriser och störningar i livsmedelsförsörjningen. Denna osäkra situation understryker vikten av att stärka vår egen livsmedelsproduktion och säkerhet. I motsats till den nuvarande högerkonservativa regeringens budgetförslag ser Socialdemokraterna ett akut behov av att stärka Sveriges jordbruks- och livsmedels ­ sektor. Därför föreslår vi en total avvikelse på +238 miljoner kronor för utgiftsområde 23. Med tanke på det nuvarande utbrottet av afrikansk svinpest i Sverige, särskilt i Västmanland, där omfattande åtgärder som stängsling av stora områden övervägs, är det ännu viktigare att stärka våra insatser för att bekämpa smittsamma djursjukdomar. Totalt har 46 döda vildsvin bekräftats bära på smittan, vilket visar på sjukdomens snabba spridning och dess potentiella hot mot den svenska grisnäringen. Oron för svinpesten har även spridit sig till närliggande län där nödslakt och andra försiktighetsåtgärder vidtas. Denna oro och de drastiska åtgärder som vidtas av enskilda bönder understryker behovet av att stärka våra nationella insatser och resurser för att bekämpa sjukdomen. Trots detta har den nuvarande regeringens respons och hantering av smittan varit otill ­ räcklig och saknat den proaktivitet som krävs i en sådan kris. Det är tydligt att reger ­ ingen inte har förstått allvaret i situationen eller de potentiella konsekvenserna för vår livsmedelsproduktion och ekonomi. Socialdemokraterna ser ett akut behov av att agera snabbt och effektivt. Därför avsätter vi en ytterligare summa av 100 miljoner kronor för detta ändamål. Dessa medel kommer att användas för att intensifiera bekämpningen av denna sjukdom, samt för att stödja de drabbade regionerna och säkerställa att smittan inte sprider sig ytterligare. Vidare, när det gäller att säkerställa en konkurrenskraftig livsmedelssektor, som utgör en central del av vår nationella ekonomi och sysselsättning, ser vi med stor oro på regeringens beslut att skära ned på anslaget med över 100 miljoner kronor. Ett sådant beslut riskerar att underminera vår förmåga att stödja våra bönder, livsmedelsproducenter och konsumenter i en tid då globala utmaningar och osäkerheter kräver större invester ­ ingar, inte mindre. Socialdemokraterna anser att Sverige bör fortsätta att vara en ledare inom hållbar och kvalitativ livsmedelsproduktion. Därför avsätter vi en extra summa av 38 miljoner kronor för att kompensera för regeringens kortsiktiga och skadliga nedskär ­ ningar, och för att säkerställa att vår livsmedelssektor fortsätter att blomstra. Slutligen, med tanke på den globala klimatkrisen och behovet av att skydda vår miljö, är det förvånande och djupt oroande att den nuvarande regeringen inte prioriterar miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket i större utsträckning. Trots de uppenbara och akuta hoten mot vår planet har regeringen valt att inte satsa tillräckligt på detta kritiska område. Socialdemokraterna ser detta som en brist på ansvarstagande och långsiktigt tänkande. Därför avsätter vi en ytterligare summa av 100 miljoner kronor under anslaget för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Det är vår plikt att säkerställa att vårt jordbruk inte bara är produktivt utan också hållbart och miljövänligt. Vi måste ta ansvar för vår planets framtid och säkerställa att våra jordbruksmetoder inte bara gynnar oss nu utan även kommande generationer. Regeringens nuvarande budgetförslag visar en brist på förståelse och engagemang för dessa kritiska sektorer, särskilt med tanke på den nuvarande krisen med afrikansk svinpest. Socialdemokraterna står fast vid att dessa satsningar är nödvändiga för att säkerställa Sveriges framtid inom jordbruk och livsmedelsproduktion. Sammanlagt satsar vi 238 miljoner kronor mer än den högerkonservativa regeringen på utgiftsområde 23. Anna-Caren Sätherberg (S) Johan Löfstrand (S) Malin Larsson (S) Joakim Järrebring (S) Jytte Guteland (S) Tomas Kronståhl (S) Sofia Skönnbrink (S)