Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:2150 av Anders Ådahl m.fl. (C) Utgiftsområde 15 Studiestöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Sverige behöver fler arbetade timmar, bland annat för att säkra välfärdens finansiering. Arbetslivet måste förlängas i bägge ändar. Unga svenskar kommer ut sent på arbets ­ marknaden. Jämfört med flertalet andra OECD-länder påbörjar de svenska studenterna eftergymnasiala studier senare och tillbringar också längre tid i studier. Vidare är utbildningars koppling till arbetslivet på många håll dålig och matchningen på svensk arbetsmarknad är en av OECD:s sämsta. Det är bra att människor vill satsa på att utbilda sig. Vi vill uppmuntra och underlätta för att fler ska studera. För att öka genomströmningen och få fler i arbete vill Centerpartiet ha ett mer flexibelt studiemedelsystem, som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men också är anpassat för dem i behov av lägre studietakt, exempelvis människor som har gått anpassad gymnasieskola eller är deltidssjukskrivna. Det ger fler möjligheten till en utbildning som leder till jobb. Det behöver även finnas flexibilitet för karriärväxling högre upp i åldrarna. Därför är det bra att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel har höjts, från 56 till 60 år. Det underlättar vidareutbildning och omskolning i högre åldrar, som är en viktig del i det livslånga lärandet. Omställningsstudiestödet innebär att anställda kommer att få väsentligt förbättrade möjligheter att studera och ställa om under ett helt arbetsliv. Det är positivt att det har genomförts inom ramen för det nya Saltsjöbadsavtalet, och det är av stor vikt att stödet kommer till nytta. I denna budgetmotion föreslås att det så kallade fribeloppet avskaffas för lånedelen av studiemedel. Inkomstprövningen av studiemedel för denna del är onödigt administrativt betungande och minskar incitamenten att arbeta. I budgetmotionen föreslås även att studenter som är deltidssjukskrivna ska ha rätt till studiebidrag och -lån på deltid. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Studiehjälp 4 544 297 ±0 1:2 Studiemedel 20 438 576 63 000 1:3 Omställningsstudiestöd 4 877 000 ±0 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 2 319 551 ±0 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 63 150 ±0 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 ±0 1:7 Studiestartsstöd 300 000 −200 000 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 204 748 50 000 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd 19 144 ±0 Summa 33 793 466 −87 000 Centerpartiet saknar ytterligare satsningar på yrkeshögskola och föreslår därför ett tillskott på totalt 100 miljoner kronor under 2025 och 150 miljoner kronor 2026–2027. I och med detta föreslås ökade anslag under 1:2 Studiemedel, där 63 miljoner kronor tillförs studiemedel till yrkeshögskola 2025. Som en följd därav föreslås också 95 miljoner kronor som studiemedel till yrkeshögskolan 2026 samt 2027. Centerpartiet menar att omställningsstudiestödet behöver stärkas avsevärt i sin handläggning och därför ökas anslaget för CSN (1:8) med 50 miljoner kronor årligen 2025–2027. Centerpartiet anser också att det är rätt med en avveckling av studiestarts ­ stödet men anser att detta kan ske snabbare än regeringen planerat varför anslag 1:7 minskar med 200 miljoner kronor 2025. Anders Ådahl (C) Niels Paarup-Petersen (C) Anna Lasses (C) Anne-Li Sjölund (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3602 av Anders Ådahl m.fl. (C) ​​Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution​ Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Ett fungerande skattesystem och ett fungerande betalningssystem är centralt för att ekonomin ska fungera. De myndigheter som återfinns inom utgiftsområde 3 spelar en central roll i arbetet för att säkerställa detta. De skatter vi beslutar om måste vara rimliga och syftet med att de tas in ska inte kunna missförstås. Legitimitet, rättssäkerhet och transparens måste genomsyra alla aspekter av lagstiftningen, vars effekter de aktuella myndigheterna i stor utsträckning ska hantera. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är centrala för det svenska rättssamhället. Både individer och företag måste känna förtroende för deras myndighets ­ utövning. Förutsägbarhet och tydliga regler är då helt avgörande. Att på ett rättssäkert och effektivt sätt säkerställa att beslutade skatter betalas in är en grundförutsättning för finansieringen av viktig offentlig verksamhet. Det är också en fråga om likabehandling och värnandet av tilliten till det offentliga. Servicen hos de tre aktuella myndigheterna har kontinuerligt förbättrats och ska fortsätta att förbättras. Det för med sig ett alltmer utbrett användande av e ‑ tjänster. Det innebär också att krav måste ställas på säkerheten kring dessa tjänster då vi lever i en tid med växande hot och där cyberattacker blivit allt vanligare. Samtidigt är statens närvaro i hela landet central för samhället i stort. Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som beslutats av Sveriges folkvalda. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och på ett effektivt sätt finansiera offentliga utgifter. Skatter måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regel ­ förenklingar och lägre skatter. Därför förespråkar Centerpartiet införande av så kallade mikroföretag som ska kunna verka med ett minimum av regelkrångel, bland annat kopplat till beskattningen av dessa företag. Skatteverket bör därför kontinuerligt arbeta för minskad skatteadministration för privatpersoner, företag och offentliga aktörer. Att Tullverkets verksamhet fungerar bra är viktigt för att handeln, med varuflöden in i och ut ur vårt land, ska fungera väl för våra företag. Det är avgörande ur ett globalt konkurrensperspektiv. Samtidigt behöver tullen i sin verksamhet bidra till att vårda den allmänna säkerheten, och till att utifrån sina uppgifter och befogenheter upprätthålla ordningen i landet. Tullverket har två huvudsakliga uppgifter som måste tillgodoses: dels uppbörd, det vill säga att ta ut tullar, skatter och andra avgifter, och dels brotts ­ bekämpning, där bland annat olaglig införsel av alkohol, drogsmuggling och vapen ­ smuggling ska beivras. Tullverket behöver verktyg för att stärka sitt arbete med att skydda våra gränser och att upprätthålla goda förutsättningar för våra företag att bedriva handel med andra länder. Det är viktigt för lag och ordning, men även för att garantera att våra företag kan vara konkurrenskraftiga gentemot aktörer i andra länder. I en globaliserad värld sätts tullens verksamhet på prov och det är viktigt att med riktade åtgärder se till att bekämpa organiserad brottslighet. Samtidigt ska vi som land vara öppna mot omvärlden. Riksdagen behöver säkerställa att Tullverket har en lagstiftning som är ändamålsenlig för verksamheten. Det finns en tydlig koppling mellan narkotikahandeln, den organiserade brotts ­ ligheten och det ökande antalet skjutningar i landet. Tullverket har fått tillskott de senaste åren men det saknas fortfarande tillräckliga resurser i verksamheten samtidigt som tullens brottsbekämpande arbete behöver utvecklas för både fler kontroller och mer avancerad teknik. Kronofogdemyndigheten är en central och viktig samhällsfunktion. Det är av stor vikt att myndighetsutövandets rättssäkerhet, förutsägbarhet och service är goda. Kronofogdemyndigheten fyller en viktig funktion att upprätthålla ett fungerande skatte- och betalsystem i Sverige. Överskuldsättning är ett stort problem i Sverige och där är Kronofogdens arbete av stor vikt. Dessutom är Kronofogdemyndighetens roll i brottsbekämpningen avgörande. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skatteverket 9 434 848 −373 900 1:2 Tullverket 3 441 754 −50 400 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 538 296 −12 400 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser 97 000 ±0 Summa 15 511 898 −436 700 Anslag 1:1 föreslås minska med 205 miljoner kronor under 2026, samt med 226 miljoner 2027 och 130 miljoner 2028, i och med att Centerpartiet avvisar regeringens tidigare förslag om en folkräkning. Till följd av effektivare kontorsanvändning minskar anslagen under 1:1 med 100 miljoner 2026 och 150 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet vill inrätta den nya myndigheten Ekokrim. Till följd av det minskar anslagen under 1:1 med 25 miljoner årligen 2026–2028 eftersom Ekokrim ersätter regeringens satsning på finansiellt underrättelsecentrum och förstärkning i arbetet mot organiserad brottslighet. Anslag 1:2 föreslås minska med 30 miljoner kr 2026, samt med 25 miljoner kr årligen 2027–2028, i och med att Centerpartiet avvisar den nya vapenlagen. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Anders Ådahl (C) Helena Vilhelmsson (C) Anders Karlsson (C)