Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:3085 av Emma Berginger m.fl. (MP) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 66 245 663 ±0 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 2 799 759 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 59 558 871 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 1 251 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 15 522 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 450 310 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 351 266 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 2 859 348 ±0 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 572 134 4 000 1:10 Nämnder m.m. 8 786 ±0 1:11 Försvarets materielverk 3 963 946 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 11 786 ±0 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 85 518 ±0 1:14 Stöd till Ukraina 22 740 000 ±0 2:1 Kustbevakningen 1 890 822 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 500 000 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 2 391 608 252 000 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 444 671 ±0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 030 260 113 000 2:7 Statens haverikommission 65 802 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 156 248 5 000 2:9 Rakel Generation 2 668 481 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 583 208 ±0 Summa 169 680 344 874 000 Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge med ett fullskaligt krig i Europa, och Sverige har behövt anpassa säkerhets- och försvarspolitiken därefter. Det är också av yttersta vikt att vi fortsätter att långsiktigt stötta Ukraina. Miljöpartiet har sedan flera år stått bakom en snabbare och mer omfattande uppbyggnad av totalförsvaret – såväl det militära som det civila försvaret. Vi vill att Sverige ska stärka sin försvarsförmåga och samtidigt fortsätta att vara en stark röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Vi är dock oroade över att Tidöregeringen inte kunnat presentera en finansierings ­ lösning för den stora utbyggnad av försvaret som nu sker. Miljöpartiet hade velat se en beskattning av höginkomsttagare med stora kapitalvinster för att finansiera utbyggnaden. Nu finns det en reell risk att de höjda försvarsanslagen urholkar välfärden, som redan har det mycket tufft ekonomiskt. Vidare är den satsning på civilt försvar som regeringen föreslår otillräcklig. Baserat på Försvarsberedningens förslag gör regeringen i år en stor satsning på det civila försvaret. Detta är nödvändigt och välkommet, men som vi tidigare påpekat räcker inte satsningen för att nå upp till de behov som MSB kartlagt. Vi gör därför några ytterligare satsningar utöver regeringens budget inom områden vi ser som extra viktiga inom civilt försvar och krisberedskap. Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor När klimatet förändras drabbas Sverige på flera olika sätt. Risken för skred och erosion ökar i takt med att regnen blir allt kraftigare. Översvämmade städer, bränder, torka, förstörda skördar och kontaminerat dricksvatten är några av de konsekvenser som många svenskar kommer att uppleva. Trots detta har regeringen valt att inte göra några tillägg till anslaget för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. Vi dubblar anslaget med ytterligare 500 miljoner. Livsmedelsberedskap För att öka försörjningsförmågan och kunna klara en situation med stängda gränser är det avgörande att svenskt jordbruk kan drivas utan import av drivmedel och insatsvaror. Vi behöver ställa om jordbruket och transportsektorn samtidigt som vi stödjer forskning och innovation för att göra livsmedelssektorn robust så att den kan fungera även vid omfattande kriser och krig. Sverige måste använda ny teknik för att minska resursförbrukning och svinn inom livsmedelssektorn, öka den inhemska odlingen av protein, minska beroendet av import av gödning och minimera användningen av bekämpningsmedel. Vi avsätter därför 100 miljoner utöver regeringens satsning på livsmedelsberedskap, samt dubblar forskningsanslaget till FOI till totalt 8 miljoner. Krisberedskap kommun och region Mycket av samhällsviktig verksamhet bedrivs av kommuner och regioner och de utgör en viktig beståndsdel i arbetet med krisberedskap och civilt försvar. Kommunernas arbete med civilt försvar behöver därför stärkas väsentligt för att säkerställa att alla kommuner har grundläggande förutsättningar att arbeta med beredskapsförberedelser inom civilt försvar och att utvecklingen av förmågan sker i takt med ambitionsnivån i övriga delar av totalförsvaret. Regeringen utlovar riktade insatser till både kommuner och regioner, men pengarna kommer inte räcka till, inte minst på grund av kommunernas och regionernas redan ansträngda ekonomiska läge. Vi lägger därför till ytterligare 30 miljoner till regionerna och 60 miljoner till kommunerna. Frivilliga försvarsorganisationer och räddningstjänst Den kommunala räddningstjänsten ska stärkas för att klara sitt viktiga uppdrag under höjd beredskap. Att den kommunala räddningstjänstens förmåga ökar är också viktigt för vår beredskap att hantera skogsbränder. För att säkra räddningstjänstens tillgång till materiel för att bättre kunna verka vid höjd beredskap avsätter vi 50 miljoner. Frivilliga försvarsorganisationer är viktiga för Sveriges krisberedskap och civilt försvar. De stöder vid kriser och större olyckor och kan ingå i myndigheters och kommuners krigsorganisation när ordinarie resurser inte räcker till. Vi lägger till ytterligare 12 miljoner utöver regeringens satsning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får också ett nytt uppdrag att koordinera och tydliggöra samarbetet mellan räddningstjänsten och olika ideella aktörer. För detta avsätter vi 8 miljoner. Cyberförsvar Cyberangrepp pågår ständigt från flera olika aktörer. Här finns ett stort behov av att stärka arbetet både inom offentlig förvaltning och med arbete gentemot privata aktörer med samhällsviktiga verksamheter och privatpersoner. Vi skjuter till ytterligare 100 miljoner utöver regeringens satsning för detta ändamål. Nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda Det psykologiska försvaret handlar om att bygga upp motståndskraften i samhället mot desinformation och påverkanskampanjer. Det innebär bland annat att höja förmågan hos befolkningen att skilja på pålitliga källor och källor som inte är pålitliga. Det är svårt att veta idag var desinformationskampanjer kommer ifrån; nationella och internationella aktörer, individer, politiska organisationer och organiserad brottslighet rör sig i samma digitala rum, vilket leder till en otydlighet i vem som ska hantera hotet. För att bemöta detta krävs ett stort samverkansnät mellan relevanta myndigheter, utan att vi tummar på den personliga integriteten. Vi behöver också stärka medie- och informations ­ kunnig ­ heten i befolkningen, vilket inkluderar både text- och bildanalys. Som ett naturligt nästa steg anser Miljöpartiet att en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinforma ­ tion och propaganda ska tas fram, så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas. Strategin kommer kräva samverkan mellan en stor rad myndigheter, men vi avsätter 5 miljoner vardera till MSB och Myndigheten för psykologiskt försvar för att starta upp och koordinera arbetet. Svensk vapenexport I budgetpropositionen ber regeringen riksdagen bemyndiga dem att ingå avtal med Thailand om försäljning av upp till 12 stycken Jas 39 E/F samt därtill hörande luft ­ försvarssystem (avsnitt 4.6.3). Detta vänder vi oss starkt emot. Den skakiga demokrati ­ utvecklingen i landet och de upprepade bristerna i att leva upp till mänskliga fri- och rättigheter är omfattande och långtgående. I flera decennier har landet präglats av politisk instabilitet, militärkupper och väpnad konflikt. Vi menar att det inte bör vara förenligt med svensk lagstiftning att godkänna en sådan affär. Emma Berginger (MP) Janine Alm Ericson (MP) Jacob Risberg (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3521 av Emma Berginger m.fl. (MP) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 77 066 828 ±0 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 15 306 336 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 71 191 794 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 1 463 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 15 781 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 522 014 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 381 980 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 3 425 329 ±0 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 796 361 ±0 1:10 Nämnder m.m. 9 236 ±0 1:11 Försvarets materielverk 4 248 967 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 14 981 ±0 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 93 821 ±0 1:14 Stöd till Ukraina 39 725 000 ±0 2:1 Kustbevakningen 2 031 678 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 ±0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 4 040 508 ±0 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 454 671 ±0 2:6 Myndigheten för civilt försvar 2 017 449 ±0 2:7 Statens haverikommission 67 141 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 159 794 ±0 2:9 Rakel Generation 2 799 389 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 655 092 −108 000 Summa 225 022 485 −108 000 Sverige har behövt anpassa säkerhets- och försvarspolitiken efter det allvarliga politiska läget med ett fullskaligt invasionskrig i Europa, samt fortsätta att långsiktigt stötta Ukraina. Miljöpartiet har ställt sig bakom huvudinriktningen i Försvarsberedningens rapport Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad och proposition 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030. Därefter har Miljöpartiet tillsammans med övriga riksdags ­ partier ställt sig bakom en kompletterande överenskommelse om det finanspolitiska ramverket och utbyggnaden av totalförsvaret. Överenskommelsen innebär att man inför en totalförsvarsfond vid sidan av balansmålet som skapar ett ekonomiskt utrymme på upp till 300 miljarder kronor för en snabb utbyggnad av totalförsvaret. En viktig del i uppgörelsen är att upp till 50 miljarder kronor frigörs för investeringar i civilt försvar och för att stärka den civila beredskapen. Miljöpartiet bidrar konstruktivt inom försvarspolitiken och värnar en bred enighet. Sverige står nu inför en historiskt stor upprustning och det är viktigt att denna går till på ett sätt som snabbt ger ökad försvarsförmåga samtidigt som den sker på ett resurs ­ effektivt sätt. Även om snabba åtgärder efterfrågas, måste beslut vara genomtänkta och leda till att Sveriges försvarsförmåga säkras både nu och på sikt – en långsiktigt hållbar försvarsuppbyggnad. Kommande investeringar, till exempel genom materielinköp, måste vara ändamålsenliga för att på ett effektivt sätt bidra till ökad säkerhet. Sveriges försvar ska utformas för att avskräcka från angrepp och försvara Sverige, inte för att utgöra eller understödja ett militärt hot mot någon annan stat. Nej till stöd för ny kärnkraft I valrörelsen 2022 talade Ulf Kristersson om att ny kärnkraft skulle byggas utan statliga stöd. I budgetpropositionen för 2026 vill regeringen bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden om 440 miljarder genom statliga lån och 400 miljarder genom 40-åriga prissäkringsavtal för ny kärnkraft. Forskare och myndigheter har varnat för att regeringens omfattande statliga stöd till ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion – både i effekthöjningar och livstidsförlängningar av befintlig elproduktion och i ny förnybar elproduktion. Det statliga kärnkraftsstödet ökar därmed risken för elbrist i närtid och bromsar elektrifieringen. En försenad elektrifiering leder till högre totala utsläpp. Ny kärnkraft kommer mest troligt inte att kunna bidra till ett enda av Sveriges klimatmål, varken till 2030, 2040 eller 2045. En studie från Handelshögskolan i Köpenhamn och Berlins tekniska universitet visar att aktuella kärnkraftsprojekt i EU i snitt har blivit över tio år försenade. Regeringen har satt ett mål om motsvarande två storskaliga reaktorer till 2035. Givet en genomsnittlig försening hamnar vi då bortom 2045. Mycket tyder på att tidsplanen kommer att spricka. Vattenfall har meddelat att man kan ta ett eventuellt investeringsbeslut tidigast år 2029. Ingen av de SMR-leverantörer som Vattenfall har fortsatt dialog med har hittills byggt en enda färdig reaktor. Miljöpartiet avslår den föreslagna bemyndiganderamen för statliga lån om 440 miljarder kronor samt bemyndiganderamen för prissäkringsavtal om 400 miljarder. Vi avvisar regeringens anslag för subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer samt för differenskontrakt för nya reaktorer. Vidare avvisar vi medel till genomförande av kärnkraftsprövningsutredningen samt de satsningar som görs på tillståndsprocesser specifikt öronmärkta för kärnkraft. Det handlar om totalt 212 miljoner kronor för 2026, 280 miljoner för 2027 samt 430 miljoner för 2028. Inom ramen för utgiftsområde 6 innebär det att vi avvisar de 108 miljoner som avsatts till Strålsäkerhetsmyndigheten för mottagande, prövning och granskning av nya kärntekniska anläggningar. Emma Berginger (MP) Janine Alm Ericson (MP) Jacob Risberg (MP)