Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2700 av Linus Lakso m.fl. (MP) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 500 405 4 836 1:2 Insatser för energieffektivisering 418 000 5 800 000 1:3 Energiforskning 1 447 723 100 000 1:4 Energimarknadsinspektionen 213 848 2 112 1:5 Energiplanering 265 000 ±0 1:6 Avgifter till internationella organisationer 25 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 77 016 761 1:8 Laddinfrastruktur 995 000 100 000 1:9 Biogasstöd 933 000 100 000 1:10 Energiberedskap 54 000 ±0 1:11 Elberedskap 675 000 ±0 99:1 Insatser för förnybar energiproduktion ±0 6 480 000 99:2 Kraftsteget ±0 3 000 000 99:3 Energiteknik ±0 400 000 Summa 5 604 320 15 987 709 Förbränning av fossila bränslen har skapat nästan 80 % av koldioxidutsläppen sedan den industriella revolutionen och är därför den huvudsakliga anledningen till att den globala medeltemperaturen nu stiger i den snabbaste takten någonsin. Vetenskapen har tydligt visat hur en varmare värld påverkar möjligheten till mänskligt liv, säkerhet och välfärd negativt. Trots det använder vi fortfarande fossila bränslen överallt i våra samhällen. Fossila bränslen står idag för över 80 % av energianvändningen globalt. Problemen med fossila bränslen är dock fler än så. Putins energikrig mot Europa har visat att övergången från det fossila till det förnybara är akut också utifrån ett renodlat säkerhetsperspektiv. EU:s beroende av rysk energi är, och har varit, en enorm svaghet rent strategiskt eftersom Putin kunnat justera flödet av framförallt gas som ett påtryck ­ ningsmedel. Exportintäkterna från ryska fossila bränslen har dessutom finansierat Putins krig. Ett energisystem baserat på förnybara energikällor kompletterat med energilagring är inte bara bra för klimatet utan är dessutom en säkerhetspolitisk nödvändighet. Slutligen handlar det om att skydda hushåll och företag från alltför stora ekonomiska risker. Ingen familj ska behöva lämna hus och hem, och inga företag ska behöva gå i konkurs på grund av rusande energipriser. Beroendet av fossila bränslen innebär en risk eftersom deras kostnad varierar kraftigt beroende på godtycklighet från rena skurkstater. Dessutom är det ofta billigare att producera el och värme med förnyelsebar eller geo ­ termisk energi än med fossil energi. För att bli kvitt vårt skadliga beroende av fossila bränslen måste vi elektrifiera stora delar av våra samhällen – något som, enligt många bedömare, kommer resultera i att elanvändningen fördubblas till 2045. Detta kräver inte bara en större energiproduktion. Vi behöver också en effektivare användning av energin och ett smart elnät som kan hantera framtidens utmaningar. Storsatsa på förnybar, billig energiproduktion Miljöpartiet vill storsatsa på förnybar och billig energiproduktion. Vindkraften är idag den billigaste energiproduktionen. Redan 2025 beräknas vindkraften vara Sveriges näst största kraftslag och producera 52 TWh. Företag står på kö för att bygga vid Sveriges bästa vindlägen. Svenska kraftnät har mottagit över 70 ansökningar för havsbaserade vindkraftsparker, motsvarande flera gånger Sveriges elbehov. Elproduktion mot ­ svarande 104 TWh ligger och väntar på regeringens bord. Vi vill att den lokala nyttan av att satsa på förnyelsebar energi ska öka genom att införa en lokal elbonus som ger kommunerna och regionerna betalt för den förnybara el som produceras lokalt och regionalt. I dagsläget stoppas cirka 80 procent av Sveriges vindkraftsprojekt av kommunerna. Genom att ersätta kommunerna för den förnybara el de producerar vill vi göra det mer attraktivt att öppna upp för ny vindkraft på fler ställen. Vi satsar därför på en lokal elbonus, där kommunerna får 10 miljoner för varje befintlig TWh förnybar el som de producerar, och 30 miljoner för varje tillkommande TWh förnybar el som de producerar. Miljöpartiet ser ett behov av denna typ av utbetalning även på lång sikt. Vi föreslår därför att den lokala elbonusen ligger fast till år 2050. Denna reform stärker kommunernas finanser med 470 miljoner kronor och regionernas finanser med 660 miljoner under 2024. Ge solenergin rätt förutsättningar Även solenergin har en stor potential i Sverige. Genom solceller på villatak och lägen ­ hetshus kan hushållen spara in pengar på sina elräkningar. Miljöpartiet vill slopa momsen på solpaneler och vill dessutom ta bort 500 kW-gränsen (se avsnittet om skatter). Solenergi på alla offentliga byggnader Miljöpartiet anser dessutom att det offentliga bör gå före genom att installera solenergi på alla offentliga byggnader. Vi satsar därför 5 miljarder för år 2024 på detta. Satsa på storskalig solvärme Med storskalig solvärme kan vi ersätta andelar av bioenergin och avfallsförbränningen för att producera värme till fjärrvärmenätet. Det möjliggör användning av biobränslen där de behövs allra mest, för att ersätta fossila bränslen. För att stimulera investeringar i solvärme satsar vi 350 miljoner på ett investeringsstöd för storskalig solvärme, under anslag 99:1 Insatser för förnybar elproduktion. Kraftiga satsningar på energieffektivisering för hushåll och företag Energieffektiviseringar är det snabbaste, billigaste och mest miljövänliga sättet att minska kostnaderna och miljöpåverkan av energi. På kort sikt är energieffektiviseringar det effektivaste som vi kan göra för att minska hushållens och företagens energikostnader. Totalt satsar vi nästan 9 miljarder mer än regeringen på energieffektivisering under 2024. Det finns en mängd åtgärder man kan göra för att minska energiförbrukningen. För en familj eller fastighetsägare kan det handla om investeringar i ny teknik som värmer ett hus eller lokaler. Men det kan också handla om att optimera de olika system som redan existerar i en villa eller ett flerbostadshus, exempelvis genom att säkerställa att ventilation och värmesystem fungerar på bästa möjliga sätt tillsammans. För företag kan det handla om att investera i mer effektiv teknik. Miljöpartiet vill att staten tar en mer aktiv roll i att stötta hushållen och företagen i denna utveckling. Miljöpartiet vill att staten tar 60 procent av kostnaden för energi ­ effektivisering under en övergångsperiod. Vi satsar 5,8 miljarder för detta ändamål, varav 250 miljoner viks åt att återinföra Energisteget för att stötta näringslivets arbete med energieffektivisering. Inom dessa 5,8 miljarder avsätter vi även 155 miljoner för den kommunala energi- och klimatråd ­ givningen för att säkerställa tillräckligt stöd för privatpersoner. Vi satsar även 3 miljarder på energieffektivisering av flerbostadshus. Vi anser att detta är mer angeläget än att höja taket för rotavdraget och kan agera som en konjunkturstimulans inom byggbranschen. Bygg framtidens elnät och smarta energisystem Sveriges elnät är i stort behov av utbyggnad och utveckling. Miljöpartiet vill uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät. För att EU ska kunna göra sig oberoende av fossil energi från skurkstater och klara klimatomställningen behöver vi samarbeta. Det kommer att underlätta för alla att bygga ut den billiga och miljövänliga förnybara energin och vi kan överföra stora mängder el mellan EU:s länder, på så sätt kan vi hjälpa varandra med våra energibehov. Men förnybar, variabel energi ställer nya krav på vårt energisystem. Därför satsar vi drygt 400 miljoner på teknik som kan hjälpa till att balansera nätet, Energiteknik. Här ingår också en satsning på testbäddar för att ta fram både affärsmodeller och ny teknik för flexibel produktion, flexibel konsumtion och flexibla elnät. Det behövs mer forskning om hur det moderna, smarta energisystemet kan fungera. Miljöpartiet vill därför öronmärka 105 miljoner av anslag 1:3 Energiforskning till testbäddar för experiment med flexibla elnät. Kraftsteget för storskalig energilagring För att stimulera och snabba på investeringar i tekniker som balanserar energisystemet och jämnar ut priserna satsar vi 3 miljarder på ett teknikneutralt stöd för storskalig energilagring såsom pumpkraft, värmelagring och vätgaslagring inom det nya anslaget Kraftsteget. Vi vill bygga det moderna, smarta energisystemet. Vattenkraft För att Sverige ska kunna uppnå EU:s direktiv för god vattenstatus så behöver arbetet med vattenåtgärder öka och skalas upp. Många åtgärder behöver genomföras varav miljöanpassningen av Sveriges befintliga vattenkraft är en viktig åtgärd. Det är därför av vikt att arbetet med Nationell plan för omprövning av vattenkraft som antogs av regeringen 2020 fortsätter. Planen är utformad för att ge en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Linus Lakso (MP) Daniel Helldén (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Elin Söderberg (MP)

Motion till riksdagen 2024/25:3062 av Linus Lakso m.fl. (MP) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen avslår regeringens förslag om att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 400 000 000 000 kronor. Motivering Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 585 557 4 000 1:2 Insatser för energieffektivisering 415 000 3 000 000 1:3 Energiforskning 1 647 723 −100 000 1:4 Energimarknadsinspektionen 234 039 ±0 1:5 Energiplanering 790 000 −470 000 1:6 Avgifter till internationella organisationer 33 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 79 650 ±0 1:8 Laddinfrastruktur 930 000 100 000 1:9 Biogasstöd 985 000 500 000 1:10 Energiberedskap 198 000 ±0 1:11 Elberedskap 733 000 ±0 99:1 Ersättning till kommuner för elproduktion från vindkraft ±0 490 000 99:2 Ersättning till regioner för elproduktion från vattenkraft ±0 670 000 99:3 Investeringsstöd för grön baskraft ±0 6 000 000 99:4 Produktionsstöd avancerade biodrivmedel och elektrobränslen ±0 3 000 000 99:7 Kommunal energi- och klimatrådgivning ±0 155 000 Summa 6 631 297 13 349 000 Realisera potentialen i energieffektivisering för mer el i närtid Det enskilt snabbaste, billigaste och mest hållbara sättet att få fram mer tillgänglig el, och på så vis sänka hushållens kostnader och möjliggöra klimatomställningen, är genom att använda den el som redan produceras på ett smartare sätt – att energieffektivisera. Därför är det allvarligt att regeringens agerande bromsar istället för accelererar arbetet med energieffektivisering. Regeringen har avvecklat både satsningen Energisteget, som gav stöd till industriföretagens energieffektiviseringar, och stödet för energieffektivi ­ sering i flerbostadshus. Totalt satsar Miljöpartiet 8,6 miljarder mer än regeringen på åtgärder för att realisera den outnyttjade potentialen i energieffektiviseringar. I anslag 1:2 satsar vi 3 miljarder på att återinföra och bredda Energisteget, för att täcka 60 procent av företagens kostnader för energieffektiviseringsåtgärder. Resterande 5,6 miljarder satsas för att täcka 60 procent av kostnaderna för energi ­ effektiviseringar av bostads ­ fastigheter och lokaler inom utgiftsområde 18, anslag 99:4. Satsningar på ny kärnkraft försenar klimatomställningen Inom ramen för anslag 1:3 avvisar vi regeringens satsning på 100 miljoner på att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsutveckling. Industrins omställning kräver stora mängder billig el i närtid. Ny kärnkraft ger höga elkostnader och tar optimistiskt räknat 15 år att bygga. Satsningar på ny kärnkraft försenar och fördyrar klimatomställningen. Av samma skäl avvisar vi regeringens satsning på 30 miljoner på insatser för ny kärnkraft i anslag 1:5, samt förslaget om att under 2025 ställa ut kredit ­ garantier för lån till investeringar i ny kärnkraft. Vi tillstyrker förstärkningen av anslag 1:6 Avgifter till internationella organisationer med villkoret att hela satsningen går till att stärka internationella samarbeten med fokus på Ukraina. Investeringsstöd för grön baskraft Vid sidan om ett planeringsmål för elproduktion ser Miljöpartiet även behov av mål för vad vi kallar grön baskraft. Av både ekonomiska och tidsmässiga skäl kommer den till ­ kommande elproduktionen i Sverige inom överskådlig framtid att komma från förny ­ bara energikällor som vindkraft och solkraft. Därför bör riksdagen anta ett planeringsmål som fokuserar på effekt. Redan idag är det lagrad energi i form av vatten i våra vatten ­ magasin som reglerar elsystemet i stor utsträckning. I begreppet grön baskraft inrymmer vi alla kraftkällor och tekniker som kan reglera effekten snabbt och lagra energi. Här ingår höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet i och effekt från kraftvärmen och gas ­ turbiner drivna av förnybara bränslen. Även energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värmelagring ingår, samt flexibilitet exempelvis i form av smart styrning av elbilsladdning, tvåvägsladdning och smart styrning av värmepumpar. Miljöpartiet föreslår ett mål om 10 GW grön baskraft till år 2030 och satsar 5 miljarder på ett investeringsstöd för dessa kraftkällor och tekniker. Vi avvisar regeringens satsning på 100 miljoner i anslag 1:5 till förmån för vår egen satsning på grön baskraft. Ersättning till kommuner och regioner för förnybar elproduktion En central åtgärd för att öka utbyggnaden av vindkraft på land är att kommuner ges ersättning för den nytta de skapar genom att producera förnybar el. Miljöpartiet är djupt kritiska till att regeringen initialt hindrade incitamentsutredningen Värdet av vinden (tillsatt av tidigare regering) från att lägga fram förslag om statligt finansierad ersättning. Det förslag som regeringen nu trots allt lagt fram är inte på tillräckliga nivåer. Vi avvisar regeringens förslag om ersättning till kommunerna i anslag 1:5 till förmån för vårt eget förslag. Med vårt förslag får kommunerna 1 öre per kWh för befintlig vind ­ krafts ­ produk ­ tion och 3 öre per kWh för tillkommande produktion kommande 10 år. Regionerna får 1 öre per kWh för befintlig vattenkraft. Vi avsätter 490 miljoner 2025, 670 miljoner 2026 samt 800 miljoner 2027 i anslag 99:1 Ersättning till kommuner för elproduktion från vindkraft. Vidare avsätter vi 670 miljoner om året i anslag 99:2 Ersättning till regioner för elproduktion från vattenkraft. Satsning på fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur Vi vill se nationella planer för utbyggnad av laddinfrastruktur samt tankinfrastruktur för biogas och vätgas. Vi vill även se förbättrad tillgång till laddinfrastruktur längs med de större vägarna samt för att boende ska kunna ladda hemma i såväl villa som bostadsrätt och hyresrätt. Vi förstärker regeringens förslag för anslag 1:8 med 100 miljoner om året. Förstärkt produktionsstöd för biogas Miljöpartiet har föreslagit ett produktionsmål om 10 TWh biogas till 2030 i syfte att möjliggöra industrins omställning och stärka Sveriges energiberedskap. För att styra mot målet förstärker vi anslag 1:9 Produktionsstöd för biogas med 500 miljoner år 2025. Produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel Avancerade biodrivmedel och elektrobränslen som tillverkas av vätgas och infångad biogen koldioxid kommer båda att fylla viktiga funktioner i framtidens transportsystem och energisystem. Miljöpartiet föreslår ett nytt produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel och satsar 3 miljarder per kommande tre år för detta i anslag 99:4. Säkra den kommunala energi- och klimatrådgivningen Vi motsätter oss regeringens neddragning på den kommunala energi- och klimat ­ rådgivningen och satsar 155 miljoner om året på det nya anslaget 99:7. Linus Lakso (MP) Elin Söderberg (MP) Emma Nohrén (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP)