Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.035 · ämneslikhet 0.755. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en översyn av lagreglerna om hets mot folkgrupp i brottsbalken och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en översyn av lagreglerna om hets mot folkgrupp i grundlagarna och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av lagen om hets mot folkgrupp och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 279 ord · B 292 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1134
av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M)
Översyn av lagen om hets mot folkgrupp
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en översyn av lagreglerna om hets mot folkgrupp i brottsbalken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en översyn av lagreglerna om hets mot folkgrupp i grundlagarna och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Lagreglerna om hets mot folkgrupp i brottsbalken och våra grundlagar har ett gott syfte, att motverka rasism och angrepp mot olika grupper i samhället till följd av exempelvis etnisk bakgrund, religion eller annat.
Samtidigt är lagstiftningen utformad så att det är tillåtet att ”föra en saklig och vederhäftig diskussion” om exempelvis religioner och att framföra mer allmän kritik. Exakt var den gränsen går är ganska vagt.
Lagreglerna om hets mot folkgrupp omfattar enligt förarbetena och domstolsbeslut även skydd för majoritetsbefolkningen, dvs. infödda svenskar. Dock anses det att majoritetsbefolkningen får acceptera mer än vad en minoritetsgrupp ska behöva tåla.
Diskussioner har också förekommit om vad man får och inte får framföra på sociala medier och hur spritt ett uttalande måste vara för att inte falla in under vad man anses få säga ”inom den privata sfären”.
Lagreglerna om hets mot folkgrupp har delvis förändrats över tid, och genom rätts
liga avgöranden har olika praxis uppkommit. Det finns en uppenbar anledning att över
väga att göra en ny övergripande översyn och uppdatering av lagreglerna om hets mot folkgrupp för att anpassa dem till dagens samhälle och samhällsdebatt och samtidigt kodifiera rådande rättspraxis.
Jan Ericson (M)
Lars Beckman (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1784
av Jan Ericson m.fl. (M)
Lagen om hets mot folkgrupp
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av lagen om hets mot folkgrupp och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Lagen om straff för hets mot folkgrupp (HMF) bygger helt naturligt på mycket subjektiva värderingar av vad som ryms inom yttrandefriheten och friheten att kritisera religioner, åsikter eller andra företeelser, samt vad syftet har varit med uttalandet eller
handlingen. Varje gång ett ärende med koppling till HMF-lagstiftningen uppmärksammas
blir det kraftfulla reaktioner – både när någon döms för dessa brott och när någon frikänns.
Tre exempel är den fällande domen mot en man som brände sin egen koran samtidigt som han uttalade kritik mot religionen islam, samt åklagarens beslut att lägga ned för
undersökningen mot den konstinstallation på ett torg i Umeå där man hängt dockor föreställande judar i snaror, och där palestinska aktivister poserade framför verket. Även domen mot en man som uttryckt sig olämpligt på nätet i sin kritik mot dragqueen
föreställningar för barn har väckt debatt.
Straffbestämmelsen för hets mot folkgrupp är i grunden onödig; det finns redan lagstiftning mot det som lagen vill förebygga, exempelvis brottet förtal.
Yttrandefriheten väger tungt, även när stötande saker framförs. Man måste få kritisera
samhällsföreteelser, religioner, åsikter och handlingar, även på ett kraftfullt sätt och även om människor kan känna sig sårade. Man måste faktiskt rent av få vara både oförskämd och otrevlig utan att det för den delen anses vara brottsligt.
Lagen om hets mot folkgrupp borde kunna avskaffas i sin helhet, eller i vart fall genomgå en ordentlig översyn som stärker rättssäkerheten och yttrandefriheten.
Jan Ericson (M)
Sten Bergheden (M)
Lars Beckman (M)
Kjell Jansson (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag