RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Statlig närvaro i hela landet

2023/24 · HB021480 · Louise Thunström (S); Mats Wiking (S); Jonathan Svensson (S)

Original hos Riksdagen

B · Säkerställande av statlig service i hela landet

2025/26 · HD021267 · Louise Thunström (S); Mats Wiking (S); Jonathan Svensson (S)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.039 · ämneslikhet 0.802. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.753A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ökad statlig närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad statlig närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 356 ord · B 362 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:1480 av Louise Thunström m.fl. (S) Statlig närvaro i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ökad statlig närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering När folkhemmet byggdes en gång i tiden så var den politiska viljan att hela Sverige skulle ha ungefär samma samhällsservice. Sedan dess har mycket förändrats; inte minst har människors krav vad gäller bekvämlighet och utbud ökat. Men det har även skett en nedmontering av offentlig närvaro ute i landet. Staden har blivit norm. Det är där produkterna, valfriheten och välfärdstjänsterna finns och det är där alla förväntas vilja leva sina liv. I medias berättelser dominerar storstaden som platsen där möjligheterna finns. Problemet som uppstår är att när stadens ideal blir norm så bli också avvikarna stigmatiserade och känslan av exkludering breder ut sig. Denna utarmning av samhälls ­ servicen i landet står i djup kontrast till devisen att ”hela Sverige ska leva”, ett uttryck som riskerar att bli en klyscha utan innehåll. Det står även i kontrast till det grund ­ lägg ­ ande synsättet om tilliten till välfärdssamhället och strävan efter ett socialt hållbart samhälle. Från 2010-talet och framåt har frågan om statens närvaro i Sveriges kommuner blivit uppmärksammad på olika sätt. Inte minst gäller det Arbetsförmedlingen och Försäkrings ­ kassan. Under senare år har dessa frågor blivit belysta i olika utredningar och rapporter. I takt med att den statliga närvaron förvunnit från Sveriges mindre orter och landsbygd så har debatten ökat om bristerna det medfört. Den statliga närvaron och servicen är viktig för den lokala och regionala utvecklingskraften och för människors tillit till myndigheter. Det är också en fråga om rättvisa och respekt. Var man än bor ska man ha rätt till likvärdig service. Den förra regeringen påbörjade ett viktigt arbete genom att omlokalisera statlig verksamhet från Stockholm till andra orter och genom att nyetablera statlig närvaro genom lokala servicekontor. Det är viktigt att detta arbete fortsätter. Det är också naturligt att förhållandena i respektive kommun avgör inriktning och omfattning av Statens servicecenters uppgifter. Louise Thunström (S) Mats Wiking (S) Jonathan Svensson (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:1267 av Louise Thunström m.fl. (S) Säkerställande av statlig service i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad statlig närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering En viktig uppgift för staten är att vara närvarande i hela landet och garantera människor tillgång till samhällsservice oavsett bostadsort. Detta är både en fråga om tillgänglighet och en fråga om rättvisa, jämlikhet och tillit. De statliga servicekontoren har under de senaste åren utvecklats till en central del av statens närvaro på många platser i landet. De utgör en viktig service för många människor, särskilt äldre, personer med funktionsnedsättning och de som saknar digitala möjligheter. Här ges stöd i ärenden som rör Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket. Statens servicecenter redovisar att 96 procent av besökarna är nöjda med den hjälp de får. Trots detta har regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, beslutat att minska resurserna till servicekontoren med 150 miljoner kronor fram till 2027. En fjärdedel av kontoren ska stängas, vilket innebär längre resor och sämre service. För vissa orter, som t.ex. Åmål, betyder neddragningarna att staten drar sig tillbaka från ett helt landskap. Servicekontoret i Åmål hade över 3 700 besök under 2024, vilket tydligt visar att behovet är stort. I en tid då digitaliseringen går snabbt framåt är det särskilt viktigt att säkerställa att ingen lämnas efter. Staten har ett ansvar för att alla människor, oavsett ålder, funktions ­ förmåga eller digital vana, ska kunna få den hjälp de behöver. Att hänvisa människor till digitala lösningar som de inte kan använda är i praktiken att stänga dem ute från sina rättigheter. Statens närvaro är också avgörande för Sveriges krisberedskap. En stark lokal representation av statliga myndigheter kan spela en central roll när samhället utsätts för påfrestningar. Genom att centralisera och skära ner görs landet mer sårbart i en tid då behovet av uthållighet är större än på länge. Den statliga närvaron är en förutsättning för jämlikhet, demokrati och trygghet i hela Sverige. Staten ska finnas för alla, inte bara i större städer, utan också på mindre orter och i glesbygd. Louise Thunström (S) Mats Wiking (S) Jonathan Svensson (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag