Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1746 av Markus Wiechel m.fl. (SD) Folkambassader Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att frysa tillgångar tillhörande illegitima regimer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för legitima folkambassader att överta fysisk egendom från illegitima ambassader och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utfärda diplomatiska id-kort till representanter för folkambassader och tillkännager detta för regeringen. Belarus I Belarus, eller det som ofta kallas för Europas sista diktatur, ser vi fortfarande om ­ fattande exempel på grova kränkningar av fundamentala mänskliga fri- och rättigheter. Massarresteringar, tortyr och tvångsförvisningar har präglat landet länge och trappats upp sedan det senaste valet, vilket av samtliga seriösa aktörer konstaterats vara riggat. Belarus regim under diktatorn Lukasjenko saknar med andra ord legitimitet och bör betraktas som olaglig och kriminell. Av den anledningen finns det goda skäl att understödja den verksamma demokratiska oppositionen såväl i som utanför landet. Venezuela Åratal av maktmissbruk och vanstyre under socialistregimen i Venezuela har lett till humanitära kriser som få i vår världsdel kan drömma om. Enligt World Food Program (WFP) riskerade 9,7 miljoner venezuelaner att dö till följd av hunger under 2019 och läget har förvärrats, inte minst i samband med coronapandemin. Befolkningen lider inte bara brist på mat och mediciner utan även korruption och en inflation på omkring 6 500 procent, enligt beräkningar från IMF. Därtill har Venezuelas hälsovårdssystem brakat samman, samtidigt som de som inte anses vara tillräckligt lojala kontinuerligt förtrycks av regimen. Fem miljoner venezuelaner har därför flytt landet, ibland till oroshärdar i närområdet. Den situation vi sett i det förr så välmående och stabila landet har gjort att många aktörer har velat bistå med hjälp i form av exempelvis mat, mediciner och andra förnödenheter. Trots denna välvilja har regimen medvetet låtit befolkningen svälta, eftersom de velat ta kontroll över allt som distribueras. Venezuela, som inte minst avseende naturresurser i grunden är ett mycket rikt land, har alla möjligheter att snabbt bli en välmående och demokratisk nation. National ­ församlingen som valdes 2015 var demokratiskt vald och dess ordförande Juan Guaidó bör därför betraktas som landets legitime interimspresident. När så är fallet bör även Juan Guaidós utsända representanter betraktas som legitima företrädare för sitt folk och därmed bör den diplomatiska beskickning (folkambassad) som upprättats i Sverige få alla möjligheter att verka som en ambassad. Folkambassader I såväl Venezuela som Belarus finns en förhållandevis organiserad demokratisk opposition och de har utsett diplomatiska beskickningar, även kallade folkambassader, i andra länder. Trots att dessa torde ha stöd och sympati från den svenska regeringen, samt deltar vid samtal med utrikesdepartementet, saknar de många av de möjligheter som behövs för att rent praktiskt kunna verka som legitima representanter. De kan helt enkelt, av formella skäl, inte agera fullt ut utifrån sitt folks intressen eftersom stödet från värdlandet Sverige inte varit tillräckligt. Enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser (SÖ 1967:1) sker upp ­ rättandet av diplomatiska relationer mellan stater genom ömsesidigt samtycke. Det är den sändande staten som utser sina diplomater och Wienkonventionen är inte tillämplig på andra personer än dem som den sändande staten har utsett och anmält till den mottagande staten. Om ett land dock väljer att de facto betrakta styret i ett land för illegitimt, öppnar det för att man också kan betrakta en annan regering som legitim. I andra länder, såsom Storbritannien och Portugal, har vi sett hur man agerat på detta sätt och därmed valt att förhålla sig annorlunda till denna konvention i jämförelse med Sverige. Till följd av att man erkänt oppositionella demokrater som legitima företrädare har dessa länder haft möjligheten att frysa tillgångar tillhörande auktoritära ledare. Folkambassader runt om i världen har även kunnat överta fysisk egendom, såsom byggnader som tillhör landets ambassad. Sverige bör utreda möjligheten att följa Storbritanniens och Portugals exempel, för att frysa tillgångar från icke legitima ambassader och för legitima aktörer att ta över fysisk egendom. Legitima representanter har även fått diplomatiska id-kort utfärdade. Den svenska regeringen måste fortsatt stödja dem som kämpar för att återupprätta demokratin och fundamentala mänskliga rättigheter samtidigt som utrikesdepartementet visar att man behandlar diplomatiska representanter på ett likvärdigt sätt. Markus Wiechel (SD) Aron Emilsson (SD) Mats Nordberg (SD) Rasmus Giertz (SD) Alexander Christiansson (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:2815 av Markus Wiechel (SD) Förstärkt samverkan med folkambassader Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att frysa tillgångar tillhörande illegitima regimer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för legitima folkambassader att överta fysisk egendom från illegitima ambassader och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utfärda diplomatiska id-kort till representanter för folkambassader och tillkännager detta för regeringen. Inledning De pågående kriserna i Belarus och Venezuela präglas av grova kränkningar av grund ­ läggande mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Båda länderna styrs av auktoritära regimer som saknar legitimitet, vilket skapar ett akut behov av internationellt stöd till deras demokratiska oppositioner. Denna promemoria beskriver situationen i Belarus och Venezuela, utmaningarna för deras oppositionsrörelser samt konkreta rekommendationer för hur Sverige kan stärka sitt stöd till dessa demokratiska krafter, med inspiration från internationella förebilder. Situationen i Belarus Belarus, ofta kallat Europas sista diktatur, präglas av systematiska brott mot mänskliga rättigheter under Aleksandr Lukasjenkos regim. Presidentvalet 2020, som av trovärdiga internationella aktörer bedömts som riggat, intensifierade regimens förtryck med mass ­ arresteringar, tortyr och tvångsförvisningar. Lukasjenkoregimens brist på demokratisk legitimitet gör den till en olaglig och kriminell entitet. Detta ger starka skäl att stödja Belarus demokratiska opposition, både inom landet och i exil, för att underlätta en övergång till demokrati. Situationen i Venezuela Venezuela, en gång ett välmående land rikt på naturresurser, har sjunkit ned i en djup humanitär kris under sin socialistiska regim. Enligt World Food Programme hotades 9,7 miljoner venezuelaner av akut hunger 2019, en situation som förvärrats ytterligare av coronapandemin. Korruption, en hyperinflation på över 6 500 procent (enligt IMF) och ett kollapsat sjukvårdssystem har drivit över fem miljoner människor att fly, ofta till instabila grannländer. Regimens medvetna undanhållande av humanitärt bistånd för att behålla kontroll förvärrar krisen. Den demokratiskt valda nationalförsamlingen från 2015, ledd av Juan Guaidó, representerar Venezuelas legitima styre. Guaidós utsända, inklusive den diplomatiska beskickningen i Sverige, bör erkännas som folkets legitima företrädare. Demokratisk opposition och diplomatiska beskickningar Både Belarus och Venezuela har organiserade demokratiska oppositionsrörelser som etablerat diplomatiska beskickningar, så kallade folkambassader, i flera länder. Dessa beskickningar, som har sympatier från Sveriges utrikesdepartement och deltar i samtal med departementet, saknar dock det formella erkännande och praktiska stöd som krävs för att effektivt representera sina folk. Bristen på tillräckligt stöd begränsar deras möjligheter att arbeta för sina medborgares intressen och främja demokratiska mål. Rättslig ram och internationella förebilder Enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser (SÖ 1967:1) etableras diplomatiska relationer genom ömsesidigt samtycke, där den sändande staten utser sina diplomater. Om ett land bedömer en regim som illegitim, kan det dock erkänna en alternativ regering som legitim. Länder som Storbritannien och Portugal har agerat enligt detta synsätt genom att erkänna oppositionsrepresentanter som legitima, vilket möjliggjort åtgärder som att frysa tillgångar tillhörande auktoritära regimer och överföra kontroll över diplomatiska egendomar till oppositionsbeskickningar. Dessa länder har även utfärdat diplomatiska identitetshandlingar till legitima företrädare, vilket stärkt deras handlingskraft. Sverige har ett strategiskt intresse av att stödja de demokratiska strävandena hos folken i Belarus och Venezuela. Genom att erkänna legitima oppositionsrepresentanter, frysa tillgångar från illegitima regimer och underlätta folkambassadernas arbete kan Sverige bidra med betydande insatser för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Genom att följa förebilder som Storbritannien och Portugal kan Sverige förstärka sitt inflytande och visa sitt engagemang för att behandla diplomatiska företrädare rättvist, samtidigt som demokratiska värderingar stärks. Markus Wiechel (SD)