Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
2024/25 · HC023106 · Morgan Johansson (S); Alexandra Völker (S); Olle Thorell (S); Linnéa Wickman (S); Tomas Eneroth (S); Johan Büser (S); Azra Muranovic (S)
Original hos RiksdagenB · Internationell samverkan
2025/26 · HD023623 · Morgan Johansson (S); Alexandra Völker (S); Olle Thorell (S); Linnéa Wickman (S); Johan Büser (S); Annika Strandhäll (S); Markus Kauppinen (S); Matilda Ernkrans (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.036 · ämneslikhet 0.787. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 31 yrkanden i A · 72 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A8 och B37 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A8
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en bred, aktiv och progressiv strategi för Afrika och tillkännager detta för regeringen.
B37
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en bred, aktiv och progressiv strategi för Afrika och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A19 och B57 · textlikhet 0.930A: Avslag · B: Avslag
A19
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra och utveckla den feministiska utrikespolitiken, jämställdhet och arbetet för alla kvinnors och flickors rättigheter inklusive SRHR och tillkännager detta för regeringen.
B57
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och återinföra den feministiska utrikespolitiken och arbetet för alla kvinnors och flickors rättigheter inklusive SRHR och tillkännager detta för regeringen.
29 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark global röst och föra en solidarisk, rättvis och jämställd biståndspolitik och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta att uthålligt stödja Ukraina, samtidigt som vi bekämpar fattigdom och hungersnöd i andra delar av världen, och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens reformagenda för biståndet och dess brist på transparens och förankring och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra ett långsiktigt stöd till Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera Palestina i biståndspolitiken under kommande år genom en särskild Palestinastrategi och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätthålla biståndet till organisationer som verkar i Afghanistan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt ska motsätta sig exploatering av varor på ockuperad mark, såsom fiskeavtalen med Marocko som inbegriper fiske i de västsahariska vattnen, och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta initiativ för att säkerställa att FN-insatsen Minursos mandat utökas så att det omfattar övervakning av brott mot mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör säkerställa ett fortsatt svenskt bistånd till västsahariska flyktingläger även efter utgången av 2025 och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det stöd Sverige ger i form av humanitärt stöd och utvecklingsbistånd till Sudan bör upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i EU och FN bör driva på för fredsförhandlingar mellan de stridande parterna i Sudan och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör upprätthålla biståndet till och utöka handeln med Latinamerika och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att internationellt stöd måste mobiliseras för att främja dialog och åstadkomma en förhandlingslösning på krisen i Venezuela och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja den demokratiska utvecklingen i Guatemala och regionen, inte minst genom förlängt stöd till civilsamhället, och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stegvis återgång till enprocentsmålet för biståndet och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att politiken för global utveckling (PGU) ska fortsätta gälla som styrdokument för utvecklingssamarbetet och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hbtqi-personers rättigheter ska garanteras internationellt och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatförändringarnas effekter och utmaningar och om att ett ökat klimatbistånd är centralt i det internationella arbetet och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska bidra till fonden för klimatrelaterade skador och förluster och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka demokratisk utveckling, civilsamhället och facklig verksamhet globalt och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biståndet ska bidra till kapacitetsutveckling i samarbetsländerna och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handelsbiståndet tydligt bör kopplas till Agenda 2030 och målen i Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en progressiv global kraft inte minst gällande jämställdhet i multilaterala organisationer och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Världsbankens och IMF:s stödprogram och insatser ska främja långsiktigt hållbar utveckling och jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera kärnstöden och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkrörelsebiståndet och civilsamhällets roll och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det bistånd som förmedlas via det svenska civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Folke Bernadotteakademin är ett viktigt verktyg för att bidra till internationell fredsfrämjande verksamhet och i genomförandet av biståndet och tillkännager detta för regeringen.
70 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark röst globalt och en aktiv internationell kraft och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges militära, ekonomiska och humanitära stöd till Ukraina ska fortsätta och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta att stödja de insatser som görs för att samla in bevis och bygga åtal mot de ryska förövarna och beslutsfattarna för att kunna ställa dem till svars för deras förbrytelser och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sanktionerna mot Ryssland bör skärpas och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska vidta åtgärder för att stoppa kringgående av sanktionerna och uppdra åt rättsvårdande myndigheter att prioritera ärenden som rör sanktionsbrott och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste vidta åtgärder för att stoppa skuggflottan och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur ryska frysta tillgångar kan användas i återuppbyggnaden av Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och EU ska stärka handeln med Ukraina så att Ukraina i ökad utsträckning får tillgång till EU:s inre marknad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Ukraina hör hemma i EU och Ukrainas väg mot EU-medlemskap bör klargöras och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en omedelbar vapenvila i kriget mellan Hamas och Israel och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bosättarvåldet på Västbanken måste upphöra och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ockupationen av palestinsk mark och Israels folkrättsligt illegala bosättningspolitik omedelbart bör upphöra och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivt stödja det internationella rättsväsendet och dess processer och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska stödja det arbete som görs inom ramen för ICC, med ekonomiska resurser och personal, för att samla in bevis och utreda krigsbrott begångna av såväl Israel som Hamas i samband med kriget i Gaza och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska journalister måste få omedelbart tillträde till Gaza och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ICJ behöver skynda på sin utredning om huruvida Israel begår folkmord i Gaza och komma med sitt utslag så fort som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omedelbar vapenvila och att gisslan bör friges och mer nödhjälp släppas in i Gaza och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pausa EU:s associeringsavtal med Israel så länge landet inte följer ICJ:s utlåtanden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s sanktioner mot bosättarrörelsen måste utvidgas avsevärt och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla varor från Israels illegala bosättningar bör stoppas från EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta initiativ för att införa en nationell lagstiftning som förbjuder import av bosättarvaror till Sverige och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omedelbart måste återuppta stödet till UNRWA och det palestinska civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de israelisk-palestinska fredssamtalen bör återupptas med siktet inställt på en tvåstatslösning och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste öka sitt stöd till det demokratiska palestinska ledarskapet och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för ett engagemang i regionen Mellanöstern och Nordafrika för att säkerställa en fredlig och demokratisk utveckling samt mänskliga rättigheter för att förhindra krig och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra barnäktenskap och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges Natomedlemskap och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i Nato ska driva på för ömsesidig kärnvapennedrustning, respekt för folkrätten och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i Nato särskilt ska lyfta frågor om kvinnor, fred och säkerhet genom att driva en feministisk säkerhetspolitik och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan samt EU:s handlingsförmåga som säkerhetspolitisk aktör och förmåga att ta ansvar för unionens och närområdets säkerhet och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs tydliga och konkreta utfästelser gällande stöd till Ukraina från EU och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska ta ansvar för att Ukraina får en styrkeposition i förhandlingarna och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut ska kunna tas med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet i vissa utrikespolitiska frågor, t.ex. sanktionsbeslut och frågor som rör mänskliga rättigheter, och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att i EU införa en sanktionstrappa som gör att EU ytterst kan utesluta ett land som fullbordat en nedmontering av demokratin, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsskydda aborträtten i hela EU genom att skriva in rätten till säker och trygg abort i EU:s rättighetsstadga och tillkännager detta för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en fortsatt utvidgning av EU måste göras på ett ansvarsfullt sätt och tillkännager detta för regeringen.
B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det nordiska samarbetet och tillkännager detta för regeringen.
B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett permanent transportministerråd i Nordiska ministerrådet och tillkännager detta för regeringen.
B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission bör tillsättas och tillkännager detta för regeringen.
B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arktis är en viktig del av vårt närområde och att Sveriges engagemang för området bör öka och tillkännager detta för regeringen.
B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett marint reservat i Arktis och förhindra olje- och gasutvinning i området och tillkännager detta för regeringen.
B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stå upp för det multilaterala systemet och att Sverige ska fortsätta att vara en ansvarsfull och engagerad medlem av dessa organisationer och tillkännager detta för regeringen.
B44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste stå upp för den regelbaserade världsordningen och knyta tätare band och närmare kontakter med likasinnade länder även utanför EU och tillkännager detta för regeringen.
B45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör aktivera den s.k. blockerande stadgan för att motverka USA:s sanktioner mot ICC och tillkännager detta för regeringen.
B46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att FN utgör navet i det globala samarbetet för internationell fred och säkerhet och spelar en viktig roll för fred och säkerhet, folkrätten, mänskliga rättigheter och utveckling och tillkännager detta för regeringen.
B47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det internationella fredsfrämjande arbetet och tillkännager detta för regeringen.
B48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslaget till Sipri bör återställas och tillkännager detta för regeringen.
B49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en internationell jämlikhetskommission inom FN-systemet och tillkännager detta för regeringen.
B50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara ledande i Agenda 2030-arbetet och driva på Parisavtalets genomförande och tillkännager detta för regeringen.
B51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på för höjda klimatambitioner i Sverige, EU och FN och tillkännager detta för regeringen.
B52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på arbetet för att säkerställa att fler kvinnor deltar i förhandlingsdelegationerna till klimattoppmötena och andra klimat- och miljösamarbeten och tillkännager detta för regeringen.
B53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att storskalig miljöförstöring (ekocid) bör läggas till i Romstadgan och därmed erkännas som ett brott mot mänskligheten och tillkännager detta för regeringen.
B54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårt mål är en värld utan kärnvapen och att Sverige ska fortsätta arbetet med att åstadkomma konkreta steg för kärnvapennedrustning inom ramen för icke-spridningsfördraget (NPT) och tillkännager detta för regeringen.
B55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att journalister, människorättsförsvarare, parlamentsledamöter och andra politiska fångar som har fängslats på orättfärdiga grunder omedelbart måste släppas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för att de svenska politiska fångarna Gui Minhai, Dawit Isaak och Ahmadreza Djalali omedelbart ska släppas och tillkännager detta för regeringen.
B58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska kvinnliga medlingsnätverket ska återstartas och dess roll utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
B59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i FN ska verka för att könsapartheid ska klassas som ett brott mot mänskligheten och tillkännager detta för regeringen.
B60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska permanenta den globala ambassadören mot människohandel, växla upp arbetet och utöka resurserna och tillkännager detta för regeringen.
B61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges internationella arbete för ökad jämställdhet genom att införa en ambassadör för global jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.
B62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all diskriminering, utnyttjande och exploatering av barn ska motarbetas och att åtgärder som rör barn ska ha sin utgångspunkt i barnkonventionen och den internationella humanitära rätten och tillkännager detta för regeringen.
B63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att Moskvamekanismen även ska åberopas när hot mot hbtqi-personer anses vara överhängande och tillkännager detta för regeringen.
B64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör inrätta ett särskilt sändebud för hbtqi-rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
B65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta arbetet för att stärka OSSE:s roll som plattform för dialog, konfliktlösning och ansvarsutkrävande och tillkännager detta för regeringen.
B66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fri, hållbar och rättvis handel och tillkännager detta för regeringen.
B67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att WTO måste stärkas och moderniseras för att kunna möta de utmaningar som det multilaterala handelssystemet står inför och tillkännager detta för regeringen.
B68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att fler strategiskt viktiga frihandelsavtal ingås, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att användningen av AI bör regleras globalt och tillkännager detta för regeringen.
B70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara drivande i arbetet för en öppen, fri och säker digital framtid för alla och tillkännager detta för regeringen.
B71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om cyberhot och desinformation samt om att arbetet mot cyberhot och desinformation bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.
B72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja de demokratiska krafterna i Iran och att terrorlista det islamiska revolutionsgardet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 9163 ord · B 11622 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:3106
av Morgan Johansson m.fl. (S)
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark global röst och föra en solidarisk, rättvis och jämställd biståndspolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta att uthålligt stödja Ukraina, samtidigt som vi bekämpar fattigdom och hungersnöd i andra delar av världen, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens reformagenda för biståndet och dess brist på transparens och förankring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra ett långsiktigt stöd till Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera Palestina i biståndspolitiken under kommande år genom en särskild Palestinastrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätthålla biståndet till organisationer som verkar i Afghanistan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en bred, aktiv och progressiv strategi för Afrika och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt ska motsätta sig exploatering av varor på ockuperad mark, såsom fiskeavtalen med Marocko som inbegriper fiske i de västsahariska vattnen, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta initiativ för att säkerställa att FN-insatsen Minursos mandat utökas så att det omfattar övervakning av brott mot mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör säkerställa ett fortsatt svenskt bistånd till västsahariska flyktingläger även efter utgången av 2025 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det stöd Sverige ger i form av humanitärt stöd och utvecklingsbistånd till Sudan bör upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i EU och FN bör driva på för fredsförhandlingar mellan de stridande parterna i Sudan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör upprätthålla biståndet till och utöka handeln med Latinamerika och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att internationellt stöd måste mobiliseras för att främja dialog och åstadkomma en förhandlingslösning på krisen i Venezuela och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja den demokratiska utvecklingen i Guatemala och regionen, inte minst genom förlängt stöd till civilsamhället, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stegvis återgång till enprocentsmålet för biståndet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att politiken för global utveckling (PGU) ska fortsätta gälla som styrdokument för utvecklingssamarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra och utveckla den feministiska utrikespolitiken, jämställdhet och arbetet för alla kvinnors och flickors rättigheter inklusive SRHR och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hbtqi-personers rättigheter ska garanteras internationellt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatförändringarnas effekter och utmaningar och om att ett ökat klimatbistånd är centralt i det internationella arbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska bidra till fonden för klimatrelaterade skador och förluster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka demokratisk utveckling, civilsamhället och facklig verksamhet globalt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biståndet ska bidra till kapacitetsutveckling i samarbetsländerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handelsbiståndet tydligt bör kopplas till Agenda 2030 och målen i Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en progressiv global kraft inte minst gällande jämställdhet i multilaterala organisationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Världsbankens och IMF:s stödprogram och insatser ska främja långsiktigt hållbar utveckling och jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera kärnstöden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkrörelsebiståndet och civilsamhällets roll och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det bistånd som förmedlas via det svenska civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Folke Bernadotteakademin är ett viktigt verktyg för att bidra till internationell fredsfrämjande verksamhet och i genomförandet av biståndet och tillkännager detta för regeringen.
Bistånd för en tryggare värld
Vi lever i en dramatisk tid. Två stora världshändelser präglar idag internationell politik. Den ena är Rysslands invasionskrig mot Ukraina, som inleddes i februari 2022. Det är ett tydligt brott mot folkrätten och den regelbaserade världsordningen. I praktiken innebar det att Ryssland lämnade den europeiska säkerhetsordningen, och därmed blev Europa en avsevärt farligare plats.
Det är nu extremt viktigt att demokratierna i väst fortsätter att stå tillsammans mot Rysslands imperialistiska politik och fortsätter att stödja Ukraina i kampen för dess oberoende och självständighet.
Den andra världshändelsen är den mycket allvarliga utvecklingen i Mellanöstern, efter Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023. Det krig som därefter utbröt i Gaza har hittills krävt uppskattningsvis 40
000 människoliv, de flesta civila kvinnor och barn. Hamas terrorattack ska fördömas i starkaste ordalag, men det är också uppenbart att Israels krigföring gått över alla rimliga gränser. Det kommer allt fler rapporter om allvarliga krigsbrott. Förödelsen i Gaza är enorm, och samtidigt trakasseras och dödas palestinier på Västbanken av militanta israeliska bosättare.
Ser vi ut över världen så finns det också allt mer oroande tecken. Efter många år av positiv global utveckling har vi på senare år sett en tillbakagång för värden som demokrati, frihet och multilateralism. Nya ekonomier växer sig allt starkare och USA:s och västvärldens framträdande roll, som varit rådande i världen sedan det kalla kriget, utmanas från flera håll, bland annat av stater med auktoritära ledare.
Ryssland fortsätter att etablera sig i afrikanska och latinamerikanska länder och knyta dem närmare sig, med både handel och stöd. Sedan 2020 sveper en kuppvåg över delar av Afrika och destabiliserar området. Regionala stormakter växer fram, samtidigt som västländernas andel av den globala ekonomin minskar.
Det senaste året har Kinas inflytande i världen ökat allt mer, inte minst i Latin
amerika, där USA blivit mer osynligt. Även i Afrika har Kina etablerat sig genom lån, bidrag och investeringar i infrastruktur i utbyte mot tillgång till viktiga afrikanska råvaror. Samarbetet handlar även om militärt stöd. För Kina har det blivit allt viktigare att vinna över Latinamerika och Afrika på sin sida i den hårdnande maktkampen med USA och västländer.
Utifrån värderingar som demokrati och mänskliga rättigheter är Kinas pågående globala expansion oroväckande. Den kinesiska ledningen har sagt sig vilja påverka och förändra den globala ordning som styr världen och istället framhålla sitt ekonomiska och politiska system som ett alternativ till liberal demokrati i västvärldens tappning.
Kina gör anspråk på Taiwan som en av sina provinser, men de flesta taiwaneser vill inte styras av Kina. På senare år har konflikten vuxit och fått allt större geopolitiska återverkningar. Säkerhetsläget har försämrats och en del bedömare varnar för risken för en militär konflikt. I Kina ökar dessutom förtrycket och utrymmet minskar för alla som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter, det gäller för minoriteter som uigurer och tibetaner, men också i Hongkong, där den demokratiska rörelsen i princip är krossad.
I kampen om en ny världsordning är det avgörande att Sverige och övriga EU kan verka för värden som mänskliga rättigheter, demokrati, frihet och hållbar ekonomisk utveckling och samtidigt fortsätta arbetet för att möta klimatutmaningen.
Det är uppenbart att Sverige i dessa oroande tider måste fortsätta att vara en stark röst globalt. Vi beklagar därför att den svenska regeringen istället valt att ta flera steg till
baka och dra sig undan från den globala scenen. Den svenska regeringen har valt ett ensidigt fokus på närområdet och Europa. Svensk utrikespolitik har blivit passiv och provinsiell, istället för aktiv och internationell.
En aktiv utrikespolitik är av grundläggande betydelse. Världen är mer sammanlänkad än någonsin tidigare, vilket innebär att händelser och beslut i ett land kan få direkta eller indirekta konsekvenser för andra delar av världen. En provinsiell utrikespolitik kan leda till isolering och förlust av möjligheter till samarbete och utbyte med andra nationer. Globala utmaningar som klimatförändringar, terrorism, handel och människorättsfrågor är inte begränsade till nationella gränser. En aktiv utrikespolitik är nödvändig för att hantera dessa frågor effektivt genom internationellt samarbete och diplomati. Att likt nuvarande regering endast inta en mer provinsiell hållning i utrikespolitiken kan göra det svårt att påverka globala lösningar på dessa problem.
Sverige har under decennier byggt upp ett mycket gott anseende när det gäller fattigdomsbekämpning, fredsarbete, demokrati, mänskliga rättigheter, nedrustning, klimatomställning och jämställdhet. Det är ett arbete som behöver fortsätta i ljuset av de krafter som nu flyttar fram sina positioner i världen. Regeringen skadar nu detta anseende med sin inåtvända utrikes- och biståndspolitik.
Sverige ska ha en aktiv Europapolitik och EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. EU har en viktig roll för att trygga vår säkerhet. Rysslands invasion av Ukraina har utmanat den europeiska säkerhetsordningen och förändrat det geopolitiska landskapet i grunden. Kinas ökade globala närvaro och rivalitet med USA, konflikterna i Mellanöstern och ett groende missnöje i det globala syd skapar spänningar runt om i världen. I sådana tider är det avgörande att EU håller ihop, fördjupar samarbeten med likasinnade partners och ökar samarbetet med det globala syd. EU ska fortsätta verka för att skydda och stärka en multilateral, regelbaserad världsordning.
Det som händer i Latinamerika, Mellanöstern, Afrika och Asien påverkar också vårt land. Vi ser ökade klyftor i världen med växande fattigdom samtidigt som makt- och förmögenhetskoncentrationen till några få globala aktörer hotar förutsättningarna för en hållbar världsutveckling. Sverige ska vara drivande för en rättvis och jämlik världsordning.
Sedan många år är Ryssland och Kina djupt involverade och driver ett mycket aktivt påverkansarbete i Latinamerika, Mellanöstern, Afrika och Asien. Det är ett led i att påverka politiker och makthavare, bygga politiskt stöd och säkra naturtillgångar, utan motkrav på reformer för att bygga demokrati och garantera mänskliga rättigheter. Dessa kontinenter är ett slagfält – militärt, politiskt, ekonomiskt och värderingsmässigt.
Demokratin backar, motsättningarna växer och auktoritära regimer får mer makt. Mänskliga rättigheter, inte minst kvinnors, ifrågasätts. Antalet människor i behov av humanitära insatser ökar och miljontals människor är på flykt. Förutom de övergrepp och krigsförbrytelser som det ukrainska folket utsätts för av ryska trupper drabbas även redan utsatta, fattiga människor i bl.a. Afrika hårt av effekterna av Rysslands invasion av Ukraina. Priserna stiger och fattigdomen ökar. Krig, fattigdom, droghandel, människohandel, illegal vapenhandel, miljöförstöring och utsläpp som driver på den globala uppvärmningen påverkar oss alla, var vi än bor.
Sverige kan inte, som regeringen gör, dra sig undan i detta omvärldsläge. Att skära ner i biståndet och strypa det till konfliktdrabbade länder, som regeringen fortsätter att göra, ger inte en tryggare värld eller ett tryggare Sverige. Tvärtom.
Politikens inriktning
Sverige ska vara en stark global röst och stå upp för folkrätten, de mänskliga rättigheterna, jämställdhet, demokratin och dess principer. Sveriges goda anseende som en pålitlig, ambitiös och resultatinriktad samarbetspartner i utvecklingsarbetet med fattigdomsbekämpning i fokus måste bibehållas. Regeringens ensidiga fokus på närområdet skadar emellertid Sveriges goda anseende och inflytande i omvärlden. Svensk utrikespolitik ska vara aktiv och internationell, inte passiv och provinsiell.
Givet det säkerhetspolitiska läget är det rimligt att växla upp biståndet till Ukraina och vårt närområde. Men det är knappast klokt, och bidrar inte till en tryggare värld eller ett tryggare Sverige, att göra det på bekostnad av stödet till andra länder. Att så kraftigt skära ner anslagen till Afrika, Asien och Latinamerika utan att ha analyserat konsekvenserna av ett minskat bistånd är oansvarigt. Det leder inte bara till negativa konsekvenser i de samarbetsländer regeringen drar sig ur eller kraftigt minskar stödet till utan påverkar även oss i Sverige. Det handlar bland annat om ökad oro, konflikter och krig till följd av klimatförändringarna som gör att människor tvingas fly sina hemländer och söka sig till Europa.
Det handlar också om att människor tvingas livnära sig på att odla opium eller kokablad, och att den narkotikan förr eller senare når bland annat Sverige. Det är sedan grunden för den mycket allvarliga gängbrottsligheten.
Slutligen handlar det också om att odemokratiska och auktoritära länder ökar sitt inflytande i världen. Med det följer brott mot mänskliga rättigheter, ökad rasism och att jämställdhet behandlas som en konfliktfråga istället för en rättighetsfråga. Ett minskat internationellt bistånd gör världen och därmed Sverige farligare.
Ett generöst bistånd bidrar till ett tryggare och säkrare samhälle för alla. Forskare i USA har visat att länder som ger ett stort internationellt bistånd också satsar mycket resurser på social trygghet för de egna medborgarna. Medkänsla smittar. Arbete för alla människors lika värde internationellt och i Sverige förstärker varandra.
Vi stödjer till fullo stödet som går till Ukraina. Det svenska stödet till Ukraina har fortsatt även efter att regeringen byttes ut, och det råder en stark enighet om att stödet ska växa och pågå så länge det är nödvändigt. Dock har behoven i vår omvärld inte försvunnit i och med kriget i Ukraina, snarare ökat. Solidariteten måste räcka till både Ukraina och de fattigaste människorna i de fattigaste länderna. För Socialdemokraterna är det självklart att Sverige ska fortsätta att uthålligt stödja Ukraina, men vi ska också fortsätta att bekämpa fattigdom och hungersnöd i andra delar av världen.
Svensk bistånds- och utvecklingspolitik ska ha som syfte att ge människor förutsätt
ningarna att lyfta sig ur fattigdom, minska klyftorna i världen, främja demokrati och mänskliga rättigheter, stärka rättsstaten, motverka korruption, främja jämställdhet, ha ett starkt barnrättsperspektiv samt främja ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling.
Reformagendan som regeringen lanserade utan tillräcklig förankring i vare sig riksdagen, civilsamhället eller andra delar av samhället är otillräcklig och utgångs
punkten är i alldeles för hög grad snäva svenska egenintressen. Fokus på global utveckling och samstämmighet mellan politikområden är samtidigt för svagt. Som riktmärke i utvecklingen av biståndspolitiken är reformagendan bristfällig, vilket visar sig exempelvis i den röra som omläggningen av biståndet till civilsamhället har blivit.
Internationell solidaritet är en grundbult för oss socialdemokrater, precis som vårt stöd till demokratiska rörelser och aktörer, fackföreningar och civilsamhällen världen över. Vår politik för bistånd och utveckling fokuserar på att människor ska ges förutsätt
ningar att själva kunna ta sig ur fattigdom, förbättra sina levnadsvillkor och leva i trygghet samt ha makt och inflytande över sina liv.
Sverige ska ställa tydliga krav på att biståndet används till vad det är avsett för, och aktörer ska ställas till svars när oegentligheter upptäcks. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling och måste högre upp på den internationella dagordningen för att få till en kraftsamling mot det. Biståndsmedel ska skyddas och användas för avsedda ändamål. För att nå framgång krävs ett ömsesidigt ansvarstagande för resultat, där förutsättningarna för att nå uppsatta mål och kraven för biståndsinsatserna är tydliga och där uppföljning sker kontinuerligt. För oss socialdemokrater är det självklart att kontroll och riskanalys av svenskfinansierade biståndsinsatser alltid görs. Detsamma gäller revision och resultatredovisning.
För oss är det viktigt att Sverige fortsätter att vara ledande i att bidra till genom
förandet av Agenda 2030 globalt, Addis Abeba Action Agenda om utvecklings
finansiering och Parisavtalet om klimat. Utvecklingsarbetet ska inte undermineras av bristande samstämmighet mellan olika politikområden.
Ett starkt engagemang inom de multilaterala organisationerna är centralt för genomförandet av Agenda 2030, klimatomställningen, freds- och jämställdhetsarbetet, effekterna av den globala lågkonjunkturen, följderna av covid-19-pandemin och Rysslands krig mot Ukraina.
Vi socialdemokrater gör ett brett förnyelse- och reformarbete inom hela politiken, och där ingår förstås också bistånds- och utvecklingspolitiken. Vi kommer under det kommande året att bjuda in brett till samråd med en mängd aktörer för att kunna presentera en socialdemokratisk reformagenda för biståndspolitiken i god tid inför nästa val.
Israel och Palestina
Hamas terrorattack mot Israel den 7
oktober 2023 är det värsta terrordådet i regionen någonsin. 1
200 israeler, de allra flesta civila, dödades på en enda dag, och Hamas tog över 100 civila israeler som gisslan.
Israel svarade med en militär inmarsch i Gaza, och kriget har nu pågått i snart ett år. Konsekvenserna för Gazas palestinska befolkning har varit fruktansvärda. Uppskatt
ningsvis över 40
000 människor har dödats, de flesta civila kvinnor och barn. Stora delar av Gaza har lagts i fullständig ruin. Miljontals människor har tvingats överge sina hem och lever på svältgränsen utan grundläggande hälso- och sjukvård. Sjukdomar sprider sig, bland annat polio som annars varit utrotat sedan länge. En hel generation barn har traumatiserats för livet.
Men inte bara palestinierna i Gaza har drabbats. Också mot palestinierna på Västbanken, där ju Hamas inte styr, har förtrycket ökat. Hundratals palestinier har dödats, och tusentals har trakasserats och fått se sin egendom förstörd och sönderslagen. Israels regering planerar nya illegala bosättningar.
Israel fick till en början, efter Hamas terrorattack, mycket stöd av omvärlden. Men den brutala krigföring som Israel nu ägnat sig åt under nästan ett års tid, med så många oskyldiga döda och så mycket förstörelse, har lett till omfattande kritik från så gott som en hel värld.
Hamas attack den 7
oktober var ett klart terrorbrott, men mycket tyder på att också Israel begått omfattande krigsbrott under det krig som följt. Internationella brottmåls
domstolens (ICC) chefsåklagare har därför begärt att Israels premiärminister och försvarsminister ska gripas, liksom Hamas centrala ledare.
I våras kom också Internationella domstolens (ICJ:s) utlåtande om Israels behandling av palestinierna och de ockuperade palestinska områdena. Kritiken mot Israels bosättar
politik och fortsatta förtryck av palestinierna var omfattande.
Den svenska regeringen har varit uppseendeväckande tyst om den katastrof som utvecklats.
Vi socialdemokrater kräver en omedelbar vapenvila och ett frisläppande av gisslan. Vi föreslår att EU agerar genom att frysa associationsavtalet med Israel så länge Israel inte följer ICJ:s utslag. Vi kräver också att EU:s sanktioner mot den militanta bosättar
rörelsen utvidgas avsevärt och att alla varor från israeliska bosättare på ockuperad mark stoppas från att nå EU:s inre marknad.
Sverige ska aktivt driva på för en omedelbar vapenvila och ett fredsavtal. Det måste bygga på en tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan existera sida vid sida som två internationellt erkända stater med fastställda gränser i enlighet med antagna FN
‑
resolutioner.
Kostnaderna för att återuppbygga Gaza kommer att vara enorma. Också behoven på Västbanken är mycket stora, där det bland annat handlar om att bygga demokratiska institutioner och stödja civilsamhället.
Den svenska regeringen har emellertid övergett Palestina. Det finns inte längre en egen Palestinastrategi, och alla biståndsavtal med civilsamhällesorganisationerna är uppsagda.
Vi menar att Sverige, via vår biståndspolitik, kan spela en viktig roll i återupp
byggnadsarbetet, upprättandet av en palestinsk stat och återskapandet av en framtidstro som människorna i området är i så förtvivlat stort behov av. Palestina bör därmed vara ett prioriterat område för biståndspolitiken under kommande år.
Vi ser också med stor oro på utvecklingen i övriga Mellanöstern och Nordafrika. Flera stater i Israels och Palestinas omedelbara närhet riskeras att dras in i kriget, t
ex Libanon. Risken för ytterligare eskalation är stor. Många stater i Mellanöstern och Nordafrika går dessutom i en mer auktoritär och repressiv riktning, och det finns exempel på stater som diskuterar införande av barnäktenskap. Detta visar på behovet av ett internationellt engagemang från Sverige och omvärlden i syfte att säkerställa demokrati och mänskliga rättigheter i regionen.
Afghanistan
Under åren 2001–2021 hade Sverige ett omfattande engagemang i Afghanistan. Då hade redan organisationer som Svenska Afghanistankommittén bedrivit viktigt arbete för att stärka det afghanska folket.
Under de 20 år som det svenska internationella stödet var som störst sågs betydande framsteg i fråga om alltifrån fattigdomsbekämpning till tillgången till skola och kvinnors rättigheter. Tack vare de insatserna har en betydande andel av befolkningen gått i skolan. Det är idag för tidigt att säga vilken betydelse de insatser som gjordes under åren 2001–2021 har i det långsiktiga perspektivet. Det får framtiden utvisa.
Sedan talibanerna återtog makten 2021 har en skrämmande utveckling skett där inte minst kvinnor i allt högre utsträckning förlorar sina rättigheter. Talibanernas makt
övertagande och den negativa utvecklingen innebär att det internationella samfundet fortfarande har en viktig roll att spela. FN-organisationer som UN Women, UNFPA och UNDP spelar fortfarande en avgörande roll i landet. Genom FN:s engagemang har viktigt biståndsarbete kunnat fortsätta att bedrivas utan att pengar kommit talibanerna till del. Flera civilsamhällsorganisationer bedriver fortsatt omfattande arbete i landet.
Som en reaktion på de koranbränningar som ägt rum i Sverige har talibanregimen beslutat att Svenska Afghanistankommittén inte längre får verka i landet. Ett helt oacceptabelt beslut som får enorma konsekvenser för många afghaner. Det är det afghanska folket som drabbas av beslutet. Det är det afghanska folket som skulle drabbas om FN och dess olika organisationer skulle minska sitt engagemang likaväl som om övriga civilsamhällesorganisationer skulle minska sitt engagemang. Det är därför viktigt att Sverige upprätthåller sitt bistånd till Afghanistan för att det viktiga arbete som fortfarande bedrivs i Afghanistan ska fortsätta. Minskar eller omöjliggörs det internationella engagemanget för Afghanistan är de senaste decenniernas arbete förlorat.
En bred, aktiv och progressiv strategi för Afrikas länder
Det är ett allvarligt misstag och en grov felbedömning av regeringen att sänka biståndet till och dra sig undan från Afrika. Afrika är ett slagfält – militärt, politiskt, ekonomiskt och värderingsmässigt. Sedan många år bedriver Ryssland och Kina en mycket aktiv Afrikapolitik, för att säkra naturtillgångar och för att bygga politiskt stöd. Detta utan motkrav på reformer för att bygga demokrati och garantera mänskliga rättigheter. Det handlar alltså om värderingar: demokrati mot diktatur, auktoritärt mot liberalt, folkrätt mot den starkes rätt.
Sverige, och EU, behöver en förnyad Afrikapolitik. Det måste vara en aktiv politik, som inte bara handlar om migration, utan också om bistånd, handel, politiska relationer, jämställdhet, demokrati, mänskliga rättigheter, kulturellt utbyte, klimat- och miljö
samarbete och mycket mer. Utvecklingsnivån i länderna på kontinenten skiljer sig åt, liksom den gör mellan stad och landsbygd. Det kräver en politik som inte missar dessa aspekter. Och det krävs fortsatt uthållighet. Afrika är en enorm kontinent med stor potential och möjligheter. Att ta fram en förnyad politik handlar förstås om att bygga mänskliga värden, men det handlar också om att inte låta Kina och Ryssland få fältet fritt på en kontinent av så stor betydelse.
Västsahara
Under decennier har det västsahariska folket lidit under ockupationen, med begränsad tillgång till grundläggande rättigheter som yttrandefrihet, mötesfrihet och rätten till en rättvis rättegång.
Kampen för ett fritt och demokratiskt Västsahara är en fråga om rättvisa, mänskliga rättigheter och internationell solidaritet. Västsaharas folk har under lång tid varit utsatta för förtryck och ockupation, och deras rätt till självbestämmande har systematiskt förnekats av Marocko. Vi står upp för folkrätten och FN:s principer om självbestäm
mande, som är grunden för en rättvis och fredlig världsordning. Västsaharas rätt till självständighet har erkänts av FN.
Minurso är den enda fredsbevarande FN-styrka som saknar ett så kallat MR-mandat, det vill säga rätt och skyldighet att rapportera om brott mot de mänskliga rättigheterna. Det i sin tur betyder att västsaharierna är helt skyddslösa, eftersom Marocko dessutom stoppar oberoende journalister och observatörer från att besöka den ockuperade delen av Västsahara.
En viktig fråga gällande exploatering av naturresurser på ockuperad mark rör fisket och de fiskeavtal som EU har ingått med Marocko som omfattar vatten utanför Västsaharas kust. Dessa avtal, som Sverige vid flera tillfällen har röstat nej till, är problematiska ur ett folkrättsligt perspektiv. Vi socialdemokrater anser att det är oacceptabelt att ingå avtal som exploaterar naturresurser från ett område som är ockuperat.
Sveriges stöd till Västsahara går till Oxfam. Det är ett treårigt (2023–2025) stöd med en insats som säkerställer tillgången till vatten, sanitet, hygien och livsmedel för tusentals flyktingar. Sett till stora ökade biståndsbehov i omvärlden på grund av krig, fattigdom och förtryck finns det med nuvarande politik en risk att det efter 2025 inte kommer att tilldelas medel till de västsahariska flyktinglägren. Detta anser vi är oacceptabelt, då behoven i västsahariska flyktingläger inte har minskat.
Sudan
Sedan april 2023 pågår ett fullskaligt inbördeskrig i Sudan mellan Sudans militär och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces (RSF). Våldet har eskalerat ytterligare på senare tid. Minst 15
500 människor har dödats, men enligt vissa källor kan dödstalet vara så högt som 150
000. Kriget fördjupar en redan allvarlig politisk, ekonomisk och humanitär kris.
Det pågående kriget har orsakat stort lidande för befolkningen. Människors behov av humanitärt bistånd har ökat enormt. I dag är över hälften av befolkningen, hela 25 miljoner människor, i behov av humanitärt stöd. Samtidigt rapporteras om massmord och tvångsförflyttning på etnisk grund. Det humanitära tillträdet är kraftigt begränsat och det är svårt att nå de som drabbas värst.
Över 12 miljoner människor har tvingats på flykt sedan april 2023. Av dessa är majoriteten, 10 miljoner människor, på flykt inom landet, vilket har resulterat i den största nu pågående interna flyktingkrisen i världen. Hälften av den fördrivna befolkningen är barn. Krisen medför allvarliga konsekvenser för deras hälsa och utbildning.
Det finns i nuläget inget slut i sikte för krisen i Sudan. Hittills har inga diplomatiska ansträngningar varit tillräckliga för att lösa konflikten. Vi socialdemokrater vill att det stöd Sverige ger i form av humanitärt stöd och utvecklingsbistånd till Sudan upprätt
hålls och att regeringen i EU och FN driver på för fredsförhandlingar mellan de stridande parterna.
Latinamerika
Demokratin i Latinamerika är på kraftig tillbakagång jämfört med andra regioner i världen. I många av regionens länder har det blivit allt svårare för både politisk opposition och civilsamhället att verka på grund av hårdare lagstiftning och ökande attacker och hot. Jämställdheten har försämrats kraftigt, inte minst när det gäller kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp då flera länder i regionen har infört några av världens hårdaste abortlagar.
Bristen på ansvarsfull klimatpolitik leder till att allt fler människor tvingas på flykt. Hot och attacker riktade mot urfolk och miljöaktivister är omfattande. Sju av de tio mest dödliga länderna för miljöförsvarare återfinns i Latinamerika.
Det civila samhället och sociala rörelser har en lång tradition i Latinamerika. Det finns en stark organisering kring frågor som rör demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Sverige har tillsammans med många andra länder stöttat civilsamhället i Latinamerika. Genom framgångsrikt biståndsarbete, inte minst med svenska civil
samhället, har projekt som stärker respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefrihet genomförts. Utvecklingen i Guatemala är ett positivt exempel på detta.
På motsvarande sätt bör Sverige upprätthålla och utöka insatserna i regionen. Med bistånd och med ökad handel kan utvecklingen mot en mer demokratisk utveckling främjas.
Venezuela
Omvärlden reagerar nu på situationen i Venezuela – på det ökande antalet godtyckliga frihetsberövanden och de omfattande trakasserierna mot oppositionen. Sveriges regering måste reagera och kräva att regeringen i Venezuela upphör med förtrycket, med fängslandet av oppositionella och med sin våldsamma retorik mot medlemmar av oppositionen och det civila samhället. Politiska fångar måste friges och mänskliga rättigheter respekteras.
Internationellt stöd måste mobiliseras för de ansträngningar som görs, inte minst av regionala parter för att främja dialog och åstadkomma en förhandlingslösning på krisen.
Att respektera det venezuelanska folkets vilja är det enda sättet att återupprätta demokratin i landet och lösa den rådande humanitära och socioekonomiska krisen.
Guatemala
Decennier av svenskt framgångsrikt biståndsarbete har bidragit till att Guatemala nu har en positiv demokratisk utveckling. Den nyvalde presidenten Bernardo Arévalo har kunnat tillträda och genomföra reformer för att förhindra den omfattande korruptionen i landet.
Den svenska regeringens inledande ambitioner att avveckla svenska insatser i landet får ses som ett tecken på bristande kunskap om läget i både landet och regionen. Såväl USA som EU har infört omfattande sanktioner mot de personer som försökte förhindra det demokratiska maktöverträdandet och vid installationen av presidenten närvarade EU:s utrikeschef Borell med tydliga markeringar av EU:s vilja och ambitioner att stödja den demokratiska processen i Guatemala.
Sverige ska vara stolt över de insatser som genomförts med svenska biståndsmedel och bör därför också fortsatt göra insatser för att främja den demokratiska utvecklingen i både landet och regionen – inte minst genom förlängt stöd till de civilsamhälles
organisationer som under lång tid arbetat med att stödja inte minst kvinnor och ursprungsbefolkningens rättigheter i landet.
Enprocentsmålet ska upprätthållas
Det är oansvarigt av regeringen att genomföra omfattande nedskärningar i biståndet. Behoven och fattigdomen är större än på mycket länge. Coronapandemin har gjort att många framsteg gällande fattigdomsbekämpning kastats årtionden tillbaka, med stor negativ inverkan på inte minst kvinnors situation. Rysslands anfall på Ukraina och krigets följdeffekter har därefter skapat ännu större behov. Sammantaget så ökar antalet människor som lever i fattigdom och hungersnöd.
Utvecklingen går också bakåt när det gäller jämställdhet och kvinnors, flickors och hbtqi-personers mänskliga rättigheter, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Ojämlikheten ökar, liksom antalet extremt fattiga och de som inte har tillgång till mat. Det är också tydligt att de kvardröjande effekterna av covid-19-pandemin på bl.a. demokrati och mänskliga rättigheter, hälsa, fattigdomsbekämpning, ekonomi, utbildning och jämställdhet är omfattande och negativa. Sverige kan inte, som regeringen gör, dra sig undan i detta omvärldsläge. Sverige måste fortsätta bidra till att människor kan ta sig ur fattigdom genom diversifierade och behovsanpassade strategier.
Rapporter kommer som otvetydigt visar en eskalerande uppvärmning av jorden och en kraftigt minskande biologisk mångfald. Klimatåtgärder måste intensifieras, både för att bygga långsiktigt hållbara samhällen och för att möjliggöra klimatanpassning i de delar av världen som drabbas allra hårdast av klimatförändringarna. Det går inte att prioritera bort. Vår omvärld behöver inte mindre av bistånd och stöd. Därför vill vi socialdemokrater att Sverige stegvis återgår till enprocentsmålet. I detta syfte föreslår vi att biståndsbudgeten utökas med 1
miljard kronor 2025, 2
miljarder kronor 2026 och 4
miljarder kronor 2027, utöver regeringens förslag. Vi accepterar avräkningar enligt OECD-Dacs riktlinjer, men dessa ska hanteras restriktivt. Regelverket för avräkningar enligt OECD-Dac ska inte breddas.
Utvecklingssamarbetet ska vara flexibelt, ändamålsenligt, hålla hög kvalitet, klimatsäkras och ge resultat med fokus på att bekämpa fattigdom. Vi står upp för att svenskt bistånd ska uppgå till en procent av BNI och användas till både långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.
Vi socialdemokrater tror på att kombinera nationellt och globalt agerande även i tider av kris. En värld med större ojämlikhet, mer hunger och fler konflikter är en osäkrare värld för oss alla. Oavsett om människor lämnar sina länder på grund av krig, fattigdom eller klimat är det viktigt att stötta det långsiktiga utvecklingssamarbetet för att skälen till ofrivillig migration ska kunna byggas bort. Bistånd är inte ensamt lösningen, men ett starkt och effektivt internationellt utvecklingssamarbete och ett generöst välkoordinerat humanitärt bistånd är en viktig del.
Nedläggningen av PGU – ett steg bort från globalt ansvarstagande
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 att politiken för global utveckling (PGU) inte längre ska gälla. Det motiveras med: ”Regeringens arbete med PGU bedrivs numera huvudsakligen inom ramen för genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.” Men problemet, utöver att regeringen vill avskaffa PGU, är att regeringen tidigare i år lade ner Agenda 2030-kansliet och har strukit att myndigheter ska rapportera sitt arbete med Agenda 2030 och skurit ner budgeten för uppföljningen av målen. Det har varit en kontinuerlig neddragning under längre tid och nu finns väldigt lite Agenda 2030-arbete kvar i praktiken.
Regeringen avvecklar en politik som har lagt grunden för Sveriges globala utvecklingsansvar och varit en hörnsten i Sveriges globala engagemang sedan 2003. PGU var ett banbrytande och visionärt steg för att säkerställa att Sveriges politik på alla områden, inte bara biståndet, bidrar till en mer hållbar och rättvis global utveckling.
Det här är bara ytterligare ett tecken på att regeringen vänder ryggen åt de globala utmaningarna och avstår från att låta Sverige spela en ledande roll i det arbetet. Att regeringen backar från globalt ansvar är inte bara olyckligt utan undergräver Sveriges trovärdighet och inflytande i det internationella samarbetet.
Sverige behöver en utrikes- och biståndspolitik som vågar möta de globala utmaningarna med kraft och ansvar, och vi beklagar djupt att denna regering sviker även på detta område.
Feministisk utrikespolitik – en politik som förändrar världen
I en värld som är sargad av krig och konflikter, efterdyningar av pandemin och klimatförändringar, där demokratin är på tillbakagång och fattigdomen ökar, är det flickor och kvinnor som drabbas hårdast. Behovet av en feministisk utrikespolitik på samtliga områden inom utrikespolitiken är större än på mycket länge. Att ge flickor och kvinnor makt över deras egna liv och främja deras medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är det bästa sättet att bekämpa fattigdom och nå ekonomisk tillväxt och mänsklig utveckling. Flickor och kvinnors rättigheter måste stärkas globalt.
Vi socialdemokrater har motsatt oss regeringens avskaffande av den feministiska utrikespolitiken och menar att det är både anmärkningsvärt och djupt olyckligt. Vi socialdemokrater anser tvärtom att fokus på kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser är viktigare än någonsin.
Vi är också mycket kritiska till den ambitionssänkning och de nedskärningar som detta inneburit i den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken. Det är ett svek mot världens mest utsatta flickor och kvinnor att Sverige nu saknar det banbrytande ramverk som den feministiska utrikespolitiken gav och konsekvenserna blir allt tydligare.
Anslaget till UN Women har halverats, anslaget till Unaids kommer att helt tas bort under 2025 och nedskärningar har skett inom civilsamhällesbiståndet. Det skickar en allvarlig signal till omvärlden att Sverige gör detta i en tid när auktoritära makthavare och konservativa högerkrafter globalt attackerar flickors, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter och de kvinnorättsförsvarare som kämpar i de svåraste miljöerna.
Allt bistånd ska bidra till att uppnå jämställdhet, vilket är en förutsättning för att förebygga konflikter och bygga hållbar fred. Målet är att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter och att makt och resurser ska fördelas jämställt. Den feministiska utrikespolitiken understryker vårt starka åtagande och våra höga ambitioner för jämställdhet och kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Vi vill att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) ska vara ett prioriterat område inom svensk utvecklingspolitik. Det finns ett ökat motstånd i många länder mot SRHR, i synnerhet mot abort, sexualupplysning och kvinnors och hbtqi-personers rättigheter. Det kan därför vara avgörande att Sverige är en stark röst för att garantera tillgången till SRHR globalt. I arbetet för att bekämpa det aktiva motståndet mot flickors och kvinnors rättigheter krävs också insatser som inkluderar pojkar och män för att motverka destruktiva och skadliga maskulinitetsnormer som bidrar till att ojämställdhet befästs.
Sverige har under lång tid varit en föregångare på jämställdhetsområdet och den tidigare S-regeringens feministiska utrikespolitik innebar höjda ambitioner som bidragit till jämställdsintegration i arbetet inom internationella organisationer. Att regeringen tagit av sig ledartröjan på jämställdhetsområdet och valt att bli en följare istället för en framgångsrik ledare är pinsamt. Vi menar att de värdefulla erfarenheter som åren med feministisk utrikespolitik givit och de växande utmaningarna för jämställdheten i världen bör ligga till grund för en uppdaterad feministisk utrikespolitik. En inriktning som innebär att Sverige åter går före och uthålligt driver på det globala jämställdhets
arbetet som kan bryta de maktstrukturer, djupt rotade normer och diskriminerande lagstiftning som håller flickor och kvinnor tillbaka.
Klimatkrisen och global ojämlikhet
Klimatkrisen är ett globalt och existentiellt hot. Klimatförändringarna och deras effekter bidrar till ökade spänningar och underblåser ekonomisk och politisk instabilitet och förvärrar effekterna av krig. Stigande havsnivåer, torka och otillräckliga resurser riskerar att leda till social oro och konflikter, till att människor tvingas fly och till bristande internationell säkerhet. Miljö, klimat och osäkerhet på olika platser i världen hänger tydligt samman med den globala ojämlikheten och klimatförändringar driver fram ökade klyftor.
År 2050 väntas 1,3
miljarder personer leva minst en månad om året i så hög värme att det är skadligt för hälsan. Forskarna är eniga och de vetenskapliga bevisen är över
väldigande – vi kommer att drabbas av mer intensiva och frekventa väderhändelser som påverkar samhällen och ekosystem och fler värmerekord kommer att slås.
Klimatförändringar är redan på många håll en orsak till att människor tvingas migrera. Och om inget görs kommer ytterligare hundratals miljoner människor att drivas på flykt när deras hem blir obeboeliga och livsmedelsförsörjningen utslagen på grund av torka, översvämningar, extremvärme eller andra extrema väderförhållanden. När människor tvingas på flykt ökar risken för sexuellt våld. Samtidigt ökar människors behov av sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård, inklusive abort och preventiv
medel. Men i tider av upprepade naturkatastrofer är dessa tjänster sannolikt inte tillgängliga.
I många länder, i det globala syd, är det kvinnorna som driver jordbruken och som nu ska anpassa matproduktionen till klimatförändringarna. Kvinnor utgör majoriteten av alla som lever i fattigdom och bär det största ansvaret i hushållet för matproduktionen. Det kräver en mycket attraktiv klimat- och genusmedveten jordbrukspolitik. Ett särskilt fokus ska ligga på kvinnor som driver småskaliga jordbruk och ansvarar för livsmedels
produktionen för att stärka deras ekonomiska egenmakt och rättigheter i samhället inklusive socialt skydd och för att ge dem stöd i klimatomställningen.
Det är framför allt höginkomstländer som ligger bakom de utsläpp som driver på klimatförändringarna som drabbar fattiga och utsatta människor hårdast. Klimat
finansiering är både en skyldighet och ett redskap för att lösa ett gemensamt problem. Men som så ofta förr uppgår inte viljan att betala för detta till behovets omfattning och gapet är stort mellan behoven och finansieringen. Vi menar därför att det är avgörande att resurser prioriteras till de länder och lokalsamhällen som är minst utvecklade och mest sårbara och utsatta för klimatförändringar.
Det går inte att hjälpa klimatflyktingar utan att satsa på och inkludera lokal
befolkningen och det går inte att satsa på dem utan att rusta dem för klimatförändringar och ta hänsyn till miljön. Därför är ett ökat klimatbistånd centralt i det internationella arbetet för att lyfta människor ur fattigdom och det avgörande för att möta åtaganden om ökad klimatfinansiering. Utvecklingsländer måste få både ekonomiskt och tekniskt stöd för att genomföra klimatåtgärder och medel för att anpassa sina samhällen till de klimatförändringar som redan uppkommit.
Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet för klimatomställning. Det finns internationella överenskommelser om klimatanpassningsbistånd och Sverige har länge varit ett av få länder som har fördelat mer än hälften av sitt klimatstöd till anpassning. Vi vill slå vakt om att bistånd till klimatanpassning fortsatt ska prioriteras inom det svenska klimatbiståndet. Om regeringen viker från detta är det ytterligare en framgångsrik politik som regeringen överger och som innebär att Sverige drar sig undan som en global aktör att lita på.
Under FN:s klimatkonferens COP28 beslutade världens länder att starta en fond för att ersätta de klimatrelaterade skador och förluster som utvecklingsländer drabbas av redan idag. Fondens stöd ska gå till de allra fattigaste och hårdast drabbade länderna och ta hänsyn till deras förmåga att ta hand om skadorna som klimatförändringarna för med sig. Vi socialdemokrater anser att Sverige bör besluta om att bidra till fonden, vilket länder som Danmark, Norge och Tyskland valt att göra. Även på detta område har regeringen hittills varit passiv och risken är att andra länder också väljer att minska sina insatser om ett land som Sverige sänker ambitionerna.
Stärk demokratisk utveckling, civilsamhället och facklig verksamhet globalt
Att stödja organiseringen av politiska partier och en demokratisk kultur är centralt för oss socialdemokrater. Vi vill att demokratistödet till demokratiska partier och aktörer ökar. En demokratisk utveckling byggs genom ett välfungerande flerpartisystem, fria och rättvisa val och parlament och institutioner som följer rättsstatens principer. Utvecklingssamarbetet ska bidra till uppbyggnad och stärkande av demokratiska styrelseskick, fria politiska partier, folkrörelser och institutioner.
Ett effektivt och ändamålsenligt utvecklingssamarbete kan bidra genom policy
reformer som ökar transparensen i fråga om hur biståndet fördelas och som stödjer uppbyggandet av en välfungerande statsförvaltning och transparenta samhälls
institutioner, oberoende rättssystem och revision. Reformer behövs för att stärka civilsamhällets förmåga att utkräva ansvar både nationellt och globalt, som stöttar en fri press och utbildar människor om deras medborgerliga rättigheter.
Välfungerande, oberoende och rättssäkra institutioner på olika nivåer och med hög kapacitet är centralt för en demokratisk utveckling och för att individer ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Sådana institutioner stärker hållbarheten och motståndskraften i ett samhälle och är avgörande för hur väl reformer kan genomföras. Självständiga civilsamhällesorganisationer ska stödjas i sitt arbete.
Sverige ska fortsätta att motverka det krympande utrymmet för civilsamhället genom att värna och stödja yttrande-, förenings- och församlingsfriheterna och verka för att EU agerar gemensamt kring det. I länder som utvecklas i en auktoritär riktning är attacker, från både stat, myndigheter och företag, på civilsamhället ett led i att bryta ner demokratiskt motstånd. De kan bestå av en omotiverat stor administrativ börda, fysiskt eller digitalt våld, hot och hat, olovligt fängslande, offentlig stigmatisering och lagstiftning som utmålar civilsamhället som terrororganisationer. I många samhällen spelar kyrkor och religiösa aktörer en betydande roll och är inte sällan de institutioner människor framför allt har förtroende för. Att samarbeta med svenska organisationer som står dem nära är viktigt för att nå framgång i insatser för fred, fattigdoms
bekämpning och jämställdhet.
Högerpopulistiska, antifeministiska och värdekonservativa krafter växer sig starkare. De vill så gott som alltid begränsa civilsamhällets utrymme och inte minst utrymmet för kvinno-, hbtqi-, miljö- och demokratiförsvarare. Antifeministiska krafter är ofta sammankopplade med klimatförnekande och främlingsfientlighet.
Eget arbete som ger en egen försörjning är grundläggande för människors frihet och ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom. Löner som det går att leva på, en säker arbetsmiljö och anständiga anställningsvillkor måste säkerställas.
Fria fackföreningar och fackliga rättigheter är viktiga i kampen för global rättvisa. Det är centralt att värna människors möjligheter att organisera sig i fackförbund och främja fackliga fri- och rättigheter. För oss är det självklart att utvecklingsarbetet ska bidra till att stärka oberoende, representativa och demokratiska fackföreningar, ökad organisering och utbildning om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Ett brett samarbete med den internationella fackliga rörelsen och Internationella arbetsorganisationen (ILO) är en viktig prioritering för att stärka fackliga rättigheter på samma sätt som att ett nära samarbete med näringslivet är viktigt för att stödja jobbskapande och främja dialog.
Kunskapsöverföring och institutionell kapacitetsutveckling
Vi vill att biståndet medverkar till kapacitetsutveckling i samarbetsländerna, så att länderna själva ska kunna forma sin framtid. I enlighet med Agenda 2030 bör därför biståndet i ökad utsträckning fokuseras på kunskapsöverföring och institutionell kapacitetsutveckling. Det är en viktig bas i utvecklingssamarbetet, förbättrar möjlig
heterna att arbeta genom ländernas egna system och lägger grunden för varaktiga resultat. Bistånd ger bäst resultat när det bygger på en djup förståelse av den lokala situationen, långsiktiga samarbeten och en strävan efter konkreta och hållbara förbättringar i människors liv; det ger att det mest effektiva biståndet sker i nära samarbete med lokala organisationer och människor i samarbetsländerna.
Vi vill fokusera på att stärka institutioner, sociala trygghetssystem såsom arbets
löshetsersättning, barnbidrag, föräldraförsäkring och pensioner samt aktörer som stödjer hållbar utveckling och demokratisk samhällsstyrning. Vi vill också bekämpa skatteflykt som undergräver välfärden, genom riktade insatser i biståndet på att inrätta skatte
myndigheter i mottagarländerna, samt bygga effektiva och rättvisa skattesystem med tydliga regelverk för beskattning.
Bistånd och handel
Handel kan vara ett verktyg för en effektiv och rättvis klimatomställning och bidra till fattigdomsbekämpning och ekonomisk tillväxt, men det kräver att alla parter inom handeln är involverade. Arbetstagares rättigheter och fackliga rättigheter måste lyftas fram i alla dessa samarbeten. Genom partssamverkan kan förutsättningar för hållbar utveckling inom områden som klimat, mänskliga rättigheter, jämställdhet, hälsa och miljö bli möjliga. Handelsbiståndet bör tydligt kopplas till Agenda 2030 och målen i Parisavtalet. I dialogen med näringslivet är det också viktigt att inkludera fack
föreningsrörelsen och använda och bygga vidare på den svenska modellen. Att koppla ihop bistånd och handel som regeringen gör måste ske genomtänkt och föregås av en konsekvensanalys, vilket saknas.
När det gäller Ukraina kommer landet att behöva stort stöd i sin återbyggnad och handel kommer att vara en viktig del liksom att svenska företag kan exportera och bidra till Ukrainas ekonomiska utveckling. Vår ståndpunkt är att det stöd som går till Ukraina ska utgå från landets behov.
De exportkrediter som regeringen föreslagit är emellertid att betrakta som bundet bistånd. Att binda biståndet är dyrt och ineffektivt, begränsar det utbud som mottagar
landet kan välja och försvårar på det sättet kostnadseffektiviteten när det gäller upphandlingar. Regeringens förslag går emot EU:s policy om att medlemsländerna ska undvika att binda biståndet i sina bilaterala samarbeten och kommer sannolikt också att strida emot OECD:s biståndskommitté Dacs regelverk.
Vi tycker att exportkrediter är ett bra politiskt verktyg men anser inte att det ska finansieras ur biståndsbudgeten. Istället bör regeringen ge svenska företag export
krediter för handel med Ukraina med de medel som normalt används till detta.
Hbtqi-personers rättigheter ska garanteras globalt
Diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck måste stoppas och samkönade sexuella kontakter och kärleksrelationer avkriminaliseras. Hbtqi-personer ska kunna leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras.
Att vara hbtqi-person är olagligt i 64 FN-medlemsstater (2023). I Brunei, Iran, Mauretanien, Nigeria, Saudiarabien och Jemen utdöms dödsstraff för sexuella handlingar mellan samtyckande personer av samma kön. Uganda har infört lagstiftning som kriminaliserar hbtqi-personers själva existens. Det skapar en atmosfär av fruktan och våld, där hbtqi-personer riskerar långa fängelsestraff eller till och med dödsstraff för sin sexuella läggning eller könsidentitet. Detta har lett till en massiv kris för mänskliga rättigheter och tvingat många att fly sina hem för att söka skydd utomlands.
Hbtqi-personers rättigheter ska garanteras internationellt. Inom OSSE finns den så kallade Moskvamekanismen, som är ett kraftfullt verktyg för att utreda och agera mot grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Den tillåter OSSE att på ett formellt sätt granska och utreda misstänkta brott mot mänskliga rättigheter i ett annat medlemsland. Om en eller flera OSSE-stater misstänker att en medlemsstat bryter mot sina åtaganden vad gäller mänskliga rättigheter, kan de aktivera Moskvamekanismen genom att begära att en expertgrupp skickas till det aktuella landet för att undersöka situationen. Denna expertgrupp får mandat att samla information, samtala med berörda parter och sedan rapportera sina fynd tillbaka till OSSE och dess medlemsstater.
Vi socialdemokrater vill att Sverige aktivt driver på för att Moskvamekanismen aktiveras när hbtqi-personer hotas eller förföljs i OSSE:s medlemsstater. Genom att göra detta kan Sverige bidra till att stärka det internationella skyddet för hbtqi-personer och säkerställa att förövare hålls ansvariga för sina handlingar.
Vi socialdemokrater vill också inrätta ett särskilt hbtqi-sändebud från Sverige för att främja och skydda rättigheterna för hbtqi-personer globalt. Genom att samarbeta med andra länder, internationella organisationer och civilsamhället kan ett sändebud bidra till att driva på för rättsliga och politiska reformer som förbättrar situationen för hbtqi-personer och bidra till att hbtqi-rättigheter integreras i det bredare arbetet för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
Sverige ska vara en progressiv kraft i multilaterala organisationer
Ett starkt engagemang inom de multilaterala organisationerna är centralt för genom
förandet av Agenda 2030, klimatomställningen, freds- och jämställdhetsarbetet samt hanteringen av covid-19 och dess effekter.
Sverige ska fortsatt vara en drivande och progressiv kraft i multilaterala organisa
tioner. I en tid av ett hårdnande säkerhets- och handelspolitiskt klimat och ökad polarisering behöver multilaterala arenor stärkas och utvecklas, inte minst IMF och Världsbanken. Ett sådant arbete pågår inom Världsbanken där en ny reformagenda nu arbetats fram. Jämställdhetsperspektivet behöver säkerställas så att Världsbankens jämställdhetsstrategi (2024–2030) kan genomföras.
Ökad fattigdom, klimatkris och spannmålsbrist visar på behovet av stora insatser i många av världens länder för att vända utvecklingen. Listan är lång över insatser som är nödvändiga för att hela världen ska kunna arbeta i riktning mot målen i Parisavtalet. Världsbanken och IMF har en nyckelroll i det arbetet och det är därför av yttersta vikt att stödprogram och insatser främjar förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling, så att eventuella åtstramningar genomförs på ett rättvist sätt. Sverige ska vara drivande på de multilaterala arenorna och vara starkt drivande för att säkerställa att organisationernas arbete bidrar till en hållbar och jämställd utveckling.
Av Sidas totala bistånd har en stor del tidigare gått till multilaterala organisationer som FN, EU och Världsbanken. Sverige har trots vår ringa storlek historiskt varit en betydande aktör inom det multilaterala arbetet. Regeringens kraftiga minskningar av detta stöd har försvagat Sveriges röst, men också viktiga internationella insatser. Sverige måste återigen öka sin genomslagskraft i multilaterala organisationer – såväl finansiellt som genom att öka engagemanget. En ibland underskattad väg att öka vårt inflytande är att se till att fler svenskar söker jobb i dessa organisationer och rekryteras dit. Regeringen bör se över hur detta ska uppmuntras för att bidra med kompentens och svenska intressen på plats.
Bevara kärnstöden
Kärnstöden är de viktigaste stöd Sverige kan ge till FN-organisationerna. Det är kärnstödet som ger FN möjlighet att vara på plats där behoven är som störst. Det ger organisationerna möjlighet att snabbt prioritera om när en akut humanitär situation uppstår. Det ger organisationerna möjlighet att vara på plats även på de platser som inte har strålkastarljuset riktat mot sig.
Genom kärnstöden till t
ex FN och dess organisationer bidrar Sverige till att uppnå organisationernas resultat och därmed till att skapa förutsättningar för bättre levnads
villkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Att i en säkerhetspolitiskt mycket orolig tid, med klimatkris och ökad global fattigdom, skära ner på kärnstöden och försvaga FN är direkt kontraproduktivt och ett allvarligt misstag från regeringens sida.
Genom kärnstöden kan Sverige få genomslag för våra utrikes- och biståndspolitiska målsättningar samtidigt som vi bidrar till att uppnå organisationernas resultat och därmed till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det innebär ökade möjligheter för organisationerna att snabbt kunna agera när nya kriser och behov uppstår. Kärnstöd bidrar till ett långsiktigt stabilt multilateralt system där Sveriges politiska prioriteringar får större genomslag och syftar till att både uppnå konkreta resultat och stärka det multilaterala systemet. Det är ett misstag från regeringens sida att skära ner i kärnstöden då det multilaterala och det bilaterala biståndet är kompletterande och ömsesidigt förstärkande.
Folkrörelsebiståndet och civilsamhällets roll
Sveriges bistånd har historiskt omvittnat god effektivitet. När OECD:s bistånds
kommitté Dac granskade det svenska biståndet 2019 kom den fram till att det håller mycket hög kvalitet och är effektivt. En stark bidragande faktor var Sveriges mång
facetterade biståndsportfölj, där bilateralt stöd fokuserat på de minst utvecklade länderna blandas med långsiktigt kärnstöd till multilaterala organisationer och ett tätt samarbete med civilsamhället och den kompetens som organisationerna besitter. Detta har nu äventyrats av regeringens nedskärningar och ogenomtänkta och hastiga förändringar.
Den nya strategin för civilsamhällets roll i biståndet för åren 2025–2029 är dock ett steg i en mer förutsägbar riktning, även om vi socialdemokrater är kritiska till flera av reformerna då de riskerar att försvaga både biståndet och civilsamhällets oberoende.
Strategin riskerar att göra biståndet mer politiskt styrt och anpassat efter kortsiktiga svenska intressen, snarare än att fokuseras på de långsiktiga målen om fattigdoms
bekämpning, demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
Kravet på ökad egenfinansiering för civilsamhällesorganisationer är oroande. Att täcka minst 15 procent av sin finansiering med egna medel innebär en stor ekonomisk börda och stora negativa konsekvenser för civilsamhällets möjlighet att verka i sin egen rätt, särskilt för mindre aktörer. Många av dessa organisationer saknar insamlings
resurser och riskerar att tvingas dra ner på sina insatser. Att regeringen gör denna ändring utan varken en egen konsekvensanalys eller samråd med civilsamhället är anmärkningsvärt. Det går emot de gemensamma åtaganden (GÅ) som anger att regeringen ska samråda med berörda civilsamhällesorganisationer inför övergripande och principiella beslut om den svenska biståndspolitiken och inför förestående förändringar i politiken som direkt berör civilsamhällsorganisationernas verksamhet och villkor.
Begränsningen av vidareförmedling av biståndsmedel väcker också frågor då det riskerar att minska biståndets träffsäkerhet. Partnerskap mellan det svenska civil
samhället och lokala civilsamhällesorganisationer har varit avgörande för att säkerställa att medlen når fram dit där de behövs mest. Lokala aktörer har ofta inte den adminis
trativa kapaciteten att hantera direkta internationella biståndsmedel.
Tidigare har Sida haft stort oberoende att välja samarbetspartners utifrån sina expertkunskaper och långsiktiga perspektiv, men nu ges Regeringskansliet större inflytande över dessa beslut. Sidas oberoende måste värnas. Ett politiskt styrt bistånd riskerar att undergräva både biståndets legitimitet och dess genomslagskraft.
Sammanfattningsvis innebär den nya civilsamhällesstrategin betydande förändringar som riskerar att försvaga Sveriges biståndsarbete. Genom att försvåra vidareförmedling, öka kraven på egenfinansiering och stärka det politiska inflytandet över Sida hotar strategin civilsamhällets oberoende och biståndets långsiktighet. Vi socialdemokrater anser att civilsamhällets roll i biståndet måste stärkas, inte försvagas. Vi avvisar dessa förändringar och återställer biståndet till ett långsiktigt och rättighetsbaserat samarbete med civilsamhället.
Värna Folke Bernadotteakademins uppdrag
Folke Bernadotteakademins (FBA) verksamhet är ett viktigt verktyg i genomförandet av biståndet och har i uppgift att bidra till internationell fredsfrämjande verksamhet. Det är ett område där Sverige under lång tid arbetat framgångsrikt och engagerat. När vi nu lever i en alltmer konfliktfylld omvärld med stora behov av fredsarbete och kris
hanteringsinsatser är det anmärkningsvärt att regeringen skurit ner på FBA:s arbete.
Det kvinnliga medlingsnätverk som var en tydlig del av arbetet med kvinnor, fred och säkerhet har avvecklats istället för att utvecklas. Det mångåriga anslag som FBA fördelat till civilsamhällets fredsarbete har slopats. Tidigare löften från regeringen om att civilsamhället inte skulle drabbas av nedskärningar av deras anslag har därmed inte hållits. Organisationer som Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Läkare mot kärnvapen, Kristna fredsrörelsen och Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) har förlorat sina anslag. Det är allvarligt att viktiga röster för fred och nedrustning tystas.
FBA:s arbete med unga, fred och säkerhet i konfliktdrabbade länder och forskning är en viktig del av den svenska utvecklingspolitiken. Inkluderande fredsprocesser är grunden för att bygga en fredligare värld. Det är också viktigt att använda FBA:s expertis i Sveriges arbete som medlem i Nato. Jämställdhet och klimatrelaterade säkerhetsrisker är exempel på områden där FBA kan göra ett värdefullt bidrag för att utveckla Natos arbete.
Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Tabell 1 Socialdemokraternas förslag till anslag för 2025 för utgiftsområde 7 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Biståndsverksamhet
42
420 943
1
000 000
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1
772 698
±0
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
18 142
±0
1:4
Folke Bernadotteakademin
213 219
±0
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
50 000
±0
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
24 842
±0
Summa
44
499 844
1
000 000
Socialdemokraternas övervägande
Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet höjs med 1
000 miljoner kronor med målet att stegvis återgå till enprocentsmålet. Vi stödjer inte regeringens uppfattning om att frikoppla biståndsbudgeten från bruttonationalinkomsten.
Morgan Johansson (S)
Alexandra Völker (S)
Olle Thorell (S)
Linnéa Wickman (S)
Tomas Eneroth (S)
Johan Büser (S)
Azra Muranovic (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3623
av Morgan Johansson m.fl. (S)
Internationell samverkan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark röst globalt och en aktiv internationell kraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges militära, ekonomiska och humanitära stöd till Ukraina ska fortsätta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta att stödja de insatser som görs för att samla in bevis och bygga åtal mot de ryska förövarna och beslutsfattarna för att kunna ställa dem till svars för deras förbrytelser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sanktionerna mot Ryssland bör skärpas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska vidta åtgärder för att stoppa kringgående av sanktionerna och uppdra åt rättsvårdande myndigheter att prioritera ärenden som rör sanktionsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste vidta åtgärder för att stoppa skuggflottan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur ryska frysta tillgångar kan användas i återuppbyggnaden av Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och EU ska stärka handeln med Ukraina så att Ukraina i ökad utsträckning får tillgång till EU:s inre marknad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Ukraina hör hemma i EU och Ukrainas väg mot EU-medlemskap bör klargöras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en omedelbar vapenvila i kriget mellan Hamas och Israel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bosättarvåldet på Västbanken måste upphöra och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ockupationen av palestinsk mark och Israels folkrättsligt illegala bosättningspolitik omedelbart bör upphöra och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivt stödja det internationella rättsväsendet och dess processer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska stödja det arbete som görs inom ramen för ICC, med ekonomiska resurser och personal, för att samla in bevis och utreda krigsbrott begångna av såväl Israel som Hamas i samband med kriget i Gaza och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska journalister måste få omedelbart tillträde till Gaza och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ICJ behöver skynda på sin utredning om huruvida Israel begår folkmord i Gaza och komma med sitt utslag så fort som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omedelbar vapenvila och att gisslan bör friges och mer nödhjälp släppas in i Gaza och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pausa EU:s associeringsavtal med Israel så länge landet inte följer ICJ:s utlåtanden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s sanktioner mot bosättarrörelsen måste utvidgas avsevärt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla varor från Israels illegala bosättningar bör stoppas från EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta initiativ för att införa en nationell lagstiftning som förbjuder import av bosättarvaror till Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omedelbart måste återuppta stödet till UNRWA och det palestinska civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de israelisk-palestinska fredssamtalen bör återupptas med siktet inställt på en tvåstatslösning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste öka sitt stöd till det demokratiska palestinska ledarskapet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för ett engagemang i regionen Mellanöstern och Nordafrika för att säkerställa en fredlig och demokratisk utveckling samt mänskliga rättigheter för att förhindra krig och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra barnäktenskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges Natomedlemskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i Nato ska driva på för ömsesidig kärnvapennedrustning, respekt för folkrätten och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i Nato särskilt ska lyfta frågor om kvinnor, fred och säkerhet genom att driva en feministisk säkerhetspolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan samt EU:s handlingsförmåga som säkerhetspolitisk aktör och förmåga att ta ansvar för unionens och närområdets säkerhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs tydliga och konkreta utfästelser gällande stöd till Ukraina från EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska ta ansvar för att Ukraina får en styrkeposition i förhandlingarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut ska kunna tas med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet i vissa utrikespolitiska frågor, t.ex. sanktionsbeslut och frågor som rör mänskliga rättigheter, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att i EU införa en sanktionstrappa som gör att EU ytterst kan utesluta ett land som fullbordat en nedmontering av demokratin, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsskydda aborträtten i hela EU genom att skriva in rätten till säker och trygg abort i EU:s rättighetsstadga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en fortsatt utvidgning av EU måste göras på ett ansvarsfullt sätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en bred, aktiv och progressiv strategi för Afrika och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det nordiska samarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett permanent transportministerråd i Nordiska ministerrådet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission bör tillsättas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arktis är en viktig del av vårt närområde och att Sveriges engagemang för området bör öka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett marint reservat i Arktis och förhindra olje- och gasutvinning i området och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stå upp för det multilaterala systemet och att Sverige ska fortsätta att vara en ansvarsfull och engagerad medlem av dessa organisationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste stå upp för den regelbaserade världsordningen och knyta tätare band och närmare kontakter med likasinnade länder även utanför EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör aktivera den s.k. blockerande stadgan för att motverka USA:s sanktioner mot ICC och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att FN utgör navet i det globala samarbetet för internationell fred och säkerhet och spelar en viktig roll för fred och säkerhet, folkrätten, mänskliga rättigheter och utveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det internationella fredsfrämjande arbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslaget till Sipri bör återställas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en internationell jämlikhetskommission inom FN-systemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara ledande i Agenda 2030-arbetet och driva på Parisavtalets genomförande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på för höjda klimatambitioner i Sverige, EU och FN och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på arbetet för att säkerställa att fler kvinnor deltar i förhandlingsdelegationerna till klimattoppmötena och andra klimat- och miljösamarbeten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att storskalig miljöförstöring (ekocid) bör läggas till i Romstadgan och därmed erkännas som ett brott mot mänskligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårt mål är en värld utan kärnvapen och att Sverige ska fortsätta arbetet med att åstadkomma konkreta steg för kärnvapennedrustning inom ramen för icke-spridningsfördraget (NPT) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att journalister, människorättsförsvarare, parlamentsledamöter och andra politiska fångar som har fängslats på orättfärdiga grunder omedelbart måste släppas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för att de svenska politiska fångarna Gui Minhai, Dawit Isaak och Ahmadreza Djalali omedelbart ska släppas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och återinföra den feministiska utrikespolitiken och arbetet för alla kvinnors och flickors rättigheter inklusive SRHR och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska kvinnliga medlingsnätverket ska återstartas och dess roll utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i FN ska verka för att könsapartheid ska klassas som ett brott mot mänskligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska permanenta den globala ambassadören mot människohandel, växla upp arbetet och utöka resurserna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges internationella arbete för ökad jämställdhet genom att införa en ambassadör för global jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all diskriminering, utnyttjande och exploatering av barn ska motarbetas och att åtgärder som rör barn ska ha sin utgångspunkt i barnkonventionen och den internationella humanitära rätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att Moskvamekanismen även ska åberopas när hot mot hbtqi-personer anses vara överhängande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör inrätta ett särskilt sändebud för hbtqi-rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta arbetet för att stärka OSSE:s roll som plattform för dialog, konfliktlösning och ansvarsutkrävande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fri, hållbar och rättvis handel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att WTO måste stärkas och moderniseras för att kunna möta de utmaningar som det multilaterala handelssystemet står inför och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att fler strategiskt viktiga frihandelsavtal ingås, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att användningen av AI bör regleras globalt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara drivande i arbetet för en öppen, fri och säker digital framtid för alla och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om cyberhot och desinformation samt om att arbetet mot cyberhot och desinformation bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja de demokratiska krafterna i Iran och att terrorlista det islamiska revolutionsgardet och tillkännager detta för regeringen.
En förändrad omvärld
Vi lever i en ny tid. Vid några tillfällen skiftar de politiska kontinentalplattorna. Rysslands fullskaliga och brutala invasion av Ukraina var ett sådant tillfälle. Den nya amerikanska administrationens tullkrig och förändrade inställning till europeisk säkerhet är ett annat. Så har vår omvärld förändrats i grunden.
I februari 2022 förändrades förutsättningarna för vår säkerhet och vår ekonomi för lång tid framöver. Ryssland inledde sitt invasionskrig mot Ukraina. Det var ett tydligt brott mot folkrätten och den regelbaserade världsordningen. Kriget fortsätter alltjämt att rasa och är det största hotet mot vår säkerhet. Ryssland lämnade den europeiska säkerhetsordningen, och därmed blev Europa en avsevärt farligare plats. Gränsen för vår säkerhet går vid den ukrainska fronten. Vi ska stå vid Ukrainas sida så länge det krävs och fortsätta att stödja Ukraina i kampen för sitt oberoende och sin självständighet.
Läget är mycket allvarligt i Mellanöstern – risken att en redan konfliktdrabbad region sjunker djupare ner i våld och oförsonlighet ökar, samtidigt som bomberna fortsätter att falla över Gaza. En omedelbar vapenvila och ett varaktigt slut på stridigheterna måste till. Den humanitära krisen förvärras ytterligare av att den israeliska regeringen vägrar att släppa in nödhjälp till Gaza. Israel använder svält som vapen. På Västbanken trakasseras och dödas palestinier av israeliska bosättare och planer på nya bosättningar har godkänts av den israeliska regeringen.
I Iran och Afghanistan fortsätter de religiösa regimernas förtryck av kvinnor och flickor.
Den amerikanska administrationens nya ekonomiska politik, som bygger på tullkrig och protektionism och vars säkerhetspolitik vänder sig bort från Europa och bort från samarbete, underminerar den världsordning som byggt stabilitet, säkerhet och välstånd under generationer.
Den kinesiska ledningen vill förändra den globala ordningen som styr världen och istället framhålla sitt ekonomiska och politiska system som ett alternativ till liberal demokrati i västvärldens tappning. Kina gör anspråk på Taiwan som en av sina provinser. Säkerhetsläget har försämrats och en del bedömare varnar för risken för en militär konflikt. I Kina ökar dessutom förtrycket av de som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Det gäller uigurer och tibetaner, men också oppositionen i Hongkong.
Ryssland och Kina fortsätter att etablera sig i afrikanska och latinamerikanska länder och knyta dem närmare sig, med både handel och stöd, utan motkrav på mänskliga rättigheter och demokrati.
Vår omvärld har förändrats i grunden. Sedan andra världskrigets slut har vi byggt upp en ordning baserad på samarbete, internationell rätt och internationella institutioner. Det är en världsordning som trots sina brister har varit grunden för stabilitet och säkerhet. Men nu vacklar denna ordning, både säkerhetspolitiskt och ekonomiskt, och det föder en ny osäkerhet och en ny oförutsägbarhet.
De kommande åren riskerar vi att möta en värld som är allt mer oförutsägbar och allt mer osäker. Vi lever i ett tidevarv som kan komma att präglas av återkommande kriser, klimatkatastrofer och stora omvälvningar.
Det är uppenbart att Sverige i dessa oroande tider måste vara en stark röst globalt och samarbeta med andra. Vi beklagar därför att den svenska regeringen istället valt att ta flera steg tillbaka och dra sig undan från den globala scenen. Svensk utrikespolitik har blivit passiv och provinsiell, istället för aktiv och internationell. En sådan utrikespolitik leder till isolering och förlust av möjligheter till samarbete med andra länder.
Vi har våra allierade i Nato och vi har EU. Sverige ska ha en aktiv Europapolitik och EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. EU har en viktig roll för att trygga vår säkerhet. EU ska vara världens starkaste röst för en regelbaserad världsordning, för frihandel, för att stötta Ukraina, för fred i Mellanöstern och för att ta ett större ansvar för försvaret av vårt Europa. I kampen om en ny världsordning är det avgörande att Sverige och övriga EU kan verka för värden som mänskliga rättigheter, demokrati, frihet och hållbar ekonomisk utveckling och samtidigt fortsätta arbetet för att möta klimatutmaningen. Det är avgörande att EU håller ihop, fördjupar samarbeten med likasinnade partners och ökar samarbetet med det globala syd.
Vårt mål om att skapa mer trygghet och säkerhet gäller även utanför vårt lands gränser. En av de mest strategiskt viktiga frågorna för Sverige idag är att värna och stärka de institutioner och regler som utgör vår regelbaserade internationella världs
ordning. Sverige har traditionellt haft en stark utrikespolitisk röst och stor legitimitet i många internationella frågor. Sverige ska åter vara en ledande röst för fred, frihet och solidaritet.
Världen är mer sammanlänkad än någonsin tidigare, vilket innebär att händelser och beslut i ett land kan få direkta eller indirekta konsekvenser för andra delar av världen. Därför är den snäva utrikespolitik som regeringen nu för djupt problematisk.
Fortsatt starkt stöd till Ukraina
I Ukraina fortsätter Rysslands folkrättsvidriga invasionskrig. Kriget är nu inne på sitt fjärde år. Efter USA:s nyckfulla besked om stödet till Ukraina, efter att ledande amerikanska företrädare har spridit narrativ som speglar den ryska världsbilden och efter att Trump har rullat ut röda mattan för Putin har det blivit skrämmande tydligt att Sverige och Europa måste växla upp ytterligare. Kriget handlar inte bara om Ukrainas frihet och demokrati, utan om hela Europas framtid och säkerhet. Därför ska vårt stöd till Ukraina bli starkare och det ska vara uthålligt. Vi ska stå vid Ukrainas sida så länge det krävs.
Rysslands aggression är ett flagrant brott mot folkrätten och bryter mot den europeiska säkerhetsordningen. Den ryska regimens brutala grymheter har inte undgått någon. Civila som mördas, hela städer som bombas sönder, missiler riktade mot barn på flykt, massgravar, tortyr, sexuella övergrepp och även storskalig miljöförstöring (ekocid) ingår i den ryska krigföringen. Dessa krigsförbrytelser får inte gå ostraffade. Sverige ska fortsätta att stödja de insatser som görs av EU och den Internationella brottsmålsdomstolen för att samla in bevis och bygga åtal mot de ryska förövarna och beslutsfattarna. Sanktionerna mot Ryssland och ryska beslutsfattare och oligarker ska utvidgas.
Sedan 2014 har Ryssland lämnat den europeiska säkerhetsordningen. Men långt tidigare har Ryssland gång på gång visat att landet är ett hot mot det demokratiska Europa. Det finns ingenting i Rysslands agerande som tyder på att det kommer att förändras inom överskådlig tid. Det här handlar inte bara om geopolitik, utan om en djup värderingskonflikt mellan demokrati och auktoritärt styre. Rysslands påverkans
aktiviteter i till exempel Georgien och Moldavien och på Balkan är omfattande och systematiska. Det är en del av en bredare strategi för att stärka det ryska inflytandet i dessa regioner, förhindra demokratisk utveckling och främja den ryska geopolitiska agendan. Genom att destabilisera samhällen och exploatera känsliga nationella, religiösa, etniska och andra identitetsfrågor kan Ryssland förhindra deras integration i västliga strukturer som EU och Nato och därmed bevara en buffertzon mot vad Moskva uppfattar som västlig expansion.
Sverige och EU kommer att leva under ett latent hot om militär konflikt under mycket lång tid framöver. Det kräver bland annat en höjd militär tröskel för rysk aggression och en höjd beredskap för alla typer av långsiktiga samhällshot som påverkansoperationer, hybridkrigföring och sabotage. Det finns ett brett stöd för fortsatt utveckling av det svenska försvaret, senast uttryckt i Försvarsberedningens slutrapport från våren 2024.
Sveriges stöd, militärt, ekonomiskt och humanitärt, till Ukraina inleddes omedelbart efter Rysslands anfall. Det finns en bred enighet om att det ska pågå så länge det behövs.
Vi stöder den arbetsgrupp inom EU som jobbar med hur ryska frysta tillgångar kan användas i återuppbyggnaden av Ukraina. EU-beslut om detta måste fattas så fort som möjligt.
Vi socialdemokrater vill att Sverige och EU stärker handeln med Ukraina så att Ukraina i ökad utsträckning får tillgång till EU:s inre marknad och kan öka sin handel mot Europa. På det sättet kan stora intäkter komma Ukraina till del. Vi vill att såväl svenska som europeiska företag ges goda förutsättningar för att delta i Ukrainas uppbyggnad.
Det ekonomiska trycket på Ryssland måste upprätthållas och Putins krigskassa strypas. Det kräver krafttag för att stoppa kringgåendet av EU:s sanktioner mot Ryssland. Regeringen behöver agera omgående för att dessa kringgåenden ska upptäckas tidigare, förhindras oftare och straffas hårdare. I övriga europeiska länder har myndigheter och polis framgångsrikt stoppat försök till smuggling av vapen och industriprodukter till Ryssland. Sverige utmärker sig som ett av få länder där inte ett enda åtal ännu väckts för brott mot sanktionsbestämmelserna. Regeringen bör samla ansvariga myndigheter samt representanter för näringsliv och transportnäring för att gemensamt öka insatserna för att upprätthålla sanktionerna. Varje sanktionsbrott är ett stöd till Rysslands illegala krig mot Ukraina.
Ett ytterligare verktyg för att minska den ryska krigskassan är att strypa Rysslands intäkter från export av fossila bränslen. Här måste fler åtgärder tas för att stoppa skuggflottan. Regeringen måste i EU driva på för fortsatta riktade åtgärder mot fartyg i skuggflottan, men också mot de möjliggörare och nätverk som omger skuggflottan – även i tredje länder.
Ukraina hör hemma i EU och Ukrainas väg mot EU-medlemskap bör klargöras. Det kan ta många år innan EU-förhandlingarna är färdiga och det finns åtskilliga knäck
frågor och kriterier som Ukraina måste uppfylla. Men det långsiktiga målet måste vara klart: EU-medlemskap. Ukraina ska stöttas i uppbyggnad och reformarbete efter landets behov och prioriteringar på vägen mot EU-integration.
Hamas terrorattack och kriget i Gaza
Hamas terrorattack mot Israel den 7
oktober 2023 innebar att över
tusen israeler, de flesta civila, dödades på en enda dag och över hundra togs som gisslan. Attacken var ett grovt brott mot folkrätten och vi fördömer den.
Israels svar blev intensiva bombanfall mot Gazaremsan i syfte att en gång för alla krossa Hamas. Kriget har nu pågått i snart två år och beräknades i augusti 2025 ha krävt över 65
000 palestinska liv, de flesta kvinnor och barn.
Konsekvenserna för Gazas befolkning är oerhörda. Situationen har beskrivits som helvetet på jorden. Miljontals människor har många gånger tvingats på flykt och stora delar av Gaza har lagts i ruiner. En hel generation barn traumatiseras för livet.
FN-stödda IPC slog i augusti 2025 fast att den högsta nivån av svält råder i Gaza stad. Det innebär att människor dör av svält och av mycket allvarlig undernäring – och allra värst drabbas barn och spädbarn. Detta är en direkt följd av att Israel inte släpper in tillräckligt med nödhjälp i Gaza. Israel använder svält som vapen.
Samtidigt som kriget rasar i Gaza har våldsamma attacker från bosättare ökat på Västbanken. Varje dag kommer nya rapporter om olivträd som har skövlats, boskap som har stulits, bilar som har brunnit eller skott som har avlossats mot obeväpnade civila. Hundratals palestinier har dödats. Vi
kräver att bosättarvåldet på Västbanken upphör.
Samtidigt fortsätter Israels regering att planera nya illegala bosättningar. I mitten av augusti presenterades ett projekt för att annektera området E1 på Västbanken. Det bryter mot internationell lag. Den planerade israeliska bebyggelsen på palestinsk mark innebär att Västbanken klyvs i två delar. E1-området är det enda återstående markreservatet som förbinder de tre stora palestinska städerna på Västbanken: Ramallah, östra Jerusalem och Betlehem. Utöver att slå sönder alla förhoppningar om en palestinsk stat ska de nya bosättningarna byggas där tiotusentals palestinier redan bor. Planerna har fördömts av hela arabvärlden, liksom av EU, Storbritannien och många andra länder. Internationella domstolen (ICJ) har redan tidigare fastslagit att Israels bosättarpolitik och agerande på de ockuperade områdena strider mot folkrätten.
Vi kräver att ockupationen av palestinsk mark och Israels folkrättsligt illegala bosättningspolitik omedelbart upphör.
Det initiala internationella stödet för Israel efter den 7
oktober har i allt högre grad övergått i skarp kritik. Den långvariga krigföringen, med det höga antalet civila dödsoffer och den enorma förstörelsen, har fördömts världen över. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har begärt att Israels premiärminister Netanyahu och f.d. försvarsminister Gallant ska gripas, liksom Hamas ledare, för krigsbrott och brott mot mänskligheten.
Sverige måste aktivt stödja internationella rättsliga institutioner som ICC och ICJ och deras rättsprocesser för att motverka straffrihet gentemot alla aktörer i konflikten och säkra fullt tillträde för alla undersökande kommissioner, faktainsamlingsmissioner och alla undersökande organ mandaterade av FN. Vi vill att regeringen, på samma sätt som Sverige har haft åklagare på plats i ICC för att hjälpa till med att utreda misstankar om krigsförbrytelser i Ukraina, stöttar ICC ekonomiskt och med personal i form av sekonderade åklagare för att utreda misstankar om krigsbrott i Israel och Palestina. För detta ändamål avsätter vi 10 miljoner i budgeten för 2026.
Uppemot 200 palestinska journalister har dödats av israelisk militär sedan krigets början, enligt Reportrar utan gränser. Utländska journalister måste omedelbart få tillträde till Gaza. Det handlar om att kunna dokumentera och rapportera om krigsbrott från den israeliska sidan, men också om att kunna granska Hamas agerande.
Vi anser att ICJ behöver skynda på sin utredning om ifall Israel begår folkmord i Gaza. Vi uppmanar domstolen att komma med sitt utslag så fort som möjligt
.
Den svenska regeringen har länge varit passiv och intagit en otydlig linje. Först efter långvariga påtryckningar har de bytt ståndpunkt om EU:s handelsavtal med Israel, men regeringens splittring är uppenbar. Vice statsminister Ebba Busch har i uttalanden försökt undergräva regeringens linje, vilket har väckt internationell uppmärksamhet och riskerar att försvaga Sveriges trovärdighet.
Vi socialdemokrater kräver en omedelbar vapenvila, att gisslan friges och att mer nödhjälp släpps in i Gaza. Vi kräver att EU fryser associationsavtalet med Israel så länge landet inte följer ICJ:s utlåtanden. Vi kräver också att EU:s sanktioner mot bosättarrörelsen utvidgas avsevärt och att alla varor från illegala bosättningar stoppas från EU:s inre marknad. Vi vill att regeringen tar initiativ till en nationell lagstiftning för att förbjuda import av bosättarvaror till Sverige. Sverige måste dessutom återuppta stödet till UNRWA och till det palestinska civilsamhället.
Vi ser med stor oro på utvecklingen i hela Mellanöstern och Nordafrika. Flera stater i Israels och Palestinas närhet riskerar att dras in i konflikten. Risken för ytterligare eskalation är stor.
Sverige ska verka för långsiktig fred mellan Israel och Palestina och en tvåstats
lösning, där Israel och Palestina kan leva som två självständiga demokratiska stater med internationellt erkända gränser.
Vi vill att de israelisk-palestinska fredssamtalen återupptas med siktet inställt på en tvåstatslösning.
Vi ska stärka stödet till Palestina och det demokratiska palestinska ledarskapet och vara med och stötta en demokratisk utveckling samt delta i återuppbyggnaden av Gaza.
Sverige måste öka sitt stöd till det palestinska självstyret.
Hamas är en islamistisk terrororganisation som enligt vår uppfattning inte ska spela någon framtida roll i styret av Palestina. Också av den anledningen behöver den palestinska myndigheten stärkas.
Vi vill att EU gör om sitt interimsavtal med Palestina från 1997 till ett permanent associationsavtal. Det skulle skapa förutsättningar för mer långsiktiga relationer mellan EU och Palestina genom finansiellt stöd, starkare handelsrelationer och en mer strukturerad politisk dialog.
För oss socialdemokrater är det självklart att Sverige ska ta en aktiv roll i Mellan
östern. Sverige har erkänt staten Palestina. Vi fördömer Israels illegala bosättarpolitik, ockupationen av palestinskt territorium och den israeliska regeringens krigsbrott mot den palestinska civilbefolkningen. Vi fördömer också det våld som utövas av terror
organisationer som Hamas. När konfliktnivån i Mellanöstern höjs ska Sverige vara med och verka för avspänning och dialog i regionen.
Sverige i Nato
Nato är Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena. Sedan den 7
mars 2024 är Sverige fullvärdig medlem i Nato och omfattas av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel
5 i nordatlantiska fördraget.
Natomedlemskapet gör Sverige säkrare och Nato starkare. Det har stor betydelse för det nordiska försvarssamarbetet. Alla EU-länder och nordiska länder runt Östersjön är nu bundna av samma ömsesidiga och trovärdiga försvarsgaranti. Våra länders samlade försvarsförmåga och möjligheter att samarbeta nära har ökat.
Sverige deltar i de säkerhets- och försvarspolitiska diskussionerna och besluts
fattandet inom Nato och har större möjligheter till inflytande i frågor av central betydelse för europeisk och transatlantisk säkerhet och kan direkt bidra i utvecklingen av Nato som säkerhets- och försvarspolitisk aktör.
Vi har länge drivit frågan om att det inte ska vara tillåtet att placera kärnvapen eller permanenta Natobaser på svenskt territorium. Den ståndpunkten står vi fast vid. Vi värnar Ottawafördraget, som förbjuder användningen av truppminor. Sverige ska verka för ömsesidig kärnvapennedrustning. Världen behöver färre kärnvapen, inte fler.
I Nato ska Sverige också verka för ovillkorlig respekt för folkrätten och för grundläggande mänskliga rättigheter.
Sverige har en stark ställning inom Nato när det kommer till jämställdhetsarbetet. Redan innan Sverige ansökte om medlemskap i Nato fick det nordiska gendercentret i Kungsängen en central roll i Natos genderarbete. Vi vill se en högre andel kvinnor i de militära förbanden och fler kvinnor på ledande och strategiska positioner. Kvinnor ska delta i Natos arbete med fredsprocesser, statsbyggnad och militära insatser på samma nivå som män. Vi socialdemokrater stödjer alliansens arbete för jämställdhet, med utgångspunkt i agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Fokus ligger på att ta itu med ojämställdhet genom att integrera genusperspektiv i alliansens tre kärnuppgifter: avskräckning och försvar, krisförebyggande och krishantering samt gemensam säkerhet. Sverige ska driva en feministisk säkerhetspolitisk linje i Nato.
Samarbetet inom EU är avgörande för Sverige
EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. I en orolig omvärld står medlemsländerna starkare tillsammans. Med kriget i Ukraina och osäkerheten kring den amerikanska administrationens varierande positionsförflyttningar står Europa inför det allvarligaste läget sedan andra världskriget. Det kräver ett EU som visar vägen och står upp för en regelbaserad världsordning.
Nu måste Europa kliva fram och göra mer för att stötta Ukraina. EU ska ta ansvar för att Ukraina får en styrkeposition i förhandlingarna. Det är bra att EU ser till att Ukraina är med vid bordet. Nu
krävs tydliga och konkreta utfästelser gällande stöd till Ukraina från EU.
EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik ska stärkas i syfte att försvara EU:s intressen och värden globalt. För att göra EU till en starkare säkerhetspolitisk aktör vill
vi att beslut ska kunna tas med kvalificerad majoritet istället för enhällighet i vissa utrikespolitiska frågor, till exempel sanktionsbeslut och frågor som rör mänskliga rättigheter.
Genom att vetot för sanktionsbeslut tas bort kan inget enskilt medlemsland stoppa sanktioner mot Ryssland.
Genom en stark svensk röst i EU stärker vi Sveriges inflytande internationellt. Vi ska fortsätta att bygga ett allt närmare samarbete inom EU, liksom med våra nordiska och baltiska grannar. EU ska fortsätta att utveckla relationerna till, och de ömsesidiga samarbetena med, Europas grannländer. EU ska utveckla relationerna till länderna i såväl Afrika som Asien och Latinamerika.
Europa måste långsiktigt ta större ansvar för sin egen säkerhet. EU måste samla sig och använda sin gemensamma styrka. Därför är det avgörande att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan samt EU:s handlingsförmåga som säkerhetspolitisk aktör och förmåga att ta ansvar för unionens och närområdets säkerhet. Genom att stärka EU:s arbete för cybersäkerhet stärks förmågan att agera mot desinformation, valpåverkan och hybridhot. För EU-medlemmar som också är allierade i Nato utgör Natomedlemskapet grunden för det kollektiva försvaret, och samarbetet mellan EU och Nato bör intensifieras.
Vi står upp för EU:s solidaritetsklausul. EU ska fortsätta att vara en trovärdig säkerhetspolitisk aktör som tar ansvar för sin egen säkerhet och samtidigt agerar globalt med partners utifrån en bredd av civila och militära verktyg.
EU är en union för demokratier och samarbetet bygger på gemensamma värderingar. Därför vill vi säkerställa att alla EU:s medlemsstater är väl fungerande demokratier som bekämpar korruption och möjliggör ansvarsutkrävande i fria och demokratiska val. Kraven på demokrati, stabil ekonomi, fackliga rättigheter och korruptionsbekämpning ska vara strikta, för både befintliga och nya medlemsstater. För att demokratisäkra Europa vill vi socialdemokrater att det ska bli lättare att hålla inne medel för länder som underminerar demokratiska värden, införa en tydlig sanktionstrappa där EU successivt kan stänga av medlemsstater från andra fördelar med EU-medlemskapet och ytterst göra det möjligt att utesluta ett land som fullbordat en nedmontering av demokratin. För att säkra aborträtten vill vi grundlagsskydda aborträtten i hela EU genom att skriva in rätten till säker och trygg abort i EU:s rättighetsstadga.
En fortsatt utvidgning av EU måste göras på ett ansvarsfullt sätt. Innan länderna kan bli fullvärdiga medlemmar i EU måste de leva upp till de krav som kommer till uttryck i Köpenhamnskriterierna. Det är också viktigt att värna fungerande arbetsmarknader och fackliga rättigheter, och att gränsöverskridande brottslighet bekämpas. Vi ska fortsätta att stödja kandidatländerna i det reformarbetet. Att nödvändiga reformer kommer på plats är viktigt för både ansökarländerna själva och för EU:s fortsatta funktionalitet. En gradvis anslutning, där kandidatländerna stegvis får tillträde till delar av EU-samarbetet, är en bra ansats.
Det ryska invasionskriget i Ukraina ledde till att Ukraina ansökte om medlemskap i EU. Att Ukraina, Moldavien och länderna på Västra Balkan kan bli medlemmar i EU är viktigt för Europas säkerhet.
En framtida utvidgning av EU kommer att ställa stora krav på att unionen reformeras. Beslutsregler kommer att behöva ses över, och stora politikområden såsom jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken och EU:s budget kommer att behöva förändras för att unionen ska kunna fungera effektivt. Samtidigt är det viktigt att kostnaderna hålls nere. Dessa förändringar kommer troligtvis att leda till ett EU-samarbete som ser annorlunda ut framöver.
En europeisk och svensk bred, aktiv och progressiv strategi för Afrikas länder
Sverige behöver en ny Afrikastrategi. Afrika är en kontinent med enorm potential – med en ung befolkning, stora naturtillgångar, ekonomisk utveckling, kultur och innovation. Men det är också en kontinent där valet mellan demokrati och auktoritärt styre kommer att få globala konsekvenser. Att utveckla en progressiv strategi för Afrika handlar därför inte bara om solidaritet, utan också om Sveriges och Europas egen framtida säkerhet och stabilitet.
Det är ett allvarligt misstag och en grov felbedömning av regeringen att sänka biståndet till och dra sig undan från Afrika. Afrika är en kontinent där framtidens globala utveckling avgörs – och där kampen mellan demokrati och diktatur pågår i realtid. Sedan många år bedriver Ryssland och Kina en mycket aktiv Afrikapolitik för att säkra naturtillgångar och bygga politiskt stöd, utan motkrav på demokrati eller mänskliga rättigheter. När Sverige och andra demokratier drar sig tillbaka fylls tomrummet snabbt av auktoritära aktörer.
Afrika är hårt drabbat av en rad kriser. Kriget i Sudan har utvecklats till världens största interna flyktingkris, där över 10 miljoner människor tvingats på flykt och miljontals lever på svältgränsen. Massakrer, etniska rensningar och systematiskt sexuellt våld rapporteras samtidigt som det humanitära tillträdet är starkt begränsat. I östra Kongo pågår en av världens mest bortglömda humanitära katastrofer. Hundratusentals människor är på flykt undan väpnade grupper, sexuellt våld används systematiskt som vapen, och övergreppen mot civilbefolkningen är fruktansvärda. Situationen i både Sudan och Kongo visar tydligt varför Sverige inte har råd att lämna Afrika i sticket.
Klimatförändringarna slår hårt mot Afrika, som trots minimala utsläpp drabbas av torka, översvämningar och livsmedelskriser. Partnerskap kring förnybar energi, klimatanpassning och grön teknik gynnar både Afrika och Europa.
En förnyad Afrikapolitik måste vara bred och långsiktig. Den ska inte enbart handla om migration, som regeringen ofta reducerar Afrikafrågorna till, utan också om bistånd, handel, politiska relationer, jämställdhet, klimat- och miljösamarbete, kulturellt utbyte och stöd till civilsamhälle och demokratiska rörelser. Utvecklingsnivån skiljer sig stort mellan länderna och mellan stad och landsbygd, och därför krävs en flexibel politik som ser skillnaderna och bygger på uthållighet.
Vi socialdemokrater menar att Sverige ska vara en aktiv, trovärdig partner till länder i Afrika – som bygger långsiktiga relationer, stärker demokratin, försvarar mänskliga rättigheter och bidrar till att mildra humanitära katastrofer.
Nordiskt samarbete, Östersjöregionen och Arktis
Det nordiska samarbetet ska prioriteras och stärkas ytterligare. Nordiska rådet och ministerrådet ska vara en mobiliserande kraft för fördjupat samarbete. Visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region ska fortsätta att vägleda samarbetet och skapa ett mervärde för Nordens invånare. Det ska vara enkelt att bo och arbeta i hela Norden och arbetet med att riva fler gränshinder ska vara prioriterat. Det nordiska kultursamarbetet är en viktig del i den gemenskap som binder samman de nordiska länderna.
Vi vill verka inom EU:s Östersjöstrategi för att länka samman regionen, rädda havsmiljön och öka välståndet. Demokratiska och välmående grannländer är en förutsättning för säkerhet i vårt närområde.
Vi ser ett starkt behov av att fördjupa det nordiska samarbetet kring infrastruktur och transporter.
Ett permanent transportministerråd i Nordiska ministerrådet
skulle ge oss ett effektivt verktyg för att koordinera investeringar med grön profil, stärka regionens konkurrenskraft och knyta våra länder närmare varandra. Detta är en nödvändig anpassning till dagens utmaningar och en viktig del i att förverkliga visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region.
I det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i finns det anledning att fördjupa det nordiska samarbetet ytterligare. Vi föreslår att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts med förankring i samtliga nordiska parlament. Detta ger oss en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden. Vi förväntar oss att regeringen skyndsamt agerar i enlighet med riksdagens tillkänna
givande om förslaget.
Arktis utgör en viktig del av vårt närområde, med en ökad strategisk och ekonomisk betydelse. Arktis påverkas kraftigt av klimatförändringarna, vilket medför allvarliga konsekvenser för både naturen och de människor som bor där. Vi vill att Sverige ska ta en ledande roll i att säkerställa att utvecklingen i Arktis sker på ett hållbart och fredligt sätt. Fokus ska vara på människorna, freden, klimatet samt respekten för folkrätten.
Många länder har ökade politiska, militära och ekonomiska intressen i regionen, vilket medfört att Arktis fått en ökad säkerhets- och försvarspolitisk betydelse. Sverige är ett av de åtta arktiska länderna, och Arktiska rådet är det centrala forumet för samarbete i Arktis. Sverige ska driva på arbetet för internationell samverkan, säkerhet och stabilitet, klimat och miljö, hållbar ekonomisk utveckling och goda levnadsvillkor för befolkningen i regionen, inklusive urfolken.
Den minskande ismassan på Arktis har möjliggjort, och kommer troligen i framtiden i ännu högre grad att möjliggöra, olje- och gasutvinning i Arktis. Det är varken lämpligt eller ansvarsfullt. Det riskerar det unika växt- och djurlivet på Arktis och går tvärt emot ambitionerna att minska utsläppen av växthusgaser. Dessutom kan olyckor med oljeutsläpp få förödande miljökonsekvenser. År 2016 inrättades världens största marina reservat i Rosshavet i Antarktis. Kommersiellt fiske och gruvverksamhet är nu förbjudet där i 35 år framåt. Det bör ses som ett föredöme i arbetet för att rädda Arktis. Vi vill att ett marint skyddsområde inrättas i Arktis och anser att begränsningarna för aktiviteter i området även bör innefatta ett förbud mot olje- och gasutvinning.
Multilateralism för ett ökat globalt samarbete och en tryggare värld
Genom medlemskap i internationella organisationer möjliggörs genomslag för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige ska fortsätta att vara en ansvarsfull och engagerad medlem av dessa organisationer med arbetet inriktat på bred internationell samverkan.
Ett välfungerande internationellt samarbete är grunden för en regelbaserad värld
sordning byggd på folkrätten. Multilateralism är nödvändigt för att trygga fred, säkerhet och hållbar utveckling för alla. Men detta fundament utmanas när universella regler och värden, såsom folkrätten, ifrågasätts och utmanas. Tilltron till det multilaterala systemet minskar och det internationella samarbetet försvåras när länder kliver av globala samarbeten och vill introducera egna, unilaterala, lösningar.
När ett land bryter mot den regelbaserade världsordningen måste världssamfundet agera för att upprätthålla den. De internationella domstolarna är avgörande för att upprätthålla folkrätten och rättsstatens principer. Under 2025 införde USA sanktioner riktade mot domare och åklagare vid Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) efter beslutet att utfärda en arresteringsorder mot Israels premiärminister Netanyahu. Sanktionerna, som är riktade mot specifika domare och åklagare vid domstolen, försvårar kraftigt domstolens arbete och är ett allvarligt brott mot internationell rätt.
För att motverka sanktionerna bör EU aktivera den så kallade blockerande stadgan. Stadgan innebär att de som omfattas av den förhindras att följa sanktioner införda av ett tredje land. Den skulle därmed underlätta domstolens möjlighet att fortsätta verka.
Multilateralismen behöver utvecklas för att kunna möta nya globala utmaningar och omständigheter. Den regelbaserade världsordningen, det multilaterala systemet, universella värden samt internationella regler, normer och överenskommelser måste försvaras.
Att länder och regioner ökar sin samverkan och ökar sitt engagemang för det gemensamma området är i grunden något positivt. Vi konstaterar att det under de senaste åren skett en utveckling där regionala samarbetsorganisationer som exempelvis Afrikanska unionen kommit att ta över uppdrag som FN tidigare genomfört. Det är viktigt att vi gemensamt värnar om multilateralismen, de gemensamma institutionerna och de gemensamma lösningarna.
Ett FN bättre rustat för morgondagens globala utmaningar och hot
Ett starkt engagemang för FN är en hörnsten i socialdemokratisk utrikes- och säkerhetspolitik. FN utgör navet i det globala samarbetet för internationell fred och säkerhet och spelar en viktig roll för fred och säkerhet, folkrätten, mänskliga rättigheter och utveckling. Vi vill aktivt medverka till att FN står bättre rustat att hantera morgondagens globala utmaningar och hot. Det är avgörande att FN är en enande och mobiliserande kraft i genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030. Särskilt när de motverkas av starka krafter. USA:s utträde ur såväl WHO som Parisavtalet försvagar det multilaterala systemet i en tid när det behövs som mest.
Vi ser allvarligt på senaste årens utveckling där FN-organisationer ifrågasätts och utsätts för renodlade desinformationskampanjer, som till exempel UNRWA. Det undergräver FN-systemet som helhet och försvårar organisationernas möjlighet att verka. Sverige måste stå upp för FN och FN-organisationernas oberoende och mot desinformationskampanjer med syftet att undergräva och misskreditera systemet.
Genom kärnstöden till FN och dess organisationer bidrar Sverige till att uppnå organisationernas resultat och därmed till att skapa förutsättningar för bättre levnads
villkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Att i en säkerhetspolitiskt mycket orolig tid, med klimatkris och ökad global fattigdom, skära ner på kärnstöden och försvaga FN är direkt kontraproduktivt och ett allvarligt misstag från regeringens sida.
Fredsfrämjande – att arbeta för en fredligare och säkrare värld
Diplomati och dialog är våra främsta verktyg för en fredlig utveckling. För oss är det centralt att värna ett välfungerande internationellt samarbete mellan länder för att säkerställa gemensam säkerhet och uppnå vår strävan efter fred och frihet.
Sverige ska fortsätta att bidra till internationell civil och militär krishantering och fredsfrämjande insatser. Vi ska vara en tydlig förespråkare för mänskliga rättigheter, demokratisk utveckling, rättsstatens principer och jämställdhet och bidra till att dessa kärnvärden beaktas i det internationella fredsfrämjande arbetet. Sveriges arbete för en fredligare och säkrare värld ska bedrivas inom och i nära samarbete med organisationer som FN, EU, OSSE och Nato.
Sipri – värdet av ett oberoende fredsforskningsinstitut
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) är ett av världens ledande forskningsinstitut med uppgift att studera väpnade konflikter samt nedrustning och rustningskontroll. Trots att det säkerhetspolitiska läget ställer ökade krav på nationell kapacitet för kunskap och analys, tog regeringen bort Sipris egna anslag i budgeten för 2025. Det är oroande och riskerar att medföra en reell minskning av stödet givet att regeringen nu lägger det under 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, där även andra stora utgifter finns. Behovet av en oberoende och djupt sakkunnig forskning på freds- och nedrustningsområdet har inte på något sätt minskat, vilket gör ändringen högst anmärkningsvärd.
En internationell jämlikhetskommission
Pandemins följdverkningar, inflationen, lågkonjunkturen och inte minst det växande antalet konflikter i världen har lett till kraftigt ökande klyftor. Detta sker i ett läge där ojämlikheterna redan är stora och har ökat globalt, inte minst som en följd av förändrade skattesystem och ökad skatteflykt. Cirka 1
miljard dollar försvann i skatteflykt under 2022 – pengar som kunde ha använts till investeringar i gemensam sjukvård, infrastruktur eller utbildning.
Utvecklingen har lett till en kraftig koncentration av ekonomisk makt; 1
procent av världens rikaste äger numera 43 procent av alla globala finansiella tillgångar. Inom företagssektorn ser vi en ökad marknadskoncentration och många av världens marknader domineras av endast ett fåtal stora multinationella bolag.
Vi socialdemokrater har länge uppmärksammat dessa ökande klyftor i internationella sammanhang, inte minst genom att kräva åtgärder mot skatteflykt och internationella skatteparadis men också genom initiativ som Global Deal och aktivt arbete med ILO:s konventioner. Men mer kan göras.
De internationella stödpaketen inom exempelvis Världsbanken och IMF utformas numera i ökad utsträckning för att understödja klimatarbetet men skulle på samma sätt också kunna bidra till att minska fattigdom och ökade klyftor. Ambitiösa internationella mål för att minska fattigdom och ökade klyftor skulle kunna omsättas i gemensamma handlingsplaner där länder förbinder sig att ta gemensamt ansvar för välstånds
utveckling i stället för att konkurrera med sänkta bolagsskatter, försämrade arbetsrättsregler och social dumpning. Ett flertal initiativ har tagits inom IMF, G20 och EU för att möta den allt mer polariserade ekonomiska utvecklingen.
Sveriges regering har däremot sänkt biståndet, avslutat biståndsprojekt i flera länder, minskat kärnstödet till FN och motarbetat klimatfinansieringsinsatser inom ramen för COP. Regeringen har inte heller lyft upp frågan om ökade klyftor på vare sig den svenska eller den internationella dagordningen. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara drivande för en rättvis och jämlik världsordning. Vi anser att regeringen borde ta initiativ till en internationell jämlikhetskommission, inom FN-systemet, i syfte att skapa ett samlat internationellt arbete för en rättvisare världsordning.
Höjda klimatambitioner och stärkt skydd av miljön
För en hållbar utveckling och en jämlik värld ska Sverige vara ledande i Agenda 2030-arbetet och driva på Parisavtalets genomförande.
Hösten 2023 släppte FN sin första statusrapport som sammanfattar läget för alla länders klimatarbete. Slutsatsen var att världen är långt ifrån att nå Parisavtalets mål, och utsläppen kan överskrida delmålen med 40 procent om inte mer görs omedelbart.
Vi vill därför driva på för höjda klimatambitioner i Sverige, EU och FN. Vi vill skärpa EU:s klimatmål till 2040 och öka ansträngningarna för att inom FN:s klimat
konvention enas om ett globalt utsläppshandelssystem med ett globalt pris på utsläpp. Vi vill fortsatt att 1
procent av Sveriges BNI ska gå till bistånd och att klimatbiståndet via FN ska stärkas, exempelvis via Gröna klimatfonden och Fonden för klimatrelaterade skador och förluster. Den svenska regeringens bristande engagemang i den interna
tionella klimatskadefonden kan bara beklagas – Sverige borde vara ledande i det internationella klimatarbetet, inte en bromskloss.
Klimatkrisen kan inte lösas utan ökad jämställdhet. Vi vill att fler kvinnor involveras och deltar på lika villkor i förhandlingsdelegationerna till både klimattoppmötena och andra klimat- och miljösamarbeten.
Vi vill också skärpa det internationella samarbetet mot miljöbrott. Storskalig miljö
förstörelse (ekocid) är en medveten strategi i krig. Det är nödvändigt att öka de internationella juridiska möjligheterna att utkräva ansvar och säkerställa att storskalig miljöförstörelse kriminaliseras. Därför vill vi att Sverige tar initiativ för att storskalig miljöförstöring läggs till i Romstadgan som ett internationellt brott möjligt att åtala vid Internationella brottmålsdomstolen.
Nedrustning – en värld utan kärnvapen
Vårt mål är en värld utan kärnvapen. Nedrustning och icke-spridning av kärnvapen är en central utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering. Normen mot användning och innehav av kärnvapen måste förstärkas. När kärnvapenhotet återigen växer ska Sverige fortsätta att bidra i arbetet för en ömsesidig nedrustning mellan kärnvapenmakterna.
Icke-spridningsfördraget (NPT) har varit framgångsrikt för att förhindra spridning av kärnvapen, minska kärnvapenarsenalerna och underlätta fredlig användning av kärnenergi.
NPT förhindrar kärnvapenländerna från att överlåta kärnvapen eller sprida kärnvapenteknik till andra länder. Det har också betydelse för Sverige, vilket kom att diskuteras både i samband med Natoanslutningen och då Sverige godkände DCA-avtalet med USA. Sverige har inte rätt att ta emot kärnvapen, och ingen kärnvapenstat har rätt att överlåta kärnvapen till oss.
Trots de många framsteg som gjorts tidigare går utvecklingen idag åt fel håll. Länder rustar upp och moderniserar sina kärnvapenarsenaler, misstron mellan länder har ökat och Ryssland har lyft upp kärnvapnens roll i den egna militärdoktrinen. Behovet av åtgärder som minskar riskerna för kärnvapenanvändning och som bidrar till ett bättre samarbetsklimat kunde inte vara större. Bristen på tillit mellan länder är ett akut problem och Rysslands invasion av Ukraina och hot om kärnvapenanvändning är mycket oroväckande. Behovet av åtgärder som minskar riskerna för kärnvapen
användning och som bidrar till ett bättre samarbetsklimat är enormt.
För oss socialdemokrater är det självklart att Sverige fortsatt ska ta ansvar för att försöka överbrygga skillnader mellan länder med och utan kärnvapen och driva på för konkreta åtaganden och framsteg.
Icke-spridningsfördraget måste stärkas och kärnvapenmakternas vilja till nedrustning öka. Sverige ska ha en ledande roll i arbetet för kärnvapennedrustning. Denna ned
rustning kan inte vara ensidig – den måste vara ömsesidig. Vi vill att Sverige som observatör till FN:s konvention om kärnvapenförbud (TPNW) aktivt ska bidra till att konventionen utvecklas så att den blir så effektiv som möjligt, vinner stöd globalt och leder till verklig nedrustning.
Stockholmsinitiativet, som inleddes under vår regeringstid och som under svensk-tyskt ledarskap samlar en grupp länder, har lagt konkreta förslag vad gäller nedrustning och icke-spridning. Flera av Stockholmsinitiativets förslag fanns återgivna i det slut
dokument från NPT:s översynskonferens i augusti 2022 som skulle antas. Ryssland valde dessvärre att blockera konsensus och förhindra ett antagande. Vi socialdemokrater kommer emellertid att fortsätta att verka konstruktivt och brobyggande för att åstad
komma konkreta steg för kärnvapennedrustning inom ramen för icke-spridningsfördraget (NPT).
Sverige ska värna det internationella atomenergiorganet IAEA:s uppdrag att förhindra spridning av kärnvapen, liksom dess roll för strålsäkerhet och nukleärt säkerhetsskydd.
Mänskliga rättigheter och yttrandefrihet
Mänskliga rättigheter är grunden för ett rättvist och demokratiskt samhälle med goda levnadsvillkor för alla. Från ett socialdemokratiskt perspektiv är det avgörande att dessa rättigheter skyddas och respekteras globalt för att säkerställa att alla människor, oavsett bakgrund eller tillhörighet, har möjlighet att leva ett värdigt liv.
I många länder ser vi en växande repression mot oliktänkande, inskränkningar av press- och yttrandefriheten samt attacker mot människorättsaktivister och det civila samhället. Auktoritära regeringar stärker sitt grepp och försvagar de demokratiska institutionerna, vilket leder till ökad ojämlikhet och orättvisa.
Oppositionella, kritiker mot regimen, människorättsförsvarare och fackliga företrädare tillhör några av de grupper som är särskilt utsatta och många sitter illegalt fängslade runt om i världen.
Vi kräver att de svenska politiska fångarna Gui Minhai, en svensk-kinesisk förläggare, Dawit Isaak, en svensk-eritreansk journalist, och Ahmadreza Djalali, en svensk-iransk forskare, omedelbart friges. De har alla blivit offer för orättvisa rättsprocesser och hålls fängslade under förhållanden som bryter mot internationella normer och principer. Dessa fall är inte bara tragiska exempel på personligt lidande, utan också en skarp påminnelse om de hot som förtryckande regimer utgör mot yttrandefrihet, akademisk frihet och mänsklig värdighet. I Turkiet sitter journalister, människorättsförsvarare, parlamentsledamöter och andra politiska fångar fängslade på orättfärdiga grunder. De bör samtliga skyndsamt friges.
Sverige har en lång tradition av att försvara mänskliga rättigheter och yttrandefrihet, och det är avgörande att vi fortsätter att stå upp för våra medborgare som har blivit felaktigt fängslade. Att kämpa för deras frigivning är inte bara en fråga om nationellt ansvar, utan också om att skydda de universella värden som Sverige håller högt.
Fri opposition är en förutsättning för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Det är av stor vikt att regeringen i multilaterala sammanhang och vid bilaterala kontakter tar upp den utsatta situationen för oppositionspolitiker och människorättsförsvarare. Det är viktigt att regeringen omgående ökar ansträngningarna för att dessa politiska fångar friges och att deras mänskliga rättigheter respekteras.
Genom att försvara mänskliga rättigheter och demokratin globalt kan vi bidra till en mer rättvis och hållbar värld. Vi måste agera för att stödja dem som står upp mot förtryck och för demokrati, oavsett var i världen de befinner sig. Detta är en kamp för att säkerställa att framtida generationer kan leva i en värld där frihet, rättvisa och mänsklig värdighet är tillgänglig för alla.
Feministisk utrikespolitik – en politik som förändrar världen
Feministisk utrikespolitik handlar om att ökade resurser och insatser riktas till kvinnor och flickor så att de får makt över sina egna liv, tillgång till skolgång och utbildning, arbete och ekonomisk egenmakt samt politiskt, ekonomiskt och socialt inflytande. Den handlar också om ett långsiktigt arbete för att driva på för förändring av stereotypa könsroller, maskulinitetsnormer och patriarkala strukturer som hindrar flickor och kvinnor från att åtnjuta sina mänskliga rättigheter inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).
Arbetet för att stärka kvinnors rättigheter och för ökad jämställdhet är en hörnsten i socialdemokratisk politik. När Sverige som första land i världen lanserade den feministiska utrikespolitiken 2014 byggde det på insikten om att jämställdhet bara kan uppnås om flickors och kvinnors rättigheter, resurser och representation prioriteras i alla delar av utrikes- och säkerhetspolitiken. Utvärderingar har visat att den feministiska utrikespolitiken gav resultat. Jämställdhetsarbetet ökade inom handels-, bistånds- och säkerhetspolitiken och flera länder har tagit efter och infört en feministisk utrikespolitik.
Det var ett historiskt misstag av högerregeringen att 2022 avskaffa den feministiska utrikespolitiken. Vi är skarpt kritiska till den ambitionssänkning och de nedskärningar som detta inneburit i den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken. Det är ett svek mot världens mest utsatta flickor och kvinnor att Sverige nu saknar det banbrytande ramverk som den feministiska utrikespolitiken var. Det skickar också en allvarlig signal till omvärlden att Sverige gör detta i en tid när auktoritära makthavare och konservativa högerkrafter globalt attackerar flickors, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter och människorättsförsvarare som kämpar i de svåraste miljöerna. Regeringen avskaffade även ambassadören för global jämställdhet, också det ett anmärkningsvärt beslut. Vi anser att rollen bör återinföras.
Vi menar att de värdefulla erfarenheter som åren med feministisk utrikespolitik givit och de växande utmaningarna för jämställdheten i världen bör ligga till grund för en uppdaterad feministisk utrikespolitik. Sverige bör åter gå före och uthålligt driva på det globala jämställdhetsarbetet för att bryta de maktstrukturer, de djupt rotade normer och den diskriminerande lagstiftning som håller flickor och kvinnor tillbaka.
Straffrihet från det institutionaliserade förtrycket och de omfattande och systematiska brott som begås mot kvinnor i länder som Afghanistan och Iran måste bekämpas. Vi anser att Sverige ska driva på i FN för att könsapartheid ska klassas som ett brott mot mänskligheten. Vi menar också att pojkar och män i högre utsträckning måste engageras och inkluderas i insatser för jämställhet och för att motverka destruktiva och skadliga maskulinitetsnormer.
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) ska vara ett prioriterat område inom svensk utrikes- och utvecklingspolitik. Här har Sverige under en lång tid varit en viktig röst i världen; det arbetet måste växlas upp tillsammans med likasinnade länder när dessa rättigheter undermineras och resurser till detta kraftigt har minskat.
Arbetet med kvinnor, fred och säkerhet är en central del av vår feministiska utrikes
politik. Kvinnors perspektiv, behov och intressen och deras aktiva, meningsfulla och jämställda deltagande i fredssamtal och förhandlingar måste prioriteras. Det ska finnas med kvinnliga medlare i varje medlemsuppdrag vid krig och konflikter för att bygga en hållbar fred. Det svenska kvinnliga medlingsnätverket som nuvarande regering lagt ner bör återstartas och dess roll utvecklas för att stärka kvinnor, fred och säkerhetsagendan.
Målen i FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och efter
följande resolutioner, liksom FN:s resolution 2250 om unga, fred och säkerhet, ska nås. Kvinnors och ungas inflytande och meningsfulla deltagande i freds- och statsbyggande är en rättighetsfråga och en förutsättning för hållbar fred och utveckling.
Det genusbaserade sexuella våldet i konflikter måste bekämpas likaväl som den växande människohandeln som gör att fler tvingas in i prostitution. Det internationella arbetet mot människohandel för sexuell exploatering behöver stärkas. Vi anser att Sverige ska permanenta den globala ambassadören mot människohandel, växla upp arbetet och utöka resurserna.
Jämställdhet är ett mål i sig, men också en förutsättning för att nå fred, säkerhet och hållbar utveckling. När jämställdhetsbegreppet ifrågasätts och organisationer och aktörer som kämpar för kvinnors rättigheter ses som hot, ska vi fortsätta arbetet inom detta område och motverka dessa trender i enlighet med den socialdemokratiska feministiska utrikespolitiken.
Världens barn förtjänar en annan framtid
I början av 2025 visade forskning från Peace Research Institute Oslo (PRIO) och Rädda Barnen att över 473 miljoner barn, mer än vart sjätte barn i världen, bodde på platser drabbade av konflikt, där deras rätt till liv, trygghet och utveckling dagligen inskränktes och hotades. Från Europa till Afrika, från Mellanöstern till andra delar av världen, ser vi hur barn tvingas att leva i krigets skugga. De förlorar sina hem, sin utbildning och sina familjer. Denna globala kris förvärras av klimatförändringar, fattigdom och instabilitet, vilket gör barn till de mest utsatta offren.
Vår utgångspunkt är att alla barn, oavsett var de föds, har rätt till en trygg uppväxt. Denna övertygelse är grunden i vår internationella solidaritet. Det är vår skyldighet att agera kraftfullt och konsekvent för att skydda barns rättigheter i varje del av världen.
Vi vet att humanitärt bistånd är avgörande, men det måste vara en del av en bredare strategi. Vårt fokus måste ligga på att stärka de globala spelreglerna och hålla ansvariga parter skyldiga för sina handlingar.
Sverige ska vara en ledande röst för att säkerställa att internationell rätt upprätthålls och att parter i konflikter som begår brott mot barn ska ställas till svars. Det humanitära stödet till organisationer som är på plats och som särskilt fokuserar på att hjälpa barn ska stärkas. Sverige ska aktivt bidra till fredsprocesser och diplomati för att stoppa de väpnade konflikter som tvingar barn på flykt. Vi måste också säkerställa att barn i krig får fortsätta sin utbildning och att barn som tvingats att delta i strider får rehabilitering och stöd för att återgå till ett normalt liv.
Ett starkt och tryggt samhälle kan inte byggas av barn som har förlorat sin barndom. En trygg värld börjar med att vi skyddar de mest utsatta. Sverige ska fortsätta att vara en pådrivande kraft för barns rättigheter globalt. Det är en investering i en bättre och mer hållbar framtid för oss alla.
Hbtqi-personers rättigheter
Hbtqi-personer möter allvarliga hot och förföljelser i många delar av världen. Några exempel på en försämrad situation för dessa grupper är länder som Ryssland, Georgien, Bulgarien och Uganda, där dessa individer utsätts för systematisk diskriminering, våld och statligt sanktionerat förtryck. Under året har ett tydligt exempel på en försämrad situation för hbtqi-personers rättigheter manifesterats genom förbudet mot Budapest Pride. Den första prideparaden som ägde rum i öst efter järnridåns fall. Även i USA har delstater infört lagar som begränsar transpersoners tillgång till vård, utbildning och samhällsliv.
I flera länder har hbtqi-personers rättigheter inskränkts, och regimers/staters hatretorik och diskriminerande lagstiftning har bidragit till en ökad stigmatisering och våld mot dessa grupper. Aktivister och organisationer som arbetar för hbtqi-personers rättigheter möter ständiga hot och trakasserier. Även i några av EU:s medlemsländer diskrimineras hbtqi-personer och deras rättigheter erkänns inte fullt ut av staten.
I Uganda har en lag införts som kriminaliserar hbtqi-personers själva existens, där de riskerar långa fängelsestraff eller till och med dödsstraff för sin sexuella läggning eller könsidentitet.
För att möta dessa allvarliga brott är det avgörande att internationella verktyg och mekanismer används effektivt. Inom OSSE finns den så kallade Moskvamekanismen, för att utreda och agera mot grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Vi vill att Sverige aktivt driver på för att Moskvamekanismen aktiveras när hbtqi-personer hotas eller förföljs i OSSE:s medlemsstater. Det skulle bidra till att stärka det internationella skyddet för hbtqi-personer och säkerställa att förövare hålls ansvariga för sina handlingar.
Sverige har länge varit en föregångare när det gäller hbtqi-frågor. Vi vill inrätta ett särskilt hbtqi-sändebud från Sverige för att främja och skydda rättigheterna för hbtqi-personer globalt. Genom att samarbeta med andra länder, internationella organisationer och civilsamhället kan ett sändebud bidra till att driva på för rättsliga och politiska reformer som förbättrar situationen för hbtqi-personer. Dessutom kan ett sändebud arbeta för att säkerställa att hbtqi-rättigheter integreras i det bredare arbetet för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
Stärk Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Vi har flera säkerhetspolitiska verktyg för att hantera krisen för säkerheten i Europa och dess närområde. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är ett av dessa verktyg.
Sverige ska fortsätta arbetet för att stärka OSSE:s roll som plattform för dialog, konfliktlösning och ansvarsutkrävande. OSSE:s valövervakning och observationer fyller också en viktig funktion för att kartlägga den demokratiska utvecklingen i olika länder. Vi stödjer OSSE:s breda säkerhetsbegrepp som länkar samman säkerhet med mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Inom många av OSSE:s länder utmanas nu såväl demokrati och rättsstatens principer som mänskliga rättigheter. Rättigheter som socialdemokratin internationellt har slagits för urholkas, såsom rättigheter för etniska, religiösa och sexuella minoriteter.
Moskvamekanismen inom OSSE finns för att hantera allvarliga fall av brott mot mänskliga rättigheter och demokratiska principer inom medlemsstaterna. Mekanismen tillåter OSSE att på ett formellt sätt granska och utreda misstänkta brott mot mänskliga rättigheter i ett annat medlemsland. Sverige tog, tillsammans med ett antal likasinnade stater, initiativ omedelbart efter Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av Ukraina till att aktivera Moskvamekanismen för att undersöka kränkningar och övergrepp i fråga om de mänskliga rättigheterna, överträdelser av internationell humanitär rätt samt misstänkta krigsförbrytelser och andra allvarliga internationella brott som begåtts. Det resulterade i den första oberoende internationella rapporten som visade Rysslands kränkningar av mänskliga rättigheter och överträdelser av internationell humanitär rätt.
En fri, hållbar och rättvis internationell handel
För oss socialdemokrater är det en självklarhet att den globala handelns fördelar måste kunna komma alla till del. Därför bör målet för handelspolitiken vara en fri, rättvis och hållbar handel. En sådan handelspolitik säkerställer att handelns fördelar kan komma alla till del och upprätthåller således förtroendet för frihandel även när den är satt under stor press.
Det osäkra och oroliga omvärldsläget ställer emellertid nya krav på vår handels
politik. Protektionistiska krafter växer, geopolitiska spänningar tilltar och den globala konkurrensen hårdnar för varje dag som går. Nya tullar och handelshinder skapar oro på marknaderna och riskerar att få allvarliga konsekvenser för svenska exportföretag och jobb.
Sverige har en lång tradition av att föra en framgångsrik politik där handel, utvecklingssamarbete och skydd av arbetstagares rättigheter såväl som höga klimat
ambitioner går hand i hand. Vi ska fortsätta att driva på för att stärka den sociala dialogen, förbättra arbetsvillkor och vidareutveckla det globala partnerskapet Global Deal.
I de handelsavtal som EU sluter ska Sverige verka för att det ställs krav på respekt för mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor, miljöskydd och antikorruption. Vidare ska vi driva på för att handelspolitiken bidrar till genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet, till att avskaffa handelshinder för klimatsmarta lösningar och till att öka den svenska exportens bidrag till global klimatnytta. En fri, hållbar och rättvis handel ska bidra till att skapa mer jämlika och konkurrenskraftiga samhällen.
EU ska fortsätta att bedriva en öppen handels- och investeringspolitik gentemot omvärlden. En central del i detta är att EU ingår nya frihandelsavtal. I dagens osäkra handelspolitiska läge är nya handelsvägar och fler handelspartners viktigare än på länge.
Sverige bör verka för att stärka genomförandet och efterlevnaden av hållbarhetskapitel i EU:s frihandelsavtal. Vi socialdemokrater anser att dessa kapitel bör utvecklas och att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel.
De ökade protektionistiska strömningarna i omvärlden har satt Världshandelsorganisationens (WTO) förmåga att upprätthålla globala spelregler på prov. WTO måste stärkas och moderniseras för att kunna möta de utmaningar som det multilaterala handelssystemet står inför. Det är en förutsättning för att kunna skapa förutsägbarhet samt lika och rättvisa villkor i den globala handeln. Vidare bör det understrykas att WTO spelar en central roll för att stödja den globala klimatomställningen genom att klargöra hur investeringar kan främjas på ett sätt som inte snedvrider handel och genom att skärpa reglerna för subventioner som skadar handeln.
Vidare ska Sverige vara en tydlig röst för att stärka handeln med Ukraina. Det är samtidigt viktigt att motverka kringgående av sanktioner mot Ryssland och att förbättra den nationella sanktionsefterlevnaden.
Digitalisering och artificiell intelligens
Digitaliseringen medför enorma fördelar och har fullständigt förändrat vår tillgång till information och våra arbetssätt. Men den har även sina utmaningar. För att över
huvudtaget kunna ta del av den digitala världen krävs tillgång till internet och tillgång till digitala enheter, något som skiljer sig kraftigt åt mellan länder, mellan samhälls
klasser och mellan stad och landsbygd men också mellan könen. Det skapar en än större utsatthet för kvinnor som har sämre möjligheter att ta arbeten inom den digitala sektorn och har sämre möjligheter att ta del av digitaliseringens fördelar. Kvinnors tillgång till, och kunskap om, digitala verktyg behöver öka.
Tillgången till internet är sedan 2016 en mänsklig rättighet. Utöver tillgången till internet måste vi vara uppmärksamma på att de mänskliga rättigheterna på internet efterföljs.
Artificiell intelligens (AI) utgör ett av de mest omvälvande teknologiska sprången i vår tid och innebär både stora möjligheter och utmaningar för världssamfundet. För att säkerställa en ansvarsfull och etisk användning av AI är det av yttersta vikt att denna teknologi regleras. Sedan 2024 finns det inom EU regler för AI. Delar av dessa har trätt i kraft under 2025. Utifrån den takt som AI utvecklas är det viktigt att regelverket utvecklas i samma takt. Reglering behövs även på global nivå.
En av de främsta utmaningarna med AI är att det har potentialen att påverka alla aspekter av samhället, från ekonomi och arbetsmarknad till etik och säkerhet. Utan adekvat global reglering kan det uppstå en snedvriden användning av AI som kan leda till ekonomisk ojämlikhet, överträdelser av mänskliga rättigheter och till och med vapenteknologiska risker. Vi ser även att AI används för att sprida falska nyheter genom exempelvis AI-genererade falska nyhetsklipp.
Vid FN:s framtidstoppmöte i september 2024 antogs ”the Global Digital Compact”, en universell överenskommelse om vår digitala framtid, där stater, företag och civil
samhälle enas om gemensamma principer för en öppen, fri och säker digital framtid för alla. Det var Sverige och Zambia som av FN:s generalsekreterare fick uppdraget att tillsammans leda arbetet. När det nu är antaget och arbetet med att implementera överenskommelsens åtaganden inletts är det viktigt att Sverige fortsätter att ta en ledarroll.
Cyberhot och desinformation
Cyberattacker och desinformationskampanjer utgör ett direkt hot mot demokratin och nationell säkerhet genom att försöka underminera förtroendet för demokratiska institutioner, påverka valprocesser och sprida osäkerhet, polarisering och splittring i samhället. Sverige, som ett öppet och teknologiskt avancerat samhälle, är särskilt sårbart för sådana attacker.
Därför är det viktigt med internationellt samarbete för att hantera globala utmaningar, inklusive cyberhot. Ett nära samarbete med EU och andra allierade för att utveckla gemensamma strategier mot cyberattacker och desinformation är betydelsefullt.
Svenska Säkerhetspolisen pekar på att de har sett att främmande makt och inhemsk våldsbejakande extremism går in i varandra och förstärks. Inför de allmänna valen 2026 måste regeringen vidta åtgärder för att skydda valen och de svenska väljarna. Det finns flera exempel på hur främmande makt agerat för att påverka svensk opinion. Myndig
heterna behöver få i uppdrag att stärka sin förmåga att upptäcka, förebygga och hantera cyberattacker inför valet. Sverige behöver motverka desinformation genom att främja oberoende och pålitliga medier, stödja mediekompetensutbildning och säkerställa att medborgare har tillgång till korrekt och tillförlitlig information. En stark offentlig debatt, baserad på fakta och öppen diskussion, är nödvändig för att motverka de negativa effekterna av desinformation.
Sveriges utrikespolitik måste vara proaktiv i att hantera de diplomatiska konsekvenserna av cyberattacker och desinformationskampanjer. Det innebär att Sverige, som en aktiv röst i internationella organisationer som FN och EU, ska driva på för att stater som utför eller stödjer sådana aktiviteter hålls ansvariga. Genom diplomatiska kanaler kan Sverige också arbeta för att främja dialog och minska spänningar som kan leda till cyberkonflikter, samtidigt som man står fast vid att skydda nationell suveränitet och internationell rätt.
Iran
Iran kontrolleras av en auktoritär regim med stort våldskapital. Det är en brutal regim som länge förtryckt sitt folk och där diskriminering av kvinnor finns inskrivet i lagen. Det handlar om ett strukturellt förtryck och diskriminering. Samtidigt som regimen med våld kontrollerar sin befolkning ser vi också hur Iran bidrar till instabiliteten i regionen. Genom sitt stöd till Hizbollah och Hamas i form av exempelvis vapenleveranser har Iran under lång tid förvärrat den allvarliga situationen i Mellanöstern. Iran har även levererat militär utrustning till Ryssland under pågående krig i Ukraina.
2024 bekräftades det att Iran använder sig av gängkriminella i Sverige för att verka på svensk mark. Säkerhetspolisen är tydlig med att även om tillvägagångssättet inte är nytt eller unikt för Iran har det tidigare inte skett i sådan omfattning eller med så unga aktörer. Under hösten 2024 gick Säkerhetspolisen ut med uppgiften att en iransk cybergruppering agerat på uppdrag av det islamiska revolutionsgardet för att genomföra en påverkansoperation mot Sverige under sommaren 2023. Det är ytterligare ett exempel på det hot som den iranska regimen och dess revolutionsgarde utgör mot Sverige.
Vi socialdemokrater har sedan protesterna i Iran började hösten 2022 drivit på för att regeringen ska agera för att EU ska terrorlista det islamiska revolutionsgardet. I maj 2023 ställde sig en enig riksdag bakom tillkännagivandet att regeringen ska verka för att skapa enighet inom EU för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet. Det innebär en tydlig förväntan från riksdagen att regeringen agerar enligt tillkännagivandet. Det bör prioriteras av regeringen. Att terrorlista revolutionsgardet handlar om att stötta de människor som kämpar för sin frihet och demokrati i Iran och om att se och hantera revolutionsgardet som den terrororganisation det är, men även om att se det stora hot som Iran utgör i Mellanöstern specifikt, och i världen som helhet.
Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Tabell 1 Socialdemokraternas förslag till anslag för 2026 för utgiftsområde 5 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1
691 967
±0
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
187 545
10 000
1:3
Inspektionen för strategiska produkter
185 134
±0
1:4
Svenska institutet
148 984
±0
1:5
Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser
333 771
±0
Summa
2
547 401
10 000
Morgan Johansson (S)
Alexandra Völker (S)
Olle Thorell (S)
Linnéa Wickman (S)
Johan Büser (S)
Annika Strandhäll (S)
Markus Kauppinen (S)
Matilda Ernkrans (S)