RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Punktskrift en del av skollagen

2024/25 · HC022556 · Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Original hos Riksdagen

B · Punktskrift en del av skollagen

2025/26 · HD023309 · Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.803 · ämneslikhet 0.997. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.788A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skollagen i hänseende att barn och unga med grava synskador får rättighet till blindskrift under skoltiden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förtydliga skollagen i hänseendet att barn och unga med grava synskador får rätt till blindskrift under skoltiden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 228 ord · B 230 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:2556 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Punktskrift en del av skollagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skollagen i hänseende att barn och unga med grava synskador får rättighet till blindskrift under skoltiden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Blindskrift är en skrift skapad för att avläsa och med hjälp av fingrarnas beröring av ett relifierat mönster på ett underlag kunna läsa även för den som har defekt eller helt saknar syn. Mönstret kan antingen vara i form av vanliga bokstäver eller andra koder som representerar dessa. Ett taktilt alfabet öppnar upp för helt andra möjligheter att ta del av samhället och skrift för synskadade än vad som varit möjligt tidigare. Punktskrift är utrymmeskrävande då tecknen alltid består av sex till åtta punkter anordnade i två spalter i en fyrkant samt att de skrivs på ett speciellt tjockt papper. För att snabba upp skriv- och läsprocessen har olika kortskriftsystem utvecklats. För människor med synskada är blindskrift en väg till att ta del av information i skrift och därmed aktivt kunna ta del i samhället. Tyvärr saknar barn med grava synskador dessa rättigheter då blindskrift inte ingår i skollagen. För att ge barn och unga med synskada samma rättighet till hemspråk som barn med annat modersmål än svenska bör punktskrift skrivas in i skollagen. Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3309 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Punktskrift en del av skollagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förtydliga skollagen i hänseendet att barn och unga med grava synskador får rätt till blindskrift under skoltiden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Blindskrift är en skrift skapad för att avläsa och med hjälp av fingrarnas beröring av ett reliefmönster på ett underlag kunna läsa även för den som har defekt eller helt saknar syn. Mönstret kan antingen vara i form av vanliga bokstäver eller andra koder som representerar dessa. Ett taktilt alfabet öppnar upp för helt andra möjligheter att ta del av samhället och skrift för synskadade än vad som varit möjligt tidigare. Punktskrift är utrymmeskrävande då tecknen alltid består av sex till åtta punkter anordnade i två spalter i en fyrkant samt att de skrivs på ett speciellt tjockt papper. För att snabba upp skriv- och läsprocessen har olika kortskriftsystem utvecklats. För människor med synskada är blindskrift en väg till att ta del av information i skrift och därmed aktivt kunna ta del i samhället. Tyvärr saknar barn med grava synskador dessa rättigheter då blindskrift inte ingår i skollagen. För att ge barn och unga med synskada samma rättighet till hemspråk som barn med annat modersmål än svenska bör punktskrift skrivas in i skollagen. Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag