Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:262 av Ingela Nylund Watz och Anna Vikström (båda S) Ökade möjligheter för kommunerna att bidra i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad välfärdsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skyndsamt stärka kommunernas roll i arbetet med att motverka organiserad brottslighet riktad mot offentligt finansierad verksamhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige har vi under senare år genom rapporter, utredningar och ett antal rättsprocesser blivit uppmärksammade på att välfärdssystemen systematiskt utnyttjas genom fusk och bedrägerier. Erfarenheterna från bland annat Södertälje visar att omfattningen dessvärre är betydande. Den organiserade brottsligheten har hittat en ny lukrativ marknad och generellt sett kan det konstateras att det funnits en för stor naivitet inom offentlig verk ­ samhet när det handlar om kunskapen om hur de offentligt finansierade systemen utveck ­ lats till en marknad för kriminella. Dessbättre ökar nu kunskaperna successivt och åtgär ­ der vidtas såväl nationellt som inom kommuner och regioner. I den organiserade brottsligheten som riktas mot välfärdssystemen utgör vinsterna från de olika brottsuppläggen ofta en basinkomst i ett kriminellt ekosystem. Välfärds ­ systemen utgör ett nät av utbetalningssystem på kommunal och nationell nivå som hänger ihop och ofta är beroende av varandra. Tar man sig bara in i ett system öppnas dörrarna till andra genom att gapen mellan olika myndigheters ansvarsområden utnyttjas. Denna brottslighet är därför systemhotande. Vinsterna används inte sällan för att finan ­ siera annan brottslighet, t.ex. narkotikahandel och utpressarverksamhet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har tagit dessa problem på största allvar och flera åtgärder har vidtagits. Sedan 1 januari 2016 finns det sekretesslättnader rörande informationsutbyte mellan myndigheter vid misstanke om grov brottslighet. Ett folkbok ­ föringsbrott har införts liksom möjligheten att kontrollera bosättning, ett pilotprojekt med syfte att öka ordning och reda i folkbokföringen har startats och flera berörda myn ­ digheter har fått resurstillskott för att bekämpa välfärdsbrott och skatte ­ undan ­ dragande liksom ett tydligt uppdrag att samarbeta kring dessa frågor. Polis och åklagare har fått upp ­ draget att förbättra hanteringen av bidragsbrott i samarbete med utbetalande myndig ­ heter. I budgeten för 2021 tillfördes arbetet för att motverka fel och missbruk med statliga ersättningar, bidrag och skatter 200 miljoner kronor. I budget ­ proposi ­ tionen för 2022 anslog den socialdemokratiskt ledda regeringen ytterligare åtgärder för att förstärka arbetet mot fusk och missbruk av välfärdssystemen. Samman ­ taget innebär sats ­ ning ­ arna att ytterligare 200 miljoner tillförts 2022 och för 2023 och 2024 föreslogs ytter ­ ligare 35 miljoner respektive 75 miljoner i tillskott. Beslut fattades om att inrätta en ny myndighet med säte i Södertälje för att stärka arbetet med att minska felaktiga utbetal ­ ningar genom en system ­ över ­ gripande kontroll. Dessutom föreslog den socialdemokratiskt ledda regeringen stärkta åtgärder för att kontrollera ersättningar för sjuklönekostnader och brottslighet inom lönegarantiområdet, stärkt förmåga att stoppa oseriösa aktörer inom välfärdsområdet, stärkt samverkan mot arbetslivs ­ krimi ­ na ­ li ­ tet, stärkt arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet och åtgärder för att motverka fusk på vägtransport ­ området. De omfattande åtgärder som hittills genomförts fokuserar i huvudsak på de statliga myndigheternas möjligheter att bidra till att motverka välfärdsbrottsligheten. Den socialdemokratiskt ledda regeringen vidgade därför perspektivet till att också lyfta fram kommunernas roll och möjligheter att bidra till att upptäcka och förhindra välfärdsbrott, i samverkan med andra myndigheter. Remisstiden för den utredning som den social ­ demokratiska regeringen tillsatte i syfte att stärka informationsutbyte mellan myndig ­ heter, kommuner och arbetslöshetskassor för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, bidragsbrott och arbetslivskriminalitet går ut den 24 november 2022. Utredningen anser att statliga och kommunala myndigheter samt de som jämställs med myndigheter enligt offentlighets- och sekretesslagen bör ges förutsättningar att utbyta sekretessbelagda uppgifter i större utsträckning än idag. Bland annat föreslås att en sekretessbrytande bestämmelse införs som innebär att de ovan uppräknade aktörerna kommer att kunna utbyta uppgifter om enskilda för att säkerställa korrekta besluts ­ underlag och för att kunna göra efterkontroller. Det är angeläget att riksdagen skyndsamt får ta ställning till dessa förslag. Ingela Nylund Watz (S) Anna Vikström (S)

Motion till riksdagen 2024/25:2505 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S) En nationell definition av brottsförebyggande arbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en nationell definition av brottsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen. Motivering I den organiserade brottsligheten som riktas mot välfärdssystemen utgör vinsterna från de olika brottsuppläggen ofta en basinkomst i ett kriminellt ekosystem. Välfärds ­ systemen utgör ett nät av utbetalningssystem på kommunal och nationell nivå som hänger ihop och ofta är beroende av varandra. Tar man sig bara in i ett system öppnas dörrarna till andra genom att gapen mellan olika myndigheters ansvarsområden utnyttjas. Denna brottslighet är därför systemhotande. Vinsterna används inte sällan för att finansiera annan brottslighet, t.ex. narkotikahandel och utpressarverksamhet. Konflikter som uppstår om de olika ”affärsuppläggen” i den kriminella miljön leder till ett allt mer upptrappat våld. Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde flera åtgärder i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten. Sekretesslättnader för informationsutbyte mellan myndigheter, införandet av ett folkbokföringsbrott, möjligheten att kontrollera bosättning, ett pilotprojekt med syftet att öka ordning och reda i folkbokföringen och resurstillskott till berörda myndigheter är några exempel på detta. Beslut fattades om att inrätta en ny myndighet för att stärka arbetet med att minska felaktiga utbetalningar genom en systemövergripande kontroll. Dessutom föreslog den socialdemokratiskt ledda regeringen stärkta åtgärder för att kontrollera ersättningar för sjuklönekostnader och brottslighet inom lönegarantiområdet, stärkt förmåga att stoppa oseriösa aktörer inom välfärdsområdet, stärkt samverkan mot arbetslivskriminalitet, stärkt arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet och åtgärder för att motverka fusk på vägtransport ­ området. Den socialdemokratiskt ledda regeringen vidgade också perspektivet på brotts ­ bekämpningen genom att lyfta fram kommunernas roll och möjligheter att bidra till att upptäcka och förhindra välfärdsbrott, i samverkan med andra myndigheter, bl a genom direktiven till utredningen om utökat informationsutbyte, Ds 2022:13, som presenterade sina förslag den 1 juli 2022. Riksdagen har därefter i bred enighet under våren 2023 beslutat att lagfästa kommunernas arbete med att förebygga brott. Den nya lagstiftningen är välkommen men är dock behäftad med vissa svagheter. En sådan är bristen på definition av vad som utgör brottsförebyggande arbete. Att lagstift ­ ningen ger ett stort utrymme för kommunerna att själva avgöra vilka insatser som är nödvändiga utifrån lokala förutsättningar är fullt rimligt. Det systemhot som föreligger mot våra gemensamma välfärdssystem genom den organiserade brottslighetens raffinerade brottsupplägg kräver dock en samhällelig beslutsamhet och att alla drar åt samma håll. Ekobrottsmyndigheten och andra remissinstanser framförde i sitt remissvar på utredningen som ligger till grund för den nya lagstiftningen att bristen på definition av vad som utgör brottsförebyggande arbete riskerar att innebära att kommunerna inte börjar arbeta mot ekonomisk brottslighet i högre grad än idag eftersom den är mindre synlig än annan brottslighet. Kommunerna har dock möjlighet att upptäcka ekonomisk brottslighet genom sin lokala kännedom om fastighetsmarknaden och oregistrerad näringsverksamhet. Kommunernas kontrollverksamhet av t ex livsmedelshantering, upphandling och tillståndsgivning utgör också goda källor för brottsbekämpningen. Mot bakgrund av att det finns starka kopplingar mellan den grova våldsbrottsligheten och den organiserade ekonomiska brottsligheten finns det skäl att tydliggöra och definiera vad som ingår i begreppet brottsförebyggande arbete. Vid sidan av sociala insatser och samverkan mellan myndigheter bör t ex arbete mot skattebrott, penningtvätt och näringspenningtvätt ingå i en sådan definition. Ingela Nylund Watz (S) Azadeh Rojhan (S) Alexandra Völker (S)