Jämförelse e97c945028b46d0c5e0225c8
Underlagets kontrollsumma: f673543f5431a6cb737a967b7791b203433ce1a9b3fe4a623e0175da6526213a

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HC021139: Utvärdering av farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021139

Motion till riksdagen
2024/25:1139
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Utvärdering av farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att utreda effekten av farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
När det gäller behandling av personer som dömts för sexualbrott är det viktigt att det finns en vetenskaplig grund att stå på och att behandlingen utvärderas kontinuerligt så att vi vet att den fullföljs och har en positiv effekt. Det får inte förekomma osäkra åtgärder som vi tror har god effekt, som den frivilliga farmakologiska behandlingen inom kriminalvården, eller kemisk kastrering som det också ofta kallas. Det blir än mer problematiskt när vi inte vet hur många av de som deltar i behandlingen som fullföljer den eller hur många av dem som har begått sexualbrott.
Enligt riksdagens utredningstjänst har endast 40–50 personer gått i Kriminalvårdens farmakologiska behandling mellan 2018 och 2022. Utredningstjänsten kunde inte få fram om det finns vetenskapliga studier som visar att behandlingen har god effekt. Man kunde heller inte följa upp hur många som har fullföljt behandlingen, för detta följer Kriminalvården inte upp. Av uppgifterna framgår heller inte hur många klienter som deltar i behandlingen som har dömts för sexualbrott mot barn.
Vi måste ha ordning och reda på de metoder som vi lutar oss mot och som vi tror har effekt när vi pratar om sexualbrottslingar som utsätter barn för brott. Samhällets skydds
­
nät har brustit under alltför många år när det gäller just detta. Jag har tidigare motionerat i frågan under riksmötet 2022/23 men anser att det fortfarande är en högst relevant fråga. När det gäller farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott behöver behandlingsmetoderna som används inom kriminalvården ha evidensbaserad effekt, och man behöver också veta hur många deltagare som fullgjort behandlingen.
Marléne Lund Kopparklint (M)

=== HD023387: Effekten av farmakologisk behandling av sexualbrottsdömda ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023387

Motion till riksdagen
2025/26:3387
av Marléne Lund Kopparklint och Jennie Wernäng (båda M)
Effekten av farmakologisk behandling av sexualbrottsdömda
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att utreda effekten av farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
När det gäller behandling av personer dömda för sexualbrott är det viktigt att det finns en vetenskaplig grund att stå på och att behandlingen utvärderas kontinuerligt så att vi vet att den fullföljs och har en positiv effekt. Behandlingar ska bevisas effektiva – både vad gäller minskad återfallsrisk och människors möjligheter att rehabiliteras. Det får inte förekomma osäkra åtgärder som vi tror har god effekt, som den frivilliga farmakologiska behandlingen inom kriminalvården, eller kemisk kastrering som det också ofta kallas. Det blir än mer problematiskt när vi inte vet hur många av de som deltar i behandlingen som fullföljer den eller hur många av dem som har begått sexualbrott.
Enligt riksdagens utredningstjänst har endast 40–50 personer gått i Kriminalvårdens farmakologiska behandling mellan 2018 och 2022. Utredningstjänsten kunde inte få fram om det finns vetenskapliga studier som visar att behandlingen har god effekt. Man kunde heller inte följa upp hur många som har fullföljt behandlingen, för detta följer Kriminalvården inte upp. Av uppgifterna framgår heller inte hur många klienter som deltar i behandlingen som har dömts för sexualbrott mot barn.
Vi måste ha ordning och reda på de metoder som vi lutar oss mot och som vi tror har effekt när vi pratar om sexualbrottslingar som utsätter barn för brott. Samhällets skydds
­
nät har brustit under alltför många år när det gäller just detta. Jag har tidigare motionerat i frågan under riksmötet 2022/23 men anser att det fortfarande är en högst relevant fråga. När det gäller farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott behöver behandlingsmetoderna som används inom kriminalvården ha evidensbaserad effekt, och man behöver också veta hur många deltagare som fullgjort behandlingen.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Jennie Wernäng (M)