Jämförelse e940da5f4dcfb75df7e21e0a Underlagets kontrollsumma: 7935638debaddf0dd614c44d29a915529af6ae9aa28c701185be20e86822e2cc Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021122: Likvärdiga nationella riktlinjer för våldsutsatta barn === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021122 Motion till riksdagen 2024/25:1122 av Marléne Lund Kopparklint (M) Likvärdiga nationella riktlinjer för våldsutsatta barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att utarbeta likvärdiga riktlinjer för barn som lever i skyddat boende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Många barn som vistas i ett skyddat boende tillbringar mycket tid ensamma eller tillsammans med sina syskon och saknar relationer med jämngamla barn, som skol ­ kamrater. Självklart kan boendet göra mycket – och de gör mycket – för att kompensera för de sociala aktiviteter som ett barn förlorar genom särskilt anpassade aktiviteter, och man erbjuder också stöd för barnet. Det är dock svårt att tillgodose alla de möjligheter och det utbud som en behörig skola kan ge, av förklarliga skäl, i synnerhet på grund av resursbrist. Det krävs förändringar på samhällsnivå för att varje barn ska få sina grund ­ läggande rättigheter tillgodosedda exempelvis en väl fungerande skolgång och boendemiljö. Det finns barn som vittnat om långa perioder av skolfrånvaro. Det är också så att det inte är helt ovanligt att barn som bor i skyddat boende har med sig en tuff ryggsäck som man måste ta hänsyn till. I denna särskilda situation ska barnet stödjas och inte enbart skyddas. Individuella bedömningar behövs i dessa processer och för varje enskilt barn. Det behövs en utsedd person som är ansvarig för att se till att varje barns individuella behov tillgodoses. Det ska också finnas stöd till de klass ­ kamrater som finns runt barnet då barnet kan berätta saker för dem. Det ska finnas tydliga handlingsplaner och tydliga rutiner kring hur detta ska hanteras inom svensk grund- och förskola. Skolan har också en annan viktig roll och det är att uppmärksamma om saker och ting inte står rätt till, reagera och agera vid minsta misstanke om att ett barn far illa och då göra en orosanmälan till socialtjänsten. När det gäller våldsamma situationer dit polisen kallats och det finns barn med i bilden ska det finns nationella riktlinjer för hur polisen ska agera ur ett barnperspektiv. Ett barn får aldrig hamna mellan stolarna eller förbises på något sätt. Vissa kommuner och skyddade boenden i Sverige har tagit fram egna rutiner och komihågkort kring detta som polisen, sjukvården, socialtjänsten och skolan ska använda. Det är något som alla kommuner och regioner borde använda sig av. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2022/23 och gör det härmed igen då handlingsplaner och riktlinjer ser olika ut runtom i landet och barn därmed kan riskera att behandlas olika och få olika förut ­ sättningar till stöd och hjälp. Marléne Lund Kopparklint (M) === HD022930: Nationella riktlinjer för barnperspektiv vid akuta våldssituationer === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd022930 Motion till riksdagen 2025/26:2930 av Marléne Lund Kopparklint (M) Nationella riktlinjer för barnperspektiv vid akuta våldssituationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att säkerställa en likvärdig kvalitet och tillgång på skyddade boenden för barn i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering När polisen kallas till våldsamma situationer där barn är inblandade saknas i dag enhetliga nationella riktlinjer för hur barnen ska bemötas. Detta riskerar att leda till att barnen förbises eller hamnar mellan stolarna. Även socialtjänst och sjukvård saknar ofta samordnade rutiner för hur barnens behov ska hanteras i akuta skeden. Vissa kommuner och skyddade boenden har utvecklat egna handlingsplaner och så kallade kom-ihåg-kort för personal inom polis, sjukvård, socialtjänst och skola. Dessa lokala initiativ är goda exempel men leder samtidigt till stora skillnader beroende på var i landet barnet bor. Barn har rätt till skydd och stöd i akuta situationer. För att säkerställa jämlikhet krävs nationella riktlinjer som tydligt anger ansvar, rutiner och barnperspektiv i dessa situa ­ tioner. Det är en fråga om både rättssäkerhet och barnets grundläggande mänskliga rättigheter. Enligt Unizon fick endast 672 barn 2024 plats på något av de skyddade boenden som drivs av Unizons jourer. Det är den lägsta siffran någonsin och en minskning med ca 43 % sedan 2018. Enligt Socialstyrelsens kartläggning 2019 fanns 282 skyddade boenden i Sverige, och antalet personer som bott minst en natt på skyddade boenden ökade mellan 2012 och 2019 för både vuxna och barn. Under perioden 31 juli 2018 till 1 augusti 2019 bodde cirka 6 500 vuxna och 6 200 barn en eller flera nätter på skyddade boenden. I samma kartläggning framgår att många skyddade boenden är små, och att driften domineras av privata och ideella aktörer. Vad gäller barn med funktionsnedsättning: Myndigheten för delaktighet (MFD) har i sitt uppdrag ”Våld mot barn och hedersrelaterat våld” (redovisat 2025) konstaterat att barn och unga med funktionsnedsättning är extra sårbara för våld och behöver bättre verktyg och stödsystem för att upptäckas och skyddas. Jag har tidigare motionerat i frågan och motionens huvuddel beaktas redan av pågående regeringsuppdrag, men jag anser att frågan om barnens situation i skyddade boenden fortsatt är angelägen. Marléne Lund Kopparklint (M)