Jämförelse e87f66759cc76064beda0444 Underlagets kontrollsumma: 4ba6519b3f57bbef6d15e3371e36b3cb8f90c42a012e3808b6a79af8f652d3e3 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022770: med anledning av prop. 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022770 Motion till riksdagen 2023/24:2770 av Niklas Karlsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående genomföra en översyn av lagstiftningen om tilläggsskatt i enlighet med vad som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frågan om företrädaransvar särskilt bör analyseras och förslag i den riktningen underställas riksdagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frågan om vilka redovisningsstandarder som omfattas av propositionens definitioner omgående behöver analyseras och att regeringen omgående bör återkomma till riksdagen i frågan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Skattesystemets huvudsakliga uppgift är att säkerställa tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden. För att bidra till ett legitimt och rättvist skattesystem är det viktigt att skattereglerna är generella, med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Utöver detta ska skattesystemet bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. Tydliga regler bidrar till förståelse och legitimitet för skattesystemet och minskar även utrymmet och riskerna för fel och fusk. Skatteundandragande och aggressiv skatteplanering är systemhotande i flera avseenden. Att vissa flyr sitt ansvar att betala skatt leder till att övriga behöver bidra mer. Dessutom riskerar bara farhågan om att andra smiter undan från att betala skatt att minska legitimiteten och den generella betalningsviljan. Fusk snedvrider dessutom konkurrensen och skapar ogynnsamma förutsättningar för seriösa företagare som gör rätt för sig. Därför ska skatteundandragande och skatteflykt kraftfullt motverkas. Det är angeläget att nationsövergripande åtgärder vidtas för att stoppa skatteflykten, och för att undvika ett s.k. race to the bottom i företagsbeskattningen. Det ökar också förutsäg ­ barheten och enkelheten för företagen. Därför är G20-länderna och OECD:s överens ­ kommelse om modellregler med tillhörande kommentarer ett välkommet och viktigt initiativ. Det är angeläget att alla länder som har anslutit sig till överenskommelsen snabbt förverkligar den i nationell lagstiftning. För EU:s medlemsstater, som delar den inre marknaden, är det rimligt att modellreglerna implementeras som ett EU-direktiv. Direk ­ tivet träder i kraft den 1 januari 2024. Sverige behöver skyndsamt få lagstiftning på plats. Ett lagstiftningsärende av den här storleken och som behandlas med den här hastigheten, både av regeringen och av riksdagen, hör inte till vanligheterna och ska så heller inte göra. Det grundlagsfästa beredningskravet ska i största möjliga mån uppfyllas – även om det kan finnas tillfällen där det är befogat att lagstiftningsprocessen behöver gå snabbare än vad som annars är optimalt. Det är uppenbart att den korta tidsutdräkten mellan direktivets beslutande och lagstiftningens ikraftträdande har varit utmanande och har föranlett att processen har behövt bli snabb. I enlighet med vad flera remissinstanser påpekar har det dock inneburit att lagstiftningen i alla delar inte är helt genomarbetad. Regeringen behöver särskilt analysera konsekvenserna för små och medelstora företag, och i vilken mån de kan träffas av olika delar av lagstiftningen. I propositionen föreslår regeringen förändringar vad gäller vilka redovisnings ­ standarder som anses vara allmänt erkända. God redovisningssed i Sverige är inte längre omfattad av propositionens definition. Det innebär att det finns diskrepanser, både i förhållande till de tidigare remitterade produkterna samt till definitionerna på EU-nivå och i andra jämförbara sammanhang, vilket är mycket olyckligt. Konsekvenserna är i det här avseendet inte tillräckligt genomarbetade och regeringen behöver omgående återkomma till riksdagen med en lösning på frågan. Regeringen måste snarast ta initiativ till en bred översyn av lagstiftningen för att korrigera eventuella brister och felaktigheter, och komplettera lagstiftningen i de fall där den är otillräcklig. Socialdemokraternas bedömning är att en sådan översyn inte kan anstå. Det bör göras inom ramen för ett tilläggsdirektiv till utredningen, och bör tids ­ mässigt sammanfalla med de övriga delar av lagstiftningen som regeringen avser att återkomma till riksdagen med. Frågan om företrädaransvar bör särskilt analyseras. Utredningen föreslog att ett företrädaransvar inte skulle införas. I lagrådsremissen föreslog dock regeringen att ett företrädaransvar skulle ingå i lagstiftningen. Detta återfinns däremot inte i propositionen. Det är olyckligt. Att inte införa bestämmelser om företrädaransvar skulle innebära att särbehandlingen mellan små och medelstora företag, och stora koncerner, ökar till de mindre företagens nackdel. Samma krav bör gälla för den som äger eller driver stora koncerner, som den som driver ett mindre företag. Det är trots detta rimligt att förslag som inte arbetats fram och remissbehandlats enligt den ordning vi har i Sverige inte underställs riksdagen i en proposition. Däremot måste frågan utredas och remitteras skyndsamt, så att lagstiftningen i den mån det är möjligt kompletteras med bestämmelser kring företrädaransvar för de bolag som omfattas av tilläggsskatten. Niklas Karlsson (S) Hanna Westerén (S) Patrik Björck (S) Ida Ekeroth Clausson (S) Mathias Tegnér (S) Sofie Eriksson (S) Peder Björk (S) === HD023829: med anledning av prop. 2025/26:22 Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023829 Motion till riksdagen 2025/26:3829 av Niklas Karlsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:22 Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regelverket om tilläggsskatt bygger på EU-direktivet om minimibeskattning, som i sin t ur grundas på modellregler framtagna inom OECD/G20. Syftet är att företag i stora natio ­ nella eller multinationella koncerner, med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro, ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst oavsett var i världen de verkar. Därmed minskar incitamenten att flytta vinster till lågskatteländer och skapas en lägsta nivå för skattekonkurrensen mellan länder. Vi socialdemokrater står bakom de ändringar som föreslås i propositionen, då de syftar till att komplettera och anpassa svensk lagstiftning till de internationella överenskommel ­ serna. Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverket kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes genom proposition 2023/24:32 skedde det i mycket snabb takt, något som inte hör till vanligheterna och inte heller bör vara norm vid lagstiftningsarbetet. Redan under beredningen av propositionen framhöll vi socialdemokrater att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad. Detta påpekades också av flera remissinstanser. I slutet av 2024 kompletterades lagen med ytterligare bestämmelser. Socialdemokraterna framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remiss ­ instanser har gett uttryck för. Att regeringen nu uppdaterar lagstiftningen i linje med de internationella riktlinjerna är rimligt. Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. Det sämsta utfallet vore att oseriösa aktörer och skatteplanerare undgår beskattning, samtidigt som skatten uppfattas som en orimligt stor administrativ börda för seriösa företag. För att undvika detta behöver vi säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå. Vi anser därför att regeringen bör genomföra en samlad konsekvensanalys av implemen ­ teringen av lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheter till förenkling. Vidare vidhåller vi att frågan om företrädaransvar bör ses över. Att inte införa bestämmelser om företrädaransvar innebär att särbehandlingen mellan å ena sidan små och medelstora företag, å andra sidan stora koncerner ökar till de mindre företagens nackdel. Niklas Karlsson (S) Marie Olsson (S) Mathias Tegnér (S) Blåvitt Elofsson (S) Patrik Björck (S) Marcus Andersson (S) Lena Bäckelin (S)