Jämför sakliga förslag
A · Stoppa vinstuttaget ur svensk skola
2022/23 · HA02273 · Lawen Redar (S)
Original hos RiksdagenB · Stopp för vinstutdelning i svensk skola
2024/25 · HC022687 · Lawen Redar (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.028 · ämneslikhet 0.828. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att reglera och därmed förhindra vinstuttaget i svensk skola och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa vinstutdelning i svensk skola och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 439 ord · B 167 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:273
av Lawen Redar (S)
Stoppa vinstuttaget ur svensk skola
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att reglera och därmed förhindra vinstuttaget i svensk skola och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Fastän grunden för den svenska skolan har varit och är, enligt Skollagen, att ge så likvärdiga utbildningsmöjligheter som möjligt ser vi en samhällsutveckling i motsatt riktning. Föräldrars utbildningsbakgrund och bostadsområdet man bor i präglar numer svenska barns framtida förutsättningar till högre utbildning.
Inget annat land har ett allmänt finansierat skolväsende som tillåter att skolor drivs av privatägda vinstdrivande bolag. Sverige har inte heller utgjort inspiration för andra länder i det här hänseendet. Att stora vinstdrivande aktiebolag skulle driva skolverksam
het var inget politikerna kunde förutspå. Men att nu nästintill tre decennier senare och med resultatet i hand, inte agera är egentligen obegripligt. Detta särskilt när ledande svenska och utländska forskare presenterat konsekvenserna av att ha en marknadsstyrd skola.
Antalet fristående skolor, både på grundskole- och gymnasienivå har vuxit lavin
artat. Detta är en tillväxt som tydligt visar att villkoren för privata skolor varit exceptio
nellt gynnsamma. De vinstdrivande friskolorna har genererat stora vinster som ofta lämnat skolsektorn och ibland undanhållits beskattning.
Enligt SVT:s genomgång i april 2022 via siffror inhämtade från Bolagsverket (SVT: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/skolvinsterna-4-6-miljarder-pa-fem-ar) landar skol
vinsterna för de fyra största koncernerna på 4,6 miljarder på fem år. Tillsammans har de fyra största skolkoncernerna – Academedia, Engelska Skolan, Thorengruppen och Kunskapsskolan – tagit ut drygt 1,3 miljarder kronor från svensk skola, finansierat av svenska skattebetalare. Omsättningen har ökat till nästan 20 miljarder kronor och vinst
marginalen efter finansnetto ligger mellan 5 och 12 procent, vilket är en god lönsamhet. Den största skolkoncernen Academedia har 13,2 procent avkastning på eget kapital, vilket är i nivå med storbanken SEB.
Anhängarna av privata skolor har under alla dessa år hävdat att resultaten i den svenska skolan har förbättrats genom ökad konkurrens. Men OECD och en i stort sett enig forskarkår pekar tydligt på att kvalitet och likvärdighet har försämrats. Det bör dock framhållas att det är flera faktorer som påverkat skolans förutsättningar, inte bara etablerandet av friskolor, utan även förändringar som rör skolpengen, det fria skolvalets nuvarande förutsättningar, styrdokument, förändrat huvudmannaskap m.m. Men centralt har varit det fria skolvalet och friskolorna. De internationellt sett synnerligen generösa ekonomiska villkoren för att driva privata skolor i Sverige, i kombination med det fria skolvalet, har således kraftfullt bidragit till att omvandla ett av världens mest jämlika skolsystem till ett, som i stora delar fungerar segregerande. Därför måste vinstuttaget ur svensk skola stoppas.
Lawen Redar (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2687
av Lawen Redar (S)
Stopp för vinstutdelning i svensk skola
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa vinstutdelning i svensk skola och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige har som enda land i världen släppt in vinstintresset i den skattefinansierade skolan med förödande konsekvenser. Elever och föräldrar har reducerats till kunder. Skolor, lärare och rektorer har ställts mot varandra i hetsig konkurrens i stället för att samarbeta för barnens bästa. Skattepengar som borde gå till att anställa fler lärare, till skolbibliotek eller läroböcker slussas istället bort till bolagsvinster och aktieutdelningar hos utländska riskkapitalister, något som i förlängningen lett till ökad segregation.
[1]
Vinstdrivande skolaktörer har därtill visat sig ha lägre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen än offentligt drivna skolor.
[2]
Det är dags att på allvar göra upp med marknadsskolan och skolsegregationen.
Lawen Redar (S)
[1]
Socialdemokraterna (2022) Skarpa S förslag för att stoppa vinstjakten i skolan. https://www.
socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2022-07-03-skarpa-s-forslag-for-att-stoppa-vinstjakten-i-skolan.
[2]
Statistik hämtad från Skolverket 2024-08-11.