Jämförelse e84b17f9e802eddd47e986e5 Underlagets kontrollsumma: 5a3c1f4950dd1b5f3102085e448c8849cf2beb16d76e9e78da0c36e71dc458f9 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021837: Utredning av det kommunala utjämningssystemet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021837 Motion till riksdagen 2022/23:1837 av Maria Stockhaus m.fl. (M) Utredning av det kommunala utjämningssystemet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda det kommunala utjämningssystemet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är viktigt för hela Sverige med goda och rimliga förutsättningar att klara både avfolkning/glesbygd och snabb befolkningstillväxt/trängsel. Det främsta är att det riskerar att dämpa tillväxten i Sverige. Det nya systemet för kostnadsutjämning har en rad brister. Då blir den kaka som ska fördelas ständigt mindre, istället för större. Varför ska kommuner och regioner satsa på ett offensivt bostadsbyggande om det bara ger dem högre kostnader för infrastruktur och t ex förskolor, skolor och sjukvård och de ökade skatteintäkterna sänds någon annanstans? Vi ser att de stora förlorarna är några storstadsregioner plus Västmanland, och på kommunsidan är det också tillväxt ­ kommuner, som Karlstad, Umeå, Halmstad, Luleå och Sundsvall, och en rad kommuner i Stockholms län. En stor vinnare i systemet är Malmö kommun som förra året tog emot 6,2 miljarder från andra kommuner. I Malmö satsade kommunen t ex 2,5 miljoner förra året på en skatesamordnare och 500 miljoner på att spela in Malmös ljudidentitet. Malmö har 200 kommunikatörer anställda, det är lika många som Stockholms stad som är tre gånger så stort och 50 % mer än Göteborgs stad om man tar hänsyn till folk ­ mängd. Malmö får mer pengar än de 52 minsta kommunerna delar på från systemet. Att kommuner och regioner förlorar på varje ny bostad som byggs i ett flerbostads ­ hus hotar ytterst Sveriges tillväxt. Bostadsbristen i Stockholm och trängseln i trafiken gör att företag flyttar eller väljer att etablera sig i andra internationella storstadsregioner, inte någon annanstans i Sverige. Det ger lägre skatteintäkter för staten, regioner och kommuner. Det behövs en heltäckande utredning av kostnads- och inkomstutjämning där effek ­ ter analyseras i en helhet. Vad är konsekvenserna, vilka incitament ges sammantaget att hålla offentliga kostnader inom kloka ramar, stimulera effektivitet och prioritera kärn ­ verksamhet – detta är områden som behöver belysas. Vilka styrsignaler ger staten när tillväxt blir en enorm belastning för en kommun eller region? Tillväxt kostar i invester ­ ingar, i högre driftskostnader, men de skatteintäkter som ska genereras av tillväxten utjämnas. Det finns ett stort ansvar att se till att hela Sverige kan leva. Landsbygden är viktig för hela Sverige. Den bidrar med mat som vi alla konsumerar, men också med betydel ­ sefulla resurser som kraft, skog och malm. Runtom i hela Sverige startar företag och grunden läggs för landets tillväxt. Avfolkning och långa avstånd leder dock till särskilda opåverkbara kostnader, och de behöver kompenseras. Det kan handla om ren ekonomis ­ tisk kompensation, men också om bättre förutsättningar att ta sina kommuners styrkor tillvara. På landsbygden finns och produceras mycket av det som gör Sverige bra, allt från unika naturvärden till den energiproduktion som bär vår industri. Tillväxt i befolkning och trängsel kostar. De kommuner och regioner som växer måste använda sina skatteinkomster till att klara ökande krav på välfärden och invester ­ ingar i infrastruktur. Regeringen bör därför överväga att utreda hela utjämningssystemet med alla dess tre delar i ett sammanhang, med inriktningen att staten på sikt övertar hela kostnaden i egen budget. Även ett statligt system behöver vara transparent, förståeligt och opåverkbart för kom ­ muner och regioner som ska erhålla utjämning. Maria Stockhaus (M) Alexandra Anstrell (M) Magdalena Schröder (M) Arin Karapet (M) Josefin Malmqvist (M) Kjell Jansson (M) Margareta Cederfelt (M) Carl Nordblom (M) Johanna Hornberger (M) Kristina Axén Olin (M) Erik Ottoson (M) Ida Drougge (M) Adam Reuterskiöld (M) === HB022191: Utredning av det kommunala utjämningssystemet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022191 Motion till riksdagen 2023/24:2191 av Maria Stockhaus m.fl. (M) Utredning av det kommunala utjämningssystemet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över det kommunala utjämningssystemet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är viktigt för hela Sverige med goda och rimliga förutsättningar att klara både avfolkning/glesbygd och snabb befolkningstillväxt/trängsel. Det främsta är att det riskerar att dämpa tillväxten i Sverige. Det nya systemet för kostnadsutjämning har en rad brister. Då blir den kaka som ska fördelas ständigt mindre, istället för större. Varför ska kommuner och regioner satsa på ett offensivt bostadsbyggande om det bara ger dem högre kostnader för infrastruktur och t ex förskolor, skolor och sjuk ­ vård och de ökade skatteintäkterna sänds någon annanstans? Vi ser att de stora förlorar ­ na är några storstadsregioner plus Västmanland, och på kommunsidan är det också tillväxt ­ kommuner som Karlstad, Umeå, Halmstad, Luleå och Sundsvall, och en rad kommuner i Stockholms län. En stor vinnare i systemet är Malmö kommun som tar emot flera miljarder från andra kommuner. I Malmö satsade kommunen ex. 2,5 miljoner på en skattesamordnare och 500 miljoner på att spela in Malmös ljudidentitet. Malmö har 200 kommunikatörer anställda; det är lika många som Stockholms stad som är tre gånger så stort och 50 % mer än Göteborgs stad om man tar hänsyn till folkmängd. Malmö får mer pengar än de 52 minsta kommunerna delar på från systemet. Att kommuner och regioner förlorar på varje ny bostad som byggs i ett flerbostads ­ hus hotar ytterst Sveriges tillväxt. Bostadsbristen i Stockholm och trängseln i trafiken gör att företag flyttar eller väljer att etablera sig i andra internationella storstadsregioner, inte någon annanstans i Sverige. Det ger lägre skatteintäkter för staten, regioner och kommuner. Det behövs en heltäckande utredning av kostnads- och inkomstutjämning där effekter analyseras i sin helhet. Vad är konsekvenserna, vilka incitament ges samman ­ taget att hålla offentliga kostnader inom kloka ramar, stimulera effektivitet och prioritera kärnverksamhet? Detta är områden som behöver belysas. Vilka styrsignaler ger staten när tillväxt blir en enorm belastning för en kommun eller region? Tillväxt kostar i investeringar, i högre driftskostnader, men de skatteintäkter som ska genereras av tillväxten utjämnas. Det finns ett stort ansvar att se till att hela Sverige kan leva. Landsbygden är viktig för hela Sverige. Den bidrar med mat som vi alla konsumerar, men också med be ­ tydelsefulla resurser som kraft, skog och malm. Runtom i hela Sverige startar företag och grunden läggs för landets tillväxt. Avfolkning och långa avstånd leder dock till särskilda opåverkbara kostnader, och de behöver kompenseras. Det kan handla om ren ekonomisk kompensation, men också om bättre förutsättningar att ta sina kommuners styrkor tillvara. På landsbygden finns och produceras mycket av det som gör Sverige bra, allt från unika naturvärden till den energiproduktion som bär vår industri. Tillväxt i befolkning och trängsel kostar. De kommuner och regioner som växer måste använda sina skatteinkomster till att klara ökande krav på välfärden och investeringar i infrastruktur. Hela utjämningssystemet med alla dess tre delar borde utredas i ett sammanhang, med inriktningen att staten på sikt övertar hela kostnaden i egen budget. Även ett statligt system behöver vara transparent, förståeligt och opåverk ­ bart för kommuner och regioner som ska erhålla utjämning. Maria Stockhaus (M) Alexandra Anstrell (M) Adam Reuterskiöld (M) Johanna Hornberger (M) Arin Karapet (M) Kristina Axén Olin (M) Fredrik Kärrholm (M) Carl Nordblom (M) Margareta Cederfelt (M) Kjell Jansson (M) Jessica Rosencrantz (M) Magdalena Thuresson (M)