Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2813 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2023/24:62 Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition. Motivering Centerpartiet står upp för en reglerad invandring där möjligheten att söka asyl värnas. Regeringen anger att syftet med den föreslagna lagstiftningen är att begränsa antalet personer som försöker resa in i Sverige utan att deras identitet har kontrollerats och att det därför bör införas krav på att personer som transporteras med buss, tåg eller passagerarfartyg till Sverige ska ha giltiga identitetshandlingar. Vi ser dock inte något behov av ett tillfälligt förbud mot att transportera personer utan giltiga identitets ­ handlingar till Sverige; gränspolisen får redan vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet genomföra gränskontroller vid gräns ­ passager för att kontrollera att de som passerar gränsen har rätt att resa in i Sverige. Id-kontrollerna förhindrar att personer utan giltiga id-handlingar reser vidare till Sveriges gräns. Utgångspunkten är att alla människor som reser in i Sverige ska kunna uppvisa id-handlingar för att visa vilka de är och var de kommer ifrån. Att kunna uppvisa en id-handling är dock inte ett krav för att söka asyl. Det är inte ovanligt att en asylsökande flytt sitt hemland på grund av att den förföljts av hemlandets myndigheter och därför inte har kunnat erhålla id-handlingar av myndigheterna. Målsättningen för regeringen är dock att id-kontrollerna ska ”leda till en minskning av antalet asylsökande och andra migranter utan identitetshandlingar i förhållande till dagens nivåer”. Centerpartiet står upp för asylrätten och anser därför inte att asylsökande ska hindras från att söka skydd i Sverige på grund av att de inte kan uppvisa giltiga id-handlingar. Den föreslagna regleringen ska ge regeringen befogenhet att, vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet på grund av ett förhållande som uppkommit inom migrationsområdet, meddela förbud mot att transportera personer som saknar identitetshandlingar till Sverige. Detta skiljer sig från bemyndigandet i den tidigare lagen om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen och den inre säkerheten i landet, som innebar en skyldighet att utföra identitetskontroller. Regeringen ska också få meddela föreskrifter om sanktionsavgifter för den som bryter mot förbudet. Förslaget innebär dessutom att även om transportören har kontrollerat identitetshandlingarna innan transporten påbörjades, ska en sanktionsavgift påföras transportören om den transporterade personens identitetshandlingar inte finns kvar vid ankomsten till Sverige. Sanktionsavgiften ska vidare kunna tas ut utan att det behöver föras någon bevisning om att transportören faktiskt har kontrollerat identitets ­ handlingarna eller, när en sådan kontroll har skett, vad som kan ha hänt mellan kontrollen och gränsövergången. Transportören ges heller ingen befogenhet att säkerställa att de kontrollerade handlingarna finns kvar vid gränsövergången. Det innebär att transportören kan bli skyldig att betala en sanktionsavgift om minst 30 000 kronor och högst 250 000 kronor för något som ligger helt utanför dennes kontroll. Det framgår inte heller om avgiften ska tas ut per person eller per transporttillfälle. Så som Lagrådet konstaterar är en sådan reglering varken proportionerlig eller rättssäker. Regeringen går inte heller närmare in på vad som ska betraktas som en giltig id ‑ handling, och Migrationsverket lyfter i sin remisskritik de stora praktiska utmaningarna med att kontrollera handlingar från andra länder och bedöma vad som är en giltig id-handling eftersom de kan se mycket olika ut. Flertalet remissinstanser har vidare framfört att ansvaret för gränskontroller som innefattar identitetskontroll utgör myndighetsutövning och därför inte bör läggas på transportörerna. Regeringen konstaterar att om det blir aktuellt att överlämna myndig ­ hetsuppgifter till juridiska personer eller enskilda, måste man återkomma i frågan. Så som Lagrådet konstaterar får emellertid uppgifter som innefattar myndighetsutövning överlämnas till juridiska personer eller enskilda individer endast med stöd av lag (se 12 kap. 4 § regeringsformen), och frågan kräver därför redan i förväg en närmare analys. Utöver dessa kvalitetsmässiga brister och rättssäkerhetsbrister som har påtalats har såväl flera remissinstanser som Lagrådet lyft frågan om förslaget överhuvudtaget är förenligt med europarätten. Eftersom den föreslagna lagen endast utgör en ramlag anser dock regeringen, mot bakgrund av att EUF-fördraget medger utrymme att vidta nöd ­ vändiga åtgärder för att upprätthålla lag och ordning och skydda nationell säkerhet och med en generell hänvisning till praxis kring EU:s kodex om Schengengränserna, att europarätten inte uppställer några hinder mot lagen eller det föreslagna bemyndigandet. Om sådana föreskrifter faktiskt ska meddelas måste remissinstansernas synpunkter beaktas, uppger regeringen. Förutom den mycket grunda europarättsliga analysen är den bristande konstitutionella argumentationen förbluffande. Av förarbetena till regerings ­ formen framgår att alltför allmänt hållna bemyndiganden står i strid med de intentioner som ligger bakom grundlagens regler. Riksdagen kan därför inte, så som regeringen föreslår, bemyndiga regeringen med ett i stort sett obegränsat utrymme att utfärda egna föreskrifter. Så som Lagrådet framhåller är det direkt olämpligt att riksdagen vid delegation av normgivningsmakt till regeringen inte känner till hur regeringen avser att utnyttja sitt bemyndigande och om det presenterade förslaget ens står i överens ­ stämmelse med 12 kap. 4 § regeringsformen eller EU-rätten. Sammanfattningsvis kan inte Centerpartiet ställa sig bakom förslaget. Förutom att förslaget innebär stora kostnader för företagen – som regeringen anser att företagen själva ska bära – och de säkerhets- och utbildningsaspekter för de anställda som inte bemötts på något seriöst sätt, utgör rättssäkerhetsaspekterna så stora brister att det svårligen går att motivera förslaget. Utöver detta dras förslaget med allvarliga kvalitets ­ brister i fråga om såväl utförande som europarättslig och konstitutionell analys. Förslaget måste därmed avslås. Ulrika Liljeberg (C) Malin Björk (C) Helena Vilhelmsson (C) Ulrika Heie (C) Jonny Cato (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3956 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag. Motivering Centerpartiet kommer aldrig att acceptera den brottsutveckling som under senare år skett i vårt samhälle. Den behöver stoppas med både hårdare tag och förebyggande åtgärder. Vi har därför stått bakom såväl denna som tidigare regeringar när det gäller exempelvis skärpta straff för brott mot lagen om skjutvapen och explosiva varor, skärpta straff för brott i kriminella nätverk, utökad användning av preventiva tvångs ­ medel, preventiva vistelseförbud, slopad straffrabatt för unga mellan 18 och 21 år, hemliga och preventiva tvångsmedel när barn under 15 år begår brott, ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling, skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv, en ny förverkande ­ lagstiftning samt användning av biometri i brottsbekämpningen. Centerpartiet har också gjort kraftfulla resursförstärkningar av polis och rättsväsende som i delar har varit större än regeringens. För att nämna några. Centerpartiets ställning i rättspolitiken är tydlig – effektiv brottsbekämpning och fokus på brottsoffren kan och måste gå hand i hand med rättssäkerhet. Och eftersom vi i stället för att ha ett ensidigt fokus på repression förmår att hantera både skärpta straff och förebyggande åtgärder samtidigt som vi prioriterar rättssäker ­ heten, klarar vi också av att dra en tydlig gräns för att värna rättsstatens principer och den personliga integriteten. Med avstamp i både historien och i forskning kan vi konstatera att möjligheten att ha konstant övervakning och bevakning av enskilda individer genom att övervaka varenda medborgare inte garanterar effektiv brottsbekämpning; det garanterar missbruk. Därför var och är Centerpartiet emot chat control med krav på konstant massövervakning av varenda medborgares varje meddelande. Detta tål att påminnas om när regeringen nu föreslår en ny lag som möjliggör för polisen att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid. Regeringen uppger att syftet med förslaget om massövervakning av alla invånare är att vända utvecklingen av den allvarliga våldsbrottsligheten, framför allt i fråga om skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön, genom att ge polisen effektiva och ändamålsenliga verktyg. Lagstiftningen tar avstamp i EU:s AI-förordning vars huvudregel är att ansiktsigen ­ känning i realtid, med vissa undantag, är förbjudet. Av förordningen framgår vidare att tillämpning av undantagen ska ske med stor restriktivitet. Av såväl Lagrådets yttrande som en mängd tunga remissinstanser framgår det tydligt att regeringen lämnat restriktiviteten därhän och presenterar en lagstiftning som förefaller stå på kollisonskurs med såväl EU-rätten som vår egen grundlag. Lagrådet framhåller att förslagets utformning går avsevärt längre än nödvändigt för att uppnå målsättningen att motverka allvarlig våldsbrottslighet – framför allt vad gäller skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön. Lagförslaget innebär därmed ett betydligt större ingrepp i rätten till personlig integritet som skyddas i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen (RF), samt artikel 8 i Europakonventionen (EKMR), än vad som är motiverat av det angivna ändamålet. Kort sagt – de inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter som lagstiftningen innebär klarar inte av en grundläggande proportionalitetsbedömning och står därmed i strid med grundlag. Dessutom kommer lagstiftningen, på grund av sin utformning, inte att kunna begränsas till enbart de grövsta brotten – vilket EU-rätten kräver – utan den öppnar för en betydligt mer vidsträckt tillämpning än vad som redovisats i propositionen. Även detta påtalar Lagrådet. Utöver detta lider förslaget av brister som innebär att beslut som enligt grundlag ska fattas av riksdagen flyttas till domstolar och åklagare, att det saknas reella överklagandemöjligheter, att vägledande praxis för hur lagens tillämpning och gränser ska tolkas inte kommer att kunna utvecklas och att tillsynsmyndigheternas möjligheter till såväl tillsyn som insyn är kraftigt begränsade. Sammanfattningsvis är detta en lagstiftning – som innebär omfattande ingrepp i enskildas personliga integritet – som Centerpartiet inte kan acceptera. Regeringens förslag bör därför avslås. Som alternativ till ansiktsigenkänning med hjälp av AI i realtid kan AI i stället exempelvis användas för att söka efter personer i efterhand, utan att samtidigt skapa en möjlighet för såväl staten som kommersiella aktörer att vid varje givet tillfälle kunna övervaka hela befolkningen. Det görs exempelvis av polisen redan i dag för att identifiera brottsoffer, inte minst i fall där barn har utsatts för sexuella övergrepp då stora mängder bild- och videomaterial behöver analyseras. Centerpartiet anser att AI, när det används på rätt sätt, är ett positivt verktyg som stärker samhällsutvecklingen. Men det är statens uppgift att säkerställa att tekniken också implementeras på ett rättssäkert och ansvarsfullt sätt. Detta har regeringen misslyckats med i det här fallet. Ulrika Liljeberg (C) Niels Paarup-Petersen (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)