Jämförelse e70ab3878042e6ca9400c9a4 Underlagets kontrollsumma: 8a381458540e6d59d8bc7c4478bdf4817e6b2d33af4dc31638caecd895aed50e Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB021970: Reformering av strandskyddet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021970 Motion till riksdagen 2023/24:1970 av Linus Sköld m.fl. (S) Reformering av strandskyddet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att reformera strandskyddsreglerna så att de medger byggande i attraktiva lägen där exploateringsgraden är låg, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Att få bygga och bo i vackra och strandnära lägen är en dröm för många i vårt land, samtidigt som våra stränder måste skyddas från överexploatering. Att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer i strandnära lägen är en avgörande beståndsdel för att skapa inflyttning och tillväxt i gles- och landsbygd. Strandskyddet blir då en stor hämsko i bl a Norrbotten. Som exempel har Arjeplogs kommun inte ens 3 000 invånare. Men inom kommunen finns 9 573 öar och 8 728 sjöar. Det ger 3 mil strand per invånare och det säger sig självt att exploateringstrycket på strand ­ nära lägen inte blir vidare högt. Strandskyddets tillämpning behöver ta hänsyn till detta. Under 2009 och 2010 ändrades strandskyddsreglerna för att bland annat göra det lättare att bygga strandnära i glesbygdsområden. När den nya lagen trädde i kraft 1 juli 2009 var förhoppningarna stora. Lagen skulle ge mer utrymme för regionalt och lokalt anpassade bedömningar. I de delar av Sverige där det finns gott om stränder och lågt bebyggelsetryck skulle det bli lättare att bygga. Samtidigt skärptes möjligheten att bygga i områden som varit utsatta för hårt exploateringstryck. Men tyvärr blev inte verkligheten så och det har blivit tydligt att de nu gällande reglerna inte fyllt sitt syfte. Kommuner i glesbygd upplever att det har blivit ännu svårare att få bygga i attraktiva strandlägen, tvärtemot intentionen med lagstiftningen. Förra mandatperioden tog den socialdemokratiskt ledda regeringen fram och beredde färdigt en reformering av strandskyddet som skulle tillgodose behovet av att göra det mer flexibelt. Det förslaget vann inte majoritet och har således inte blivit verklighet. Behovet av reformering av strandskyddsreglerna kvarstår dock. Linus Sköld (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Ida Karkiainen (S) Zara Leghissa (S) === HD02922: Tillgången till mark i Norrbotten === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd02922 Motion till riksdagen 2025/26:922 av Linus Sköld m.fl. (S) Tillgången till mark i Norrbotten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera strandskyddet så att regionala behov kan beaktas och så att det blir möjligt att bygga strandnära på attraktiva platser där exploateringsgraden är låg eller där förtätning är möjlig utan att allemansrätten äventyras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det kan bli billigare och enklare för kommunerna, särskilt ovan odlingsgränsen, att köpa mark av staten och exploatera ny mark och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är svårt och krångligt för kommuner och andra exploatörer att få tillgång till mark i stora delar av norra Sverige. Dagens strandskyddsregler försvårar ofta bostadsbyggandet, både i glesbygden och i stadsnära lägen. Detta är särskilt besvärande i områden med låg exploateringsgrad där syftet med strandskyddet kommer att uppfyllas även om mark tas i anspråk i attraktiva vattennära lägen. Av den anledningen förespråkar vi en reformering av strandskyddet. En specifik svårighet i Norrbotten är tillgång till mark för nybyggnationer. I Norrbotten är staten en mycket stor markägare och processen att köpa mark av densamma är varken snabb, enkel eller billig. Mycket av marken är utpekad som en lång rad ofta överlappande riksintressen och för den som vill ta mark i anspråk för nybyggnation blir byråkratin om ­ fattande, då det ofta är flera myndigheter och departement en exploatör ska ha med att göra. För att möjliggöra samhällsomställningar, bostadsbyggande och industriexpansioner behöver processerna för prövning av riksintressen och markköp från staten ses över. Linus Sköld (S) Ida Karkiainen (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Zara Leghissa (S)