Jämför sakliga förslag
A · Islamofobi och antisemitism
2024/25 · HC021722 · Jamal El-Haj (-)
Original hos RiksdagenB · Stärkt religionsfrihet
2025/26 · HD021057 · Jamal El-Haj (-)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.018 · ämneslikhet 0.785. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stå emot varje försök att kidnappa frågan om antisemitism för politiska syften och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka medvetenheten om islamofobi och antisemitism genom utbildningsprogram i skolor och på arbetsplatser och tillkännager detta för regeringen.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolor bör förmedla kunskap om både islam och judendom för att motverka fördomar och bygga förståelse och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att diskrimineringslagstiftningen bör stärkas så att även muslimska grupper får samma skydd som erkända minoriteter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att valda politiker måste avstå från att ställa grupper mot varandra och att antisemitism inte bör få användas som förevändning för att misstänkliggöra muslimer och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 348 ord · B 629 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1722
av Jamal El-Haj (-)
Islamofobi och antisemitism
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stå emot varje försök att kidnappa frågan om antisemitism för politiska syften och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka medvetenheten om islamofobi och antisemitism genom utbildningsprogram i skolor och på arbetsplatser och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det är dags att vi tar ett gemensamt ansvar för att motverka hat och diskriminering, oavsett var det kommer ifrån. Hatet har ingen plats i vårt land; det är vårt ansvar att se till att varje människa behandlas med värdighet och respekt.
För att motverka hatet behöver vi ett ledarskap som är fördomsfritt och som aktivt arbetar för att ena samhället, i stället för att skapa klyftor och konflikter mellan olika grupper. Det är avgörande att vi inte låter oss delas upp i ”vi och de”.
Tyvärr ser vi en nedslående utveckling där antisemitism politiseras, vilket riskerar att försvaga den gemensamma kampen mot hatet. Det är viktigt att stå emot varje försök att kidnappa frågan om antisemitismen för politiska syften. Antisemitism får inte bli en partiskiljande fråga.
Islamofobi och antisemitism är två sidor av samma mynt. Att försöka rangordna dem är en meningslös övning. Fenomenet representerar en ovärdig diskriminering av minori
teter. Genom att erkänna och bekämpa såväl islamofobi som antisemitism kan vi skapa ett mer inkluderande och rättvisare samhälle.
Det kan dessutom vara svårt för någon som tillhör majoriteten att förstå den verklig
het som människor utsatta för hat och diskriminering lever i. Berättelser från de som har upplevt diskriminering kan vara kraftfulla verktyg för att skapa förändring. Vi behöver öka medvetenheten om islamofobi och antisemitism genom utbildningsprogram i skolor och på arbetsplatser. Att förstå historien och nuvarande kontexter är avgörande och att därigenom främja en kultur av empati där människor lyssnar på och förstår varandras erfarenheter.
Vi behöver skapa en enad front mot hatet och gemensamt ta ställning för människo
värdet och mot hatet oavsett religion eller bakgrund.
Jamal El-Haj (-)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1057
av Jamal El-Haj (-)
Stärkt religionsfrihet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolor bör förmedla kunskap om både islam och judendom för att motverka fördomar och bygga förståelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att diskrimineringslagstiftningen bör stärkas så att även muslimska grupper får samma skydd som erkända minoriteter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att valda politiker måste avstå från att ställa grupper mot varandra och att antisemitism inte bör få användas som förevändning för att misstänkliggöra muslimer och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Religionsfriheten är en grundläggande demokratisk rättighet. Den är fastslagen i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna liksom i den svenska grundlagen. Ingen människa ska nekas rätten att tro, praktisera eller manifestera sin religion. Detta gäller både i Sverige och internationellt. Trots detta lever miljontals människor under förhållanden där religionsfriheten förvägras dem bl.a. i Sverige.
Sverige har en lång tradition av att värna mänskliga rättigheter, internationell rätt och individens frihet. När en hel religiös gemenskap systematiskt förföljs och nekas grund
läggande rättigheter är det vår skyldighet att reagera – såväl nationellt som internationellt.
Vi lever i en värld präglad av globalisering och kulturell mångfald. Här blir religions
friheten alltmer central. Den handlar inte bara om rätten att tro utan också om att skapa plattformar för möten och förståelse mellan människor av olika bakgrunder. När människor får möjlighet att lära känna varandra blir det svårare att upprätthålla negativa stereotyper.
Trots detta ser vi en oroande utveckling i Sverige. Islamofobi växer och tar sig uttryck i diskriminering, hatpropaganda och vardagsrasism mot muslimer. Till skillnad från andra utsatta grupper, exempelvis judar och romer, omfattas muslimer inte av något särskilt minoritetsskydd. Detta ökar deras sårbarhet och utsatthet.
Samtidigt är antisemitism fortsatt ett allvarligt problem i vårt samhälle. Många människor blandar felaktigt ihop judar som folk med staten Israel. Judar bär inte ett kollektivt ansvar för Israels politik. Vi måste därför konsekvent bekämpa antisemitism i alla dess former.
I den politiska debatten ser vi tyvärr att antisemitism inte bara bekämpas, utan också används som slagträ mot islam. Kritik mot islam eller muslimer legitimeras ofta genom att hänvisa till behovet av att skydda judar. Detta skapar en falsk motsättning mellan olika minoriteter och riskerar att undergräva kampen mot både antisemitism och islamo
fobi.
När islam utmålas som ett hot, och antisemitismen används för att ge detta narrativ politisk tyngd, skapas en farlig dynamik där solidariteten mellan utsatta grupper bryts ned. Detta är ett missbruk av kampen mot antisemitism för att i praktiken driva islamo
foba agendor.
För att bryta denna utveckling krävs en bred och sammanhållen strategi. Utbildning i skolor är avgörande för att förmedla kunskap om både islam och judendom och därmed motverka fördomar samt bygga förståelse mellan människor. Samtidigt behöver platt
formar för dialog mellan religiösa och kulturella grupper främjas så att samtal och sam
arbete kan stärka tilliten i samhället. Mediernas roll är också central, och journalister bör ges bättre förutsättningar att rapportera ansvarsfullt och nyanserat om minoriteter för att undvika stereotypisering. Lagar och skydd mot diskriminering måste dessutom utvecklas så att även muslimska grupper ges samma rättsliga trygghet som redan erkända minoriteter. Slutligen måste samhällsdebatten präglas av ansvar där politiker avstår från att ställa grupper mot varandra; antisemitism får aldrig användas som förevändning för att misstänkliggöra muslimer.
Religionsfrihet och kampen mot hatbrott är odelbara. Antisemitism och islamofobi är två parallella hot som måste bekämpas samtidigt. Att använda det ena som argument mot det andra skadar sammanhållningen och undergräver demokratin. Sverige ska vara ett land där alla kan utöva sin tro utan rädsla för hat eller förföljelse.
Jamal El-Haj (-)