Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.017 · ämneslikhet 0.912. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.535A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om privatekonomi bör införas som ämne i grund- och gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa privatekonomi som ett obligatoriskt skolämne från grundskolan och genom hela gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 519 ord · B 244 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1536
av Marléne Lund Kopparklint och Jennie Wernäng (båda M)
Ansvarsfull ekonomi som ett ämne i skolan för elever i högstadiet och gymnasiet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om privatekonomi bör införas som ämne i grund- och gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Under flera år har det skett en kraftig ökning av unga som vill ha hjälp med skulder hos Kronofogden. Enligt Kronofogden ansöker de om skuldsanering utan att uppfylla kraven och får då avslag på sin ansökan. Många unga har alltså inte kunskap om hur det går till att få en skuldsanering, utan tror att det bara är något som man kan ”beställa” och sedan blir skulderna avskrivna. Det som krävs för att ansöka om skuldsanering är att du har så stora skulder som du inte kan betala tillbaka under en överskådlig framtid.
Enligt Kronofogden ansökte 15
325 personer om skuldsanering första halvåret av 2020 och det är en ökning med 41
% jämfört med samma period 2019. Ökningen har fördubblats bland unga mellan 18 och 34 år. Detta är ett ständigt ökande problem. Att en ung person ansöker om skuldsanering för att försöka komma ur svåra skuldproblem är bra och Kronofogden arbetar på att få ”rätt personer” att ansöka. De ger snabba besked till alla unga som inte har förutsättningarna att få skuldsanering och upplysa om vart de kan vända sig i stället för att få hjälp – exempelvis till kommunernas budget- och skuldrådgivare.
Samhällets insatser för att visa vägen dit man kan få hjälp är viktiga, men än viktigare är att samhället förebygger skuldsättning bland unga från början. Man kan inte förutsätta att ungdomar idag har någon som de kan prata med i sin omgivning om hur man ska sköta sin privata ekonomi på bästa sätt. Samhället måste bli bättre på att utbilda unga människor i ekonomiska frågor för att ge dem en bra start i livet. Privatekonomi som undervisning redan i grundskolan och som följer gymnasiet är nödvändigt för att bryta den trend vi sett nu de senaste åren.
Alla unga går tyvärr inte gymnasiet, och därav är det än viktigare att det införs som ett obligatoriskt ämne redan i grundskolan. ”Koll på cashen”
[1]
är ett samarbete mellan Kronofogden, Finansinspektionen och Konsumentverket. Det är ett undervisnings
material som har tagits fram tillsammans med elever och lärare och som inriktar sig på både gymnasiet och högstadiet och fokuserar på pengar, skulder och vad som kan hända om man inte betalar. Eleverna får kunskap genom att diskutera och reflektera över sin egen privatekonomi och de val de dagligen gör. Det finns även ”Skuldkollen föräldrar” – tips och råd om hur föräldrar kan prata pengar med sina barn.
Det finns material med goda intentioner men dessa behöver ”byggas ut” och bli ett skolämne och vara obligatoriskt för alla högstadie- och gymnasieelever. Jag har tidigare lyft frågan i en motion från riksmötet 2022/23 men anser att detta är en högaktuell fråga då unga fastnar i skulder som är svåra att ta sig ur.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Jennie Wernäng (M)
[1]
https://www.kollpacashen.se/
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3480
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Privatekonomi som obligatoriskt skolämne från grundskolan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa privatekonomi som ett obligatoriskt skolämne från grundskolan och genom hela gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skuldsättningen bland unga är ett växande samhällsproblem. Enligt Kronofogden ökade antalet ansökningar om skuldsanering med 54
% mellan 2019 och 2024, och ökningen var särskilt stor hos unga i åldern 18–30. Även de senaste åren visar på en fortsatt hög nivå av unga med betalningsanmärkningar och skulder. Detta riskerar att skapa livs
långa hinder på arbetsmarknaden, på bostadsmarknaden och i privatlivet.
En viktig orsak kan vara bristen på kunskap om privatekonomi. Många unga tror att skuldsanering är något man kan ”beställa” för att bli skuldfri, utan förståelse för kraven och konsekvenserna. Detta pekar på en oroande kunskapslucka.
Skolan har ett centralt ansvar i att förbereda eleverna för vuxenlivet. Idag ges privatekonomi endast som en begränsad del i hem- och konsumentkunskap. Det räcker inte. Privatekonomi bör vara ett självständigt, obligatoriskt ämne från grundskolan och genom gymnasiet.
Det finns redan framtaget material, såsom
Koll på cashen
(Kronofogden, Konsumentverket, Finansinspektionen), men utan obligatorisk undervisning når det inte alla. Alla unga behöver samma grundläggande kunskaper om lån, ränta, sparande, skulder och avtal. Det är inte rimligt att barn och unga ska behöva lära sig om ekonomi genom dyra misstag som påverkar hela deras framtid.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag