Jämför sakliga förslag
A · Åtgärder för en effektivare byggprocess
2023/24 · HB021470 · Markus Wiechel (SD); Alexander Christiansson (SD)
Original hos RiksdagenB · Småhus och egnahem
2024/25 · HC023090 · Markus Wiechel (SD); Alexander Christiansson (SD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.018 · ämneslikhet 0.665. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 9 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av hur behövlig och obebyggd mark kan utnyttjas bättre och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av hur behövlig och obebyggd mark kan utnyttjas bättre och tillkännager detta för regeringen.
8 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förkorta plan- och byggprocessen och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om mark- och miljödomstolen ska bli första överklagandeinstans och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av en avgift för överklagande av plan- och bygglovsärenden och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en regional snarare än kommunal bostadsplanering och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över borttagandet av bygglovshanteringen för kommuner på industrimark och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en förenklad hantering av bygglov för lantbrukare och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de förändringar som gjorts efter att bygglovshanteringen i nämnda fall tagits bort från kommunerna och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda icke hälsovådliga störningar och tillkännager detta för regeringen.
2 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda småhusrörelsen och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en modern egnahemsrörelse och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1791 ord · B 647 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1470
av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Åtgärder för en effektivare byggprocess
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av hur behövlig och obebyggd mark kan utnyttjas bättre och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förkorta plan- och byggprocessen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om mark- och miljödomstolen ska bli första överklagandeinstans och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av en avgift för överklagande av plan- och bygglovsärenden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en regional snarare än kommunal bostadsplanering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över borttagandet av bygglovshanteringen för kommuner på industrimark och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en förenklad hantering av bygglov för lantbrukare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de förändringar som gjorts efter att bygglovshanteringen i nämnda fall tagits bort från kommunerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda icke hälsovådliga störningar och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
En hållbar och sund bostadspolitik vilar på samhällets och människans gemensamma ansvar, möjligheter och skyldigheter. Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för människor att bo och leva i de bostadsformer som passar den egna livssituationen bäst. Det ska finnas bostäder för alla plånböcker i alla skeden i livet. Tillgången till bostäder bör i så hög utsträckning som möjligt matcha de behov som finns i samhället. Bostaden är vårt hem och en viktig del av vår identitet. Alla samhällen är i behov av en känsla av
samhörighet och grunden för en stark samhörighet kan mycket väl börja i hemmet. Män
niskors
välfärd, livskvalitet och sociala vardag byggs till stor del utifrån våra hem; därför
bör människor få chansen att bo trivsamt på den plats de önskar och det ska vara så lätt att flytta och hitta ny bostad som möjligt.
Förkortad plan- och byggprocess
Plan- och byggprocessen består av tre steg idag: översiktsplan, detaljplan och bygglov. Likt många andra länder skulle det underlätta med endast två steg: översiktsplan och
bygglov. Ett annat problem är när färdiga detaljplaner av olika skäl inte bebyggs. Finland
har löst problemet genom att höja skatten på obebyggd mark för att marknadens parter ska vara måna om att snabba på processen. Även i Sverige måste sådana lösningar över
vägas, men först bör riksdagen ge regeringen till känna att plan- och byggprocessen bör kortas från tre till två steg genom att steget detaljplan slopas.
Plan- och bygglagen ska vara tydlig, enkel och förutsägbar samtidigt som plan- och byggprocessen effektiviseras och blir mer transparent och byråkratin minskas. För att korta ned tiden för plan- och bygglovsärenden kan likaså mark- och miljödomstolen bli första överklagandeinstans och en avgift för överklagande införas som i Danmark. På detta sätt kan de mindre seriösa försöken sorteras bort i större utsträckning.
Regional bostadsplanering
Sverige är ett avlångt land med olika regionala förutsättningar. Bostadsmarknaden är varierad och består av flera lokala bostadsmarknader som skiljer sig kraftigt åt vad
gäller både efterfrågan och utbud. Samtidigt krävs det en väl samordnad regional planering
för att kunna möta de behov som uppstår. För att tillväxt ska ske krävs det bostäder att erbjuda så att människor kan flytta dit arbetstillfällena finns och på så vis bidra till ytter
ligare tillväxt och ökad produktivitet. En fungerande arbetsmarknad utgår från att det är förhållandevis lätt att flytta från sin gamla bostad och att hitta en ny. Med en flexibel och rörlig bostadsmarknad blir detta mycket enklare. En välplanerad infrastruktur är således också nödvändig för att kombinationen bostad och vardaglig sysselsättning skall fungera bra.
Den strategiska översiktsplaneringen behöver ligga på regional nivå snarare än
kom
munal för att stärka bostadsförsörjningen i kommunerna. Bostadsförsörjningsansvaret
för
kommunerna blir allt viktigare och mer komplext när den regionala rörligheten på arbets
marknaden
är stor. Det krävs ett ökat regionalt samarbete för att få infrastrukturen i regionen att hänga ihop med en välfungerande bostadsförsörjning.
Att bygga hållbart är A
och
O i framtiden. Det betyder att tillgängligheten till kollektivtrafik måste vara god och i vissa områden kan det finnas behov av förtätning. Samtidigt är det viktigt att vi bygger miljöer för människor och med människor i stads
miljö. Sammanhållna parker och grönområden är viktiga och fyller många funktioner i staden. Dessa grönområden kan göra staden unik och vara ett viktigt skäl till att man vill bo just där. En hållbar utveckling för framtiden är när dagens behov tillfredsställs utan att äventyra kommande generationers behov. För att människor ska trivas, må bra och
ha en god livskvalitet krävs det att bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning hänger
ihop.
Den strategiska översiktsplaneringen behöver flyttas från kommunal till regional nivå
,
åtminstone i de tre storstadsregionerna, för att stärka bostadsförsörjningen i kommunerna.
Bostadsförsörjningsansvaret är idag kommunalt men är otidsenligt när arbetsmarknaden blivit alltmer regional. Det krävs då ett ökat regionalt samarbete för att klara bostads
försörjningen.
Bygglovshanteringen
Problem med en mindre flexibel och onödigt byråkratisk hantering av bygglov drabbar småföretagare, lantbrukare, större industrier och så klart privatpersoner. Kort och gott
drabbas hela vårt samhälle, varför det finns skäl att hela tiden se över de rutiner som finns
kring beviljande och hantering av bygglov. Inte minst när en byggnation inte berör andra
än de som önskar bygga nytt går det att göra ett flertal förenklingar som både underlättar
byggprocessen och minskar kostnader samtidigt som det kan generera ökade skatteintäkter
och en förbättrad livssituation för enskilda.
Många var hoppfulla inför att plan- och bygglagen senast skulle ändras och den senaste
trädde också i kraft 2011. Ändringarna innebar främst än fler undantag från kravet på
bygglov, vilket är positivt, men dessvärre är regelverket väldigt komplext och svårtolkat.
Av den anledningen ställer det höga krav på personen som ska avgöra om en tilltänkt åtgärd kräver lov eller anmälan.
Bygglovshantering på industrimark
Den svenska industrin är på intet sätt död utan bör snarare ses som något vi är och även framöver kommer att vara beroende av. Flera av dessa är i behov av att bygga nytt för att utveckla sina verksamheter. Det finns dock i flera kommuner en rad olika problem till följd av allt som enskilda näringsidkare och företagare behöver göra innan bygglov kan beviljas. Detta föranleder en förlust av arbetstimmar för anställda, och företagen tvingas stå med onödiga kostnader. Dessa kostnader drabbar i slutändan såväl enskilda individer som samhället.
I vissa kommuner sköter man hanteringen av bygglov på industrimark på ett smidigare
sätt än andra. De företag som önskar bygga ut sin verksamhet får själva ta reda på vilka krav som finns för att därefter börja bygga utan att kommunen behöver inspektera. På så sätt kan arbetarna börja tidigare och processen för företagarna blir betydligt smidigare.
Varje kommun kan redan idag försöka att följa positiva exempel, men det absolut enklaste
sättet att lösa dessa problem på är att från nationell sida förenkla hanteringen för samtliga
inblandade, och sedan följa upp utvecklingen. Det är särskilt de små företagen som kräver mer hänsyn då det trots allt är dessa och inte de stora industrierna som sammantaget syssel
sätter
flest invånare och skapar nya jobb.
Vårt land behöver industrierna. Det ligger i allra högsta grad i Sveriges intresse att stötta utvecklingen av såväl den storskaliga som den småskaliga industrin då de spelar en mycket viktig roll för att skapa jobb och behålla kvalificerad arbetskraft. Regeringen
bör därför se till att ta bort hanteringen av bygglov för kommuner om det sker på industri
mark
genom att se på positiva exempel.
Bygglovshantering för lantbrukare
Vad vi också har sett är hur ett flertal lantbrukare drabbas av olika kommuners ineffek
tiva hantering av bygglov. Ett exempel är bönder som behöver ansöka om bygglov för mindre tillbyggnader, som ofta krävs för en utökad och kanske mer genomgående eller
effektivare verksamhet, alternativt för att livet på gården ska bli mer trivsamt. Detta trots
att den berörda gården oftast ligger avskild från annan bebyggelse och därmed inte stör förbipasserande.
Till följd av hård internationell konkurrens, förhållandevis låga livsmedelspriser och allt högre bränslekostnader har bönder fått det svårare, varför en stor del av den svenska livsmedelsproduktionen har lagts ned. Den byråkratiska hanteringen av tillstånd för dessa bönder gör att man underlättar för detta att fortgå. Istället bör Sverige värna och främja närproducerad mat. Befintliga bönders möjlighet att fortsätta och kanske utöka sin verksamhet måste bli bättre, inte sämre.
Om vi som exempel tar en bonde som idag föder upp egna djur är det bättre både för djuren och för miljön om de kan slippa transport till ett slakteri när det är läge för slakt. Idag måste en bonde som föder upp ett djur gå in i den byråkratiska labyrinten för att kunna utöka sin uppfödarverksamhet med ett gårdsslakteri. Vi bör uppmuntra till verk
samheter där ett djur föds, lever och slaktas på samma gård. Avsaknaden av transporter
och olika stressmoment bör ses som en viktig del av djurvälfärden och samtidigt en miljö
vinst.
Regeringen bör återkomma med förslag som syftar till att lantbrukare i glesbygden
slipper ansöka om lov för mindre tillbyggnader.
Icke hälsovådliga störningar
Flera ansökningar om bygglov avslås på grund av störningar som inte går att beteckna som hälsovådliga. Det handlar alltså om avslag i bygglovsärenden trots att den sökande godtar och är fullt medveten om befintliga störningar. Kommunen i fråga riskerar näm
ligen krav på åtgärder mot de aktuella störningarna i ett senare skede.
Även vid ett ägarbyte där bygglov redan har godkänts kan det uppstå problem trots
att fastigheten har exponerats för en icke hälsovådlig störning som de ursprungliga ägarna
godtagit. Såväl personer som ansöker om bygglov som de som förvärvar en bostad har ett eget ansvar för deklarerade och uppenbara störningar som den aktuella bostaden är
exponerad för. Av den anledningen är det orimligt att i efterhand ställa krav på kommunen
eller en annan instans.
Reglerna för bygglov måste ändras så att uppenbara icke hälsovådliga störningar i anslutning till fastigheten i framtiden ska tillåtas. Detta bör vara den bygglovssökandes ansvar snarare än någon annans. Den eventuella störningsbelastningen bör föras in i ett belastningsavtal som framöver följer med fastigheten och detta bör gälla alla framtida köpare av fastigheten. En person som förvärvar en fastighet ska aldrig i efterhand ha möjlighet att komma med krav på åtgärder mot störning eller verksamhet som redan vid förvärvandet låg för handen.
Markus Wiechel (SD)
Alexander Christiansson (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3090
av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Småhus och egnahem
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av hur behövlig och obebyggd mark kan utnyttjas bättre och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda småhusrörelsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en modern egnahemsrörelse och tillkännager detta för regeringen.
Översyn av hur behövlig och obebyggd mark kan utnyttjas bättre
I flera kommuner finns det redan färdiga detaljplaner och dessvärre är många outnyttjade byggrätter belägna i områden som är i behov av fler bostäder. För att outnyttjade byggrätter snarast ska bebyggas och inte bara stå bör markägare uppmuntras att bygga för att inte låta värdefull mark vara. Större områden bör detaljplaneras än idag och kommunerna bör uppmuntras att utnyttja markanvisningarna för att skapa en bättre konkurrens bland byggherrar, framförallt de mindre aktörerna på marknaden. För att möjliggöra detta krävs en lägre grad av detaljstyrning och en mer aktiv del i samhälls
byggnadsprocessen av eventuella finansiärer. Likaså kan den politiska styrningen komma att behöva flyttas upp till tidiga skeden och övergripande frågor, vilket för
kortar, förenklar och reducerar produktionsprocessens olika typer av risker. En översyn krävs därför av hur behövlig och obebyggd mark kan utnyttjas bättre.
Småhusrörelsen
Något som blommat upp i södra Europa och USA är den s.k. småhusrörelsen eller Tiny house movement. Det handlar om mycket små och kompakta men billiga bostäder som är planerade för studenter och personer med svag ekonomi. Ett problem idag är att dessa bostäder riskerar att gå emot regler för minimiytor och av den anledningen börjar byggnormerna ändras eller få undantag. Även i Sverige kan det på sina håll finnas ett behov av dessa och projekt har skapats för att arbeta vidare med modellen. Regeringen bör därför se över möjligheten att hitta nya former för småhusbyggande, inte minst i urbana miljöer, för att eventuellt möjliggöra småhusbyggande.
Modern egnahemsrörelse
Att äga sitt eget hem är positivt på flera plan. Det skapas en extra trygghet och tenderar att öka ansvaret för att ta hand om och respektera bostaden för vad den är – ett hem. I slutet av 1800-talet bildades den s.k. egnahemsrörelsen. Egnahemsrörelsen bildades för att uppmuntra framförallt personer utan en stark ekonomi att skaffa sig en egen eller förbättrad bostad. Rörelsen kan ses som ett svar på olika bostads- och försörjnings
problem som hade uppstått och kan anses ha varit ett lyckat sådant. Utanför de trång
bodda storstäderna växte därmed villa- och trädgårdsområden upp och utvecklingen uppmuntrades ofta av närliggande industrier. På flera ställen hördes röster om att egnahemmen egentligen användes som belöning till flitiga och skötsamma arbetare för att de skulle få ett sundare liv. Fördelaktiga statliga lån betalades bland annat ut genom egnahemslånefonden för att också gynna landsbygden. Detta resulterade i en möjlighet för resurssvaga att fly misären i städerna till förmån för landsbygden. Socialdemokra
terna valde vid 1900-talets mitt att röra sig ifrån denna rörelse till förmån för att bygga fler hyresrätter och strax därefter började miljonprogrammet.
En ny egnahemsrörelse kan vara av godo för många människor även idag och det kan ses som en tydlig satsning i folkhemstankens tecken. En ny egnahemsrörelse kan således också vara av godo för att framförallt stötta vissa specifika områden på landsbygden och utanför städerna.
Med införandet av en säljoption till alla som bygger och köper en bostad i vissa specifika områden kan fler bli intresserade av att utveckla intressanta områden. Efter de första 10 åren erbjuder staten sig att köpa fastigheten till ett pris som parterna har kommit överens om på förhand. Detta kan således också skapa attraktivare områden eftersom eventuella investerare vet vilka förutsättningar som finns. Regeringen bör inrätta en utredning kring möjligheten att införa detta.
Markus Wiechel (SD)
Alexander Christiansson (SD)