Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:590 av Marléne Lund Kopparklint (M) Nationellt centrum för sexualbrottsutsatta Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nationellt centrum för sexualbrottsutsatta människor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Utan tillgång till sjukvård för kvinnor som har blivit utsatta för sexuellt våld är inte jämställd vård möjlig. Bristen på en sådan specialiserad vård urholkar dessutom i princip alla andra insatser för att motverka sexuellt våld i samhället. Rättsliga processer försvåras när utsatta är så skadade att de inte klarar av den medverkan som krävs under en rättsprocess. Stöd till brottsoff e r och de ra s familjer blir ineffektiva och livslånga när skadorna som brottsoffre n åsamkats inte ges tillfälle att läkas p . g . a. u tebliven adekvat vård. Dessutom uteblir själva vittnesmålet om den som utsätts inte kan lita på att sam ­ hället kan erbjuda vård och/eller inte har fått upprättelse i en rättsprocess, då tappas förtroendet . Vi måste börja sätta brottsoffren i första rummet . Vi måste stå upp för alla barn och vuxna som blir och har blivit utsatta för de mest vidriga brott som finns. Alla dessa människor måste ha röster. Alla vuxna kanske inte kan få upprättelse, men de ska känna trygghet i att samhället gör allt för att dels motverka dessa brott men också att det finns specialiserad vård som har vetenskapligt bevisad effekt . Sexualbrott ger vårdkrävande skador – våldtäkt är det trauma som oftast leder till posttraumatiskt stressyndrom och har den starkaste kopplingen till självmord, själv ­ mordstankar och självskada. Konsekvenserna är ett förändrat liv med en varierande grad av smärta, utmattning och psykisk ohälsa. Och man ska veta att har man blivit utsatt för sexuella övergrepp i barndomen ökar det risken för suicid 12 gånger i vuxen ålder. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2021/22 och anser att det fortfarande är en högaktuell fråga som behöver övervägas. Tillgång till hälso- och sjukvård är en mänsklig rättighet , och det innefattar sexualbrottsutsatta. Tyvärr kränks denna rättighet i Sverige, varje dag, varje minut . D et kostar liv. Det är rakt igenom fel och kostsamt för samhället. Att ge sexualbrottsutsatta tillgång till en hel vårdkedja däremot , det är rätt och det är kostnadseffektivt. Marléne Lund Kopparklint (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2945 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M) Nationella riktlinjer för specialistvård till sexualbrottsutsatta Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att ta fram nationella riktlinjer för specialistvård och traumabehandling för sexualbrottsutsatta och tillkännager detta för regeringen. Motivering Trots att Sverige har ratificerat både Istanbulkonventionen och Lanzarotekonventionen saknar landet idag en fungerande vårdkedja för sexualbrottsutsatta. Resultatet är att tusentals människor lämnas utan den vård de behöver, vilket leder till fördjupat lidande, vårdskador och i värsta fall förlorade liv. Sverige måste ta fram nationella riktlinjer för specialistvård och traumabehandling för sexualbrottsutsatta. Sverige har genom att ratificera Istanbul- och Lanzarotekonventionerna förbundit sig att erbjuda sexual ­ brotts ­ utsatta tillgång till traumastöd och specialiserade stödtjänster. Trots detta fick Sverige redan 2019 skarp kritik från Europarådets expertgrupp Grevio för bristande tillgång till adekvat vård. År 2020 bekräftade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i en rapport att vården inte klarar att möta denna patientgrupps behov. Situationen är akut: Enbart i Region Stockholm står över 1 000 personer som utsatts för sexualbrott i kö för vård. Region Västerbotten lade ner Astateamet i Umeå, en av få specialistmottagningar, och ersatte den med en konsult utan specialistkompetens inom sexuella övergrepp. Sverige har i dag endast en enda specialistmottagning i sitt slag för vuxna som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen, Wonsa i Stockholm – och den finansieras inte av regionen utan genom privata bidrag och avtal med enskilda vårdcentraler. Det femte jämställdhetspolitiska delmålet – jämställd hälsa – innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för god hälsa. Detta mål kan inte nås utan att sexualbrottsutsatta får jämlik och tillgänglig vård. Att neka dem specialist ­ behandling sker både i strid med jämställdhetsmålen och med patientsäkerhetslagen, som kräver att undvikbara vårdskador ska förhindras. Sexualbrott orsakar långvariga trauman som ofta leder till PTSD, depression, självskadebeteende och suicid. Utan adekvat vård riskerar offren livslånga hälsoproblem och samhället stora kostnader. Det är inte bara en fråga om vård, utan om mänskliga rättigheter. Sverige behöver: Nationella riktlinjer för specialistvård och traumabehandling för sexualbrottsutsatta. En nationell strategi för vårdkedjor som garanterar tillgång i hela landet. Tydliga krav på kompetenshöjning inom vården med fokus på sexuella övergrepp. Långsiktig finansiering av specialistmottagningar, så att inte enskilda regioner eller privata donationer avgör tillgången. Så länge sexualbrottsutsatta saknar tillgång till adekvat vård kränks deras rättigheter varje dag. Det är hög tid att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden och ger denna patientgrupp det stöd de behöver och förtjänar. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2021/22 och 2024/25, men tyvärr är frågan fortfarande aktuell. Marléne Lund Kopparklint (M) Jan Ericson (M)