Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.025 · ämneslikhet 0.788. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten och det allmänna bör redovisa löneskatter (s.k. arbetsgivaravgifter) på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på lönespecifikationer och slutskattebeskedet tydligt redovisa arbetsgivaravgifterna och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 242 ord · B 250 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1109
av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD)
Åtgärder för ett mer transparent skattesystem
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten och det allmänna bör redovisa löneskatter (s.k. arbetsgivaravgifter) på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
De svenska skatterna är bland de högsta i världen. Samtidigt råder det en djup okunskap om hur mycket vi betalar i skatt. En avgörande förklaring till detta är alla dolda skatter. Detta är ett demokratiskt problem när medborgarna i ett högskatteland som Sverige inte ges rimliga möjligheter att utvärdera hur våra skattepengar används. Ett mer transparent
skattesystem möjliggör en sådan kunskap och en logisk början är att alla uppmärksamma
s på hur mycket av deras lön som beskattas.
Ett exempel på en dold skatt är den allmänna löneavgiften. Det är en del av arbets
givaravgiften som inte är kopplad till några förmåner eller socialförsäkringar. Den infördes för att finansiera den svenska EU-avgiften i samband med det svenska medlem
skapet 1995. Sedan dess har skatten ökat mycket kraftigt och den är idag nästan 12
procent
utan någon koppling till medlemsavgiften i EU.
Ett första steg är att synliggöra hur mycket arbetsgivaren betalar in i skatt på den lön som en medarbetare har. Idag redovisas den preliminärskatt som företaget betalar in åt medarbetarna, men sällan framgår det hur mycket som utgörs av löneskatter (s.k. arbets
givaravgifter).
Hans Eklind (KD)
Yusuf Aydin (KD)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2460
av Hans Eklind (KD)
Redovisning av arbetsgivaravgifterna på såväl lönespecifikationer som slutskattebeskedet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på lönespecifikationer och slutskattebeskedet tydligt redovisa arbetsgivaravgifterna och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
I februari 2024 tillsatte regeringen en utredning om hur statliga myndigheters löne
specifikationer kan bli mer transparenta. Det är något undertecknad motionerat om under en rad av år. Bakgrunden är givetvis att löntagaren sällan får reda på hur stora arbetsgivaravgifter, som är en betydande del av löneutrymmet, är. I somras redovisade utredaren sina förslag till åtgärder och frågan hanteras därmed av regeringen.
Det är viktigt att regeringen gör verklighet av transparensen. Detta då det är ett demokratiskt problem att omfattningen av skatterna underskattas. I år presenterade en undersökning, som gjorts på uppdrag av Skattebetalarnas förening, att åtta av tio under
skattar skatten på en normal lön, en av tio överskattar skattenivån, medan en av tio har en korrekt bild av den. Frågan var neutralt ställd: ”Ungefär hur många kronor tror du att stat, kommun och region sammanlagt tar in i skatt för varje hundralapp som en vanlig löntagare får i lön?”
Utöver att arbetsgivaravgifterna redovisas på lönespecifikationen (här kan Statens servicecenter vara en förebild) så finns det goda skäl att även redovisa arbetsgivar
avgiften på slutskattebeskedet. Här återfinns för den enskilde en sammanställning av föregående år och trots att en rad olika uppgifter redovisas så finns inte arbetsgivar
avgiften med.
Hans Eklind (KD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag