Jämförelse e1bdbf19598034d647961b79 Underlagets kontrollsumma: 0f22fdfda491f45c6f3489b3d9e06865265ab7f5b50ca4c5eca0079aeb83db7a Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022705: Ett rikare liv för äldre === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022705 Motion till riksdagen 2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) Ett rikare liv för äldre Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att diskrimineringen mot äldre och ålderismen måste minska i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att DO:s tillsyn av de aktiva åtgärder som görs för att förebygga åldersdiskriminering behöver öka och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om screeningprogrammen för att upptäcka vissa sjukdomar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör gå före och aktivt verka för att människor ska kunna arbeta längre om de vill, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åldersgränserna i studiestödssystemet bör kopplas till riktåldern för pension och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studiestöd på deltidsnivå vid 25 procents studietakt bör övervägas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell handlingsplan mot ålderism och åldersdiskriminering bör tas fram och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att DO behöver få skarpare verktyg för sin tillsyn av åldersdiskriminering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur tekniska lösningar kan erbjudas de som behöver det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att äldre bör ha rätt till digital support och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bredband i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Digitaliseringsrådets förslag för att nå ökad digital jämlikhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att kontinuerligt göra etiska granskningar av utvecklingen av användande av AI-teknik i vård och äldreomsorg och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om boendeformer med särskild hbtqi-inriktning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd för att kompetenshöja personal och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det aviserade uppdraget om äldre hbtqi-personers egna erfarenheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkhälsolag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag om äldreomsorgslag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vaccinationsprogram för äldre och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en kunskapsbaserad vård och omsorg och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hälsosamtal för äldre och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att erbjudas träning och rehabilitering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett rehabiliterande och hälsofrämjande arbetssätt ska vara en del i alla vård- och omsorgsutbildningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fysisk aktivitet på recept och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sexuell hälsa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ökad kunskap hos hemtjänstpersonal om psykisk ohälsa bör finnas med i den nationella strategin mot ofrivillig ensamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp regelverket för läkemedel för äldre och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om en lex Gulli behöver införas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en översyn med ökade krav och ett förtydligande av kriterierna för när enkla respektive fördjupade läkemedelsgenomgångar ska genomföras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den lägsta nivån för fördjupade läkemedelsgenomgångar ska vara minst vid flytt till vård- och omsorgsboende och vid hälso- och sjukvårdsinsatser inom den kommunala hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att läkemedel ska erbjudas i provförpackning innan större mängder för långvarig behandling ges till en ny patient och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kultur för äldre och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att det dagligen ska finnas tillgång till kulturella och sociala aktiviteter på särskilda boenden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enprocentsmålet för konstnärlig utsmyckning i offentlig miljö och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att stötta föreningslivet och folkhögskolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att stimulera mentorskap och underlätta kunskapsöverföring mellan generationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att det finns flexibla och lättillgängliga möjligheter till avlastning vid anhörigvård och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om patientkontrakt och SIP och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tredelad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om politiska uppdrag och proportionellt bättre representation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetshjälpmedel ska kunna skrivas ut även för att kunna ha förtroendeuppdrag, oavsett ålder, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta insatser mot ofrivillig ensamhet och självmord och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att äta tillsammans med andra och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett levande samhälle och äldrevänliga städer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett Sverigekort för billiga resor med kollektivtrafik i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om eldrivna hjälpmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om komplettering av färdtjänstlagen för tillfälliga resor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rutiner när ett färdtjänsttillstånd går ut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga rätten att fortsätta arbeta och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hisstöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt att flytta till mellanboende och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att utreda stimulans för att fler kollektivhus och kooperativa hyresrätter ska byggas, t.ex. genom statliga egnahemslån, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en person inte ska kunna nekas att hyra en lägenhet med hänvisning till särskilda inkomstkrav och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grön utemiljö i upphandlingar och valfrihetssystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skapa ”gröna paraplyer” längs gångvägar och platser med bänkar där träd skuggar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om husdjur och djur i vården och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en rätt till flyttstöd i socialtjänstlagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka kravet i socialtjänstlagen på kommunernas förebyggande arbete och uppsökande verksamhet i fråga om äldre och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om egeninläggning på korttidsboende och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hemtjänst utan behovsprövning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett system med personligt ombud eller motsvarande för äldre som är i behov av det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt stöd vid missförhållanden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den äldre ska kunna få hjälp med förfrågningar inför val av utförare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre grundtrygghet i pensionen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre information om kommande pensionsnivå och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett system för rimliga hyror i specialboenden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten att betala med olika betalningsmedel bör ses som en rättighet och tillkännager detta för regeringen. Ett rikare liv för äldre När en människa börjar betraktas som äldre är en glidande skala. Ofta är det samhället som börjar kategorisera och förhålla sig annorlunda innan en själv känner behov av det. Oavsett vilken ålder man pratar om – 55-plus, pensionsåldern eller senare – är det helt uppenbart när samhället pratar om äldre som en grupp. I själva verket är det individer som levt länge, hunnit utveckla sin individualitet och har olika intressen och erfaren ­ heter och därför förmodligen är mer olika sinsemellan än vad människor är i andra åldrar. Det här är en rikedom för samhället, en kunskap och erfarenhet att värna och ta vara på. Det berikar. Därför är alla svepande beskrivningar om ”våra äldre” klart problematiska. Liksom likriktade lösningar där individers egen vilja och kreativitet inte får plats. Liksom om delar av samhället konstrueras så att de mer utestänger än tar till vara och understödjer. Det behöver vara precis tvärtom. En viktig uppgift för samhället är därför att årsrika människor i så hög grad som möjligt kan fortsätta att leva sina liv som de själva vill, att de kan dela med sig av sin erfarenhet och kunskap och att samhället har sätt att ta tillvara det. Att vi har tid och plats för mellanmänskliga möten och relationer, eftertanke och etik i vardagen. Allt det här behöver samhället bana vägen för. Stödinsatser och genomtänkta strukturer behöver därför finnas på plats och erbjudas de som behöver innan akuta behov uppstår. Därför att det kan förhindra och förskjuta behoven och bana väg för det goda åldrandet och det rika liv vi alla vill ha. Vi kan som samhälle förebygga väldigt mycket om vi bara vill. 1 Ett rikare liv genom ett samhälle som är anpassat för alla, fritt från diskriminering Ett samhälle som är tänkt för alla är ett bra samhälle. Funktionshinderrörelsen pratar universellt om design, ett tänkande som är minst lika viktigt när det gäller äldre. Samhället måste fungera för alla. Tyvärr finns en tendens att vissa saker har blivit svårare för en del medan det blivit enklare för andra. 1.1 Minska ålderismen Forskningen talar om ålderismen och de stereotypa föreställningar många har angående äldre. Det finns ren diskriminering och diskriminering som samverkar (såsom t ex ålder och kön, ålder och etnicitet eller både och). Och det finns ålderism som är förutfattade meningar och som helt klart får en diskriminerande betydelse. Det är t ex väldigt viktigt att se över de särregler vi har i samhället vad gäller ålder. Varför finns de där och är de adekvata? Att Sverige är mer ålderistiskt än andra länder har lyfts t ex av WHO. Enligt World Values Survey, ett globalt forskarnätverk som studerar människors värderingar, är Sverige ett av de länder i världen där det förekommer mest ålderism och respekten för äldre är låg. Sverige är enligt deras studier det femte sämsta landet i världen på att respektera äldre. En annan besvärande uppgift de lyfter är att bara ca 20 procent av svenskarna ser med respekt på medmänniskor som är över 70 år. Vikten av aktiva åtgärder I diskrimineringslagen finns krav på att alla arbetsgivare och utbildningsanordnare ska se till att aktiva åtgärder görs för att förebygga diskriminering. Det räcker inte med ett dokument såsom tidigare, utan det ska ske kontinuerligt. Det här är något som Miljöpartiet i regering medverkat till finns på plats. Vi anser att DO:s tillsyn av de aktiva åtgärder som görs för att förebygga åldersdiskriminering skulle behöva öka. Det är en fråga som även lyfts av Delegationen för senior arbetskraft. Att avidentifiera ansökningshandlingar bl a för ålder så långt som möjligt i en anställningsprocess ser vi som viktigt. Screeningprogram En särregel som behöver ses över är screeningprogrammen för att upptäcka vissa sjuk ­ domar. Det är angeläget att screeningprogrammens åldersgränser ses över och upp ­ dateras utifrån ny forskning. Tidig upptäckt av t ex bröstcancer har stor betydelse för kvinnor i alla åldrar; det minskar behov av radikala åtgärder och eventuell dödlig utgång vilket behöver vägas in. En fungerande screening för män och prostatacancer är också angeläget. Det är överhuvudtaget angeläget med mer forskning som berör äldre. I det fall det inte finns tillräckligt med forskning att tillgå bör inte människor uteslutas från screeningprogram. Detta vill vi ge regeringen tillkänna. Arbetsmarknaden IFAU presenterade 2017 resultaten från en undersökning med fiktiva ansökningar till arbeten. Man fann att ”sannolikheten att bli kontaktad av en arbetsgivare faller kraftigt redan från 40-årsåldern”. I andra länder blir personer presidenter eller får andra viktiga positioner tack vare hög ålder; i Sverige anses man snabbt passé. Delegationen för senior arbetskraft, som tillsattes av regeringen hösten 2018, har tagit fram ett antal viktiga rapporter och presenterade sitt slutbetänkande 2020 med namnet ”Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre”. Vi instämmer i ett flertal av förslagen såsom att staten som arbetsgivare bör gå före och aktivt verka för att människor kan arbeta längre om de vill samt att det bör bli ännu lättare att gå en kortare yrkesinriktad utbildning på deltid eller kvällstid, något som i sig skulle främja möjligheten till yrkesbyten och en förnyad yrkeskarriär. Delegationen anser också att åldersgränserna i studiestödssystemet bör kopplas till riktåldern för pension och därmed successivt höjas i takt med denna. Även möjligheten att finansiera studier med studie ­ stöd på deltidsnivån 25 procents studietakt bör övervägas. Den 1 oktober i år höjs åldersgränsen för rätt till studiemedel från 56 till 60 år, så även för studiestartsstöd. Det är ett viktigt första steg. Vi anser att flera av delegationens förslag är bra och kan bidra till att äldre människors erfarenhet kan komma till användning på nya sätt. Det kan stärka den enskilde, som ges möjlighet att fortsätta arbeta i sin egen takt, och stärka den aktuella funktionen och kan i ett större perspektiv bidra till att minska ålderismen i samhället. Sammantaget anser vi dock att ålderism och åldersdiskriminering är utbrett i dagens samhälle inom många olika områden. För att ta steg framåt på området anser vi att en nationell handlingsplan mot ålderism och åldersdiskriminering bör tas fram. Det är angeläget för hela samhället. Vi anser också att DO behöver få skarpare verktyg för sin tillsyn av åldersdiskriminering. 1.2 Det digitala samhället Alltfler äldre som passerar 65-årsgränsen är kunniga digitalt, men fortfarande finns en grupp äldre som behöver stöd eller analoga alternativ. Även de som är kunniga digitalt kan efter hand ha svårare att hantera t ex små knappar eller, när den kognitiva förmågan avtar, att hänga med i utvecklingen. I synnerhet om det är svårt att få stöd vid olika typer av problem. De som arbetar har ofta någon serviceenhet som kan hjälpa till med olika problem. Det finns inte för den som slutat arbeta. Även för de som inte tidigare har varit digitalt delaktiga kan en ökad digital del ­ aktig ­ het innebära en ökad livskvalitet. Att kunna göra inköp digitalt, att kunna delta i sammanhang på nya sätt. Digital rehabilitering på distans ger möjligheter för den som har svårt att ta sig till vårdcentralen. Men en förutsättning är att en har möjlighet att ta del av digitaliseringens fördelar. Det blir ett särskilt stort problem om samhället övergår till att enbart använda sig av digitala lösningar. De som då inte kan hantera tekniken hänger inte med och blir uteslutna från både utvecklingen och moderniseringen av respektive tjänst. För en tid sedan bidrog Miljöpartiet i regering till att den lag som klassar bristande tillgänglighet som diskriminering också ska gälla mindre företag. Det är en fråga vi har drivit länge. Enkla hinder ska tas bort och man bör på olika sätt möjliggöra för alla människor att ta del av ens tjänster. I det ljuset blir det orimligt att skapa nya hinder som helt utesluter, så länge alternativ inte finns. Tekniska lösningar behöver erbjudas alla äldre över en viss ålder. Utan detta riskerar det digitala utanförskapet att öka. Vi vill förstärka bibliotekens roll att bistå äldre med digitalt stöd, eller utveckla andra stödfunktioner t ex med civilsamhället. Exakt hur och i vilken form det bör ske behöver ses över. På samma sätt som äldre har rätt till äldre ­ omsorg bör äldre ha rätt till digital support. Att stänga ner kopparnätet innan det finns ett annat system på plats blir också en diskriminering. Bredband behöver finnas i hela landet, och det räcker inte med ett högt procenttal, det behöver vara hundra procents täckning. Dåvarande miljöpartistiska bostads- och digitaliseringsministern Peter Eriksson lät inrätta såväl en digitaliseringsstrategi som ett digitaliseringsråd 2017. I en fördjupnings ­ rapport 2019, ”Delaktighet i en digital tid”, fördjupar de sig i innebörden av formuler ­ ingen ”alla ska ha förmågan och möjligheten att delta i ett digitalt samhälle”, som finns i digitaliseringsstrategin. Förutom strukturfrågor och en nollvision om utanförskap finns bland annat förslaget om att identifiera, prioritera och peka ut antalet (25 ges som exempel) nödvändiga samhällstjänster som alla medborgare ska kunna använda med hjälp av digital teknik som uppfyller design för alla. ”De utpekade samhällstjänsterna ska uppfylla standarden för universell design, erbjuda god säkerhet och alla ska kunna erbjudas handledning för ökad användning och bra användarupplevelse.” Detta skulle kunna göra stor skillnad i praktiken. Vi anser att det är angeläget att regeringen analyserar och går vidare med Digitaliseringsrådets förslag för att nå ökad digital jämlikhet. Digitala tjänster och teknisk utformning bör i så hög grad som möjligt ha universell design, dvs vara utformade så att det passar så många som möjligt från början. Det vinner alla på. AI kommer revolutionera samhället på många områden, givetvis också på äldre ­ området. En del kan vi ana, men utvecklingen går fort. Vi anser att det är angeläget att Socialstyrelsen får i uppdrag att kontinuerligt göra etiska granskningar av utvecklingen av användande av AI-teknik i vård och äldreomsorg. Stöd i användandet behöver också ges till enskilda som behöver det. 1.3 Minska risken för diskriminering av äldre hbtqi-personer Äldre hbtqi-personer som blir beroende av insatser av olika slag måste kunna känna sig säkra på att de kan fortsätta vara sig själva och att de inte på ålderns höst ska tvingas in i garderoben igen. Det behöver finnas boendeformer med särskild hbtqi-inriktning för de som vill välja det. Andra ska bara behöva veta att personal inte har fördomar och att de kan känna sig fullt ut säkra på att kunna vara sig själva. Det är angeläget att det finns stöd för att kompetenshöja personal. Vi vill att behovet ses över, och om det behöver finnas ett statligt stöd för detta vill vi se ett sådant. När Miljöpartiet ingick i regeringen lanserades en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter januari 2021. Den kompletterade den strategi som finns sedan 2014 (den nationella strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck). Regeringen angav att det finns ett behov av aktuell kunskap om hur äldre hbtqi-personer själva uppfattar den vård och omsorg de får, hur de uppfattar bemötandet och vilka faktorer som påverkar benägenheten att söka omsorg vid behov. Även äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor är ett område där det behövs ökad kunskap. Vi menar att det är viktigt att det här aviserade uppdraget genomförs. Andra diskrimineringsgrunder såsom etnicitet, funktionsnedsättning och kön och deras koppling till att också vara äldre innebär också risk för olika grader av diskrimi ­ nering. När behov inte är synliga innebär det en särskild problematik. Med fördel kan en intersektionell analys göras i olika sammanhang, vilket betyder att man analyserar makt, överordning och underordning – och hur det samspelar med bl a etnicitet, kön/genus, funktionsvariation, klass, ålder, sexualitet och religion. Vi vill att Diskriminerings ­ ombudsmannen får i uppdrag att göra en analys som inkluderar ett intersektionellt perspektiv av diskrimineringsgrunderna utifrån ett äldreperspektiv. Det är väldigt viktigt att den bra diskrimineringslag vi faktiskt har i Sverige också efterlevs och att det får konsekvenser när det inte sker. 1.4 En jämställd ålderdom Verkligheten för äldre är precis som i samhället i övrigt präglad av bristande jämställd ­ het och ett patriarkalt maktförhållande. De jämställdhetsinsatser som görs måste också nå gruppen äldre. Att arbetslivet inte är jämställt, att mäns löner och livsinkomster är högre än kvinnors leder till en situation med starkt ojämställda pensionsnivåer. Juster ­ ingar och insatser behöver därför göras både inom arbetslivet och i pensionssystemet. I avsnitten 4 och 7 i motionen redovisas förslag för en mer jämställd arbetsmarknad och mer jämställda pensioner genom en bättre fördelning mellan låga och höga pensioner. 2 Det rika livet genom hälsa Att behålla sin hälsa, rörlighet och mentala kapacitet och välmående så länge som möjligt är förstås A och O. Det normala åldrandet behöver inte innebära att man är sjuk. Och de som har olika sjukdomstillstånd ska heller inte nödvändigtvis behöva bli begränsade i sina liv. För femtio år sedan hänvisades äldre ofta till långvården, en bedrövlig insats om en vill hålla sig aktiv så länge som möjligt. Vi vet bättre idag, men det gäller att hela tiden omsätta kunskapen i faktiska alternativ. 2.1 En folkhälsolag och en äldreomsorgslag behövs Miljöpartiet anser att Sverige, likt övriga länder i Norden, behöver en folkhälsolag. Ett regelverk som tydligare än i dag klargör hur ansvaret för folkhälsoarbetet ser ut på lokal, regional och statlig nivå. Ju klarare det är för politiker, tjänstemän och invånare, desto sannolikare att folkhälsoperspektivet och folkhälsoarbetet kommer lyftas fram och få större genomslag. Eftersom äldres hälsa tydligt hänger samman med förutsättning ­ arna för hälsa och vilka förebyggande insatser som görs är folkhälsoperspektivet extremt viktigt. Äldres hälsa är inte en fråga som sjukvården i sig kan råda bot på; den kan bidra, men det är det bredare folkhälsoperspektivet i samhället och de åtgärder som det leder till som gör verklig skillnad. Frågan om folkhälsolag togs också upp av Kommissionen för jämlik hälsa som i sitt slutbetänkande föreslog att en utredning bör se över om existerande ansvarsområden är tillräckliga eller om en folkhälsolag bättre kan bidra till målet om en god och jämlik hälsa. Vi vill att regeringen återkommer i frågan. En äldreomsorgslag I december 2020, när Miljöpartiet ingick i regering, fick en utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag. Meningen var att problem som uppdagats under tiden med covid skulle åtgärdas och det förebyggande fokuset skulle vara starkt. Utredningen överlämnade sina förslag till regeringen i juni 2022. Vi anser att det är mycket viktigt att regeringen bereder utredningens förslag och remissynpunkter som har kommit in och återkommer med ett förslag till lagstiftning under mandatperioden. 2.2 En kunskapsbaserad vård och omsorg Det är oerhört angeläget med kunskap i alla led om vilka åtgärder som ger effekt, vad vi vet och vad vi inte vet. Så blir både vård och omsorg kunskapsbaserad. Det gör det också tydligt vilka områden vi måste öka kunskapen om och beforska. Digitaliseringen har fördelar och kan innebära stora möjligheter som behöver tas tillvara. Vård- och omsorgspersonal ska ha goda möjligheter att delta i forskning, vilket kan ge både ökad mening och professionalitet. 2.3 Sammanhängande hälsoprogram för äldre Som en del av folkhälsopolitiken anser vi att kommun och region med fördel kan skapa gemensamma hälsoprogram för äldre, för att strukturerat tänka igenom och planera både för förebyggande insatser och olika delar av vårdkedjor som behöver finnas eller förbättras. Vaccinationsprogram för äldre Det kan vara svårt för många äldre att veta vilken typ av vaccinationer man bör ta, hur ofta etc. Samtidigt vet ofta vårdgivare hur viktigt det är att äldre förebygger sjukdom med vissa vaccinationer. Vi anser därför att det finns skäl att se över frågan om ett nationellt vaccinationsprogram för äldre, och regeringen bör återkomma i frågan. 2.4 Erbjudande om hälsosamtal vid viss ålder Hälsosamtal för äldre kan ge stora hälsomässiga effekter. Det kan bidra till att en kommer sig för med att göra undersökningar en länge tänkt men inte kommit till skott med. Ibland har sjukdom därmed kunnat undvikas. Det är också ett tillfälle att få information om vilka aktiviteter som finns, träfflokaler och annat stöd samt hur man gör om man vill ansöka om hemtjänst, olika boendeformer etc. Detta kan i sig skapa en ökad trygghet. Pandemin har lärt oss att vi kan göra besök inom hälso- och sjukvården på enkelt sätt digitalt och att det finns ett värde i att göra hälsosamtal digitalt när det fungerar. Det är därför viktigt att det finns som ett generellt erbjudande. Exakt från vilken ålder som är optimalt är en fråga som behöver ses över. Det är samtidigt viktigt att kunna erbjuda ”vanliga besök” för de som behöver det. Att erbjudas att få delta i en studiecirkel tillsammans med andra inför och efter kan också fylla en viktig funktion. Att tillsammans med andra hitta sätt att förhålla sig till sitt nya tillstånd som känns bra och meningsfulla är viktigt. 2.5 Att erbjudas träning och rehabilitering Att kunna träna balans och styrka, att veta hur man ska falla om man faller – allt detta kan göra mycket stor skillnad för en äldre person med skörare skelett. Det är viktigt att träning erbjuds, både i grupp och enskilt. Digitala lösningar är ett alternativ, men även att utegym för äldre finns tillgängliga. Äldre behöver också få kunskap om vilken stor skillnad träning kan innebära. Vi vill se mer av gratis fysisk aktivitet eller subventionerad fysisk träning för äldre. Kommuner och regioner behöver ha fysioterapeuter och arbetsterapeuter i tillräcklig omfattning för att kunna ge bra stöd. Efter sjukdom eller olyckor är det oerhört viktigt att få hjälp med träning och reha ­ bilitering för att återfå förmågor eller kunna gå tillbaka till ett bättre fysiskt tillstånd än innan. Förutom att den enskilde kan klara sig själv längre finns det stora hälso ­ ekono ­ miska skäl till förebyggande och rehabiliterande insatser. Många passiviseras tyvärr i dagens vård och omsorg om äldre. Vi anser därför att ett rehabiliterande arbetssätt ska vara en del i alla vård- och omsorgsutbildningar. Det måste bli en självklar hållning inom all vård och omsorg, det kommer göra stor skillnad. 2.6 Fysisk aktivitet på recept inom högkostnadsskyddet Det finns forskning, bland annat från Göteborgs universitet, som visar på hur lyckat konceptet fysisk aktivitet på recept, så kallad FaR-behandling, är. Att läkaren med den auktoritet många känner i vården faktiskt ordinerar kan göra stor skillnad. Till FaR-behandling hör också att dialog sker med patienten, att aktiviteten är individuellt avpassad med skriftlig ordination och strukturerad uppföljning. Ibland är ordinationen kostnadsfri; det ser olika ut i olika regioner. Men vi anser att det ska ingå i högkostnads ­ skyddet och det bör utredas hur det ska göras på ett bra sätt. Miljöpartiet anser också att hjälpmedel ska ingå i högkostnadsskyddet. 2.7 Sexuell hälsa – dubbelsäng på boendet Det finns fortfarande många myter runt äldre och sexualitet. Behov av sex, njutning och närhet försvinner inte för att en blir äldre. Alla personalkategorier inom vård och omsorg måste ha med sig detta som en självklarhet och kunna prata om det. RFSU har lyft frågan i många år, och bland annat drivit en kampanj för att dubbelsäng på vårdboendet ska vara något självklart. Vi håller med! Att ha det som utgångspunkt vore en enkel och bra sak. Möjligheten att ligga och kramas ska finnas för alla. Kompetenssatsningar behövs för vård- och omsorgspersonal. För den som varit med om olyckor eller fått nya sjukdomstillstånd behöver samtal om hur det inverkar på sex och relationer alltid finnas med. Så sker också numer ofta, men det är allt annat än säkert. Frågan om sex och relationer behöver finnas med i alla vårdprogram, det vill säga de nationella skriftliga riktlinjer som finns om hur vårdgivare ska hantera olika sjukdomstillstånd, t ex utredning, behandling och uppföljning, med målet att alla patienter ska bemötas på samma sätt oavsett var de söker vård. Det har hänt en del på området som kallas SRHR, dvs sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, där miljöpartistiska statsråd sedan en tid ansvarar för frågorna. När Miljöpartiet ingick i regering fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell strategi angående SRHR och den finns på plats sedan 2020. Därefter har Folkhälsomyndigheten också tagit fram en handlingsplan för att arbetet ska bli ännu mer konkret, vilken presenterades juni 2023. Sexuell hälsa är viktig hela livet och det ska vara enkelt att få stöd och rådgivning om den i livets alla skeden. Vår förhoppning är att handlingsplanen kommer ge stor effekt ute i alla verksamheter. Men det är inget att vänta på. Att tänka in dubbelsäng, eller i alla fall en större säng på äldreboendet, danskvällar eller andra konkreta påminnelser om att sex och närhet är något självklart hela livet kan göras här och nu. 2.8 Att må psykiskt väl – vikten av psykosociala insatser för äldre Det måste bli lika självklart att kunna vända sig till vårdcentralen med psykisk pro ­ blematik som fysisk. Det är också ett syfte med primärvårdsreformen som vi hoppas kommer genomföras över hela landet som tänkt. Det är även angeläget att få till rutiner för hemtjänstpersonal om de möter en äldre person med psykisk ohälsa. Alldeles för ofta får äldre i stället stämningshöjande läke ­ medel från vårdcentralen vilket kan undvikas med kunskap och rätt stöd och inställning. Kunskapen hos dem som möter äldre varje dag måste utökas. Vi ser gärna att denna fråga fångas upp även i den nationella strategi mot ofrivillig ensamhet som regeringen har tillsatt. Det vill vi ge regeringen tillkänna. 2.9 Läkemedel Problem med felaktig läkemedelsanvändning finns i alla åldersgrupper, men äldre är ofta särskilt utsatta. För ett antal år sedan uppmärksammades problematiken genom fallet Gulli Johansson, som låg för döden och när hon i sitt tillstånd inte längre kunde ta de läkemedel som hon var ordinerad helt oväntat började piggna till. Det rullades upp att hon under många år varit helt övermedicinerad och knappt vid medvetande av läke ­ medlens sammantagna effekter och biverkningar. SVT:s program Uppdrag granskning lyfte fallet och Miljöpartiet föreslog inrättandet av en lex Gulli. Tanken med lex Gulli var att införa en anmälningsskyldighet om personalen misstänker läkemedelsvanvård genom att någon drabbas av allvarliga läkemedelsrelaterade problem som en följd av felaktig läkemedelsförskrivning. Även när läkemedel skrivs ut utan att självklara mänskliga behov tillgodosetts (möjlighet att regelbundet äta sig mätt, sova, röra på sig, ha mänsklig kontakt och en trygg situation) var en anmälan tänkt att kunna göras enligt lex Gulli. Närstående skulle också kunna göra en sådan anmälan. Man kan väl säga att allt det här blev en väckarklocka. Någon lex Gulli infördes aldrig, men väl ett antal åtgärder som förbättrar situationen för äldre med koppling till läkemedel. Enligt patient ­ säkerhetslagen som kom 2011 ska nu förväxlingar, felaktiga förskrivningar och fel ­ doseringar av läkemedel anmälas. Det är tänkt att de närstående ska få möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Klagomål kan anmälas till Socialstyrelsen. Sedan dess har Socialstyrelsen även kommit med föreskrifter som ställer krav på att personer som är 75 år eller äldre och som har fler än fem läkemedel förskrivna minst en gång per år ska erbjudas regelbundna läkemedelsgenomgångar. Hur detta i praktiken fungerar är svårt att säga, och helt klart är det många äldre som inte känner till att detta är en rättighet och något som ska ske. Miljöpartiet anser att regeln behöver utvärderas, och om det inte fungerar behöver regeringen återkomma med förslag på skärpta regler. Socialstyrelsen har också tagit fram en lista på läkemedel som är särskilt olämpliga för äldre på grund av hög risk för biverkningar. Även hur detta efterlevs är angeläget att följa upp, och äldre själva behöver känna till att den finns. Det finns sammantaget också skäl att se över om en lex Gulli trots allt behöver införas. En lägsta nivå för fördjupad läkemedelsgenomgång Utöver det vi skriver ovan anser vi att det behövs en översyn med ökade krav och ett förtydligande av kriterierna för när enkla respektive fördjupade läkemedels ­ genom ­ gångar ska genomföras. Den lägsta nivån för fördjupade läkemedelsgenomgångar ska vara minst vid flytt till vård- och omsorgsboende och vid hälso- och sjukvårdsinsatser med hjälp och stöd med läkemedel inom den kommunala hälso- och sjukvården. Vi anser också att läkemedel ska erbjudas i provförpackning innan större mängder för långvarig behandling ges till en ny patient. 3 Det rika sociala livet Det sociala livet för alla människor innehåller både det som är specifikt för var och en och det som vi alla har mer eller mindre behov av. Förutsättningarna för äldre måste vara så bra som möjligt på båda arenorna. 3.1 Med tillgång till kultur Tillgång till kultur i samhället är viktigt för alla människor. Att äldre, ofta kvinnor, är flitiga besökare på teatrar är till exempel väl känt. Många är aktiva i föreningar eller håller på med konst eller hantverk i olika former. Öppna verkstäder eller allaktivitetshus med kulturell verksamhet är väldigt uppskattat och värdefullt, särskilt när människor i olika åldrar kan mötas och göra saker tillsammans. Att kultur, både att ta del av och att utöva, är viktigt för äldre kan inte nog betonas. Bibliotek i närheten med plats för att läsa, kulturutbud generellt till rimliga kostnader och att konstnärlig utsmyckning enligt enprocentsmålet finns i offentlig miljö är viktigt inte minst för den som har tid att uppskatta den. 3.2 Med tillgång till aktiviteter De äldre som bor i kommunen ska känna till eller enkelt få vetskap om vad som särskilt erbjuds till äldre. Många fortsätter förstås att finnas i sammanhang som erbjuds invånare generellt oavsett ålder, det kulturella utbudet inte minst. Men för en del kan ekonomin försvåra att delta i det som man deltagit i tidigare, behoven kan se annorlunda ut, en kan vilja träffa andra i samma ålder eller liknande situation etc. Utbud som anordnas av såväl kommun som region, föreningar och frivilligkrafter är viktigt att känna till och bör vara kostnadsfritt eller erbjudas till en rimlig penning. Att föreningslivet stöttas är allmänt viktigt, liksom folkhögskolor som ofta ordnar kortare kurser där äldre deltar. Det är angeläget att det finns särskilda aktivitetscenter att gå till. Och kulturella och sociala aktiviteter på särskilda boenden behöver vara en självklarhet. 3.3 Att kunna bidra – och vara den resurs man är Äldre har både erfarenhet och kompetens och kan bidra på olika sätt. Föreningslivet är inte bara viktigt för att ta del av dess utbud. Att själv kunna bidra på olika sätt, i en ålder när man har mer tid än tidigare, är viktigt inom både föreningsliv och väntjänster och på andra sätt. En del uppskattar högt att få rå om sin tid fullt ut efter pensioneringen, medan andra känner att de gärna bidrar mer. Äldre anställda med ett långt arbetsliv har mycket erfarenhet med sig i bagaget och en stor kunskap inom många områden. Denna erfarenhet kan användas för mentorskap för nyanställda eller som en resurs i arbetsgrupper och utvecklingsprojekt samt för att överbrygga kunskapsglappet mellan generationer. Äldre anställda kan också vara en tillgång inom yrkesområden där det finns personalbrist. Arbetstagare kan med fördel vid 60 år erbjudas ett planeringssamtal, inför pensionen där just möjligheten att ta vara på erfarenhet på ett nytt sätt kan vara i fokus. Vi vill stimulera arbetet med att utveckla olika typer av mentorskap på arbetsplatser, inte minst för att underlätta kunskaps ­ överföring mellan generationer, samt möjliggöra nya karriärvägar inte minst inom kvinnodominerade yrken. Det är också viktigt att äldre i mycket högre utsträckning än i dag kan finnas med i företagsstyrelser och på ledande positioner inom politiken. Anhörig-/närståendestöd Att kunna ge stöd till en anhörig eller närstående som blir svårt sjuk eller funktions ­ nedsatt, eller att få det när en själv behöver, är viktigt. Samhället måste se till att värde ­ sätta anhöriga och närstående i betydligt större grad. Sedan många år framgår det av socialtjänstlagen, att anhörigstöd ska ges (5 kap. 10 § SoL), men detta fungerar i olika grad. Att träffa och ha kontakt med andra i samma situation och få avlösning och avlastning är ofta ett måste för att orka. Eftersom den anhörige som vårdar och stöttar oftast också är äldre finns risk för att den egna hälsan försämras om det blir alltför tungt att vårda den anhörige. Det måste finnas flexibla och lättillgängliga möjligheter till avlastning. Det ska också betonas att anhörigvård är och alltid ska vara frivilligt både för den som ger och för den som tar emot. I den primärvårdsreform som är på gång finns förslag om att inrätta så kallade patientkontrakt. Miljöpartiet anser att det är väldigt viktigt att inte bara den enskilde utan också anhöriga ska kunna ta initiativ till sådana, under förutsättning att den enskilde vill. Detsamma gäller så kallad SIP, samordnad individuell plan, som ska göras när en person är i behov av insatser från både kommun och region. Att såväl den enskilde som anhöriga ska ha möjlighet att ställa krav på att en sådan upprättas är något vi vill ge regeringen tillkänna. När vård och omsorg fungerar och när ansvarsförhållanden är tydliga blir hela tillvaron enklare inte bara för den som berörs utan i hög grad också för anhöriga och närstående. Ett stöd och ömsesidigt utbyte med nästnästa generation Många äldre bistår även sina barn och barnbarn. Att vi har fungerande social ­ försäk ­ rings ­ system och barnomsorg gör att den äldre generationen kan bistå och träffa barnbarn, inte av nödvändighet utan för att de vill. Miljöpartiet har länge drivit förslaget om en tredelad föräldraförsäkring, där en lika stor del ska vara vikt för vardera föräldern, men där en tredjedel kan fördelas till en närstående. Det skulle därmed för en äldre person ge möjlighet att i någon omfattning och om man så vill vara ”föräldraledig” med antingen sitt barnbarn eller någon annans barn som man är en viktig person för. Politiska uppdrag Ålderism bidrar till att för få äldre sätts upp på listor till valbara platser. Erfarenhet och idéer hos årsrika tas i alldeles för liten utsträckning tillvara och politiska uppdrag innehas i alldeles för liten omfattning av äldre på nationell nivå. Delegationen för senior arbetskraft konstaterar att äldre, liksom yngre, är kraftigt underrepresenterade i riks ­ dagen och att andelen äldre ledamöter på nationell nivå har minskat över tid. För närvarande är antalet personer i riksdagen över 65 år två procent. Det speglar därmed dåligt fördelningen i befolkningen. På kommunal och regional nivå är åldersfördel ­ ningen jämnare, men det ser förstås olika ut på olika ställen. Vi anser att antalet aktiva äldre behöver öka för en bättre fördelning. En sådan inriktning skulle förbättra arbetet för alla, stärka partierna och befrukta samarbete över generationsgränserna. Frågan om hur personer över 65 år i större utsträckning kan bli aktiva i politiken och proportionellt bättre representerade på förtroendeuppdrag behöver ses över. En viktig förändring är om alla med någon form av funktionsnedsättning får tillgång till adekvata arbetshjälpmedel vid utförande av förtroendeuppdrag. I dagsläget skrivs arbets ­ hjälp ­ medel inte ut till personer som har gått i pension, något som behöver ändras. Brist på hjälpmedel kan vara ett skäl till att man ej tackar ja till ett förtroendeuppdrag. 3.4 Med insatser mot ofrivillig ensamhet Insatser mot ofrivillig ensamhet är en viktig fråga för kommunen och regionen att arbeta med och behöver ingå i planeringen. Här är ofta föreningslivet och väntjänster mycket värdefulla. Att fånga upp behov och möjliga depressioner ingår också som en viktig del av de regelbundna hälsosamtal som vi vill se. I Sverige har vi visserligen en nollvision mot självmord, men vi är långt ifrån där. I dagsläget är suicidnivån avsevärt högre för män i åldern 85-plus än för andra grupper. Miljöpartiet vill se stärkta insatser mot ofrivillig ensamhet och självmord. Vi välkomnar att regeringen har tillsatt en kartläggning som ska mynna i en strategi för ofrivillig ensamhet. Vi hoppas att såväl regioner och kommuner som det civila samhället kommer att involveras i detta. 3.5 Kunna äta tillsammans med andra Att äta kan tendera att bli mindre kul om det är plastlåda från hemtjänsten som står till buds. Det gäller att kunna äta god mat på ett trevligt ställe och i sällskap med andra för den som vill det. Vi vill att mer insatser läggs just på matsituationen oavsett om det är inom sjukvården, på särskilda boenden, i hemtjänsten eller om man i kommunen planerar för hälsofrämjande lösningar – helst hemlagat i tillagningskök, lagat på plats. Alla ska kunna få känna doften av nylagad mat. I hemtjänsten kan man med fördel göra det möjligt att ses tillsammans några stycken och äta ihop i stället för var och en hos sig. Särskilda restauranger kopplade till boenden, möjligheten att äta i skolor eller till ­ sammans med förskolebarn – inget passar alla, men det bör finnas olika möjligheter som alla ska känna till. Många människor föredrar starkt att äta på vanliga restauranger där ”vanligt liv pågår” framför t ex särskilda restauranger för seniorer. Det är dock svårt för personer med små ekonomiska marginaler. 3.6 Ett levande samhälle och äldrevänliga städer Att vara mån om levande stadskärnor är bra politik för äldre. Att kunna göra vardags ­ ärenden nära, gå till ”posten”, banken eller apoteket, handla mat eller gå på café eller till frisören har en mängd folkhälsovinster. Om butiker slår igen och istället flyttar till större köpcentrum dit den som inte har körkort inte kan ta sig, så är det en stor förlust. Det handlar också om att människor i mindre utsträckning träffas och lär känna varandra. För den som lever själv kan samtalet för dagen vara den expedit man träffar. Det gäller att vi inte i den digitala ivern bygger bort möten mellan människor och går mot ett personlöst samhälle. Det anser vi är en hållning som behöver bevakas i skilda samman ­ hang. 3.7 En tillgänglig kollektivtrafik Ett Sverigekort – billigare kollektivresor i hela landet Att kunna resa enkelt och utan att behöva oroa sig för hur det fungerar är en viktig del av både det praktiska och det sociala livet. Att kunna hälsa på släkt och vänner, röra på sig och se nya platser är självklart och viktigt att kunna göra så länge en har möjlighet. Det är angeläget att kunna resa klimatsmart och enkelt med begripliga system. Det ser väldigt olika ut i hela landet när det gäller taxor för seniorer. På en del ställen är det helt gratis medan andra ställen har ordinarie kostnad eller reducerad kostnad på vissa tider t ex. För att stötta alla med små marginaler vill Miljöpartiet införa ett billigt kollektivtrafikkort, ett Sverigekort, som gäller i hela landet med fritt över alla länsgränser. Priset för Sverigekortet blir 499 kr/månad för vuxna och 250 för ungdomar/studenter/pensionärer. Vi vill att staten ska stå för satsningen. Det skulle innebära en kraftig kostnadsminskning för alla som reser kollektivt i vårt land. Resande på landsbygden behöver underlättas genom mobilitetstjänster som anrops ­ styrd kollektivtrafik. Här finns stora utvecklingsmöjligheter som kan förbättra tillgäng ­ ligheten och öka friheten. Men det är då angeläget att de som behöver det verkligen anropar och inte drar sig för att göra det – en angelägenhet för regioner och kommuner att försäkra sig om. I takt med nya lösningar finns möjlighet att ta sig fram korta sträckor t ex med eldrivna hjälpmedel. Trafikregler skulle behöva förbättras för att underlätta för detta och för att det ska kännas tryggt. Färdtjänst Färdtjänst är ett viktigt alternativ för de som har problem att förflytta sig. Det kan dock ta många veckor innan den som ansöker kan få sin ansökan prövad. Det här är proble ­ matiskt och vi anser att färdtjänstlagen borde kompletteras med regler för tillfälliga resor i avvaktan på att ens ansökan prövas. Detta för att människor som verkligen är i behov av att förflytta sig och inte kan göra det på egen hand och saknar ekonomiska möjligheter att ta taxi ej ska komma i kläm. Vi anser också att det behöver finnas bättre rutiner när tillståndet går ut. Myndig ­ heten bör kunna ha en rutin att fråga om den enskildes situation och huruvida behoven kvarstår när tillståndet går ut. Det kan vara svårt för en äldre människa som kanske börjat få minnessvårigheter att se till att söka på nytt på rätt sätt och i tid. Att en sådan rutin finns bör säkerställas på lämpligt sätt. 4 Det rika livet genom ett hållbart arbetsliv Hur ens arbetssituation sett ut under livet påverkar i hög grad hur såväl den fysiska som den psykiska hälsan blir på äldre dagar. Därför är arbetsmiljöfrågor och arbetsrelaterade frågor i hög grad också en äldrefråga. Vi har kommit långt, och arbetsmiljölagen är bra, men fortfarande är efterlevnaden av våra lagar inte bra nog. Olika arbeten är olika slitsamma utan att det finns någon given koppling till lön. Därmed kan du nå pensionsåldern eller dessförinnan bli långvarigt sjuk med förslit ­ nings ­ skador som du kanske aldrig blir av med, och förutom dålig lön i yrkeslivet sakna pengar på banken och ha en mycket låg pension att vänta. Utrymme att göra något extra på ålderns höst, resa eller annat, finns ej. Att vissa företag i Sverige utnyttjar människor som svart arbetskraft med usla villkor, särskilt människor från andra länder som inte vet sina rättigheter, är helt oaccep ­ tabelt. Det skadar både här och nu och på sikt för de människor som berörs. Vi behöver fungerande system som ser till att ingen utnyttjas på svensk arbetsmarknad. 4.1 Ge människor mer makt över sin tid Miljöpartiet anser övergripande att arbetstiden behöver vara mer flexibel för människors olika behov och livsfaser. Rätt till deltid behöver bli lika självklart som rätt till heltid. Människor ska ha mer makt över sin tid och vi vill genomföra reformer som sänker normalarbetstiden och ökar människors möjligheter att påverka sin arbetstid och sina arbetsvillkor. Det har stor betydelse både under arbetslivet och för din hälsa på äldre dagar. 4.2 Förbättringar före pensioneringen I olika partsöverenskommelser finns ofta möjligheten att gå ner i tid åren innan pension, med en fördelaktig lösning. Bland annat genom att full pensionsinbetalning ändå görs och eventuellt även lön som motsvarar en högre procentsats än vad en i själva verket jobbar. Sådana bättre villkor gör det möjligt för den enskilde att orka lite längre än vad hen annars skulle ha orkat. Och för arbetsplatsen blir det möjligt att behålla en kompe ­ tent medarbetare under längre tid. Vi anser att sådana möjliga lösningar behöver gälla mer generellt. Vi välkomnar den ändring som nyligen införts i sjukförsäkringen och som innebär att bedömningen om fortsatt sjukersättning de fem sista åren innan pensionsåldern ska göras i förhållande till den typ av arbete som en person haft, inte andra så kallat normalt förekommande arbeten. Det var en viktig förbättring av systemet och för de personer som berörs. 4.3 Höj gränsen för hur länge man har rätt att arbeta I dagsläget har en människa rätt, om den vill, att arbeta kvar i sin anställning fram till 68 år, och om några år höjs det till 69. Vi anser att den rätten behöver finnas längre upp i åren. Arbete är för många en viktig friskfaktor och vi anser inte att vi som samhälle kan tacka nej till människor som vill fortsätta att bidra genom arbete. 4.4 Återhämtningsbonus – ett verktyg för en mer hållbar arbetssituation i förändring Återhämtningsbonusen inrättades 2021, en satsning som Miljöpartiet drivit igenom. Det är medel hos Socialstyrelsen som finns att söka för arbetsgrupper inom äldreomsorgen och vården som vill pröva att utveckla nya arbetssätt för förbättrad arbetsmiljö. Det kan inkludera arbetstidsmodeller. Syftet är att ta till vara personalgruppers egna utvecklings ­ idéer och ge dem möjlighet att pröva dessa. När personal mår väl, med god arbetsmiljö, gynnas hela verksamheten och för dem den är till. Från och med 2022 avsattes 1 miljard kronor årligen. Till detta tillkom 2023 ytterligare 300 miljoner kronor för att minska eller ta bort delade turer, vilket också var värdefullt. Återhämtningsbonusen har inneburit viktiga förändringsprocesser över hela landet. Ett exempel är Mörbylånga ­ modellen där man mycket effektivt prövat nya arbetstidsmodeller med oerhört gott resultat. Ansvariga uttrycker att det aldrig hade kunnat göras utan dessa medel. De äldre som tar emot deras tjänster är väldigt nöjda. Miljöpartiet anser det särskilt viktigt att modellen erbjuder förslag inifrån arbetsgrupper och ej med ett ovanifrånperspektiv. Dessvärre har regeringen aviserat att de tar bort återhämtningsbonusen från och med 2024. Det är bedrövligt. Forskning pågår och det hade varit angeläget att kunna få ta del av resultaten och utveckla, inte avveckla. 5 Det rika livet genom att bo bra En bra bostad är utgångspunkt för ett fritt liv. En bra bostad ska vara anpassad efter ens sociala situation, ekonomi och hälsa. Att flytta eller inte är en stor fråga för många äldre. Att kunna bo kvar hemma är viktigt för många, och stödinsatser behövs för att det ska vara möjligt. Bra och fungerande hemtjänst samt fixartjänster är några exempel. Men lika viktigt är att den som känner att den behöver flytta till annat boende ska kunna göra det. Ensamheten bland äldre är ett stort problem och möjligheterna till ett aktivt liv kan bli bättre i en bostad som är utformad efter ens behov. Att flytta in på gemensam ­ hetsboende kan även ge bättre livskvalitet och ny energi med nya kontakter och aktiviteter. 5.1 Bra stöd för att kunna bo kvar hemma så länge en vill Miljöpartiet har i regeringen sett till att det finns ett utökat investeringsstöd som möjlig ­ gör påbyggnad av flerfamiljshus. Det innefattar att det blir hiss till den påbyggda våningen och då samtidigt hiss i hus där hiss inte finns. Detta är väldigt betydelsefullt för äldre där funktionsförmågan blir sämre. Det kan göra det möjligt att bo kvar i lägenheten längre än vad som annars varit fallet. Miljöpartiet vill säkerställa att dessa stöd finns kvar. Vi anser även att fler hus behöver tillgänglighetsanpassas genom att få hiss. Hisstödets tillräcklighet behöver ses över. Även möjligheten för hyresgäster att få tillgänglighetsanpassningar i lägenheten bör ses över, liksom ramper i trapphus. Förutom en välfungerande hemtjänst är det angeläget att få god tillgång till digitala och andra hjälpmedel som kan underlätta och öka självständigheten i vardagen. 5.2 Fler mellanboendeformer och kollektivboenden När allt större andel av vår befolkning utgörs av äldre är det rimligt att mer av nyproduktionen av bostäder riktas till denna grupp. Det finns också förmåga och kraft hos denna grupp som kan tillvaratas för att få fram bostäder utformade efter individens drömmar, önskemål och behov. Det finns stora fördelar med att hitta sätt att fånga upp detta bättre än vad som görs idag. Rätt att flytta till mellanboende Den som vill flytta till annat boende ska ha möjlighet att göra det. Och det är helt centralt att så kallade mellanboenden finns i tillräcklig omfattning för att det ska vara möjligt. De särskilda boendena är till för de som har fått biståndsbedömningen att behov av den höga nivån på vård och omsorg finns. Det måste kunna finnas steg på vägen som tar vara på det aktiva livets möjligheter och förstärker det. Alla vill inte detta, men vi vill att alla ska veta att möjligheten finns. Regeringen har i en proposition 2018 särskilt tryckt på att mellanboenden som biståndsbedömd insats ska kunna finnas, men det har inte hänt lika mycket som förväntats. Miljöpartiets målsättning är att alla äldre över 85 ska bli erbjudna möjligheten till en lägenhet i mellanboende. Det ska finnas att tillgå i alla kommuner – en möjlighet att bo tillsammans med andra, där det finns service att tillgå på plats, gärna också möjlighet att äta tillsammans med andra. Det kan givetvis se olika ut, men det måste finnas möjlighet – inte bara i bostads ­ rätts ­ form, vilket ofta är fallet när det gäller seniorboenden, utan också hyreslägenheter i denna typ av boenden. Väldigt angeläget är att äldre personer som lever i hemlöshet också får erbjudanden om mellanboende. Det krävs uppsökande insatser för att säkerställa det. Mellanboenden behöver finnas att tillgå i alla kommuner. Kollektivhus Det finns ett stort intresse av att utforma och bygga bostäder gemensamt med andra och med olika grad av gemenskap. Trots att det ofta i kommuner kan finnas en positiv attityd till kooperativa hyresrätter och kollektivhus byggs det alltför lite. Vi vill se någon form av stimulans för att denna typ av boende utvecklas. Regeringen har sedan tidigare infört stöd för byggemenskaper, som är en modell eller organisationsform för planering och genomförande av ett byggprojekt där det är de som ska bo i huset som själva äger och driver projekt, utifrån en idé om hur och var de önskar att bo. Byggemenskaper ger möjlighet till bostäder som passar olika typer av hushåll, men då formen kräver kapital är den begränsande för resurssvaga grupper, däribland ofta kvinnor. Byggemenskaper kan bli kollektivhus, men kollektivhus kräver inte byggemenskaper utan kan bygga på olika upplåtelseformer som bostadsrätt, hyres ­ rätt eller kooperativ hyresrätt. Vi vill att fler ska ha möjlighet att starta kollektivhus och utreda hur detta kan underlättas. Det är viktigt att fortsätta uppmuntra olika typer av boendeformer som är mer anpassade till äldres behov, och underlätta uppförandet av dessa. En del vill bo i gemen ­ skap med generationslikar, och andra äldre bor gärna med yngre eller i flergenerationsboenden. Det kan vara ett sätt att hålla sig pigg längre. Utöver de sociala kontakter som erbjuds ingår ofta möjligheten att laga mat tillsammans till exempel. Det ställer krav på aktivitet och många håller sig därmed mer aktiva längre upp i åren. Vi anser också att det bör underlättas för mindre gemensamma kollektiva boende ­ former. Det bör bli enklare att omvandla större villor/gårdar till gemensamhetsboenden, vilket kan ha stora fördelar för de som vill bo i lantlig miljö. Vi vill därför införa statliga egnahemslån som möjliggör nybyggnation eller renovering av övergivna hus som skapar nya åretruntbostäder. Det finns många platser runt om i vårt land där banken ofta säger nej till lån för att bygga eller köpa hus, ofta små orter där befolkningen sakta försvinner. Vi anser att fler bör ges möjlighet att starta och driva seniorboenden med kooperativa hyresrätter. Vi vill se styrmedel som kan stödja en sådan utveckling, där egnahemslån kan vara en bland flera möjligheter. Ekonomiska hinder för flytt Ett ofta beskrivet problem är att äldre kan bo i hus där månadskostnaden kan vara liten och att det helt enkelt känns för dyrt att flytta. Att månadskostnaden t ex i ett senior ­ boende är mycket hög. Ett annat problem är när personer med låg pension vill flytta till en hyresrätt men blir nekade för att pensionen anses för liten. Detta även om den enskilde kan ha ett sparkapital som hon – ofta är det en hon med dålig pension – har tänkt ta av. Men sparkapital accepteras oftast inte av bostadsbolagen. Det spelar ingen roll om personen är helt prickfri och alltid skött inbetalningar under hela livet. Misstron mot personer som har sparkapital – att de inte skulle klara av att ta ansvar för hyran – är flagrant och klart diskriminerande. Inte nog med att ha en extremt låg pension, att också bli miss ­ trodd i fråga om att kunna använda surt sparade medel till hyran blir helt klart diskriminerande. Miljöpartiet anser inte att en person ska kunna nekas att hyra en lägenhet med hänvisning till särskilda inkomstkrav. Nya boendeformer Ett exempel på nytänkande och konkreta lösningar på olika problem och behov är det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem som har skapat nya boendealternativ och koncept för äldre för att motverka ofrivillig ensamhet och otrygghet samt bidra till social inkludering. Det kallas sällskapsboende där det i drygt hälften av lägenheterna bor seniorer (70-plus) och i övriga lägenheter bor unga vuxna 18–25 år, däribland personer som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige. Ett liknande exempel är Max 4 Lax, som bygger på delning av vissa gemensamma ytor vilket ska hålla nere priserna, samtidigt som bostäderna är senioranpassade. Det finns planer på en testbädd i Uppsala, där Uppsalahem planerar för drygt 150 lägenheter, varav 70 prövas enligt konceptet Max 4 Lax. Möten mellan generationer och kulturer där det sociala livet står i centrum – ett sätt att både mota ensamhet, möjliggöra andra typer av möten och skapa mer integration. Vi skulle vilja se mer av den formen av nytänkande. Grönytor och tillgång till djur Tillgång till en grön utemiljö är väldigt viktigt för alla boendeformer. Särskilt för äldre om rörelseförmågan minskar. Vi anser att tillgång till grön utemiljö är en fråga som därmed också behöver vara med i planeringen av äldrebostäder från början. Vid upp ­ handlingar och valfrihetssystem behöver tillgången till grön utemiljö vara en fråga som finns med i upphandlingsunderlaget. I ett allt varmare klimat är det också angeläget att skapa ”gröna paraplyer” längs gångvägar och platser med bänkar där träd skuggar. Det måste också finnas boenden där det är möjligt att ha med sig sitt husdjur. Att boenden är tillgängliga för alla, även allergiker, är helt centralt. Men det ska kunna finnas specifika ställen där det går bra att ha med sig djur. Att ha vårdhundar eller vårdkatter på boenden är också något som utvecklats mer. Det både sprider lugn och piggar upp. Vi vill se mer av detta. 5.3 Inför en rätt till flyttstöd Den som känner att den skulle vilja och behöva flytta från t ex en villa till ett anpassat boende kan känna att uppgiften är övermäktig. Det gäller i synnerhet personer som har tappat kraften, har svårt att överblicka vad som ska göras och inte har nära anhöriga som kan rycka in och hjälpa till. Det är många som tycker att det verkar alltför komplicerat, inte tror sig om att klara av det och därför helt enkelt ”blir kvar” tills det inte går längre. Därmed riskerar det i stället att bli en tid av avtagande kraft tills biståndsbedömt särskilt boende är ett faktum. Det mellanboende som kan vara en hjälp och ett stöd för att kunna hålla sig aktiv längre riskerar att inte finnas som ett reellt alternativ. Vi menar därför att äldre ska ha rätt att kunna ansöka om och erbjudas flyttstöd. Det behöver innefatta att få kunskap om och kunna besöka de boendealternativ som finns. Och om en gärna vill flytta till något av dessa måste en också kunna få stöd i att organi ­ sera en sådan flytt. Ingen ska behöva bli kvar i ett eget boende mot sin vilja för att man inte orkar eller vet hur man gör för att flytta. Det kan naturligtvis inte nog betonas att en aldrig ska bli direkt eller indirekt på ­ tvingad en flytt man själv inte vill göra. Flyttstöd ska finnas för de ålderspensionärer som behöver planera för och flytta till ett anpassat boende. En rätt till flyttstöd behöver införas i socialtjänstlagen. Det vill vi ge regeringen tillkänna. I teorin borde det vara möjligt att få bistånd till detta redan i dag för den som inte har möjlighet, men vi tror att det i praktiken är mycket få som vågar be om hjälp med detta. Det kan också vara en ovan sak för kommunen att hjälpa till med. Mycket vore vunnet med flyttstöd som en insats som tydligt kan erbjudas. Enligt socialtjänstlagen har kommunerna en skyldighet att göra sig väl förtrogna med äldre människors levnadsförhållanden i kommunen samt i sin uppsökande verk ­ samhet upplysa om socialtjänstens verksamhet inom området. Det sker dock i alltför liten omfattning i dag. Vi menar därför också att kravet i socialtjänstlagen behöver stärkas upp vad gäller kommunernas förebyggande arbete och uppsökande verksamhet till äldre. Äldre ska inte behöva bli sittande i en för stor lägenhet/hus eller i en bostad där de varken kommer ut eller kan röra sig fritt. Inom hemtjänsten träffar personal dagligen äldre som varken kan ta sig upp- eller nedför trapporna i trapphuset och då är fast i sin lägenhet. Det är inte värdigt. Genom att förebyggande hembesök görs och tjänsten möjlighet till flyttstöd finns kan ensamhet och isolering förebyggas. 5.4 Möjlighet till egeninläggning på korttidsboende När tillvaron sviktar kan det vara en stor trygghet att själv kunna påverka inläggning. Detta har man sett inom psykiatrin. Vi menar att samma tänk med fördel kan gälla för äldre och korttidsboende. Om en har varit sjuk eller under isen och tappat greppet är det inte säkert att en behöver flytta till annat boende. En korttidsvistelse kan ge en möjlighet att ”äta upp sig” och kanske träffa dietist, fysioterapeut och kurator som kan ge mer intensiv hjälp under en kort tid och hjälpa till att se över vilka insatser man har hemma eller skulle behöva. Om äldre själva kan säga till att de behöver en sådan kortare period, en boost, och vet om att de har denna möjlighet är mycket vunnet. Vi anser att detta ska kunna ske även utan biståndsbedömning som en egeninläggning utifrån den enskildes behov. Vi anser att frågan behöver utredas. Självklart vill vi också att motsvarande möjlighet till gemensamma, mer intensiva insatser i team ska finnas i hemmiljö, något som ofta görs i samband med hemkomst från sjukhusinläggning t ex. Det bör också kunna göras när behov finns. 6 Ett rikare liv genom att enkelt få stöd och insatser vid behov och veta vart man kan vända sig 6.1 Hemtjänst utan behovsprövning Miljöpartiet har i regeringsställning bidragit till förändringen av socialtjänstlagen så att socialtjänsten numera får erbjuda hemtjänst till äldre utan behovsprövning. Den nya regeln är en möjlighet som kommuner kan besluta sig för att införa, men det är i dags ­ läget inget krav. Vi skulle vilja förstärka detta så att det blir en generell rättighet för äldre i hela landet. Det är ett synsätt som innebär att vi utgår från att den äldre själv kan bedöma sitt behov och inte ska behöva få sina behov bedömda av en biståndsbedömare. Ibland pratar man om ett salutogent förhållningssätt, det vill säga något som främjar hälsa. Det menar vi att stöd utan individuell behovsprövning i högsta grad kan utgöra. Redan i dag ställer lagen krav som ska vara uppfyllda för att hemtjänst utan behovs ­ prövning ska vara möjlig. Att den enskilde ska veta i vilken utsträckning det går att påverka insatsen, hur den följs upp och hur hen kan söka om biståndsbedömda insatser. Det är självklart även fortsatt viktigt, men för att enkelt kunna få hjälp vid behov och för att äldre ska känna sig mindre i underläge vill vi att det blir generellt möjligt överallt att få hemtjänst utan behovsprövning. 6.2 Veta vart man ska vända sig Det måste vara enkelt att få stöd. Kommuner behöver erbjuda enkla ingångar. Utöver digital information behöver det finnas ett telefonnummer att ringa, där en kan få personlig hjälp och information utan långa väntetider eller platser dit man kan gå och få information. Alla äldre ska veta vart man ska vända sig när hjälpen och stödet inte fungerar som det ska. Funktionen personligt ombud som finns för personer med psykisk problematik har inneburit mycket bra stöd i att få de insatser man behöver bl.a. Vi tycker att det finns goda skäl att se över om personligt ombud eller motsvarande skulle kunna finnas även för äldre i behov . 6.3 Ett nytt stöd vid missförhållanden Den som upplever missförhållanden ska kunna få hjälp att ta dessa vidare. En ska inte behöva göra det själv. Att vara beroende av insatser gör en sårbar och i underläge. Patientnämnderna har funktionen att ta emot synpunkter och klagomål på hälso- och sjukvård och allmän omvårdnad. Det är dock alltför sällan äldre eller anhöriga hör av sig dit. Ett skäl kan vara den känsla av underläge och beroendesituation som många upplever. Det är därför viktigt att se över hur systemet fungerar idag, vilken typ av missförhållanden som inte täcks av patientnämndernas arbete och hur de bättre ska kunna fånga in de synpunkter och missförhållanden som äldre upplever i vård och omsorg och även insatser inom till exempel hemtjänst. Ett sätt kan vara att skapa någon typ av hjälpfunktion som kan vara en mellanlänk när det gäller missförhållanden som den enskilde enkelt kan vända sig till och som kan ta frågan vidare. Möjligheten att göra det anonymt bör också ses över. Med ett system som bättre fångar upp missförhållanden och ser till att de åtgärdas skulle göra att samhället snabbare kan åtgärda sådant som i andra fall riskerar att leda till anmäl ­ ningar i ett senare skede. Lex Sarah har inneburit mycket, men den enskilde som känner sig för osäker på om hen vågar larma har inte mycket hjälp av den eftersom det är de anställda som gör en lex Sarah-anmälan. 6.4 Val inom valfriheten Miljöpartiet tycker att det är bra att äldre kan göra val i frågor som rör vård, omsorg och utförande av tjänster. Vi menar dock att det inte bara är viktigt att ha flera företag eller utförare att välja mellan utan även att valet är reellt och meningsfullt för den äldre. Meningsfulla val är till exempel att få hjälp att laga maten hemma eller att ha samma person som kommer flertalet morgnar i veckan. Kommunen bör kunna ha den servicen att utifrån det antal kriterier som den äldre vill ha göra förfrågningar hos de olika utförarna och presentera vilka som har det som den enskilde efterfrågar. Att enbart lämna den enskilde till en uppsjö av utförare, som fallet är i många storstäder, är ett orimligt sätt att erbjuda valfrihet på. Vi vill därför att den äldre ska kunna få hjälp av kommunen med förfrågningar för att kunna välja utifrån det individuella behovet. Det vill vi ge regeringen tillkänna. 7 Det rikare livet med pengar över 7.1 Bättre grundtrygghet i pensionen Pensionerna måste höjas. Alla ska kunna leva på sin pension. Pensionen är både en jämställdhets- och en frihetsfråga och då behövs förändringar. Vi har långt ifrån jäm ­ ställda pensioner i dag. Det är oerhört problematiskt att så många, i synnerhet kvinnor, har så låg pension. En hel del har möjlighet att få bostadstillägg men söker inte. Det är förmodligen delvis en informationsfråga, men hur mycket myndigheten än tycks infor ­ mera kvarstår faktum att många inte söker. Att det av en del felaktigt uppfattas som ett bidrag, att man inte vill ligga till last eller att det inte känns bra har uppmärksammats som skäl. Eller kanske att det verkar för krångligt. Trots att för få ansöker har myndig ­ heten kontinuerliga problem med att klara av hanteringen av alla ansökningar; tiden för handläggning har legat på sex månader för inte så länge sedan. Miljöpartiet vill att vi åter ska få en situation där pensionen är en trygghet för alla människor. Vi ifrågasätter idén om att människor som jobbat hela livet med höga löner med självklarhet även ska premieras efter pensionen, medan de som slitit hårt, kanske varit sjuka i perioder och fått låg lön efter pensionen, fortsatt ska ha det tufft. Vi menar att det behövs förändringar för att förbättra nuvarande system. Skatterna slår väldigt olika och många gånger orättvist på just pensionerna och skulle behöva ses över. Målet måste vara att nå en ökad jämlikhet för äldre i hela landet med målet att man ska kunna leva på sin pension. 7.2 Information till den enskilde i dagens system Till dess att systemet har ändrats anser vi att informationen behöver bli betydligt bättre. Idag går det knappt att få hjälp med beräkningar av hur den framtida pensionen kommer se ut, om yrkeslivet har innehållit många olika faser. Det är inte rimligt för den som vill planera för sin pension. 7.3 Hög hyresnivå i specialboenden Ett särskilt problem är också att kostnaden i de särskilda boendena ofta är påtagligt hög. Teoretiskt sett kan hyresnämnden pröva en fråga om rimligheten, men det är mycket sällan en person orkar driva detta. Det vore angeläget att se över möjligheten att utforma ett system för rimliga hyror i specialboenden. 7.4 Kontantfrågan Att inte kunna få tillgång till kontanter är ett problem på många sätt. När bank efter bank stängde ner sin kontanthantering drabbade det många, inte minst äldre som fortfarande ville göra sina bankärenden på plats och kunna sätta in och ta ut pengar. En del för att de saknar kort, smartphone och datorer eller inte vill eller anser sig kunna använda dessa. Per Bolund lade i sin roll som finansmarknadsminister fram ett förslag som fick riksdagens stöd om att det ska finnas krav på bankerna att tillgängliggöra kontanter. Enligt beslutet ska ingen människa ha längre än 25 km för att kunna få tillgång till kontanter. Detta är angeläget. Det finns dock en rad andra sammanhang där människor kan bli utestängda om eller när kontanthanteringen försvinner. Redan nu accepteras endast kort eller digital hantering på många ställen: affärer, caféer, biografer, teatrar, parkerings ­ automater, offentliga toaletter, bussar – listan kan göras lång. Pensionärsorganisationerna har länge lyft problematiken. Det finns många äldre som inte har några problem med omställning, medan andra har det och känner sig alltmer uteslutna ur samhället. Vi anser att möjligheten att betala med olika betalmedel bör ses som en rättighet. Regeringen bör hitta en lösning på problematiken. Att helt gå över till digital hantering har dessutom en sårbarhetsproblematik som visat sig i flera sammanhang. Även det kan vara ett bidragande skäl till att hitta lösningar som passar alla. Ulrika Westerlund (MP) Annika Hirvonen (MP) Janine Alm Ericson (MP) Amanda Lind (MP) === HC023055: Främjande av hälsa – förebyggande av sjukdom och ohälsa === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023055 Motion till riksdagen 2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) Främjande av hälsa – förebyggande av sjukdom och ohälsa Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konceptet ”one health” och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en jämställd hälsa och jämlika levnadsvillkor i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillräckliga och relevanta hälsodata och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en folkhälsolag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en samlad strategi för fysisk aktivitet och mot stillasittande och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt kompetenscentrum och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med förslag i utredningen Varje rörelse räknas – hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet? (SOU 2023:29) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Boverket i uppdrag att inkludera planering för idrottsanläggningar och idrottsmiljöer i sina vägledningar till kommunerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ordet idrott behöver läggas till i uppräkningen i 2 kap. 7 § 4 plan- och bygglagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriterierna till Riksidrottsförbundets stadsstödspott behöver ändras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett friluftspolitiskt program och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge länsstyrelserna ett särskilt uppdrag om att sprida information och stimulera regioner och kommuner att satsa på naturaktivitet på recept och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Socialstyrelsen att se över hur friluftsliv inom vård och omsorg kan nyttjas i högre utsträckning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag för att sprida ”Häng med oss ut – friluftsliv för psykisk hälsa” till flera kommuner och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en handlingsplan för skydd av tätortsnära natur i samverkan med kommunerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgängliggöra naturreservat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att personer som har färdtjänst ska kunna ha ett naturreservat som destination och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stadsmiljöavtalen spelar en viktig roll och behöver bibehållas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fysisk aktivitet på recept inom högkostnadsskyddet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka takten i att genomföra EU:s kemikaliedirektiv och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska risken för allergier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa med vård och omsorg som ett första fokusområde och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa arbetsmiljölagstiftningen och en ny möjlighet till vite och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en garanti i elevhälsan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om undervisning i egenvård, psykisk hälsa och rörelsens betydelse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mobbning i skolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om händelseanalyser vid suicidförsök och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det civila samhället som ett viktigt komplement i det suicidförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att boendefrågan och möjligheten att bo tillsammans med andra behöver finnas med i strategin för ofrivillig ensamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att nya kollektiva boendeformer som passar olika ändamål kan bildas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformen personligt ombud behöver stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personligt ombud bör bli en obligatorisk funktion som kommuner ska erbjuda och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ej få ett personligt ombud behöver bli möjligt att överklaga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda rollen och funktionen personligt ombud i syfte att förbättra tillgången samt inkludera fler grupper och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en myndighet, förslagsvis Socialstyrelsen, bör få i uppdrag att följa reformen personliga ombud fördjupat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konstruktionen för finansiering bör ändras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att funktionen ”att identifiera och rapportera systembrister” fungerar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målgruppen för personliga ombud bör utvidgas till att omfatta unga från 16 år och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om initiativrätt för enskilda och deras anhöriga för SIP, samordnad individuell plan, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med förslag som lagts av Samsjuklighetsutredningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om kränkande särbehandling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behovet av en ombudsman mot kränkande särbehandling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett förebyggande lyft i hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättningssystemen behöver ses över för att styrningen av hälso- och sjukvården ska gynna långsiktig hälsa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återuppta och förstärka återhämtningsbonusen i justerad form och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med Socialstyrelsens förslag om samordnande och stödjande uppdrag kring rehabilitering, habilitering och hjälpmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd med användbarhet av hjälpmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regionerna bör ha ansvar för att förskriva hjälpmedel som används i vardagslivet, inklusive i syfte att få en aktiv och önskad fritid, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dialog med SKR för ett mer jämlikt förhållningssätt till hjälpmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förslag om en helhetlig hjälpmedelslag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat tryck i frågan om fast vårdkontakt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anhöriga måste ha rätt att ställa krav på att en person ska få fast vårdkontakt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omhänderta slutsatser om patientlagen som gjorts av Vårdanalys i rapporten En lag som kräver omtag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den hälsofrämjande potentialen i patientlagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell patientombudsman och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rehabiliteringskoordinatorer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav på funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i hälso- och sjukvårdslagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydliga riktlinjer för läkare att i lämpliga fall byta ut läkemedel som är bättre för miljön och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet med generika behöver förändras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör gå vidare och överväga förslag som lyfts i Naturvårdsverkets och Läkemedelverkets uppföljning av miljömålet Läkemedel och miljö för receptfria läkemedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillägg i § 6.2 lagen om handel med vissa receptfria läkemedel enligt vad som föreslås av den s.k. Treklöverutredningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla ett liknande system som det brittiska Pharmacy first och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över yrkesrollen som farmaceut och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur det kan bli möjligt för farmaceuter att ordinera och utföra vaccinationer på apotek och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om ett särskilt farmaceutsortiment och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en fungerande biverkningsrapportering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för att förebygga skada och ohälsa och främja tillit gå vidare med förslag som lades av KAM-utredningen 2019 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontroll av sjukvårdspersonal med indragen legitimation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att förändringar som sammantaget förbättrar livsvillkor och förutsättningar för självständigt liv och hälsa genomförs och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioriterat gå vidare med tillkännagivanden som gjorts om ledsagning i särskild lag och en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inte ska gå vidare med förslagen i En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det av Folkhälsomyndigheten föreslagna begreppet matmiljö som angreppssätt bör fångas upp i fortsatta analyser och förslag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vidare förslagen i Livsmedelsverkets och Folkhälsomyndighetens gemensamma rapport En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en strategi för arbetet med förslagen i rapporten En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion behöver tas fram och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket om att ta fram förslag på samordningsfunktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma ett paket med styrmedel för att gynna och erbjuda konsumtion av mat som är bra för hälsan, med låg påverkan på klimat och miljö, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en producentavgift på sötade drycker kan införas i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta utreda vilka styrmedel som är verksamma för att minska mängden socker i mat och återkomma med förslag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsatt socker i produkter behöver synliggöras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur drivkrafter kan utvecklas för restauranger att erbjuda mat med ”one health” som utgångspunkt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om styrmedel för ekologisk produktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra ekomålet inom offentlig upphandling av livsmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort momsen på grönsaker, frukt och grönt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Livsmedelsverket bör få ett uppdrag att bistå och leda det fortsatta arbetet om minskat saltintag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta upp mål för saltreduktion och uppdra åt Livsmedelsverket att stödja dagligvaruhandeln att uppnå dessa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en märkning av saltnivå i restaurangmat kan införas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en antibiotikaskatt på importerat kött och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att stödja utvecklingen om krav på regelverk för mat i alla offentligfinansierade verksamheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om problematik med undernäring hos äldre och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett samlat vaccinationsprogram för att förenkla för alla som tillhör målgruppen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om TBE-vaccination och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av HPV-vaccination och behovet av ”catch up”-vaccinationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vaccination mot vattkoppor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att screening ej är diskriminerande och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genetisk testning och screening för att tidigt identifiera kvinnor med förhöjd risk för bröst- och äggstockscancer behöver utredas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gruppverksamhet för barn och unga till föräldrar med missbruksproblematik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om initiativ för att uppmärksamma och förebygga alkoholskador hos nyfödda och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda varningstexter på alkoholförpackningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i högre grad införa åtgärder i enlighet med tobakskonventionen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda folkhälsopolitiken från tobaksindustrins inflytande genom att ta fram riktlinjer utifrån artikel 5.3 i tobakskonventionen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att artikel 5.3 i tobakskonventionen efterlevs och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett exponeringsförbud för tobaks- och nikotinprodukter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om neutrala paket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur lagstiftningen kan skärpas så att barn och unga, men också vuxna, ska slippa utsättas för reklam och marknadsföring av tobak och nikotinprodukter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattenivån på nikotinhaltiga produkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nikotinfri skoltid och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nikotinfri idrott och fritid och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett barn- och ungdomsanpassat avvänjningsstöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att en reglering angående lustgas snarast kommer på plats och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hållbar struktur för stödgrupper och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Folkhälsomyndigheten att undersöka hur barn och unga påverkas av föräldrars och andra nära vuxnas spelproblem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Folkhälsomyndigheten att ta fram material till skolor som vill arbeta med preventiva insatser i fråga om spel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur utbildning i behandling av spelberoende för personal inom psykiatri och beroendevård kan säkerställas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunernas budget- och skuldrådgivning och Kronofogdemyndighetens möjliga roll i att kunna informera och utbilda om ekonomiska risker med spel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Spelinspektionens roll och hur den kan stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskningsområdet kopplat till spelfrågor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lagändring så att det blir möjligt att pröva och samtidigt låta beforska brukarrum och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en modell i Sverige som motsvarar den danska modellen ”socialt frikort” och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över frågan om ett nationellt kompetenscentrum för ANDTS-frågor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) om effekten av behandlingshem och tillkännager detta för regeringen. 1 Inledning Frågor som rör hälsa, vård och vikten av nära och tillgänglig vård på ett människo ­ vänligt sätt har alltid varit en mycket viktig del av Miljöpartiets politik. Den gröna samhällsanalysen bygger på en helhetssyn – allt hänger ihop och är beroende av varandra. Vi skulle vilja se ett paradigmskifte där detta görs mer tydligt. Begreppet ”one health” som myntats av WHO är en sådan ansats som vi välkomnar och hoppas kommer göra skillnad framöver. Sjukdom och ohälsa kommer vi förmodligen alltid få leva med, men det är inte något statiskt tillstånd. En hel del av vår hälsa och minskad risk för ohälsa är möjlig att på ­ verka. Det innebär att vi behöver börja göra nya saker och vi måste sluta att göra en del saker som vi gör. Allt vi gör i samhället förstärker eller försvagar direkt eller indirekt människors hälsa. På vissa områden är det väldigt tydligt. I en SNS-rapport [1] nyligen, ”Preventionens betydelse för finansieringen av framtidens vård och omsorg”, pekas t ex på att de kostnader som kan förknippas med rökning, övervikt och fetma, otillräcklig fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion varje år uppgår till mellan 40 och 55 miljarder kronor. Förutom samhällskostnaden och det tryck det skapar på vården drabbas individer och anhöriga. Men det finns även andra områden med mer långsiktiga och subtila sätt att inverka på vår hälsa, t ex hur socialförsäkringssystemet är konstruerat, sjukvårdens möjlighet till kontinuitet och tid i mötet med personer, tillgången till rehabilitering, minskade utsläpp av partiklar m m. Givetvis också barns generella uppväxtvillkor, en bra skolgång och fungerande stödsystem till föräldrar som räknas upp. Tillgången till bra mat har stor betydelse. Det finns sammantaget all anledning att skapa bättre förutsättningar för hälsa och göra den jämlik. Det är den inte idag. En förutsättning är också att minoriteters och särskilt utsatta gruppers behov ges särskilda åtgärder för jämlika villkor. Att göra insatser som kan förebygga sjukdom och ohälsa är samhällsekonomiskt klokt, vinster finns på alla områden. Och det är oklokt att göra det motsatta. Här lyfter vi ett antal förslag som vi menar skulle göra skillnad. 2 Låt begreppet ”one health” få genomslag Begreppet ”one health” är inte nytt men har fått större genomslag på senare tid. WHO beskriver 2017 ”one health is an integrated, unifying approach to balance and optimize the health of people, animals and the environment”. De lyfter också den särskilda vikten av att förebygga, förutsäga, upptäcka och agera på globala hot som covid 19. Olika organ har utvecklat begreppet ytterligare, t ex The One Health High-Level Expert Panel (OHHLEP), FN-organ och WHO i samarbete [2] . I EU är definitionen [3] en ”integrated, unifying approach that aims to sustainably balance and optimize the health of people, animals, and ecosystems”. Det här stämmer väl överens med grön ideologi där denna typ av helhetssyn är grunden, hur allt hänger ihop och avgörande för en hållbar planet. Vi välkomnar den utveckling som nu är på gång. Inom Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kan man till exempel se en stor bredd på den forskning som pågår. Vi anser att ”one health”-konceptet bör integreras i all relevant lagstiftning. 3 Vikten av en jämställd hälsa och jämlika levnadsvillkor i hela landet Även om folkhälsan som helhet i landet är förhållandevis god så är skillnaderna markanta. Det gäller socioekonomiska förhållanden inte minst, men skillnaderna syns och är märkbara när de på olika sätt bryts ned. Det är oerhört angeläget att göra det. Förutom breda bra förutsättningar krävs även riktade satsningar för att nå personer i socioekonomiskt utsatta grupper med hälsoinformation och verktyg för att stärka deras förmåga att förstå och använda sådan information för att bibehålla, främja eller förbättra den egna hälsan. Att effektiva metoder finns visar erfarenheterna från covidvaccina ­ tionerna inte minst. Regeringen bör, med utgångspunkt i olika gruppers skilda hälsokompetens, se över behovet av ändringar i folkhälsopolitiken i syfte att utjämna sociala hälsoskillnader. Regeringen bör också säkerställa att tillräckliga och relevanta hälsodata tas fram för att säkra en sådan utveckling. 4 Inför en folkhälsolag Sverige har ett folkhälsopolitiskt ramverk som består av ett övergripande, nationellt folkhälsopolitiskt mål och åtta målområden. Det övergripande målet för folkhälso ­ politiken är ”att folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”. Ramverket är bra och fyller en viktig funktion, men vi anser att mer krävs. Miljöpartiet anser att Sverige, likt övriga länder i Norden, behöver en folkhälsolag, ett regelverk som tydligare än i dag klargör hur ansvaret för folkhälsoarbetet ser ut på lokal, regional och statlig nivå. Ju klarare det är för politiker, tjänstemän och invånare, desto mer sannolikt att folkhälsoperspektivet och folkhälsoarbetet kommer lyftas fram mer och få större genomslag. Kommissionen för jämlik hälsa föreslog redan 2017 en utredning för att se över om existerande ansvarsområden är tillräckliga eller om en folkhälsolag bättre kan bidra till målet om en god och jämlik hälsa. Behovet av en sådan utredning lyfts på nytt i slutbetänkandet av Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet (2023:29). Det är dags att något händer i frågan. Vi anser att ”one health”-perspektivet ska vara en självklar utgångspunkt i en sådan lag. Det är kontraproduktivt med insatser som kan fungera här och nu för bättre hälsa, men som samtidigt drar undan förutsättningarna för bättre hälsa för andra någon annanstans. Eller som raderar våra förutsättningar för hälsa på sikt. När det finns lagkrav på ett arbete lokalt och regionalt kommer det leda till det viktiga arbetet med att bryta ner lokala siffror på hälsa och ohälsa och rikta insatser där det behövs. 5 Öka rörelsen i samhället 5.1 Fånga upp förslag från ”Varje rörelse räknas” I juni 2023 presenterade den statliga utredningen Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet sitt slutbetänkande ”Varje rörelse räknas – hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet?” (SOU 2023:29). Utredningen tillsattes under Miljöpartiets tid i regeringen och i direktiven fanns flera syften. Dels ett utåtriktat arbete för att sprida kunskap om de positiva effekter som fysisk aktivitet bidrar till, dels mobilisera och engagera relevanta aktörer i samhället. Framgångsfaktorer och exempel på metoder som främjar fysisk aktivitet skulle spridas. Befintliga processer och strukturer tas tillvara, utvecklas och stärkas. Arbetet syftade till att bidra till en samhällelig kraftsamling för att främja fysisk aktivitet och förebygga fysisk inaktivitet i befolkningen. Utredningen har lagt både strukturförslag och ett stort antal förslag inom olika områden som behöver fångas upp. Övergripande handlar det om att skapa ett samhälle som främjar fysisk aktivitet och vardagsrörelse. På strukturell nivå föreslås bland annat att regeringen ska ta fram en strategi för fysisk aktivitet och mot stillasittande och att ett kompetenscentrum ska inrättas. Vi instämmer i behovet. Det finns också ett stort antal förslag inom olika områden som både kan brytas ut och fångas upp i en strategi. De anger också bland annat att det behöver sammanställas samhällsekonomiska be ­ räkningar av kostnader för bristande fysisk aktivitet och potentiella besparingar och vinster av ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Det kan i sig på olika nivåer göra att mer kommer förändras. Miljöpartiet anser att det är mycket angeläget att regeringen går vidare och tar fram en samlad strategi för fysisk aktivitet och mot stillasittande, men även återkommer med ett förslag om nationellt kompetenscentrum. Vi anser även i övrigt att regeringen behöver gå vidare med utredningens strukturella förslag och förslag inom olika fokusområden. 5.2 Samhällsplaneringen behöver i större utsträckning ta hänsyn till och inkludera miljöer för idrott och rörelse Idag innehåller inte plan- och bygglagen något krav på ytor för idrott och rörelse när nya områden planläggs och byggs. Det medför en hög risk att idrottsmiljöer inte byggs ut i tillräcklig takt, eller rent av försvinner, när områden förtätas. I 2 kap. 7 § plan- och bygglagen (PBL) står att det vid planläggning ska tas hänsyn till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. Men i Boverkets vägledningar till kommunerna är det inte tydligt att det med detta avses anläggningar för idrott. Det ökar risken för att idrottsanläggningar och idrottsmiljöer prioriteras ner i kommunernas planering. Även om många kommuner idag självmant tar detta ansvar är det inte acceptabelt att det inte finns en tydligare inriktning när det gäller en sådan grundläggande del som hur vi planerar för ett hållbart och hälsosamt samhälle. Anläggningar för idrott och rörelse, både spontan och organiserad, bör ses som en självklar del av samhällsplaneringen. Miljöpartiet menar att ett viktigt steg är att ge Boverket i uppdrag att inkludera plane ­ ring för idrottsanläggningar och idrottsmiljöer i sina vägledningar till kommunerna. Vi anser även i likhet med Riksidrottsförbundet att ordet idrott behöver läggas till i uppräkningen i 2 kap. 7 § punkt 4 plan- och bygglagen så att meningen lyder: Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns: 4. lämpliga platser för lek, motion, idrott och annan utevistelse . 5.3 Friluftslivets stora potential Idrott är viktigt i sig, men där finns oftast krav på tävling och prestation och det är begränsat vilka som kommer i fråga. Naturen kan komma alla till del, oavsett grundtillstånd, ålder, funktionsnedsättning. Friluftsfrämjandet tvingades under 2023 att tacka nej till över 2 000 personer som önskade bli ideella ledare inom verksamheten och det är enligt förbundet långa köer till framför allt barn- och ungdomsverksamhet. Eftersom Friluftsfrämjandet inte tävlar kan man inte ta del av statens stöd till idrott och motion. Därmed sätter dagens finansie ­ ringslösning stopp för att realisera denna folkhälsopotential. Friluftsfrämjandet anser att kriterierna för vilka som kan inkluderas i Riksidrottsförbundets stadsstödspott behöver ändras ur detta perspektiv. Miljöpartiet instämmer i det och anser att regeringen bör återkomma i frågan. Vi anser att en satsning på ledarledd rörelse utan krav på tävling för unga är angelägen. Även om tanken med det så kallade fritidskortet som regeringen inför är god menar vi att det kommer barn och unga som har behov mer direkt till del genom en annan fördelning av medel. Vi vill därför använda medlen genom att ge tillskott både till Riksidrottsförbundet och till Friluftsfrämjandet. Vi vill med detta bidra till en satsning på ledarledd rörelse utan tävling. Miljöpartiet anser att området har enormt mycket att bidra med, behöver lyftas fram mycket mer och ha möjlighet att utvecklas. Vi instämmer i Friluftsfrämjandets förslag om att ett friluftspolitiskt program behöver tas fram och anser att regeringen bör återkomma med ett sådant. Redan nu bör andra viktiga förslag som Friluftsfrämjandet driver bli av. Under förra mandatperioden stärkte Miljöpartiet i regering det statliga anslaget till friluftsorganisationerna – från 50 till 100 miljoner kronor årligen. Vi menar i enlighet med Kommittén för främjande av fysisk aktivitet att mer behövs för att den omfattande ledarledda verksamheten ska kunna nå ut till ännu fler. Vi avsätter därför fortsatt 100 miljoner till friluftsorganisationer. 5.3.1 Tillvarata friluftsliv i vård och omsorg Ett exempel på hur naturen även används konkret för personer med psykisk ohälsa är projektet ”häng med oss ut” där Friluftsfrämjandets ledare utbildar kommunanställda inom bland annat socialpsykiatrin, rättspsykiatri och LSS i att använda friluftsliv som ett verktyg inom vården. Satsningarna har enligt Friluftsfrämjandet gett mycket goda resultat och studeras av Uppsala universitet. Genom återkommande aktivitet i naturen och genom att de som deltar därefter kan bli medlemmar och fortsätta i Frilufts ­ främjandets aktiviteter ges ett ytterligare stöd framåt. Det har inneburit väldigt mycket för de som är med i projektet, ett faktum som stöds av forskning runt rörelse i naturen. Ett annat exempel på potentialen i naturaktivitet kopplat till vård är konceptet ”Naturaktivitet på recept” som utvecklats i regionen och länsstyrelsen i Västernorrland. Miljöpartiet anser att regeringen bör ge länsstyrelserna ett särskilt uppdrag om att sprida information och stimulera regioner och kommuner att satsa på Naturaktivitet på recept. Vi anser även att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att se över hur friluftsliv inom vård och omsorg kan nyttjas i högre utsträckning. Med tanke på de mycket goda resultaten i ”häng med oss ut”-projektet anser vi även att Friluftsfrämjandet bör få ett särskilt fortbildningsuppdrag som syftar till att sprida Häng med oss ut-friluftsliv för psykisk hälsa till fler kommuner och regioner. 5.3.2 Skydda och tillgängliggör friluftslivets infrastruktur Miljöpartiet anser att de statliga anslagen för skötsel av natur ska återställas till 2022 års nivå så att Naturvårdsverket och länsstyrelserna kan fortsätta att underhålla och utveckla friluftslivets infrastruktur. Vi anser också att samtliga länsstyrelser bör ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan för skydd av tätortsnära natur i samverkan med kommunerna liknande de goda exempel som finns från de tre största länsstyrelserna. Nio av tio svenskar bor i tätorter. Att göra kvalitativ vardagsnära natur tillgänglig, är en grund ­ förutsättning för att människor ska röra på sig mer. 5.3.3 Tillgängliggör naturreservaten Miljöpartiet anser även att det behöver vara möjligt att ta sig med kollektiva färdmedel till Sveriges olika naturreservat, det är en jämlikhetsfråga. Länsstyrelserna bör ta fram ett förslag på hur detta ska säkerställas och i vilken mån statsbidrag behöver bidra. Viktigt är också att säkerställa att personer som har färdtjänst ska kunna ha ett naturreservat som destination. I dagsläget kan personer bli nekade att köras dit eftersom det inte finns en faktisk adress. Regeringen bör säkerställa att det finns ett fungerande system för detta i hela landet. 5.4 Stadsmiljöavtalen spelar en viktig roll och behöver bibehållas Stadsmiljöavtal är ett stöd som kommuner och regioner kan söka via Trafikverket för att främja hållbara stadsmiljöer och ska leda till en ökad andel kollektivtrafik eller cykel ­ trafik och hållbara godstransportlösningar. Det har varit ett mycket viktigt verktyg som Miljöpartiet inrättade när vi var i regering 2015. Det handlar om klimatåtgärder som samtidigt har stora hälsoeffekter. Det innebär mer rörelse i vardagen för människor och förbättrad luftmiljö. Partiklar från trafiken beräknas bidra till flera tusen förtida dödsfall per år i Sverige. Avtalen har varit viktiga för många kommuner som kunnat förstärka området på grund av möjligheten till medfinansiering. Miljöpartiet anser att det varit ett mycket bra verktyg som ska behållas och även förstärkas. Men tvärtom har regeringen aviserat att man vill ta bort bidragen. De tänker gradvis avveckla stödet och dra in det helt 2027. Det stoppar upp det viktiga arbete som påbörjats och sätter stopp för den drivkraft som bra exempel ger för hållbarhetsarbetet. Vi anser att det är bedrövligt. Avtalen behöver fortsätta och utvecklas i stället för att avvecklas. För mer jämlika möjligheter att resa driver Miljöpartiet även förslaget om ett så kallat Sverigekort. Det ger ökade möjligheter till mobilitet vilket i sig även kan innebära mer rörelse, beroende på hur kortet används. 5.5 Fysisk aktivitet på recept inom högkostnadsskyddet Det finns forskning, bland annat från Göteborgs universitet, som visar på hur lyckat konceptet fysisk aktivitet på recept, så kallad FaR-behandling, är. Att läkaren med den auktoritet många känner i vården faktiskt ordinerar kan göra stor skillnad. Till FaR-behandling hör också att dialog sker med patienten, att aktiviteten är individuellt avpassad med skriftlig ordination och strukturerad uppföljning. Ibland är ordinationen kostnadsfri; det ser olika ut i olika regioner. Men vi anser att det ska ingå i högkostnads ­ skyddet och det bör utredas hur det ska göras på ett bra sätt. Detsamma gäller givetvis det vi nämnt i avsnitt ovan om Naturaktivitet på recept. 6 Minska risken för kemikalier som kan skada vår hälsa Skadliga kemikalier är ett av de största globala hoten för vår hälsa, men vi vet alldeles för lite om de olika ämnena och de potentiella riskerna. Att frågan måste tas på stort allvar är skälen till att FN tagit ett initiativ i motsvarighet till FN:s klimatpanel – en forskarpanel som ska samla all tillgänglig kunskap så att beslutsfattare ska få bättre underlag om miljöfarliga kemikalier och styra upp hanteringen och motverka spridning av farligt avfall. Det finns enligt inslag i Sveriges Radio [4] i frågan hundratusentals kemikalier på marknaden men i många fall saknas kunskap om deras effekter och även om effekterna av den blandning som kemikalierna innebär, kemikaliecocktailen. I många fall upptäcks effekterna på människa och miljö i efterhand. För två år sedan tog FN ett beslut om att arbeta för en säkrare hantering av kemikalier och förhindra farligt avfall. Miljöpartiet anser att det är väldigt angeläget att initiativet om en kunskapspanel blir verklighet. Men liksom klimatfrågan visat räcker inte kunskap för handling när stora intressen står på spel. Det krävs mer. Det är knappast långsökt att tro att det finns olika ännu ej upptäckta kopplingar till olika sjukdomstillstånd och vi behöver anta en försiktighetsprincip med ”one health”-perspektivet i alla sammanhang. Kemikalieområdet är ett viktigt sådant. Miljöpartiet lyfter ett flertal förslag på området i andra motioner bland annat om ämnet PFAS, och i partimotion om Hav och vatten. Miljöpartiet anser också att det finns behov av att öka takten i att genomföra EU:s kemikaliedirektiv och att regeringen bör säkerställa detta. 7 Minska risken för allergier Ett område som riskerar öka alltmer är allergier. I dagsläget har var tredje person i Sverige har någon form av allergisk sjukdom. Antalet patienter med till exempel luftburna allergier mot pollen och kvalster ökar också, och det finns all anledning att tro att det finns koppling till klimatförändringarna. De som har allergi påverkas ofta stort i sin vardag. Det ser i dagsläget väldigt olika ut vilken tillgång det finns till allergivaccin i olika delar av landet. Regeringen har fattat beslut om att ta fram en strategi och handlingsplan mot allergi, det välkomnar vi. Socialstyrelsen och Livsmedelsverket har uppdraget som ska redovisas våren 2026. Vi förutsätter att Astma- och allergiförbundet finns med i dialog i det arbetet. Vi anser också att nationella riktlinjer behöver tas fram till stöd och en mer jämlik vård i landet. 8 Minska den psykiska ohälsan Den psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem. De flesta av de som är sjukskrivna är det i dagsläget på grund av psykisk ohälsa. Och inom den kategorin är det de stress ­ relaterade tillstånden som är högst. Det samhälle vi har skapat producerar uppenbart ohälsa i väldigt hög utsträckning och det drabbar framför allt kvinnor. Det ska samtidigt sägas att det är angeläget att skilja på psykisk sjukdom och psykisk ohälsa – att av olika skäl inte må väl. Det kan ibland vara otydligt i debatten. Samhället måste givetvis se till att resurser och fokus läggs på båda perspektiven. Ingen quick fix löser den stressrelaterade ohälsan och mer måste göras på alla fronter för att förändra läget. Miljöpartiet vill se ett hållbart samhälle som varken bränner ut människor eller miljö. Mer resurser krävs till offentliga sektorer där personal går på knäna, önskar sig därifrån eller går ofrivilligt ner i deltid. 8.1 Nollvision för arbetsrelaterad ohälsa och ny möjlighet till vite Miljöpartiet vill införa en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa med vård och omsorg som ett första fokusområde. Det finns en bra arbetsmiljölag i Sverige och vi måste på allvar se till att den följs. Vi vill även skärpa arbetsmiljölagstiftningen så att Arbets ­ miljöverket ska kunna utdöma vite, inte bara om det finns fysiska brister i arbetsmiljön, utan även för brister i den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön. Även detta skulle innebära en stor förbättring för många kvinnor som i dagsläget är drabbade av ohälsa på grund av just den typen av brister. Detta har också föreslagits av Utredningen om utökade möjligheter att upprätthålla en god arbetsmiljö (SOU 2022:45) och vi vill att det blir verklighet. Motsvarande yrkande från Miljöpartiet avslogs i april i arbetsmarknadsutskottet. Utskottet menade att det är viktigt att belysa situationen från alla håll innan beslut fattas, samt att föreskrifter bör vara förutsebara, tydliga och kopplade till situationer med hög risk för att arbetstagare drabbas av ohälsa eller olycksfall. Miljöpartiet anser att synen på stressrelaterade arbetssituationer behöver förändras för att komma framåt i frågan och vi vidhåller därför det förslag som också lagts av den statliga utredningen som belyst frågan. 8.2 En skola som inte driver psykisk ohälsa och garanti i elevhälsan Elever som mår dåligt och behöver kontakt med elevhälsan ska ha denna möjlighet och det ska vara tydligt för eleverna. Det är en första linjens stöd som måste fungera. Där är det givetvis också viktigt att tidigt fånga upp elever i behov av särskilt stöd, allvarligare psykisk och social problematik och till exempel behov av att utreda eventuella neuropsykiatriska tillstånd. Miljöpartiet vill tydliggöra att alla elever ska ha tillgång till en kurator/psykolog i elevhälsan, så är det inte i dag. För att detta ska bli konkret anser vi att varje elev ska ha rätt till ett första besök med skolkurator eller motsvarande inom rimlig tid. Det behöver bli en garanti som eleverna vet om och givetvis behöver bemanningen ske på ett sådant sätt så att det är möjligt. Miljöpartiet anser att de generella bidragen till kommunerna behöver utökas för större handlingsutrymme. I dagsläget finns mycket i skolans sätt att fungera som motverkar psykisk hälsa. Det måste förändras. 8.2.1 Undervisning i egenvård, psykisk hälsa och rörelsens betydelse Att som ung människa få hjälp att sätta sig in i ämnet psykisk hälsa och hur man kan motverka psykisk ohälsa är en av de kanske viktigaste nycklarna för livet. Hur fysisk hälsa påverkar, hur man kan hantera konflikter och hur man kan hantera sorg, oro och besvikelser är väldigt angelägna frågor. Men även kunskap om hur fysisk aktivitet inverkar på hälsan generellt, både fysiskt och psykiskt, liksom på skolresultat är ett eftersatt område. Det är samtidigt angeläget med balans – det blir t ex problematiskt om ämnet idrott och hälsa blir alltmer teoretiskt eftersom rörelsen är så angelägen. Att röra sig, testa på nya sätt för det och få in en vana behöver vara överordnat. Miljöpartiet anser att det är oerhört angeläget att regeringen bidrar till utveckling på området. Gränslandet mellan vad skolan kan göra och t ex en utvecklad roll för ungdomsmottagningar och samarbete med idéburna sektorn skulle behöva ses över. 8.2.2 Mobbning i skolan måste få ett slut Enligt Friendsrapporten 2024 blev vartannat barn utsatt för mobbning eller kränkningar de senaste två månaderna. Det är hälften av alla barn som går i en klass. Det är helt orimligt. Förutom den ångest som mobbning skapar hos eleverna och ökar risken för att den unge stannar hemma finns en tydlig koppling till skolresultaten. Enligt rapporten rapporterade 12 procent av de barn som är utsatta för kränkningar eller mobbning att de inte har godkänt i ett eller flera av kärnämnena. Lärare måste ha utrymme att ta hand om det forskningen säger och att utarbeta strategier på respektive skola som fungerar. Därför är den viktigaste åtgärden även för mobbning tillräckligt med resurser till skolan på kommunal nivå och generella statsbidrag till kommunerna som är tillräckligt höga. Regeringen gör dessvärre andra prioriteringar. 8.3 Suicid Den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är suicid. När Miljöpartiet ingick i regeringen gavs ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen tillsammans med 24 andra myndigheter att ge förslag om nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Det lämnades den 1 september 2023 och vi hoppas att regeringen kommer att återkomma med en ny strategi inom kort. En nationell samordnare har tillsatts och en utredare ska i höst föreslå hur ett nationellt ansvar för breda händelseanalyser, så kallad haverikommission, efter suicid kan utformas. Det välkomnar vi. Miljöpartiet anser dock att händelseanalyser behöver göras inte bara när ett själv ­ mord har skett utan även vid suicidförsök. Att utreda vad som gått snett och hur en situation hade kunnat förebyggas blir fullt ut möjligt bara när personen kan ge sin egen bild. Både konkret och övergripande kunskap behövs. Det kan handla om konkreta saker som mottagningstider, svårigheten att komma fram i en växel eller impulser som kunnat förebyggas. I många fall försöker verksamheter som är direkt berörda säkert efterforska, ibland efter lex Sarah-anmälan när en person försökt ta sitt liv. Men det kan också handla om personer som hamnat mellan stolarna på verksamheter eller inte fått någon kontakt alls, trots att de borde fått det. Vi anser att den pågående utredningen behöver få ett kompletterande uppdrag för att lämna förslag på en sådan regel. Miljöpartiet anser att det civila samhället har en oerhört viktig funktion genom att ge stöd till enskilda, anhöriga, informera och därmed förebygga. Det behöver finnas fortsatt som ett viktigt komplement även om samhällets insatser blir bättre än vad de är i dag. Det vill vi att regeringen säkerställer. 8.4 Insatser mot ofrivillig ensamhet Miljöpartiet vill se stärkta insatser mot ofrivillig ensamhet och suicid. Vi välkomnar att regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen i uppdrag att göra en kartläggning som ska mynna i en strategi för ofrivillig ensamhet. Vi hoppas att såväl regioner och kommuner som det civila samhället kommer att involveras i detta. Boendefrågan – möjlighet att bo tillsammans med andra, även för människor som inte har egen familj, måste finnas för människor i alla åldrar. Vi anser att denna fråga mycket tydligt behöver finnas med i strategin som tas fram. Det kan handla om att bygga mer delningsbostäder, mer traditionella eller nya former av kollektivhus och generationsboenden. Vilka regelverk som behöver förändras, hur sektorn kan stimuleras för att säkerställa att nya kollektiva boendeformer som passar olika ändamål kan bildas behöver regeringen återkomma om. Mycket konkreta förändringar behövs för att möta de behov som finns nu och som kan öka framöver. 8.5 Stärk reformen personliga ombud Miljöpartiet vill stärka reformen personliga ombud. Det är en välriktad reform eftersom den kommer personer med psykiska funktionshinder direkt till del. Ombuden hjälper enskilda att få tillgång till den hjälp de har rätt att få, från kommunen, regionen och olika stödenheter. Ombudens funktion är att arbeta nära den de är ombud för och helt på dennes uppdrag. Tanken har sitt ursprung i den proposition som låg bakom den så kallade psykiatri ­ reformen 1995. Efter försöksverksamheter på olika platser konstaterades att resultaten var påfallande goda och inläggningen inom slutenvård minskade. Därefter har medel avsatts successivt för att utöka antalet ombud. Statsbidrag utgår till kommuner som vill inrätta funktionen personliga ombud. För närvarande finns personligt ombud i 83 procent av landets kommuner, totalt 315 heltidstjänster. Miljöpartiet har genom åren återkommande motionerat om att förstärka reformen. Socialstyrelsen har nyligen gjort en uppföljning [5] och här framgår att reformen är väldigt betydelsefull för de som får tillgång till ombud och bidrar till att nå målen för reformen: såsom att få bättre möjligheter att påverka sin livssituation, vara delaktiga i samhället, leva ett mer självständigt liv, få en bättre livssituation, få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor och få rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Däremot lyfts att reformen inte är jämlik, den finns inte i alla kommuner, det är ibland långa köer, det går inte att överklaga att bli nekad att få ett personligt ombud och ingen myndighet har ansvar för att följa upp reformen. Målgruppen skiftar också bland landets kommuner. Från att från början ha varit människor med schizofreni och psykos, är det numera flest personer med neuro ­ psykiatriska funktionsnedsättningar. I Socialstyrelsens rapport lyfts också att individer som ej har stöd från personligt ombud kan drabbas hårt, t ex med hemlöshet och/eller stora ekonomiska svårigheter. Miljöpartiet anser att reformen behöver stärkas och fler behöver få tillgång till ett personligt ombud. Vi anser också att regeringen bör återkomma med ett förslag om att personligt ombud ska bli en obligatorisk funktion som kommuner ska erbjuda. Det behöver även bli överklagningsbart att ej få tillgång till ett ombud. En myndighet, förslagsvis Socialstyrelsen, behöver få i uppdrag att följa reformen fördjupat. Vi menar att konstruktionen för finansieringen även bör ändras, så att fullt stats ­ bidrag ges för de personliga ombuden. Det skulle innebära en ekonomisk lättnad för kommunerna, både de som idag har verksamhet med personligt ombud och de som ännu inte har anställt sådana. I dag motsvarar statsbidraget 40–50 procent av kostnaden. 8.5.1 Att fånga upp systembrister De personliga ombuden har också en annan funktion, att identifiera och rapportera systembrister – svårigheter som målgruppen möter på en mer generell nivå – till en ledningsgrupp som består av representanter från kommunen, regionen, Arbets ­ förmedlingen, Försäkringskassan och brukar- och anhörigorganisationerna i syfte att dessa återkommande problem ska rättas till. Detta har inte fungerat som tänkt enligt uppföljningen som Socialstyrelsen gjort. Miljöpartiet anser att regeringen behöver se till att denna funktion fungerar; den har stor potential att förbättra villkoren för denna utsatta grupp. 8.5.2 Utöka målgruppen för personliga ombud I dagsläget riktar sig verksamheten enligt förordningen till människor som är 18 år eller äldre. Enligt förordningen som reglerar personligt ombud skrivs: Verksamheten med personligt ombud riktar sig till personer som är 18 år eller äldre, som har psykiska funktionsnedsättningar och betydande och väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på olika livsområden. De enskilda som kan få stöd av personligt ombud ska ha sammansatta och omfattande behov av vård, stöd och service, rehabilitering och sysselsättning samt ha behov av långvariga kontakter med socialtjänsten, primärvården och den specialiserade psykiatrin och andra myndigheter. Miljöpartiet anser att målgruppen bör utvidgas till att även omfatta unga från 16 år och vara ett stöd för dem och deras föräldrar i kontakt med vård, skola, myndigheter och arbetsmarknad. Unga med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårt att få sina rättigheter tillgodosedda och kan ha god hjälp av ett personligt ombud. Vi anser också att det alltså finns skäl att generellt se över funktionen med personliga ombud. Multisjuka personer samt personer med andra funktionsnedsättningar kan vara i behov av det som personliga ombud kan bistå med. Regeringen bör se över frågan om hur funktionen personligt ombud skulle kunna fungera även för dessa grupper och återkomma till riksdagen med ett förslag. 8.6 Initiativrätt för enskilda och deras anhöriga för SIP, samordnad individuell plan Arbetet med SIP, samordnad individuell plan, behöver utvecklas. En SIP är en gemensam överenskommelse mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård för stöd till personer med behov av insatser från båda huvudmännen. I dagsläget är det social ­ tjänsten eller regionen som ska ta initiativ till att en SIP görs. Miljöpartiet vill att även den enskilde ska ha initiativrätt, eller dennes anhöriga om inte den enskilde har något emot detta. Bestämmelserna om samordnad individuell plan bör även utvidgas till att omfatta fler aktörer än idag, till exempel skolan. När vård och omsorg fungerar och när ansvarsförhållanden är tydliga blir hela tillvaron enklare inte bara för den som berörs utan i hög grad också för anhöriga och närstående. 8.7 Gå vidare med Samsjuklighetsutredningens förslag Missbruks- och beroendefrågor har stora kopplingar till psykisk ohälsa. Att missbruk och beroende så länge har setts som ett särskilt område har gjort det mycket svårt för människor med missbruksproblem. Miljöpartiet anser att hälso- och sjukvården ska ta över ansvaret, något som den tidigare missbruksutredningen föreslog. Den så kallade Samsjuklighetsutredningen [6] har haft i uppdrag att titta på hur människor med psykisk problematik och missbruksproblem ska kunna garanteras insatser och har presenterat ett flertal förslag. Dels i ett delbetänkande 2021 och nyligen i ett slutbetänkande. En människa ska inte behöva vänta med att få stöd för psykisk problematik till dess man blivit av med sitt missbruk. Får man inte hjälp ökar risken för försök till egenmedicinering med droger med de stora risker det medför. Sverige ligger högt i statistiken när det gäller drogrelaterad dödlighet. Hur mycket som är kopplat till suicidproblematik är svårt att säga, men det är uppenbart så att tillgång till vård och stöd kan bidra till att människor får stöd att komma ur svåra situationer, med minskad risk och minskade hopplöshetskänslor till följd. Vi anser att det är högst angeläget att gå vidare med förslag som lagts i Samsjuklighetsutredningens två betänkanden. 8.8 Motverka mobbning i arbetslivet Ett ofta förbisett område när det gäller frågor om psykisk ohälsa och även suicidrisk är vuxenmobbning i arbetslivet. Det är oerhört tufft att bli utsatt för, inte minst om man inte får stöd, inte blir trodd eller blir nonchalerad. Trots att arbetsmiljölagen har skärpts vad gäller området psykisk ohälsa kvarstår mycket. Det finns exempel på att enskilda har fått svår psykisk ohälsa som följd av vuxenmobbning och även att enskilda har tagit sitt liv. Miljöpartiet anser att en lag bör införas som ger anställda som är utsatta för kränkande särbehandling möjlighet till upprättelse genom juridisk prövning, och att regeringen behöver utreda behovet av en ombudsman mot kränkande särbehandling [7] . Båda dessa frågor har bäring på kopplingen till arbetet mot suicid. 9 En hälsofrämjande hälso- och sjukvård, vård och omsorg Att ha tillräckligt med resurser är en förebyggande insats i sig. Yrkespersoner på olika nivåer måste ha en chans att handla utifrån sin profession. Att ge tillräckligt med tid i mötet med en patient kan göra en stor skillnad för att uppfatta grundproblemet och sätta in rätt insatser tidigt. Att ha tillräckligt med tid minskar risken för etisk stress och ger en bättre vård. Primärvården är tänkt att vara navet i hälso- och sjukvården, och ska fungera så att människor känner sig trygga med att kunna vända sig dit. Den omställning som är tänkt att ske behöver resurser för att det ska bli verklighet. Det är bekymmersamt att primärvårdsreformen går alldeles för långsamt. 9.1 Ett förebyggande lyft behövs Det finns en enighet om att primärvårdsreformen behöver bli verklighet. Det handlar om att tidigt kunna förebygga respektive upptäcka sjukdomstillstånd som gör att behovet av såväl akutvård som mer avancerad vård ska bli mindre. Detta både för patienten och för att minska kostnaderna. Ett flertal utredningar och även propositioner visar på den nya önskade inriktningen som riksdagen också har fattat principbeslut om. Men det krävs resurser för att ett skifte ska kunna ske. Vi menar att det krävs att under en längre period, förslagsvis 10–15 år, ha en dubbel finansiering för övergången. Detta eftersom det tar tid både att utbilda, utarbeta metoder och arbetssätt och nå resultat på primärvårdsnivå. Först när det fungerar minskar trycket på akut och avancerad sjukvårdsnivå. Det är inte i dagsläget med befintligt tryck möjligt att direkt överföra resurser från sjukhusen och den mer avancerade vården innan primärvårdsinsatser och ett förebyggande arbetssätt har börjat ge resultat. Det är ett moment 22 om inte en särskild satsning görs under en övergångsperiod. Det regeringen hittills satsat är långt ifrån tillräckligt. Regionerna har också mycket svårt att med begränsade resurser göra denna omstrukturering själva. Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet konstaterar i sitt slutbänkande (SOU 2023:29) att välfärdssjukdomar som kan förebyggas bland annat genom ett fysiskt aktivt liv dominerar orsakerna till för tidig död bland både kvinnor och män. Trots det läggs endast tre procent av hälso- och sjukvårdens resurser på förebyggande arbete, och färre än sex procent av primärvårdens besökare får stöd till ett mer fysiskt aktivt liv. De lyfter att det finns metoder som främjar fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården men de används i mycket liten eller ojämn utsträckning över landet. Kommittén föreslår därför att staten ska ta ett ökat ansvar för att stödja omställningen mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Vi kan bara hålla med i detta resonemang. Det handlar också om att upptäcka sjukdomstillstånd tidigt, förebygga andra ohälsotillstånd och inte minst psykisk ohälsa. Miljöpartiet vill därför göra ett långsiktigt förebyggande lyft till primärvården. Miljöpartiet anser övergripande också att styrningen av hälso- och sjukvården ska gynna långsiktig hälsa och ersättningssystemen behöver därför ses över. 9.2 Återinför och utöka återhämtningsbonusen Personal som jobbar i verksamheterna i hälso- och sjukvård och äldreomsorg har länge haft hårda arbetsvillkor och en utsatt arbetsmiljö. Miljöpartiet drev igenom den så kallade återhämtningsbonusen som inrättades 2021. Arbetsgrupper inom vården och äldreomsorgen kunde söka medel för att pröva att utveckla nya arbetssätt för förbättrad arbetsmiljö, arbetstidsmodeller inkluderat. Syftet var att ta till vara personalgruppers egna utvecklingsidéer och ge dem möjlighet att pröva dessa. Från och med 2021 avsattes 1 miljard årligen. Till detta tillkom 2023 ytterligare 300 miljoner kronor för att minska eller ta bort delade turer, vilket också var värdefullt. Återhämtningsbonusen har inneburit viktiga förändringsprocesser över hela landet och även medverkat till att förebygga ohälsa. Därför är vi bedrövade över att regeringen har avbrutit reformen. Miljöpartiet vill att reformen återupptas och förstärks i justerad form, bland annat med längre tidsperioder baserat på vad som framkommit i uppföljning av reformen [8] som gjorts av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. 9.3 En välfungerande rehabilitering, habilitering och hjälpmedel förebygger vårdbehov Enligt Socialstyrelsens termbank är rehabilitering ”insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet”. Definitionen av habilitering är ”insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet”. Socialstyrelsen skriver vidare [9] att rehabilitering och habilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår. Reumatikerförbundet är exempel på en organisation som är djupt oroliga för sparbeting som görs i regionerna vilket i sin tur på flera platser innebär att flera rehabiliteringsmöjligheter dras in. Ett exempel är träning i varmvattenbassäng, en träningsform som fungerar väldigt bra för de flesta med reumatisk sjukdom och minskar behov av vård. Många anläggningar som byggdes på 60- och 70-talet står inför behovet av kostsamma renoveringar, istället för att renoveras stängs de ofta ner. Socialstyrelsen har haft ett regeringsuppdrag för att titta på förutsättningarna för nationella riktlinjer på området rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. De kommer fram till att de inte tycker att det är en bra idé med gemensamma riktlinjer för alla tre syftena eftersom de är för olika. Däremot ser de behovet av ett bredare och nationellt samordnat arbete för att stödja med kunskap, utveckla, integrera och följa upp områdena rehabilitering och habilitering, inklusive hjälpmedel. De anser att arbetet behöver ske horisontellt genom hela hälso- och sjukvården oavsett diagnos, huvudman, vårdnivå eller organisation och behöver samordnas och stödjas på nationell nivå. Miljöpartiet menar att rehabilitering och habilitering gör stor skillnad och är viktiga förebyggande insatser som kan minska risken för ohälsa och förvärrade sjukdoms ­ tillstånd. Perspektivet behöver finnas med i varje del av vårdkedjan. Det är angeläget att regeringen bör gå vidare med förslaget från Socialstyrelsen och utforma ett sådant samordnande och stödjande uppdrag. 9.3.1 Att få stöd med användbarhet av hjälpmedel måste ingå I habilitering/rehabilitering ska ingå att få tillräcklig utbildning och träning på förskrivna hjälpmedel. Det ska också ingå att få lära sig att använda produkter och utrustning som inte förskrivs som hjälpmedel men som kan underlätta livet för individen. Utbildning och träning ska erbjudas kontinuerligt och vid ett flertal tillfällen. Detta är exempelvis viktigt när det gäller digital utrustning som regelbundet uppdateras och riskerar att bli svåranvänd eller obrukbar för till exempel synskadade utan utbildning och träning, vilket leder till att många med funktionsnedsättning lever i ett digitalt utanförskap. Det krävs en systematik för att fånga upp problematik och mycket snabbt åtgärda det för att de som är beroende av hjälpmedel ska kunna känna sig trygga. Regeringen bör återkomma med förslag på hur det ska ske på bästa sätt. Miljöpartiet anser att regionerna också bör ha ansvar för att förskriva hjälpmedel som används i vardagslivet, inklusive i syfte att få en aktiv och önskad fritid. Avgräns ­ ningarna med dagens system är klart problematiska. Det är också otillfredsställande att tillgången till hjälpmedel är så beroende av var man bor. Idag tar regioner olika mycket betalt för olika hjälpmedel, och vissa hjälp ­ medel erbjuds inte i alla regioner och förskrivningsregler och riktlinjer för hjälpmedel ser olika ut beroende på var man bor. Miljöpartiet anser att hjälpmedel ska ingå i hög ­ kostnadsskyddet. Fram till en sådan förändring sker bör regeringen initiera en dialog med SKR för att säkerställa ett mer jämlikt förhållningssätt i landet. 9.3.1.1 Dags för en enhetlig lag om hjälpmedel ”Delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet”, DHR, anser att det är dags för en enhetlig lag om hjälpmedel som ligger utanför hälso- och sjukvårdslagen. Detta eftersom ett hjälpmedel inte är en vårdinsats, utan att personer med funktionsnedsättning har rätt till ett liv som andra. Vi instämmer och anser att regeringen bör utreda förslaget om en särskild enhetlig hjälpmedelslag. Det skulle dessutom lösa alla de avgränsningsproblem som gäller i dag – vad som rör, arbete, fritid, funktion m m. Vi lyfter även frågan i en separat motion i år. 9.4 Patientlagen, patientkontrakt och fast vårdkontakt Patientlagen som infördes 2015 kom till för att stärka patientens ställning, men har inte fått det genomslag som tänkt. En analys som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys gjorde ett par år [10] efter visade att ställningen till och med försvagats på vissa områden. Kännedomen om lagen bedömdes även vara alltför dålig bland patienter. Analysen rekommenderade bland annat att göra vården mer patientcentrerad. Det är också ett skäl till att regeringen och regionerna har kommit överens om att införa patientkontrakt som ska bidra till samförstånd och delat ansvar mellan patienten och vården. Hälso- och sjukvården ska ansvara för samordning och koordinering av vård ­ insatserna genom en fast vårdkontakt. En fast vårdkontakt kan utses i alla verksamheter. Syftet är att skapa tydlighet för patienten kring nästa steg i vård och behandling, för att ge trygghet, kontinuitet och helhet. I primärvården är fast vårdkontakt och fast läkar ­ kontakt reglerade i lag. Trots detta ser vi att det används i för liten utsträckning och att både personal och patienter har för dålig kännedom om detta. Vi anser att regeringen bör se över hur ökat tryck kan ske i frågan. Vi anser också att anhöriga måste ha rätt att ställa krav på att en person får fast vårdkontakt om det är i enlighet med den enskildes vilja. Vårdanalys fick ett förnyat uppdrag angående patientlagen som redovisades 2021 [11] med förslag på förbättringar för lagens efterlevnad och hur patienters ställning kan stärkas ytterligare. Det är angeläget att patientlagen får genomslag och att hälso- och sjukvården tar ett större ansvar för att involvera patienterna. Regeringen bör säkerställa att rapportens slutsatser tagits omhand. 9.5 Den hälsofrämjande potentialen i patientlagen Av patientlagens paragraf 7 framgår: 7 § Patienten ska få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. I kap. 3 § 1 finns rätten till information, bl a punkt 2 om metoder för vård och behandling och punkt 8 om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Det här borde innebära att när det är direkt applicerbart på en persons sjukdoms- eller ohälsotillstånd bör patienten få kännedom om vad förändrade vanor vad gäller rörelse och matvanor och dess inverkan kan betyda. Detta när det är vetenskapligt belagt hur dess inverkan är, antingen som alternativ eller i kombination med läkemedel. Det skulle behöva följas upp i vilken utsträckning detta sker eller anses rymmas i paragrafen. Om det inte fullt ut gör det behöver ett förtydligande göras av lagen eftersom kunskapen om vad t ex rörelse och matvanor ökat så markant och det är oklart hur det kan säkerställas att professionen fångar upp detta och förmedlar till patienten. Antingen som val av metod eller komplement. 9.6 Inför en nationell patientombudsman Miljöpartiet vill se en nationell patientombudsman för att stärka patientens roll i vården som en framtida möjlighet. Som en del i att utveckla patientens delaktighet ser vi också gärna ett utökat och fördjupat samarbete med patientorganisationerna. Patientens egenmakt skulle kunna stärkas ytterligare genom att patientorganisationerna och sjukvården samverkar med studieförbund, exempelvis med patientskolor i form av studiecirklar som kan ge möjlighet för enskilda till större delaktighet i och inflytande över sin hälsa. 9.7 Rehabiliteringskoordinatorer Rehabiliteringskoordinatorer har en särskild kompetens för att stödja arbetet runt sjukskrivningsprocessen både inom vårdenheter och i förhållande till patienter med koordination etc. En ny lag infördes 2019, lag om koordineringsinsatser, som tydliggör att regionen ska erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter för att främja deras återgång till eller inträde i arbetslivet. Hur det kan ske kan se olika ut. Det kan också finnas gränsproblematik i förhållande till patientkontrakten och den samordning som sker via den fasta vårdkontakten. Det är angeläget att utvärdera hur utfallet har blivit ur patientperspektiv med de olika stödformerna, SIP inkluderat. Har stödet sammantaget blivit bättre, eller finns en risk att det med de olika formerna finns en spretighet som inte gynnar patienten. I en sådan utvärdering bör man också överväga om en förenkling och större tydlighet behövs ur patientperspektiv men även för vårdens medarbetare. 9.8 Säkerställ funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) En medicinskt ansvarig för rehabilitering behöver finnas att tillgå i alla landets kommuner. Detta är angeläget inte minst för att hjälpa den som omfattas av kommunal vård, ofta äldre som inte längre befinner sig i arbetslivet men som behöver rehabilitering för att fungera i vardagen. I dagsläget finns krav på medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i hälso- och sjukvårdslagen, men ej på MAR. 10 Minimera problematik med felaktig läkemedelsanvändning, läkemedelsrester i miljön och biverkningar av läkemedel Läkemedelsanvändningen är en viktig del i att förebygga ohälsa. Att patienter som är i behov av läkemedel får tillgång till rätt läkemedel, men också att minska felaktig läkemedelsanvändning. Det finns samtidigt ett behov av en varsam läkemedels ­ hantering. Både vad gäller framtagande av läkemedel, att läkemedel som inte behövs sätts ut, att mindre provförpackningar erbjuds etc. men även att läkemedel som kasserats tas omhand på ett sätt som minimerar risken att läkemedelsrester hamnar i vatten och miljö, till skada för fiskar, mikroorganismer, miljö och även oss själva. Perspektivet ”one health” sätter ett nytt välbehövligt ljus på frågan. Ett aktivt arbete vad gäller att minska användningen av antibiotika på ett ansvarsfullt sätt och öka kunskapen om det hänger starkt ihop med denna fråga. Att läkare får tydliga riktlinjer om att i lämpliga fall byta ut läkemedel mot miljöbättre varianter är också något som kan göra stor skillnad. Ett exempel är de fall där inhalatorer med klimatskadliga drivgaser kan bytas ut mot andra typer av inhalatorer utan dessa drivgaser. Många läkemedel som säljs i Sverige tillverkas i länder, t ex Indien och Kina, där otillräckliga krav på rening orsakar gigantiska miljöproblem och även skadar människors och djurs direkta livsmiljöer. I Sverige finns läkemedelsrester både i vatten och mark, generellt under gränsvärden för god yt- och grundvattenstatus, men det finns flera exempel på att gränsvärden överskrids lokalt. I den senaste uppföljningen av de svenska miljömålen konstateras vidare att det fortfarande finns otillräcklig kunskap om läkemedels miljöeffekter bland annat gällande nedbrytningsprodukter, långtidseffekter och kombinationseffekter. 10.1 Bättre system för minskad risk för läkemedels negativa inverkan på miljö och människor 10.1.1 Generikasystemet med månadens vara behöver förändras Det system med generika vi har i Sverige, eller så kallat månadens vara, är problema ­ tiskt eftersom det styr i fel riktning genom att premiera lågt pris, medan miljöeffekter vid produktion och framtagande, oavsett var det sker i världen, inte alls finns med. Systemet infördes 2002 och det är hög tid att systemet görs om för att inbegripa ett ”one health”-perspektiv. Såsom systemet i dagsläget fungerar ökar riskerna för människors och djurs hälsa. Att ta hänsyn till riskerna för miljön premieras inte och ansvarstagande läkemedelsföretag har svårare att stå sig i konkurrensen. Vi anser att regeringen bör låta se över frågan och återkomma med ett förslag om ändrat system. 10.1.2 Receptfria läkemedel med miljöskadlig inverkan enbart på apotek Förskrivningen av receptbelagda läkemedel som till exempel antibiotika och diklofenak har minskat i Sverige, vilket bedöms vara tack vare regionernas arbete med att medvetandegöra miljörisker med läkemedel. Försäljningen av receptfria läkemedel som innehåller diklofenak som anses som ett av våra mest miljöstörande läkemedel har dock ökat. Naturvårdsverket skriver i sin sammanställning Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2024: ”Olika utredningar har lyft förslag på att miljöskadlighet ska ligga till grund för att kunna receptbelägga läkemedel, begränsa reklam samt för bedömning av om receptfria humanläkemedel bör säljas på andra försäljningsställen än öppenvårdsapotek eller förvaras bakom disk.” Miljöpartiet anser att regeringen behöver gå vidare och överväga samtliga av dessa förslag. Enkelt borde vara att snabbt införa det konkreta förslag som lagts av den så kallade Treklöverutredningen [12] som lägger ett förslag till lag om ändring i lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel. Här föreslås ett tillägg i paragraf § 6.2 som handlar om förutsättningar för försäljning för handel med vissa receptfria varor om c) det är lämpligt med hänsyn till patientsäkerheten, skyddet för folkhälsan och läkemedlets risk för negativa effekter på miljön. Ett liknande förslag lades av Läkemedelsverket 2021 som svar på ett regerings ­ uppdrag i frågan. Vi anser att regeringen snarast behöver återkomma med ett förslag om ändring av lagen. 10.2 Apoteken och farmaceuter kan spela större roll Det finns ett stort behov av ökad kunskap om egenvård. Att mäta blodtryck, få information och läkemedelsgenomgångar fungerar på många apotek, men apoteken och farmaceuterna är med sin kunskap en stor outnyttjad potential. De kan både bidra till ökad kunskap hos allmänheten, stödja förebyggande insatser och egenvård och därmed också avlasta vården. I Storbritannien finns begreppet Pharmacy first som bidragit till en sådan utveckling. Nya samarbeten i närområdet skulle kunna bidra på nya sätt, t ex med äldreboenden, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, familjecentraler. Vi anser att Sverige bör se över möjligheten att utveckla ett liknande koncept där farmaceuternas framtida roll är nyckeln. Det kan även bidra till att göra yrket mer attraktivt. I dagsläget är situationen mycket oroväckande där antagningspoängen till utbildningen är låga och enligt uppgift hoppade till exempel i Uppsala ett stort antal studerande av utbildningen efter kort tid. Regeringen bör snarast låta se över yrkesrollen som farmaceut, hur den kan bli mer attraktiv och där ett förebyggande fokus ska finnas med i större utsträckning. En utredning bör göras för att se över möjligheterna till att utöka farmaceuternas roll. Det kan gälla Pharmacy first-konceptet, men också till exempel möjligheten att i glesbygd ha en farmaceut på distans i syfte att kunna behålla ett lokalt apotek. Vi anser också att regeringen bör se över hur det kan bli möjligt för farmaceuter att ordinera och utföra vaccinationer på apotek. Detta är enligt Sveriges Apoteksförening något som är allt vanligare runt om i världen och i över hälften av apoteken i Europa vaccinerar farmaceuter. 10.2.1 Särskilt farmaceutsortiment behöver bli verklighet På uppdrag av regeringen har Läkemedelsverket utrett en fråga om så kallat farmaceut ­ sortiment, och har nyligen lämnat en rapport [13] om att införa ett sådant sortiment. Läkemedel som idag är receptbelagda ska kunna säljas utan recept men med särskild rådgivning på apotek. På så sätt kan tillgängligheten till läkemedel för egenvård öka utan att ge avkall på säkerheten. Detta är något som apoteksbranschen länge efterfrågat och vi anser att det är angeläget att regeringen snarast återkommer med ett förslag i denna fråga. 10.2.2 Säkerställ fungerande biverkningsrapportering Ett område som också behöver utvecklas är biverkningsrapportering. Om du som användare av ett läkemedel upplever biverkningar, oavsett om det är sådana som framgår av bipacksedeln eller ej, ska du tala om det för din läkare som i sin tur ska rapportera till Läkemedelsverket. Detta sker dock oerhört sällan. I en uppföljning av Riksrevisionen 2016 konstaterades att Läkemedelsverket uppfattar rapporteringsgraden som alldeles för låg. Siffrorna sades motsvara att varje läkare rapporterar en misstänkt biverkning så sällan som vart tjugonde år. De konstaterade också att många patienter är ovetande om att de själva kan rapportera in biverkningar. Ett ökat inflöde av rapporter bedömdes kunna medföra en avsevärd kvalitetshöjning av underlaget för signalspaning. Sedan ett antal år är det en särskild enhet på Läkemedelsverket som ansvarar för att ta emot biverkningsrapporteringarna. Det behöver ses över om förändringar behövs för att funktionen ska bli mer känd och användas mer, detta för optimalt fungerande läke ­ medel. Vi anser att systemet med biverkningsrapportering behöver förstärkas och förbättras. 10.3 Oreglerade områden där säkerheten behöver öka 10.3.1 Lyft upp förslag från den så kallade KAM-utredningen I Norge och Danmark finns system för att ge obunden information om alternativ- och komplementärmedicinska behandlingar, men det finns inte i Sverige. Därmed är medborgare ofta hänvisade till reklam eller vinklad information. Förslag till ett regelverk på området lämnades av Kjell Asplund i den så kallade KAM-utredningen [14] 2019, men därefter har inget hänt i frågan. I uppdraget ingick enligt direktiven bl.a. att överväga om rätten att behandla vissa allvarliga psykiska sjukdomar och störningar för den som inte är hälso- och sjukvårds ­ personal bör begränsas och omfattas av behandlingsförbud. Få vet t ex att det i dagsläget är fritt fram för vem som helst att använda sig av titeln terapeut och att ord som diplomerad, ackrediterad eller auktoriserad överhuvudtaget inte innebär någon kvalitetssäkring alls. Det är inte heller allmänt känt att ifall någon upplever sig felbehandlad av en terapeut som saknar legitimation så finns det ingen myndighet att vända sig till med sina klagomål, vilket innebär att patienten i princip är helt rättslös. Samtidigt vänder sig många människor till alternativ eller komplementär vård och det behövs ett fungerande regelverk till stöd för patienterna. Utanför hälso- och sjukvården är det i dagsläget även tillåtet att kalla sig psykolog även om man inte har legitimation. I skriften Håll koll på titlarna! – vem får egentligen behandla? har Sveriges Psykologförbund framhållit att även om psykolog är en skyddad yrkestitel (ingen får utge sig för att vara psykolog utan att ha en legitimation), så har detta skydd visat sig vara otillräckligt. Det finns personer som titulerar sig t.ex. KBT-psykologer, utbildningspsykologer eller stresspsykologer utan att vara legitimerade psykologer. Vi anser att det är angeläget att regeringen går vidare med att analysera utredningens förslag, sammanväga remissinstansernas synpunkter och lägga fram en lagstiftning för att bringa större reda på ett i dag i hög grad oreglerat område. Det i sig förebygger både skada och ohälsa och främjar tillit. 10.3.2 Att ej riskera träffa sjukvårdspersonal med indragen legitimation Ett helt annat problem är att bland den hälso- och sjukvårdspersonal som blir av med sin legitimation, t ex brott, så finns det ett antal varje år som ändå fortsätter inom yrket. I dagsläget finns inte någon myndighet som kontrollerar att personen inte längre jobbar kvar eller börjar någon annanstans inom vården. Vi anser att en myndighet måste få ett sådant uppdrag; det är i hög grad en patientsäkerhetsfråga och trygghetsfråga. 11 Att ha en funktionsnedsättning ska ej öka risk för ohälsa Att ha en funktionsnedsättning behöver inte i sig innebära att man har sämre hälsa. Men i dagsläget visar både forskning och självskattning att det är så, vilket har flera orsaker. Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning är 52 procent, nästan 30 procentenheter lägre än för befolkningen i övrigt. Man kan konstatera att ekonomin är sämre, otryggheten och handlingsutrymmet därmed mindre och beroendet av sjuk ­ vården och myndigheters insatser tär ofta på hälsan. I en rapport från SKR [15] konstateras att personer med funktionsnedsättning har betydligt sämre hälsa än andra målgrupper: De tar oftare medicin mot depression, har i högre grad diabetes och lider oftare av övervikt. Kvinnor med LSS-insatser och som har bröstcancer löper nästan dubbelt så stor risk att dö jämfört med andra patienter med bröstcancer. Personer med autism lever i snitt 16 år kortare än andra. Många personer med intellektuell funktionsnedsättning går upp i vikt när de flyttar från föräldrahemmet till gruppbostad. Det medför ökad risk för diabetes och förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Beroende på vilken hälsoaspekt man tittar på i förhållande till samtliga som har funktionsnedsättningar eller nedbrutet på olika grupper verkar det helt enkelt troligt att hälsan är sämre. Miljöpartiet menar att man inte ska underskatta att diskriminering och förutfattade uppfattningar fortfarande gör att människor med funktionsnedsättning inte ges samma förutsättningar som andra. Men klart är att stödsystemen inte är tillräckligt utbyggda. Eftersom samhället trots FN-konventionen och stolta målsättningar fortfarande har alltför dåliga stödsystem som i för liten grad bygger på tydliga rättigheter, skulle förbättrade förhållanden i sig öka möjligheten att röra sig, till aktivitet och att göra allt det vi människor vill göra. Det är i sig en förutsättning för både fysisk och psykisk hälsa. Miljöpartiet anser att det är väldigt angeläget att förändringar som sammantaget förbättrar livsvillkor och förutsättningar för självständigt liv och hälsa blir verklighet. Allt som förbättrar villkoren för personer med funktionsnedsättning kan samtidigt sägas förbättra möjligheten till hälsa och förebygger ohälsa. 11.1 Några steg framåt Glädjande nog gjordes två tillkännagivanden utifrån de motioner vi lagt på området, tillsammans med liknande yrkanden från andra partier och som kunde skapa en majoritet i utskottet. Det handlar om att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Och även att regeringen bör se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Det andra gäller assistansersättning. Där har utskottet och sen riksdagen ställt sig bakom att man vill se ändringar som gäller schablonbeloppet för assistansersättning, bland annat att regeringen årligen bör redovisa hur beloppet har räknats fram. Riksdagen anser även att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader. Miljöpartiet vill mer och att det ska ske snabbare, men detta är viktiga steg på vägen. Vi uppmanar regeringen att prioriterat gå vidare med dessa tillkännagivanden. 12 En sjukförsäkring som är trygg och fungerar En fungerande sjukförsäkring som människor vet finns där den dag man behöver är i sig viktigt för att förebygga ohälsa. Det finns en lång rad beskrivningar från människor som råkat ut för det fyrkantiga och hårdföra system som Sverige utvecklat sedan dåvarande allianspartierna införde den så kallade rehabiliteringskedjan 2008. Den underliggande tanken tycktes vara att bara man skärper regelverket med hårdare krav slutar folk att vara sjuka. Som om det vore något som människor fritt väljer. De allra värsta avarterna fick man snabbt backa ifrån, men faktum är fortfarande att sedan regelverket ändrades har det system vi har varit en grogrund för att bli sjukare för många människor. Att ofta inte bli lyssnad på, utan istället mötas av misstro och dess ­ utom inse att inte heller ens läkares bedömning blir tagen på allvar oroar på djupet. Eller när man kan stå helt utan ersättning efter en längre tids sjukdom för att läkarintyg inte formulerats på ett sätt som godtas av Försäkringskassan. När systemet är komplext och detaljstyrt på samma gång men dåligt anpassat till människors situation och det sam ­ tidigt finns en påtaglig risk att man ska förlora sin inkomst – det är inte ett värdigt trygghetssystem. När Miljöpartiet ingick i regering påbörjades ett förändringsarbete och en rad regler justerades. Flera förbättringsförslag har också utretts, remissbehandlats och som Miljöpartiet anser behöver införas. Regeringen gör dock ingen sådan ansats. I stället avbröts bland annat en viktig utredning runt sjuk- och aktivitetsersättningen och det finns nu stor oro runt ett utredningsförslag som föreslår att man ska backa från flera av de redan införda förbättringarna. Många remissinstanser är både oroliga och kritiska, till exempel TCO som skrivit ett skarpt yttrande där man avslår merparten av det som föreslås. Miljöpartiet anser att sjukförsäkringen och tryggheten behöver förbättras, inte försämras och anser inte att regeringen ska gå vidare med förslagen i ”En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022” (SOU 2024:26). Miljöpartiet vill också se en sjukförsäkring med avstämningspunkter för rätt till insatser i stället för hårda tidsgränser i försäkringen. Vi vill införa ett system som gör det möjligt att bli sjukskriven och kunna återgå till arbete i den utsträckning som behövs, inte som i dag bara i fasta steg om 25, 50, 75 procent. Vi vill att det ska bli lättare att kunna pröva på att studera för den som varit sjukskriven länge utan risken att förlora sin sjukpenning. Vi vill också förbättra regelverket för studenter som blir sjuka. Vi vill också stärka tryggheten för andra grupper som lätt hamnar utanför trygghets ­ systemen, till exempel kulturarbetare, egenföretagare och människor som arbetar med otrygga arbetsvillkor, till exempel inom den växande gigekonomin. 13 Matens inverkan I dagsläget dör årligen 14 000 personer i sjukdom som är relaterad till vår mat, vilket motsvarar 15 procent av dödsfallen i Sverige. Därutöver dör cirka 9 000 personer till följd av ett högt energiintag, vilket motsvarar 10 procent av dödsfallen. [16] Matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och förtida död i till exempel diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom. Enligt Cancerfonden är i Sverige 46 procent av alla fall av kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom) och 15 procent av alla fall av stroke kopplade till ohälsosamma matvanor. Av cancerfallen beräknas fem procent vara kopplade till ohälsosamma matvanor och högt BMI och siffran befaras öka de kom ­ mande åren. Enligt WHO riskerar övervikt och obesitas att gå om rökning som den viktigaste påverkbara riskfaktorn för cancer. Den totala samhällskostnaden för cancer uppgick till 36 miljarder kronor 2013 och beräknas dubbleras fram till 2040. Mot ­ svarande siffra för hjärt-kärlsjukdom beräknades under 2019 uppgå till 60 miljarder kronor. 35 procent av kostnaderna för hjärt-kärlsjukdom orsakades av våra levnadsvanor. Övervikten i befolkningen ökar markant. Det är 4 gånger vanligare att barn har obesitas i dag än för 30 år sedan. Och av dessa kommer 80 procent ha kvar obesitas under resten av sitt liv. 13.1 Matmiljön måste förändras Vi är hårt styrda i våra matvanor, av det som finns att tillgå i handeln, offentliga lokaler på restauranger och genom reklam. Som konsument är du rätt hjälplös i att försöka kryssa mellan olika märkningar och innehållsförteckningar, med en plånbok som samtidigt styr mot det som är billigast, för de flesta av oss. Medvetenheten ökar samtidigt. Flera länder har gjort förändringar i lagar och regel ­ verk. Även i Sverige finns numer ett starkare tryck. Matmiljö är ett begrepp som Folkhälsomyndigheten använder och handlar om faktorer i den fysiska och sociala miljön som påverkar våra val och konsumtion av mat, vilket har betydelse för vår hälsa och även miljön. Vi anser att begreppet är betydelse ­ fullt som angreppssätt och anser att regeringen bör fånga upp det i fortsatta analyser och förslag. 13.2 Struktur för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion framöver Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket presenterade i februari 2024 en rapport: En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion – en återrapportering till regeringen. [17] De har sedan april 2021 arbetat på uppdrag av regeringen, med att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer samt relevanta insatsområden för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Ett stort och viktigt uppdrag som Miljöpartiet var med om att tillsätta och utforma direktiv till. Miljöpartiet anser att regeringen behöver ta vidare förslagen i rapporten. Exakt vilken procentsats för mål som är mest optimal kan givetvis diskuteras, men ett flerårigt och gediget jobb har gjorts av de två myndigheterna baserat på tillgänglig vetenskap och det är högst angeläget att förslagen nu tas om hand. Vi anser också att en strategi för arbetet behöver tas fram. Vi anser också att Folkhälsomyndigheten och Livsmedels ­ verket bör få i uppdrag att ta fram förslag på en formaliserad samordningsfunktion, vilket föreslås i rapporten. 13.3 Ett ökat tryck i frågan – uppdrag behöver läggas I Sverige finns ett starkt tryck från en rad organisationer att mer ska hända i frågan. Cancerfonden och Hjärt-lungfonden har som organisationer och genom initiativet ”Folkhälsa för alla” som i sin tur stöds av många organisationer och institutioner lyft frågan med kraft och en handlingsplan föreslås [18] . Reformaten, en organisation som bildades 2020, har som sin mission att ”påskynda en forskningsbaserad omställning av matsystemet för planeten och människans hälsa”. De ställer genom den så kallade Matbarometern återkommande frågor till politiska partier för att skynda på utveck ­ lingen. Nordiska rådet presenterade i juni i år en rapport [19] som lyfter fram en rad rekommendationer. Miljöpartiet välkomnar starkt det tryck som finns i frågan. Här lyfter vi ett antal förslag som vi anser att regeringen bör gå vidare med. 13.3.1 Utforma ett paket med styrmedel Det krävs flera olika typer av styrmedel för att gynna och erbjuda konsumtion av mat som är bra för vår hälsa, med låg påverkan på klimat och miljö. En utgångspunkt behöver vara att matkassen ej ska vara dyrare för konsumenten i slutändan. Mycket utvecklingsarbete har skett i Storbritannien på detta område att dra erfarenheter av. Vi ser gärna att ett utvecklingsarbete för styrmedel sker i samverkan med de nordiska länderna, enligt förslag från Nordiska rådet. Reklam, marknadsföring och märkning Ett paket med styrmedel bör även innefatta regelverk för reklam och marknadsföring och märkning av varor. Det är t ex högst problematiskt med reklam som är särskilt riktad till barn via sociala medier. Miljöpartiet anser att barn inte ska utsättas för reklam alls och det behövs ett regelverk som stödjer det. Marknadsföringslagen behöver ses över. Märkning på produkter behöver vara tydlig och begriplig. Dagens märknings ­ system är spretigt och otillräckligt när det gäller både vad som är hälsosamt och hållbart ur ett ”one health”-perspektiv. 13.3.2 Inför en producentavgift på sötade drycker i Sverige Sötade drycker innehåller mycket socker, och ett högt intag har stark koppling till övervikt och hälsorisker. Det finns barn som i dagsläget dricker stora mängder varje dag och föräldrar som är omedvetna om problematiken. Ett stort antal länder i världen har infört skatt i någon form på sockersötad dryck. I en rapport från ”Folkhälsa för alla” lyfts exemplet om Storbritannien som 2018 införde en producentavgift på drycker med mer än 5 gram socker per 100 ml. Innan skatten infördes hade nästan hälften (49 procent) av utbudet i butikerna över 5 gram socker per 100 ml. Efter att skatten införts hade den andelen sjunkit till 15 procent, enligt en omfattande studie [20] . Utfallet lyfts ofta fram som mycket lyckat. Miljöpartiet anser att Sverige bör gå vidare och utreda hur en producentavgift på sötade drycker kan införas i Sverige. 13.3.3 Styrmedel för minskad sockermängd i mat Enligt vetenskapen bör man äta så lite socker som möjligt, men i dagsläget äter många betydligt mer socker än vad som rekommendationer och kostråd medger enligt Livsmedelsverket. En ren sockerskatt, vilket Danmark och Finland infört tas nu bort. Vad utvärderingar har visat och vilka skälen är finns alla skäl att titta närmare på. Avgränsningsproblem och administrativa problem kan vara några. Det uppges samtidigt finnas exempel från t ex Latinamerika där sockerskatt som införts har varit mer lyckosam. Uppenbart är att frågan är komplex. Regeringen bör låta utreda vilka styrmedel som är verksamma för att minska mängden socker i mat och återkomma med förslag. Vi anser också att tillsatt socker i produkter behöver synliggöras. Det framgår inte i dagsläget. Regeringen bör återkomma i frågan. 13.3.4 Drivkrafter för restauranger Det behöver bli lättare att kunna äta bra mat på restauranger, både ur hälsoperspektiv och där det utvidgade ”one health”-perspektivet om djurhållning, miljö och klimat finns med. Ekologisk mat hittas enbart undantagsvis och det är dyrt för restauranger att välja att erbjuda det. Vi vill även se ett krav på ursprungsmärkning av kött på restauranger. Det är inte bara i affären som konsumenter kan vilja ha den informationen. Vi väl ­ komnar därför att regeringen nyligen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om att restauranger och storhushåll ska informera konsumenter om ursprungsland för kött. Uppdraget ska vara slutfört i slutet av året. Miljöpartiet vill att regeringen sammantaget ska se över hur drivkrafter kan utvecklas för restauranger att erbjuda mat med ”one health” som utgångspunkt. 13.3.5 Inför styrmedel för ekologisk produktion För att det ska finnas ekologiska livsmedel att tillgå, till rimliga priser krävs att det finns stöd och styrmedel för ekologisk produktion. 13.3.5.1 Ökade satsningar på ekologiska jordbruksmetoder Ekologiskt jordbruk är på många sätt en spjutspets för ökad hållbarhet inom jordbruket och bidrar till en mängd ekosystemtjänster, använder inga naturfrämmande bekämp ­ ningsmedel och minskar därmed belastningen av gifter i mark och dricksvattenresurser. Miljöpartiet vill öka stödnivåerna till ekologiskt jordbruk och öka satsningarna för att främja ekologiska brukningsmetoder. 13.3.5.2 Biologisk mångfald och stärkta miljöåtgärder Omställningen i enlighet med EU:s strategi för jordbruket, Farm to Fork, samt strategin för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade sats ­ ningar på ekologiskt lantbruk. Finansieringen av olika miljöåtgärder och ökad biologisk mångfald inom jordbruket, samt utveckling och innovation av ekologiska odlings ­ metoder, behöver stärkas. Miljöpartiet vill därför öka stödet till olika typer av miljö ­ åtgärder för stärkt biologisk mångfald. 13.3.5.3 Säkra ekomålet inom offentlig upphandling av livsmedel Offentliga upphandlare står för en stor del av konsumtionen av ekologiska och Krav ­ märkta svenska livsmedel, och utgör därför en viktig källa till stabila inkomster för Sveriges ekologiska producenter. Tyvärr ser vi att ett ökande antal kommuner överger sina mål om inköp av ekologiska produkter inom den offentliga upphandlingen, och många är oroade över att behöva göra det framöver, till följd av det höjda kostnadsläget och den ansträngda ekonomin. Därmed är även det nationella målet om 60 procent ekologisk upphandling till 2030 i fara. För att möjliggöra för kommuner och regioner att hålla fast vid sina ekomål och fortsätta att stödja svensk, ekologisk produktion bör kommunerna ges möjlighet till ökade ekonomiska resurser. 13.3.6 Se över möjligheten att ta bort momsen på grönsaker, frukt och bär Initiativet ”Folkhälsa för alla” föreslår att momsen på grönsaker och frukt bör tas bort och tankegångar om sänkt moms på grönsaker lyfts i en rapport från Nordiska rådet. [21] Givet är att prisbilden inverkar på den mat man köper och fler skulle ha råd med dessa varor när priset är lägre. Vi anser att regeringen bör låta utreda möjligheten att ta bort momsen på grönsaker, frukt och bär och om det skulle kunna ske i samverkan med de nordiska grannländerna. 13.3.7 Sänk den höga nivån på salt i Sverige Ett för högt salt- och sockerintag i befolkningen är en viktig orsak till den matrelaterade ohälsan. Man kan konstatera att trots en medvetenhet i branschen om behovet av att sänka saltnivån ligger Sverige fortfarande högt. Livsmedelsverket har haft ett regeringsuppdrag [22] kopplat till salt som Miljöpartiet var med om att ge när vi ingick i regering. Det har nyligen presenterats. En frivillig överenskommelse har tagits fram mellan olika delar av branschen. Ännu är dock inte tydliga mål satta och vi anser att det är angeläget att Livsmedelsverket får ett uppdrag att bistå genom att leda det fortsatta arbetet. Vi anser också att regeringen snarast bör sätta upp mål för saltreduktion och att Livsmedelsverket får i uppdrag att stödja även dagligvaruhandeln att uppnå dessa. 13.3.7.1 Utred märkning av salt i restaurangmat I en undersökning som gjorts inom ramen för Livsmedelsverkets utredning framgår att restauranger inte har något gemensamt arbete för att minska saltintaget och att nivån ligger oroväckande högt. Det fanns i undersökningen exempel på snabbmatsrätter som överskred hela rekommenderade högsta saltintag per dag. Miljöpartiet anser att regeringen på lämpligt sätt bör se över hur en märkning av saltnivån i restaurangmat kan införas och ta inspiration från länder som har gjort det. Ökad information och medvetenhet om saltinnehåll och kopplingar till hälsa är av värde både för restauranger och konsumenter. 13.3.8 Inför en antibiotikaskatt på kött Miljöpartiet vill införa en antibiotikaskatt på kött för att motverka en ohållbart hög antibiotikaanvändning. Eftersom svenska jordbrukare använder sig av förhållandevis lite antibiotika kommer det svenska jordbruket att gynnas framför importerat kött som produceras med en större användning av antibiotika. Detta förväntas öka skatte ­ intäkterna med ungefär 1,5 miljarder om året. 13.3.9 Säkerställ krav på den mat som erbjuds i alla offentligfinansierade verksamheter Det finns regelverk för maten i skolan, men behöver finnas även för andra verksamheter som drivs med offentliga medel, t ex simhallar och fritidsgårdar. Det måste gå att få tillgång till bra mat även där. WHO rekommenderar stater att använda policy för hälsosam offentligupphandling av måltider och mellanmål i fler verksamheter, vilket skulle kunna bidra till att öka jämlikheten i hälsa hos befolkningen [23] . Vi anser att staten bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på stöd för en sådan utveckling. 13.3.10 Problematik med undernäring hos äldre Risken att bli undernärd ökar med stigande ålder och frågan är angelägen inte minst eftersom antalet äldre över 80 ökar i Sverige. Genom att prioritera åtgärder för att förebygga och behandla undernäring kan samhället främja hälsa, välbefinnande och värdighet för äldre medborgare och samtidigt spara enorma summor på sjukvård. År 2001 uppskattade Socialstyrelsen en sammanlagd besparingspotential inom sjukvården på mellan en halv och en miljard kronor per år om vi kommer tillrätta med under ­ näringen. Denna beräkning sades dock vara försiktig och inkluderade till exempel inte alls äldreomsorgen. En ansenlig tid har gått sedan dess och sannolikt är denna siffra mångdubbelt högre i dag, vilket även jämförelser med andra länders kostnads ­ beräkningar tyder på. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLFS-FS 2022:49) om förebyggande av och behandling vid undernäring trädde i kraft den 1 november 2022 och ett kunskapsstöd togs fram av myndigheten 2023 [24] . Detta är värdefullt. Vi anser dock att det regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp hur arbetet mot undernäring fortsatt bedrivs i landet, samt även göra en uppföljande kartläggning av hur många som i dagsläget är undernärda och vilka kostnader det medför för att ytterligare sätta tryck på aktiva förebyggande insatser. 14 Fler vaccinationer behöver göras tillgängliga Vi anser att Sverige bör samla de vaccinationer som ges utan kostnad till äldre i ett samlat vaccinationsprogram för att förenkla för alla som tillhör målgruppen. Där ska också finnas information och möjlighet till de vaccinationer som rekommenderas. Vi anser också att det är mycket angeläget att TBE-vaccinationer ska kunna ges utan kostnad till barn som löper risk att få TBE. I dagsläget är kostnaden hög och en familj med dålig ekonomi och flera barn har mycket svårt att ha råd med dessa, beroende på kostnadsläget i regionen. Det är en allvarlig och ojämlik situation. Även vuxna som befinner sig i de särskild drabbade områdena behöver ha tillgång till vaccin till en lägre kostnad än i dag. Folkhälsomyndigheten håller på att utreda frågan om TBE kopplat till vaccination. Vår förhoppning är att arbetet skyndas på. Att få TBE kan ge mycket allvarliga irreversibla skador och det är därför angeläget. Tills vidare anser Miljöpartiet att staten bör subventionera hela kostnaden för vaccinationer till barn i de regioner där risken är störst och för en kostnad för vuxna till 200 kronor per dos för vuxna i dessa regioner. Ett specifikt och eftersatt behov gäller också HPV-vaccinet till pojkar och män som i sin tur kan undvika cancer som riskerar drabba både kvinnor och män. Folkhälso ­ myndigheten har tagit fram en rapport, publicerad i år ”Behov av och kostnader för vaccination mot humant papillomvirus (HPV) – Kunskapsunderlag om catch-up vaccination av pojkar och män och riktade insatser till specifika grupper” och anger här: Utredningen visar att det finns ett behov av vaccination mot HPV, både i form av en catch-up-insats till ovaccinerade pojkar och män och i form av riktade insatser till ovaccinerade män som har sex med män (MSM), transpersoner och personer som lever med hiv. Denna bedömning grundar sig på data över förekomst och risk för smitta av HPV, sjukdomsbörda i form av HPV-orsakad cancer och på i vilken utsträckning HPV-vaccination genomförs idag. Därtill är det önskvärt att en riktad förebyggande vaccinationsinsats sker utifrån en jämlik grund. Genom att erbjuda catch-up-vaccination till pojkar och män (inklusive MSM) till och med 26 år, och transpersoner och personer som lever med hiv i samma åldersgrupp, beräknas minst 1 300 cancerfall, bland både kvinnor och män, kunna förebyggas över 100 år. De hälsoekonomiska beräkningar som gjorts inom utredningen visar också att sådan vaccination sannolikt kommer att ha en rimlig kostnad i förhållande till hälsovinsterna. Miljöpartiet anser att det finns starka skäl för staten att bidra till denna kostnad inklusive kostnad för informationsinsatser för att nå personer i målgruppen. Det är också angeläget att catch-up för unga kvinnor måste nå ut bättre än i dag, något som behöver ingå i satsningen. Folkhälsomyndigheten har nyligen föreslagit att vaccination mot vattkoppor ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet. Vi hoppas att regeringen inom kort återkommer med ett sådant förslag. 14.1 Säkerställ att screening ej är diskriminerande En särregel som behöver ses över är screeningprogrammen för att upptäcka vissa sjukdomar. Det är angeläget att screeningprogrammens åldersgränser ses över och uppdateras utifrån ny forskning och annan tillgänglig kunskap. Tidig upptäckt av till exempel bröstcancer har stor betydelse för kvinnor i alla åldrar; det minskar behov av radikala åtgärder och eventuell dödlig utgång vilket behöver vägas in. Vi anser också att frågan om genetisk testning och screening för att tidigt identifiera kvinnor med förhöjd risk för bröst- och äggstockscancer behöver utredas. En fungerande screening för män och prostatacancer är också angeläget. Det är överhuvudtaget angeläget med mer forskning, inte minst rörande äldre. I det fall det inte finns tillräckligt med forskning att tillgå bör inte människor uteslutas från screeningprogram. 15 ANDTS – ett område som påverkar hälsan stort Kopplingen för tobaksrökning i förhållande till sjukdom och ohälsa är glasklar. Trots att stora förändringar skett i samhället gällande rökning kvarstår en problematik, och fortfarande blir många unga nikotinberoende eller använder tobak trots hälsorisken. Alkohol, drogpolitik och även spelpolitik inverkar på olika sätt på hälsan, ibland helt i onödan. Rimliga regelverk kan göra stor skillnad. 15.1 Alkoholpolitikens betydelse och särskilda satsningar Att vi har monopolet i Sverige genom Systembolaget är angeläget eftersom alkohol inte är vilken vara som helst. Det har koppling till totalkonsumtionen i Sverige, vilken i sin tur har koppling till sjukdomstillstånd. Förutom beroendeproblematik handlar det även om andra sjukdomar, en fråga som lyfts bl.a. av Cancerfonden. De barn som i högsta grad berörs av alkoholpolitiken är de barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk. Att det finns vissa tider det inte är lätt att få tag i alkohol blir ett andrum. Vi anser också att gruppverksamhet för barn och unga till föräldrar med missbruksproblematik behöver erbjudas barn över hela landet, fysiskt eller digitalt. Det är också angeläget med initiativ för att uppmärksamma och förebygga alkohol ­ skador hos nyfödda. Att förhindra sådana kan göra stor skillnad för hela barnets liv. 15.1.1 Reklam för alkohol Det är mycket svårt att skydda barn och unga från alkoholreklam. Det är ett av flera skäl till att Miljöpartiet vill se ett stopp för alkoholreklam över huvud taget. Det skulle även ha betydelse för alla vuxna som försöker hålla sin alkoholkonsumtion nere. Regeringen bör återkomma med förslag som i första hand skyddar barn och unga från alkohol ­ reklam, men även med förslag på hur ett stopp för alkoholreklam kan införas. 15.1.2 Utred varningstexter på alkoholförpackningar Det är numer rätt självklart att risker med t ex rökning framgår av varningstext på cigarettpaketen. En del bilder är svåra att se på och säkert läser inte alla texten. Men det undgår ingen att förstå budskapet. Alkoholens skaderisker har nog de flesta mer diffus uppfattning om, t ex kopplingen till cancer och andra sjukdomar. I annonser ska varningsbudskap finnas med, men det finns inte på förpackningar. Miljöpartiet tycker det är dags att regeringen bör låta utreda frågan om varningstext även på alkohol ­ förpackningar. 15.2 Tobaksfrågan Sverige har ställt sig bakom det som brukar kallas tobakskonventionen, men är Världshälsoorganisationens konvention för tobakskontroll (The WHO Framework Convention on Tobacco Control). Det är en överenskommelse som trädde i kraft 2005 och syftar till att minska tobaksrelaterade dödsfall och sjukdomar i världen. Folkhälsomyndigheten skriver på sin hemsida att man kan se konventionen som en verktygslåda med många olika tobaksförebyggande verktyg. Åtgärderna som tas upp är sådana som enligt forskning och erfarenhet minskar tobaksbruket. Regeringen bör i högre grad införa åtgärder i enlighet med tobakskonventionen. 15.2.1 Skydda folkhälsopolitiken från tobaksindustrins inflytande En av tobakskonventionens artiklar som det pratas mindre om är 5.3 som handlar om att skydda folkhälsopolitiken från tobaksindustrins inflytande. Enligt tobakskonventionen ska parterna vidta de åtgärder som konventionen tar upp för att skydda folkhälso ­ politiken från tobaksindustrins inflytande. Man menar att intressena är oförenliga och att det därför krävs transparens och ansvarstagande. Australien är ett av de länder som infört nya riktlinjer för hur offentligt anställda och personer med offentliga uppdrag ska förhålla sig till tobaksindustrin, det gjordes 2019. Det ligger i tobaksindustrins intresse att agera påverkande, och regelverket Australien har tagit fram handlar om att göra alla möten transparenta för att förhindra dold påverkan. Vi anser att Sverige utifrån tobaks ­ konventionen som vi ratificerat också bör ta fram riktlinjer utifrån artikel 5.3 och göra dessa kända för allmänheten. Regeringskansli, riksdag och de politiska partierna behöver inte minst ha koll på detta och vara transparenta i denna fråga. Frågan berör därmed inte bara Regeringskansliet utan är även något som riksdagsstyrelsen behöver säkerställa. 15.2.2 Inför ett exponeringsförbud för tobaksprodukter Miljöpartiet anser att ett totalt exponeringsförbud behövs för tobaksprodukter i butiker och på andra ställen. Exponering blir i sig en dold typ av reklam, triggar köplusten och frågan finns också i tobakskonventionen. Vi anser att regeringen bör lägga fram ett förslag om exponeringsförbud för tobaksprodukter, men även nikotinprodukter som lockar till bruk och nikotinberoende. 15.2.3 Neutrala paket Ett antal länder har valt att införa neutrala paket på både tobak och nikotin och Miljöpartiet tycker det är dags att se över frågan även i Sverige om utfallet i andra länder som har gjort det är positivt. Folkhälsomyndigheten har nyligen i ett remissvar [25] angående tryck- och yttrande ­ friheten framhållit att ”införande av neutrala förpackningar avseende tobak och liknande produkter, tobaksfria nikotinprodukter samt tobaks- och nikotinfria produkter som används på ett likartat sätt som tobaksvaror skulle få en positiv effekt ur folkhälso ­ synpunkt genom minskad konsumtion av tobaksvaror” och anser därför att det borde utredas om neutrala paket ska omfattas eller inte av tryckfrihetsförordningen. Vi anser att frågan som Folkhälsomyndigheten lyfter behöver utredas. 15.2.4 Vitt snus lockar unga Vi ser en oroande utveckling i att väldigt många unga, särskilt unga tjejer, börjar använda vitt snus. Det finns ännu inte tillräcklig kunskap om vilka effekter vitt snus har på hälsan. Folkhälsomyndigheten lyfter behovet av försiktighet i en rapport [26] där man tittat på kunskapsläget och menar att man redan nu kan utgå från det man vet om de skadliga ämnen som ingår. En lagändring som började gälla 1 augusti 2022 innebär en 18-årsgräns på köp av vitt snus. I lagen ställs också krav på att produkter, som vitt snus, ska marknadsföras på ett särskilt måttfullt sätt. Företagen får ge saklig information men inte göra varan lockande. Marknadsföringen får inte heller riktas mot personer som är under 25 år. Trots det visar samma undersökning som nämnts ovan att andelen unga som uppger att de ofta ser reklam för dessa produkter i sociala medier ökar. Flera företag har också enligt Tobaks ­ faktas genomgång [27] fått kritik av Konsumentverket, bland annat för att ha gjort reklam på Tiktok. Det föräldrauppror som A Non Smoking Generation startat upp driver ett antal punkter, däribland totalförbud för alla former av nikotinreklam, även i sociala medier. Miljöpartiet anser att det finns skäl att se över hur lagstiftningen ska kunna skärpas så att barn och unga, men även vuxna garanterat ska slippa utsättas för marknadsföring för att lockas att börja använda nikotinprodukter eller tobak. 15.2.5 Harmreduction-perspektivet vilseleder Det pågår en stark lobby från tobaksindustrin där man lyfter ett harmreduction-perspektiv. Att snus i sig är bättre än att röka och att nikotin dessutom är en tobaksfri produkt. Det är också med den retoriken som regeringen sänker skatten på vanligt snus. Det finns många som är kritiska mot detta synsätt och vi håller med. Att ersätta ett beroende med ett annat, visserligen inte lika farligt, men ändå långt ifrån riskfritt ser vi inte som den bästa av idéer. Forskningen vet ännu inte tillräckligt, men man vet att nikotin påverkar hälsan. För den som vill sluta röka eller snusa kan nikotinprodukter vara en hjälp under en övergångsperiod, men så som t ex vitt snus saluförs i dag lockar det till sig helt nya användare och får ett beroende. Det finns också kritik mot att vitt snus saluförs som tobaksfritt trots att nikotinet i sig utvinns från tobak. Det har därmed betytt att skattenivån är betydligt lägre än den som gäller för det som är klassat som tobaksprodukter. 15.2.6 Fel väg att gå att sänka skatten på snus Regeringen har sedan tidigare beslutat att skatten på snus ska sänkas med 20 procent. Det ska börja gälla den 1 november 2024. Samtidigt höjs skatten på cigaretter, cigariller, röktobak och övrig tobak höjs med 9 procent, vilket är välkommet. Regeringen föreslog inga ändringar på skattesatserna för e-vätskor, andra nikotinhaltiga produkter eller tuggtobak. Vi tycker det är ett felbeslut att sänka skatten på snus. Cancerfonden, Tobaksfakta och A Non Smoking Generation är några remissinstanser som lyft att skatten även på andra nikotinhaltiga produkter borde vara högre, t ex vitt snus. Eftersom hälso ­ konsekvenser på sikt inte är utredda, men kunskap om nikotinets inverkan och beroende finns sedan tidigare är försiktighetsprincipen viktig. Miljöpartiet anser att regeringen bör återkomma i frågan. 15.2.7 En nikotinfri skoltid, fritid och stöd att sluta Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har presenterat sitt betänkande En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23). Här finns flera viktiga förslag för att minska risken för unga kopplat till alkohol, nikotin och lustgas. Ett bra och tydligt förslag är att säkerställa en rök-, tobaks- och nikotinfri skoltid, något som A Non Smoking Generation också driver aktivt. Det är ett förslag som snabbt behöver bli verklighet. Vi anser även i övrigt att regeringen bör återkomma med förslag baserat på denna utredning. Det föräldrauppror som initierats inom A Non Smoking Generation föreslår även en nikotinfri idrott och fritid. Vi anser att regeringen bör se över hur en sådan utveckling kan stödjas. Upproret lyfter även behovet av ett barn- och ungdomsanpassat avvänj ­ ningsstöd. Vi instämmer i behovet. Det behöver finnas tillgängligt stöd för unga som trots sin ålder blivit beroende av tobaks- eller nikotinprodukter, och vill få stöd att sluta ska få det. 15.3 Lustgasens risker måste tas på allvar Det är angeläget att en reglering av lustgas snart kommer på plats. Användandet som sker i dag innebär klara hälsorisker, och så länge det är så lättillgängligt finns också en idé bland många unga att det inte är någon fara att använda det. Utöver de hälsorisker som finns är lustgasen också kraftigt klimatpåverkande, vilket sällan nämns. Innehållet i enda tub motsvarar i utsläpp ungefär en flygresa mellan Köpenhamn och Malaga för en person [28] . Så även utifrån det perspektivet finns skäl till reglering och upplysning. Förslag har lagts av utredningen ”En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas” (SOU 2024:23) och vi anser att det behöver införas. 15.4 Fler insatser mot spelproblematik Att frågan om spelproblematik numer finns inkluderad i ANDTS-strategin är mycket bra. Spelande som leder till beroende kan förstöra människors liv. För barn kan det vara både skrämmande, obegripligt och svårt att förhålla sig till. Tilliten till föräldern riskerar försvinna. Den uppstramning av branschen som regeringen gjort på senare tid är viktig, men mer återstår att göra. Ett viktigt område där vi ser behov av stöttning är stödgrupper som t.ex. finns inom ramen för Spelberoendes riksförbund. Trycket har ökat under senare tid och allt fler stödgrupper bildas och uppges ha effekt. Vi ser gärna att regeringen på lämpligt sätt ser över frågan framöver för en hållbar struktur där så många stödgrupper som behövs kan bildas på ett rimligt sätt. Hur barn och unga påverkas av föräldrars och andra närstående vuxnas spelande eller spelproblem är ett område där mer kunskap behövs för rätt insatser. Vi anser att Folkhälsomyndigheten behöver få ett tydligare uppdrag att undersöka hur barn och unga påverkas av föräldrars eller andra vuxnas spelande/spelproblem. Myndigheten bör också få i uppdrag att ta fram material till skolor som vill arbeta med preventiva insatser gällande spel. Det är också angeläget att se över hur utbildning i behandling av spelberoende för personal inom psykiatri och beroendevård kan säkerställas. Kommunernas budget- och skuldrådgivning liksom Kronofogdemyndigheten har också en möjlig roll i att kunna informera och utbilda om ekonomiska risker med spel, och den skulle på lämpligt sätt kunna förstärkas. Hur detta ska kunna ske på bästa sätt bör ses över. Vi anser också att det är viktigt att Spelinspektionens roll och hur den kan stärkas ses över. Slutligen anser vi också att forskningsområdet kopplat till spelfrågor bör ses över. Hur ser hemvisten ut för denna typ av forskning, skulle det behöva se annorlunda ut för att den kan hitta möjlig finansiering? 15.5 Ett förebyggande perspektiv för personer med drogproblematik 15.5.1 Särskild vårdgaranti och brukarrum Miljöpartiet anser att hälso- och sjukvården ska ta över ansvaret för missbruksvården i sin helhet, något som också den tidigare Missbruksutredningen föreslog. Vi vill också se en särskild vårdgaranti för behandlingsinsatser. Fram till dess att hälso- och sjuk ­ vården tar över helt behöver vårdgarantin inkludera såväl regionens som kommunens behandlingsinsatser. Flera viktiga förändringar har skett på senare tid som minskar riskerna för sjukdom och död för personer som missbrukar. Miljöpartiet har länge velat att läkemedlet naloxon ska bli mer tillgängligt och det finns numer glädjande nog tillgängligt recept ­ fritt på apotek. Den som annars riskerar att dö i en överdos kan med hjälp av läkemedlet klara sig. För de som har missbruksproblem och inte ännu är beredda att lämna har sprutbytes ­ programmen varit betydelsefulla. Miljöpartiet vill införa så kallade injektionsrum eller brukarrum på försök, vilket med fördel kan följas av forskning. I dagsläget behöver en person med missbruks ­ problematik som fått rena sprutor från ett sprutbytesprogram förflytta sig därifrån för att ta drogen som de är beroende av. Riskerna finns att personer överdoserar, snabbt måste få vård och även riskerar att dö. Vi bör testa och då ta lärdomar av t ex Danmark som har ett system med brukarrum, vad fungerar bra och vad behöver utvecklas. Det ska alltid finnas personal som är beredda att hjälpa en person att komma ur sitt missbruk när motivation till det finns. För att kunna göra ett pilotprojekt med brukarrum krävs dock en lagändring. Region Stockholm har till exempel intresse av att göra ett sådant pilotprojekt men kan inte under nuvarande förutsättningar. Regeringen behöver göra en sådan lagändring så att det blir möjligt att pröva och samtidigt beforska brukarrum. Frågan om brukarrum och harmreduction-perspektivet har också lyfts i den så kallade Narkotikautredningen (SOU 2023:62). 15.6 Inför ”socialt frikort” för större självständighet och möjlighet till hälsa för utsatta Miljöpartiet vill införa den danska modellen med så kallat socialt frikort i Sverige. Utsatta människor med missbruksproblem och psykisk ohälsa som står långt från arbetsmarknaden ges möjlighet att ansöka om så kallat socialt frikort hos kommunen. Ett sådant ger möjlighet att ta mindre jobb hos olika verksamheter som tar emot personer med socialt frikort. Den enskilde söker själv upp verksamheten utan mellanhänder, krav på godkännande eller inblandning av myndighet, får kontant lön och kan i Danmark tjäna upp till 40 000 kr per år, utan att behöva betala skatt. Detta utan att avdrag görs på försörjningsstöd eller andra ersättningar. Det innebär en snabb väg till att närma sig arbetsmarknaden, större självständighet, förbättrad självkänsla, hälsa och ökat handlingsutrymme för mycket utsatta människor. Utvärderingar i Danmark lovordar reformen som permanentats med samtliga partier bakom sig från att ha varit på försök. Miljöpartiet vill att Sverige utvecklar motsvarande modell i Sverige. Vi anser att en försöksverksamhet bör startas upp snarast. 15.6.1 Nationellt kompetenscentrum för ANDTS-frågor Det finns många aktörer som lyfter behovet av ett nationellt kompetenscentrum, som har möjlighet att särskilt stödja och stimulera arbetet i kommuner och regioner. Att det så tydligt efterfrågas pekar på att behovet finns, att man har idéer om att vilja göra mer på ANDTS-området, men behöver stöd i detta, och att befintliga strukturer inte är tillräckliga. Vi anser att regeringen snarast bör fånga upp behovet, se över frågan och återkomma med ett förslag. 15.6.2 Effekten av behandlingshem Det är svårt att som enskild förstå vilken behandling som olika behandlingsprogram innebär, ibland på specifika behandlingshem eller i öppenvård och hur den förhåller sig till andra behandlingar. Vi menar att det är angeläget att SBU får ett uppdrag om effekten av behandlingsprogram för missbruk för att göra kunskapsläget mer tydligt. Detta bör gälla oavsett om det handlar om alkohol, droger eller spelproblematik. Ulrika Westerlund (MP) Märta Stenevi (MP) Leila Ali Elmi (MP) Jan Riise (MP) Mats Berglund (MP) Camilla Hansén (MP) [1] https://www.sns.se/artiklar/preventionens-betydelse-for-finansieringen-av-framtidens-vard-och-omsorg/. [2] https://www.fao.org/one-health/overview/one-health-overview/en. [3] https://health.ec.europa.eu/one-health_en. [4] https://sverigesradio.se/artikel/ny-fn-panel-ska-ge-fakta-om-risker-med-kemikalier. [5] https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2023-9-8764.pdf. [6] Slutbetänkande Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5), https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/01/sou-20235/ och delbetänkande Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93) https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/11/sou-202193/. [8] https://mynak.se/publikationer/att-framja-ett-hallbart-arbetsliv-inom-vard-och-omsorg/. [9] https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2023-2-8373.pdf. [10] https://www.vardanalys.se/rapporter/lag-utan-genomslag/. [11] https://www.vardanalys.se/rapporter/lag-utan-genomslag/. [12] Effektivare tillsyn över apotek, bättre skydd vid patientskador samt översyn av handel med receptfria läkemedel (SOU 2023:101). [13] https://sverigesapoteksforening.se/antligen-forslag-om-farmaceutsortiment. [14] https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/06/sou-201928/. [15] https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/ hurskaparvibattrehalsaforpersonermedfunktionsnedsattning.81466.html. [16] https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/587bca1720974b9a99b5f056d6241c78/hallbar-halsosam-livsmedelkonsumtion-aterrapportering.pdf. [17] https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/e/en-hallbar-och-halsosam-livsmedelskonsumtion-aterredovisning-av-regeringsuppdrag/. [18] https://www.folkhalsaforalla.se/nyheter/rapportlansering-handlingsplan-for-halsosamma-matvanor. [19] https://www.norden.org/sv/news/sockerskatt-subventioner-eller-markningar-ny-rapport-visar-vagen-mot-nya-matvanor. [20] https://journals.plos.org/plosmedicine/article?id=10.1371/journal.pmed.1003025. [21] https://www.norden.org/sv/news/sockerskatt-subventioner-eller-markningar-ny-rapport-visar-vagen-mot-nya-matvanor. [22] https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2024/2024-regeringsuppdrag-minskat-saltintag-och-intag-av-energitata-naringsfattiga-livsmedel.pdf. [23] Healthy public food procurement and service policies, WHO 2022. [24] https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2023-3-8440.pdf. [25] https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/publicerat-material/remissyttranden/2020/justitiedepartementet-ett-andamalsenligt-skydd-for-tryck-och-yttrandefriheten-sou-202045.pdf. [26] https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/k/kunskap-om-tobaks--och-nikotinprodukters-skadeverkningar--aterredovisning-av-regeringsuppdrag/. [27] https://tobaksfakta.se/foretag-stams-for-vitt-snus-reklam-pa-tiktok/. [28] https://www.sydsvenskan.se/2023-10-03/manga-vill-ha-ruset-fa-vet-att-lustgasen-ar-en-klimatbov/.