Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2876
av Rasmus Ling m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2023/24:117 Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för att skapa en sammanhållen politik på tvångsmedelsområdet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen avslår den del i propositionen som rör att använda hemlig rumsavlyssning och motsvarande hemlig dataavläsning i preventivt syfte.
Riksdagen avslår den del i propositionen som rör att använda husrannsakan och undersökning på annat ställe inom preventivlagens tillämpningsområde.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligare reglera användningen och hanteringen av överskottsinformation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra regelverket för överskottsinformation mer enhetligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en domstol bör fatta beslut i ärenden enligt inhämtningslagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen avslår den del i propositionen som rör att knyta ett tillstånd till preventiv hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och motsvarande hemlig dataavläsning till en person.
Motivering
Även om det går att konstatera att preventiva och hemliga tvångsmedel varit ett effektivt verktyg i Polismyndighetens arbete så krävs det tydliga ramar och begräns
ningar för att trygga rättssäkerheten. En ständig avvägning måste göras mellan effektivitet och proportionalitet.
I en tidigare motion betonade Miljöpartiet vikten av att kontinuerligt utvärdera lagstiftningen om hemliga tvångsmedel samt att användningen av överskottsinformation måste begränsas och förtydligas. Miljöpartiet vill återigen belysa vikten av att lag
stiftning som gör så pass stora ingrepp i den personliga integriteten kontinuerligt utvärderas och kontrolleras, särskilt när man väljer att utöka brottskatalogen till ekonomiska brott, dvs. brott som inte riskerar att skada individens hälsa eller personliga säkerhet. De nya tvångsmedel som regeringen introducerar är även mer ingripande än de som föreslogs i höstas.
Den allvarliga brottslighet vi ser i dag lockar ofta genom ekonomiska incitament. Att i ett tidigt skede kunna förhindra ekonomisk brottslighet innan det spiller över i våldsamma konflikter kan vara av stor vikt. Användningen av hemliga tvångsmedel måste dock alltid vara proportionerlig i förhållande till intrången i den personliga integriteten, någonting som blir svårare att bedöma och kontrollera i och med reger
ingens utökning av både brottskatalogen och de hemliga tvångsmedlen.
Det finns en större risk att individer som inte har någonting med allvarlig brottslig
het att göra utsätts för hemliga tvångsmedel när polisen har möjlighet att knyta rums
avlyssning, kameraövervakning och dataavläsning till en person. Det föreligger således ett ännu större behov av att kontrollera användningen av överskottsinformation när andelen oskyldiga som utsätts förväntas öka. Miljöpartiet anser därför att en parla
mentarisk utredning bör tillsättas för att skapa en sammanhållen och säker rättspolitik.
En enhetlig lagstiftning
Ramverket för de preventiva och hemliga tvångsmedlen är i dagsläget svåröverskådligt och onödigt komplext. När det gäller tvångsmedel som gör allvarliga intrång i den personliga integriteten är det viktigt att vanliga människor förstår hur lagstiftningen tillämpas och hur de kan påverkas av den. Det är även viktigt att utifrån ett rättssäker
hetsperspektiv skapa en enhetlig lagstiftning där det inte råder tvivel om hur denna bör tillämpas. Flertalet remissinstanser har lyft denna problematik kontinuerligt under regeringens kriminalpolitiska arbete. Ramverkets utformning blir än mer svåröver
skådlig när lagstiftningstakten är hög.
Många av de repressiva åtgärder som regeringen vill implementera kan komma att få en kumulativ effekt. Det är alltså oklart hur lagstiftningen kommer att samvariera och vilka konsekvenser detta kommer att få. Från ett rättssäkerhetsperspektiv är det av yttersta vikt att lagstiftning inte får oväntade negativa konsekvenser. Detta blir otroligt svårbedömt när man implementerar ny lagstiftning innan tidigare lagstiftning hunnit utvärderas. Därför anser Miljöpartiet att en parlamentarisk utredning bör tillsättas för att skapa en sammanhållen rättspolitik.
Den utökning av hemliga tvångsmedel som regeringen föreslår är betydligt mer invasiv och integritetskränkande än de som föreslogs i proposition 2022/23:126 Hemliga tvångsmedel – effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott, särskilt med avseende på den utökade brottskatalogen och det tidiga skede som tvångsmedlen föreslås användas i. Miljöpartiet anser att fler tvångsmedel kan vara användbart för Polismyndighetens brottsbekämpande arbete men att det är alldeles för tidigt för att göra den bedömningen.
I stället för att förhasta sig borde regeringen först utvärdera de hemliga tvångsmedel som polisen redan har tillgång till i dag. En utredning med ett utpräglat integritetsperspektiv bör genomföras för att kunna avgöra huruvida en utvidgning av de hemliga tvångsmedlen är att anse som både rimlig och nödvändig. Miljöpartiet av
styrker därför regeringens förslag om att fler tvångsmedel ska göras tillgängliga.
Hemlig rumsavlyssning och motsvarande hemlig dataavläsning i preventivt syfte
Miljöpartiet anser, liksom flera remissinstanser, att hemlig rumsavlyssning och mot
svarande hemlig dataavläsning inte är proportionerligt innan dess att en förunder
sökning inletts. Dessa tvångsmedel utgör extra stora intrång i den personliga integ
riteten, eftersom det inte föreligger någon konkret brottsmisstanke samt att kretsen individer som omfattas är betydligt större. Tvångsmedlen är även att anse som mindre precisa när de används i preventivt syfte, eftersom åtgärdens behov och proportionalitet inte går att redogöra för på ett uttömmande sätt, någonting även Lagrådet framför i sin kritik.
Miljöpartiet anser inte att de riktlinjer som ligger till grund för användningen av hemlig rumsavlyssning och motsvarande hemlig dataavläsning i preventivt syfte är tillräckligt precisa, och avstyrker därför den delen av regeringens proposition.
Husrannsakan och undersökning på annat ställe inom preventivlagens tillämpningsområde
Som tidigare nämnts anser Miljöpartiet att tvångsmedelskatalogen inte bör utökas förrän redan etablerade tvångsmedel utretts ordentligt. Innan behovet utreds är det opropor
tionerligt och svårt att avgöra vilka effektivitetsvinster som ytterligare tvångsmedel medför. Vidare finns redan möjlighet att genomföra husrannsakan i preventivt syfte. Miljöpartiet menar även att den kritik som framförs av JO, att preventivlagens låga kravställning kan leda till upplevda trakasserier eller otillbörlig kontroll från statens sida, är att särskilt beakta.
Miljöpartiet väljer därför att avstyrka förslaget i dess nuvarande form.
Användningen av överskottsinformation bör regleras tydligare
Redan innan brottskatalogen och mängden tvångsmedel utökades fick regeringens förslag kritik för att det på ett undermåligt sätt reglerade användningen av överskotts
information. I och med att man nu introducerar nya, mer invasiva och mindre precisa tvångsmedel, samtidigt som man inkluderar ekonomiska brott där individers säkerhet inte hotas är det nu av ännu större vikt att på ett tydligt sätt reglera och begränsa användningen av överskottsinformation.
Det finns stora avvägningar att göra när det kommer till användandet av överskotts
information. Å ena sidan kan det te sig icke-intuitivt att myndigheter inte skulle få använda sig av information gällande allvarlig brottslighet på grund av att informationen erhållits genom hemliga tvångsmedel då tillståndet beviljades för ett annat ändamål. För att förhindra allvarlig brottslighet och vända den samhällstrend vi ser i dag krävs det att de brottsbekämpande myndigheterna har möjlighet att utnyttja sina resurser till fullo. Å andra sidan måste det finnas tydliga begränsningar och riktlinjer för hur man använder information som oavsiktligt framkommer. En alldeles för låg ribba kan leda till att överskottsinformation används på ett integritetskränkande och rättsosäkert sätt, särskilt med avseende på det tidiga stadium som hemliga tvångsmedel används i och den utökning av brottskatalogen man föreslår.
Hemlig rumsavlyssning, dataavläsning, husrannsakan, undersökning på annat ställe och på distans är alla tvångsmedel som samlar information på ett mindre precist sätt. Mängden känslig information och dess omfång kommer att vara betydligt större än tidigare. En större andel människor som inte har någonting med brottslighet att göra kommer att få sina personliga uppgifter insamlade utan sin vetskap. Denna information kommer i sin tur att hanteras olika av olika myndigheter. Åklagarmyndigheten hanterar information enligt rättegångsbalken och preventivlagen, medan övriga myndigheter hanterar information enligt inhämtningslagen.
För att säkerställa att känslig information hanteras och bedöms på ett rättssäkert sätt måste det finnas ett enhetligt regelverk, annars riskerar man att använda oerhört känslig information på ett godtyckligt och rättsosäkert sätt. Det är Miljöpartiets mening att användningen och hanteringen av överskottsinformation bör följas upp och utvärderas samt att regelverket bör göras mer enhetligt.
Domstol bör fatta beslut i ärenden enligt inhämtningslagen
Regeringen föreslår att Åklagarmyndigheten ska fatta beslut i ärenden enligt inhämt
ningslagen även för det utökade tillämpningsområdet. Miljöpartiet anser att det vore lämpligare om ärenden i stället hanteras av domstol, detta eftersom Åklagarmyndig
heten inte uppfyller kravet på oberoende som EU-domstolen ställer upp. Miljöpartiet är inte ensamma om att lyfta detta. Samma kritik lyfts av både JO och JK, som menar att förslaget bör analyseras mer genomgående innan man kan konstatera att Åklagar
myndigheten uppfyller kraven på oberoende myndighet. De betonar även att beslut i liknande ärenden inom EU i praxis fattas av domstol, inte åklagare.
Miljöpartiet menar att den utökning av både brottskatalog och tvångsmedel som man gör ställer ytterligare krav på oberoende samt på att Sverige efterföljer sina interna
tionella åtaganden. Att domstol fattar beslut i ärenden enligt inhämtningslagen ter sig lämpligare för att uppfylla dessa krav.
Att knyta hemliga tvångsmedel till person kan drabba oskyldiga
Att ett tillstånd till preventiv hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och motsvarande hemlig dataavläsning ska få knytas till person kommer att ha allvarliga konsekvenser för individers integritet och kan komma att drabba oskyldiga. När ett tillstånd knyts till en person blir det hemliga tvångsmedlet mindre precist. Det finns inget sätt att kontrollera vem personen interagerar med, vilket kan leda till att man i onödan allvarligt kränker oskyldiga personers rätt till privatliv. Det kan komma att drabba individer som inte har något som helst med kriminalitet att göra. Att de ska utsättas för hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning enbart för att de interagerar eller bor med en person som de inte har en aning om är kriminell är att betrakta som väldigt ingripande. Det kan inte anses proportionerligt att nyttja denna åtgärd i kombination med den utökade brottskatalogen. Det handlar om en alltför svag brottsmisstanke i ett alldeles för tidigt skede för att kunna motivera så pass integritetskränkande medel. Mängden överskottsinformation och oskyldiga som drabbas är grovt problematisk.
Miljöpartiet avstyrker därför förslaget att ett tillstånd till preventiv hemlig kamera
övervakning, hemlig rumsavlyssning och motsvarande hemlig dataavläsning ska kunna knytas till person.
Rasmus Ling (MP)
Camilla Hansén (MP)
Amanda Lind (MP)
Jan Riise (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3279
av Rasmus Ling m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2024/25:51 Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen om hemlig dataavläsning mot allvarliga brott ska tidsbegränsas till ytterligare fem år och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om överskottsinformation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förstärkning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad översyn av hemliga tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sedan 2020 har de brottsbekämpande myndigheterna, genom en tidsbegränsad lag
stiftning, fått använda tvångsmedlet hemlig dataavläsning vid misstankar om allvarlig brottslighet. Lagen infördes i syfte att behålla och stärka de brottsbekämpande myndig
heternas förmåga att avlyssna och övervaka personer som är misstänkta för eller för
väntas begå brott.
När Miljöpartiet satt i regering bedömde vi att lagen om hemlig dataavläsning skulle utgöra ett viktigt verktyg för att kunna utreda, lagföra och bekämpa grova brott. Sam
tidigt innebar tvångsmedlet en ny utredningsmetod med uppenbara risker för den personliga integriteten. Därav tidsbegränsades lagen till fem år så att behovet av och proportionaliteten med lagen skulle kunna utvärderas och analyseras i ett senare skede. Den tidsbegränsade lagstiftningen har fyllt ett viktigt syfte som fortsatt bör värnas, liksom rättssäkerhetsgarantier kring hur och när lagen används. Miljöpartiet vill också att regeringen gör en samlad översyn av hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas.
Miljöpartiet vill ha en ny tidsbegränsad lagstiftning i väntan på en samlad översyn
Miljöpartiet delar regeringens bedömning att det fortfarande finns ett behov av hemlig dataavläsning i brottsbekämpningen, det bekräftas också av t.ex. Polismyndigheten, Tullverket och Brottsoffermyndigheten. Vi är däremot kritiska till regeringens förslag om att göra lagen om hemlig dataavläsning permanent. I likhet med Lagrådet, ser vi inte att det skulle innebära några nackdelar för brottsbekämpningen om den tillfälliga lagen förlängdes. Tvärtom skulle en tidsbegränsad lagstiftning innebära att en samlad översyn hinner vidtas, med en ny sammanhållen lagstiftning för alla hemliga tvångsmedel, eller rentav för alla tvångsmedel.
Det är beklagligt att regeringen inte tagit hänsyn till de relevanta argument som Lagrådet, men även en del remissinstanser, lyfter för att påtala nackdelarna med en permanent lagstiftning. Sveriges advokatsamfund menar att den utvärdering som gjorts av lagstiftningen visar att nyttan och effektiviteten av tvångsmedlet varit begränsad, varpå det finns goda skäl att förlänga den tillfälliga lagen. Brottsförebyggande rådet anser att det inte ens finns ett tillräckligt robust underlag för att möjliggöra en analys av nyttan av det tidsbegränsade tvångsmedlet. Civil Rights Defenders påpekar att en samlad översyn bör göras innan befintlig lagstiftning görs permanent. Miljöpartiet delar dessa betänkligheter och menar att regeringen inte ger tillräckligt goda argument för varför den tillfälliga lagstiftningen kan förlängas, i stället för att permanentas.
Regleringen av överskottsinformation bör vara kvar
Regeringen föreslår att regleringen av användandet av överskottsinformation i princip ska tas bort. Miljöpartiet menar att det finns ett behov av att ha en fortsatt reglering av överskottsinformation. Det är inte rimligt att information om brott med låga straffvärden som upptäcks vid så pass ingripande åtgärder som användande av hemliga tvångsmedel ska användas. Regeringens förslag riskerar att medföra betydande risker för enskildas rättigheter samtidigt som det finns stora tveksamheter kring hur en så ingripande åtgärd kan vara proportionerlig. Det kan dessutom inte anses rättssäkert att åklagare ska få besluta om vilken överskottsinformation som ska få användas i annat ändamål, utan några begränsningar. Även JO framhåller att förslaget innebär särskilda risker och efterfrågar en mer rättssäker reglering, inte minst mot bakgrund av att hemlig data
avläsning kan ge upphov till en mycket stor mängd överskottsinformation. Regeringen borde, åtminstone, tydliggöra i lag vilka typer av uppgifter som får lämnas och för vilka syften. Hanteringen av överskottsinformation bör regleras inom ramen för den samlade översynen.
Det behövs en förstärkning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Som en följd av att trösklarna sänkts för användande av hemliga tvångsmedel, och att det nu också sker i preventivt syfte, så har arbetsbelastningen för tillsynsmyndigheten Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (Sin) ökat kraftigt de senaste åren. Detta redogjordes bl.a. för då Sin besökte justitieutskottet i november 2024. Miljöpartiet menar att Sin behöver förstärkas, såväl resursmässigt som befogenhetsmässigt. När hemliga tvångsmedel, inklusive hemlig dataavläsning, används i större omfattning, så behöver Sin ha goda möjligheter att bedriva tillsyn, så att det inte sker tvångsmedels
användning på felaktiga grunder. Vidare bör, som Miljöpartiet tidigare anfört, regel
verket göras om, så att en enskild som blivit föremål för hemliga tvångsmedel inklusive hemlig dataavläsning ska få veta detta i efterhand även om det gått lång tid.
Det behövs en samlad översyn
När det gäller hemliga tvångsmedel har det skett ett stort antal lagändringar under de senaste åren. Regelverket är i dag så omfattande och komplicerat att det är svårt att få en uppfattning av vilket intrång den samlade lagstiftningen innebär för den personliga integriteten. Mot den bakgrunden anser Miljöpartiet, i likhet med bl.a. Lagrådet, Civil Rights Defenders, Centrum för rättvisa, Integritetsmyndigheten, Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt, att regeringen bör göra en samlad översyn av hur hemliga tvångs
medel ska kunna användas.
Lagrådet framhåller bl.a. att de senaste årens ändringar i bestämmelserna om hemliga tvångsmedel har inneburit att det samlade regelverket blivit väldigt komplicerat. Enligt Lagrådet har det blivit svårt att överblicka lagstiftningen på området och omfattningen av de intrång i den enskildes personliga integritet. Vi delar denna uppfattning.
Det är positivt att regeringen ser behovet av en översyn av regleringen om hemliga tvångsmedel. Vi uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med besked om när och hur en sådan översyn ska genomföras. Vi anser också att underrättelseskyldigheten bör ingå i en sådan översyn.
Rasmus Ling (MP)
Mats Berglund (MP)
Camilla Hansén (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Jan Riise (MP)
Ulrika Westerlund (MP)