RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · med anledning av skr. 2023/24:67 Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet

2023/24 · HB022820 · Rasmus Ling (MP); Camilla Hansén (MP); Annika Hirvonen (MP); Amanda Lind (MP); Jan Riise (MP); Ulrika Westerlund (MP)

Original hos Riksdagen

B · Åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

2024/25 · HC022618 · Rasmus Ling (MP); Märta Stenevi (MP); Ulrika Westerlund (MP); Janine Alm Ericson (MP)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.005 · ämneslikhet 0.781. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 21 yrkanden i A · 42 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
21 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpningen av organiserad brottslighet ska ha sin utgångspunkt i ett preventivt och vårdande arbete och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och bygga ut tidiga insatser för barn som befinner sig i riskzonen för att hamna i kriminalitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år när särskilt grova brott har begåtts och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste finnas ett tydligt motiv för att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att både ny lagreglering och myndigheternas tillämpning av reglerna bör uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet och respekt för den personliga integriteten vid användandet av hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 5

Avslag

A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten inte bör klassificera människor som kriminella utan att de dömts för brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 6

Avslag

A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte hyra anstaltsplatser utomlands och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 7

Avslag

A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka tillämpningsområdet för lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll till att omfatta straffverkställighet om den dömde ska avtjäna fängelse i under ett år och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 8

Avslag

A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta fängelsestraff som är kortare än sex månader med alternativa påföljder och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 9

Avslag

A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga möjligheten att överföra dömda utländska medborgare till deras hemland och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 10

Avslag

A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överföring av dömda utländska medborgare ska ske med stark insyn och utvärderas regelbundet för att motverka rättsosäkra och godtyckliga processer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 11

Avslag

A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda inrättandet av en central databas för statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som tagit del av stödet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 12

Avslag

A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt beakta hur känsliga personuppgifter ska behandlas i utredningen om att införa en central databas för statsbidrag till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 13

Avslag

A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa långsiktiga och tillräckliga anslag till bidragsgivande myndigheter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 14

Avslag

A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommuner tillräckliga resurser för att arbeta brottsförebyggande och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 15

Avslag

A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa tillståndsplikten för kommuner och regioner när det gäller att bedriva kamerabevakning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 16

Avslag

A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka användningen av kamerabevakning för att hitta efterlysta fordon och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 17

Avslag

A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lätta på myndigheternas sekretessregler för ett mer effektivt arbete mot brottslighet utan att inskränka på den personliga integriteten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 18

Avslag

A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga riskerna med användning av AI i brottsbekämpande syfte och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 19

Avslag

A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utifrån denna kartläggning redogöra för vilka insatser som kan vidtas för att minimera riskerna vid användning av AI i brottsbekämpande syfte och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 20

Avslag

A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att användningen av AI i brottsbekämpande syfte ska omfattas av etiska riktlinjer och att användning och utveckling sker med respekt för grundläggande fri- och rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 21

Avslag

42 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer som ett nytt målområde i den nationella folkhälsopolitiken och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbildning i bemötande av utsatta för kommersiell sexuell exploatering, prostitution och människohandel bör införas i polisutbildningen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera läns- eller regionövergripande centrum som syftar till att motivera vuxna som begår eller är i riskzon för att begå sexköpsbrott att ändra sitt beteende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta myndigheternas arbete med att bättre upptäcka våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra informationsutbytet mellan myndigheter när det gäller förebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 5

Avslag

B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge lämplig myndighet i uppdrag att sprida kunskap om våld i barns och ungas nära relationer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 6

Avslag

B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga vilka insatser kommuner erbjuder barn och unga som utsatts för våld i en nära relation, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 7

Avslag

B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättandet av fler mansmottagningar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 8

Avslag

B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontaktförbud ska kunna gälla större geografiska områden än i dag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 9

Avslag

B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka straffreduktionen för flerfaldig brottslighet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 10

Avslag

B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det inte ska vara möjligt att köpa samtycke till sex och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 11

Avslag

B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 12

Avslag

B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa psykisk misshandel som ny brottstyp och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 13

Avslag

B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som utsätts för sexköp eller kommersiell sexuell exploatering ska betraktas som brottsoffer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 14

Avslag

B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sexualbrottsoffers rätt till målsägandebiträde ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 15

Avslag

B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 16

Avslag

B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vården till följd av sexuella övergrepp kan bli kostnadsfri och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 17

Avslag

B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en bred utredning med syfte att kriminalisera alla eftervåldets olika uttryck, såsom fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt våld samt försummelsevåld, och lämna konkreta förslag på författningsändringar för dessa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 18

Avslag

B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att inget barn med skyddade personuppgifter eller med skyddat boende ska tvingas till umgänge med en förälder mot sin vilja och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 19

Avslag

B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för barn att få egna juridiska ombud i mål om vårdnad och umgänge och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 20

Avslag

B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Domstolsverket i uppdrag att ta fram och genomföra utbildningsinsatser för verksamma jurister på domstolarna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 21

Avslag

B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda inrättandet av ett särskilt flyttstöd för personer som tvingats fly undan våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 22

Avslag

B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort avgiften för skyddade boenden i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 23

Avslag

B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om kravet på betänketid vid äktenskapsskillnad ska tas bort i vissa situationer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 24

Avslag

B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett permanent samordningscentrum och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 25

Avslag

B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att utredningar som gjorts kring myndigheters rutiner och handläggning av bortförandeärenden följs upp och leder till förbättringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 26

Avslag

B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn som olovligen förts ut ur landet inte automatiskt ska utskrivas från folkbokföringen och förlora sina svenska medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 27

Avslag

B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utfärda utreseförbud i fler fall och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 28

Avslag

B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera oskuldskontroller, oskuldsingrepp, utfärdande av oskuldsintyg och omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 29

Avslag

B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ingen ska utvisas för att den lämnar en relation som bygger på hedersförtryck, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 30

Avslag

B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att socialtjänsten aldrig ger information till vårdnadshavare som kan innebära akut risk för att barn utsätts för brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 31

Avslag

B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra insatser i regionerna mot hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 32

Avslag

B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra insatserna i kommunerna mot hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 33

Avslag

B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättandet av resurscentrum i varje län för att utöka tillgången till hjälp för utsatta och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 34

Avslag

B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra samverkan mellan myndigheter och säkerställa att resoluta ingripanden sker i ett tidigt skede och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 35

Avslag

B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka forskningen kring hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 36

Avslag

B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka hatbrottsarbetet inom polisen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 37

Avslag

B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra det förebyggande arbetet inom skolan och på nätet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 38

Avslag

B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av frivilliga, aggregerade och anonymiserade jämlikhetsdata och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 39

Avslag

B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga till kön som grund för straffskärpning i brottsbalkens 29 kap. 2 § 7 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 40

Avslag

B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram ett informationsmaterial gällande förändringen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 41

Avslag

B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i brottsbalkens paragraf om hets mot folkgrupp inkludera ett skydd av människor med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 42

Avslag

Hela texten jämförs: A 2668 ord · B 4920 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:2820 av Rasmus Ling m.fl. (MP) med anledning av skr. 2023/24:67 Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpningen av organiserad brottslighet ska ha sin utgångspunkt i ett preventivt och vårdande arbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och bygga ut tidiga insatser för barn som befinner sig i riskzonen för att hamna i kriminalitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år när särskilt grova brott har begåtts och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste finnas ett tydligt motiv för att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att både ny lagreglering och myndigheternas tillämpning av reglerna bör uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet och respekt för den personliga integriteten vid användandet av hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten inte bör klassificera människor som kriminella utan att de dömts för brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte hyra anstaltsplatser utomlands och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka tillämpningsområdet för lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll till att omfatta straffverkställighet om den dömde ska avtjäna fängelse i under ett år och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta fängelsestraff som är kortare än sex månader med alternativa påföljder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga möjligheten att överföra dömda utländska medborgare till deras hemland och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överföring av dömda utländska medborgare ska ske med stark insyn och utvärderas regelbundet för att motverka rättsosäkra och godtyckliga processer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda inrättandet av en central databas för statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som tagit del av stödet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt beakta hur känsliga personuppgifter ska behandlas i utredningen om att införa en central databas för statsbidrag till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa långsiktiga och tillräckliga anslag till bidragsgivande myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommuner tillräckliga resurser för att arbeta brottsförebyggande och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa tillståndsplikten för kommuner och regioner när det gäller att bedriva kamerabevakning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka användningen av kamerabevakning för att hitta efterlysta fordon och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lätta på myndigheternas sekretessregler för ett mer effektivt arbete mot brottslighet utan att inskränka på den personliga integriteten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga riskerna med användning av AI i brottsbekämpande syfte och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utifrån denna kartläggning redogöra för vilka insatser som kan vidtas för att minimera riskerna vid användning av AI i brottsbekämpande syfte och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att användningen av AI i brottsbekämpande syfte ska omfattas av etiska riktlinjer och att användning och utveckling sker med respekt för grundläggande fri- och rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Miljöpartiet delar i stort skrivelsens syn på den organiserade brottslighetens påverkan på det svenska samhället. Den organiserade brottsligheten är en av många stora utmaningar vi står framför i dag och det kommer att krävas ett omfattande arbete från hela samhället för att få bukt med den, både i närtid och under år framöver. Som strategin beskriver är den organiserade brottsligheten någonting som vuxit sig större och starkare under en längre period. Vi kan se att det våld som utövas blir grövre och kryper ned i åldrarna. Det är av vikt att sammanställa lösningar och strukturer som motverkar den organiserade brottsligheten, utan att kompromissa med den personliga integriteten eller rättssäkerheten. Miljöpartiet ser det därför som oerhört problematiskt att regeringens nationella strategi mot organiserad brottslighet saknar renodlade preven ­ tiva lösningar. Många av regeringens förslag har även allvarliga konsekvenser för indi ­ videns personliga integritet och riskerar att slå oproportionerligt hårt mot de som lever i politiskt eftersatta områden. Miljöpartiet ser även en problematik med den kumulativa effekten av regeringens rättspolitiska arbete. Många av de lagar och strategier man framställt har inte kunnat utvärderas i ett större sammanhang och interkorrelationen mellan diverse repressiva åtgärder har otydliga konsekvenser. Detta gäller såväl för individen som för utövande myndigheter. Denna problematik har uppdagats av flera remissinstanser som utvärderat regeringens utredningar och propositioner. Miljöpartiet uttrycker därför en stark oro för vilka implikationer detta kommer att ha för de myndigheter som redan i dag har svårig ­ heter med att fullfölja sina uppdrag på ett effektivt och rättssäkert sätt. En preventiv kriminalpolitik En bättre koordinerad kommunikation och ett utökat samarbete myndigheter emellan kan underlätta både identifiering av och stöd till unga som riskerar att hamna i organi ­ serad brottslighet. Miljöpartiet har tidigare i sin rättspolitiska motion lämnat flera förslag på hur detta samarbete ska förbättras. Bland annat föreslås ett närmare och kontinuerligt samarbete mellan BVC, Social ­ tjänsten och förskolan från en tidig ålder i enlighet med den s.k. ”Rinkebymodellen” i politiskt eftersatta områden. Ett sådant samspel kan från en väldigt tidig ålder se vilka riskfaktorer som föreligger, exempelvis om barnets hemmiljö är bristande eller om det finns förutsättningar för en psykosocial utredning. Ett samarbete mellan myndigheter och familjer som sträcker sig över en längre period förbättrar både förtroendet för myndigheter i politiskt eftersatta områden, och chansen att i ett tidigt stadium både identifiera och motverka riskfaktorer. Miljöpartiet ställer sig kritiska till att regeringens strategi saknar konkreta förslag och strategier för hur myndighetssamverkan ska utformas. Att regeringen förskjuter socialpreventiva åtgärder till kommande strategi är även oroande, då dessa kan komma att utformas och implementeras i ett alldeles för sent skede. Som skrivelsen påpekar är den organiserade brottsligheten någonting som skor sig på människor som lever i utsatt ­ het. Många unga attraheras till kriminella gäng, inte för att de ser en yrkes ­ krimi ­ nell bana som ett väl valt yrke, utan på grund av att de samhälleliga strukturer och sociala insatser som ska hjälpa dem har fallerat. Många ser det som sin enda utväg från fattigdom och utsatthet. Det ter sig därför kontraproduktivt att utarbeta en strategi med total avsaknad av renodlade preventiva åtgärder om målet är att bekämpa framtida organiserad brottslighet. De åtgärder som skrivelsen betecknar som preventiva är utformade för att skjuta fram ungas kriminella bana. Det vi har kunnat urskilja från årtionden av studier är att institutionalisering och fängelsedomar har en tendens att förstärka kriminell identitet, inte avvärja den. Avsaknaden av ett vårdande perspektiv för unga som begår brott riskerar att cementera deras identitet som kriminell, förstärka deras kriminella nätverk och försvåra deras återinträde i civilsamhället. Dessa åtgärder förhindrar inte unga från att inleda en kriminell bana, utan riskerar att distansera unga kriminella från samhället, samt förstärka den misstro och det förakt för statliga myndigheter som de redan känner. Hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år som begått grova brott Bättre möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, även i preventivt syfte, är starkt efterfrågat av brottsbekämpande myndigheter och bedöms som avgörande för att bekämpa de kriminella nätverken. Det är även av största vikt att identifiera de barn som involveras i kriminella nätverk och grov brottslighet. Att utnyttja hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år och över 12 års ålder är därför ett redskap som inte bör uteslutas, i syfte att så snabbt som möjligt kunna bistå barnen med riktade insatser och hjälpa dem ur sin kriminella bana. För användning av hemliga tvångsmedel mot denna grupp ska barnet ha begått särskilt grov brottslighet. Tydlig motivering för användning måste föreligga för att ett sådant ingrepp ska användas. En ökad förmåga att förhindra och utreda allvarliga våldsbrott och lagföra gärningspersoner är viktigt både för den allmänna tryggheten i samhället och för att ge brottsoffer upprättelse. Det är samtidigt av största vikt att både ny lagreglering och myndigheternas tillämpning av reglerna uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet och respekt för den personliga integriteten. I synnerhet när det gäller barn under 15 års ålder som begått särskilt grova brott. Användningen av hemliga tvångsmedel måste alltid stå i rimlig proportion till ingreppet i den personliga integriteten. Miljöpartiet vill därför under ­ stryka vikten av en regelbunden utvärdering av lagen och dess tillämpning. Staten bör inte klassificera människor som kriminella utan att de dömts för brott Miljöpartiet anser att lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar är till ­ räcklig vad gäller möjligheten att utvisa individer som utgör ett hot mot rikets säkerhet som saknar svenskt medborgarskap som inte dömts för brott. Det finns redan princi ­ pi ­ ella invändningar mot existerande lagstiftning, att utvidga denna riskerar att urholka rättssäkerheten och leda till godtyckliga utvisningar av individer. Att därutöver som stat klassificera individer som kriminella utan att personen ifråga dömts för brott är mycket problematiskt. Skulle lagstiftningen utvidgas är det av yttersta vikt att definitionen av det säkerhetshot som avses är tydlig. Det är centralt att processen sker på ett rättssäkert sätt samt att det finns möjlighet att överklaga domen. Det finns annars en väldigt påtaglig risk för att man utvisar människor på godtyckliga grunder såsom etnicitet eller umgänge utan direkt medverkan i kriminella gäng. Hyra anstaltsplatser utomlands Miljöpartiet är i allra högsta grad medvetna om den överbelastning och kapacitetsbrist som råder på Kriminalvårdens anstalter, men anser inte att hyra anstaltsplatser utom ­ lands är ett rimligt tillvägagångssätt för att lösa problematiken. Förslaget medför dels flera stora logistiska och ekonomiska svårigheter. Miljöpartiet ställer sig kritiska till att regeringens mål om lägre dygnskostnad utomlands än i Sverige är förenligt med en adekvat och jämförbar standard. Hyrning av anstalter utomlands ger även upphov till problematik vad gäller besöks ­ rätt, personalförsörjning och rättssäkerhet. Detta återfinns även hos våra grannländer Norge och Danmark som båda lagt ned sina satsningar på anstalter utomlands, dels på grund av logistiska problem, men huvudsakligen på grund av att kostnaden är för stor. Att driva fängelser utomlands eller i privat regi förstorar även risken för infiltration och otillåten påverkan. Insyn och översyn av verksamheten riskerar även att försvåras när man flyttar den utomlands. Kriminalvårdens överbelastning är ett faktum, men det finns lösningar på problemet som inte innebär att svenska staten outsourcar Kriminalvårdens verksamhet. Miljöpartiet har tidigare i sin rättspolitiska motion föreslagit nya alternativ till anstaltsvistelse. Ex ­ empelvis skulle en utökning av tillämpningsområdet för lagen (1994:451) om intensiv ­ övervakning med elektronisk kontroll till att omfatta straffverkställighet om den dömde ska avtjäna fängelse i under ett år. Miljöpartiet anser även att det bör övervägas om fängelsestraff som är kortare än exempelvis sex månader alls ska användas som påföljd i första hand, eller om det är mer ändamålsenligt och effektivt med alternativa påföljder. Överföra dömda utländska medborgare till sitt hemland Miljöpartiet ställer sig positiva till att utvidga möjligheten att överföra dömda utländska medborgare till deras hemland, men ser även här behovet av försiktighetsåtgärder. Det behövs kontinuerlig översyn av processer för att säkerställa att överföring inte sker godtyckligt, rättsosäkert eller riskerar att den dömde utsätts för livshotande faror i sitt hemland. I vissa processer kan verkställighetshinder föreligga, i dessa fall är det viktigt att den dömde avtjänar sitt straff i Sverige och inte utlämnas till ett land där dennes säkerhet hotas. Målet är att de ska avtjäna sitt straff, inte utsättas för livshotande fara. Välfärdsbrottslighet Miljöpartiet vill påtala vikten av att analysera konsekvenserna för civilsamhället i ut ­ formning av förslagen. Det är bra att regeringen fastslår vikten av ett starkt och obero ­ ende civilsamhälle och att en ändamålsenlig och effektiv kontroll inte ska innebära en utökad administrativ börda för civilsamhället. Civilsamhällets självständighet och fria roll gentemot det offentliga måste särskilt beaktas. Förslaget om en central databas har flera viktiga poänger. Inte minst för att öka transparensen om vilka bidrag som kan sökas för civilsamhällets organisationer. Samtidigt är detta en fråga som behöver utredas närmare, särskilt med hänsyn till eventuella känsliga personuppgifter. Riksrevisionen konstaterar att MUCF är den myndighet som har den mest utvecklade kontrollverksamheten och konstaterar att den tidigare regeringen gett förutsättningar för detta genom såväl uppdrag som utökat anslag. Miljöpartiet vill utifrån detta påtala vikten av långsiktiga och tillräckliga anslag till bidragsgivande myndigheter så att det finns en reell möjlighet att, utan att myndigheternas resurser till själva stödgivningen blir lidande, utveckla erforderlig kontroll. Kommunerna är aktörer som tydligare behöver arbeta brottspreventivt. Många välfärdsbrott kan begås inom den kommunala verksamheten, exempelvis assistansbrott och brott inom hemtjänsten. Därför är det bra att kommunerna nu har fått ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande. För att klara den uppgiften är det viktigt att kommunerna får tillräckliga resurser. I arbetet är det också nödvändigt att titta närmare på tjänstepersonsrollen. Inte sällan är det enskilda tjänstepersoner som fattar beslut om olika välfärdsinsatser. Därför är det nödvändigt att den enskilda handläggaren har kunskap om välfärdsbrottslighet och att det finns kontrollmekanismer som kan vara ett stöd för att identifiera misstänkta brotts ­ upplägg. Arbetet mot välfärdsbrottslighet måste samtidigt respektera rätten att få stöd för den som behöver det. Brottsbekämpning och biometri Kamerabevakning är ett viktigt verktyg för att förebygga, förhindra och utreda brott. Bevakningen har lett till viktig bevisning i ett flertal rättegångar. Miljöpartiet föreslår även att kamerabevakning ska utnyttjas i högre utsträckning för att hitta efterlysta fordon. Det är samtidigt viktigt att värna den enskildes integritet och att vi har tydliga krav för den som vill bedriva kamerabevakning. Att det krävs ett tydligt syfte med övervakningen och att den anses proportionerlig är två viktiga faktorer som påverkar. Vi anser att den nuvarande tillståndsplikten för kommuner och regioner att bedriva kamerabevakning bör slopas. Genom att minska byråkratin kan övervakningen bli mer effektiv och på så vis bidra till att lösa brott i högre grad. Det kan också säkra viktig bevisning för ökad lagföring. Den som bedriver kamerabevakning måste fortsatt alltid följa de krav som ställs upp i kamerabevakningslagen. Integritetsskyddsmyndigheten ska fortfarande bedriva tillsyn. Vi vill också lätta på sekretessreglerna så att myndigheterna kan arbeta mer effektivt mot brott, samtidigt som den personliga integriteten värnas. Detta kommer att göra det svårare för organiserad brottslighet och välfärdsbedrägerier som urholkar statens finanser och förtroendet för samhällskontraktet. Det finns stor potential i hur tekniken kan användas för att bekämpa brottslighet. Men det är fortfarande en ung teknik som ständigt utvecklas och med utvecklingen kommer också utmaningar och risker. Det behövs mer forskning på området. Miljöpartiet vill se en kartläggning av vilka risker som finns med att använda AI för att bekämpa brott samt vilka insatser som kan vidtas för att minska dessa risker. Vid användning av AI finns en risk för diskriminering. De data som AI-system tränas med är nämligen sällan eller aldrig neutrala, vilket leder till att AI:n fattar orättvisa beslut eller ger information som inte kan anses vara jämställd. Miljöpartiet vill därför säkerställa att AI omgärdas av etiska riktlinjer och att användning och utveckling sker med respekt för grundläggande fri- och rättigheter. Detta är viktigt inom alla samhällsområden där AI används, inklusive inom rättsväsendet. Rasmus Ling (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) Amanda Lind (MP) Jan Riise (MP) Ulrika Westerlund (MP)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) Åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer som ett nytt målområde i den nationella folkhälsopolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbildning i bemötande av utsatta för kommersiell sexuell exploatering, prostitution och människohandel bör införas i polisutbildningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera läns- eller regionövergripande centrum som syftar till att motivera vuxna som begår eller är i riskzon för att begå sexköpsbrott att ändra sitt beteende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta myndigheternas arbete med att bättre upptäcka våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra informationsutbytet mellan myndigheter när det gäller förebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge lämplig myndighet i uppdrag att sprida kunskap om våld i barns och ungas nära relationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga vilka insatser kommuner erbjuder barn och unga som utsatts för våld i en nära relation, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättandet av fler mansmottagningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontaktförbud ska kunna gälla större geografiska områden än i dag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka straffreduktionen för flerfaldig brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det inte ska vara möjligt att köpa samtycke till sex och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa psykisk misshandel som ny brottstyp och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som utsätts för sexköp eller kommersiell sexuell exploatering ska betraktas som brottsoffer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sexualbrottsoffers rätt till målsägandebiträde ska stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vården till följd av sexuella övergrepp kan bli kostnadsfri och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en bred utredning med syfte att kriminalisera alla eftervåldets olika uttryck, såsom fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt våld samt försummelsevåld, och lämna konkreta förslag på författningsändringar för dessa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att inget barn med skyddade personuppgifter eller med skyddat boende ska tvingas till umgänge med en förälder mot sin vilja och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för barn att få egna juridiska ombud i mål om vårdnad och umgänge och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Domstolsverket i uppdrag att ta fram och genomföra utbildningsinsatser för verksamma jurister på domstolarna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda inrättandet av ett särskilt flyttstöd för personer som tvingats fly undan våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort avgiften för skyddade boenden i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om kravet på betänketid vid äktenskapsskillnad ska tas bort i vissa situationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett permanent samordningscentrum och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att utredningar som gjorts kring myndigheters rutiner och handläggning av bortförandeärenden följs upp och leder till förbättringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn som olovligen förts ut ur landet inte automatiskt ska utskrivas från folkbokföringen och förlora sina svenska medborgarskap och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utfärda utreseförbud i fler fall och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera oskuldskontroller, oskuldsingrepp, utfärdande av oskuldsintyg och omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ingen ska utvisas för att den lämnar en relation som bygger på hedersförtryck, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att socialtjänsten aldrig ger information till vårdnadshavare som kan innebära akut risk för att barn utsätts för brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra insatser i regionerna mot hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra insatserna i kommunerna mot hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättandet av resurscentrum i varje län för att utöka tillgången till hjälp för utsatta och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra samverkan mellan myndigheter och säkerställa att resoluta ingripanden sker i ett tidigt skede och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka forskningen kring hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka hatbrottsarbetet inom polisen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra det förebyggande arbetet inom skolan och på nätet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av frivilliga, aggregerade och anonymiserade jämlikhetsdata och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga till kön som grund för straffskärpning i brottsbalkens 29 kap. 2 § 7 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram ett informationsmaterial gällande förändringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i brottsbalkens paragraf om hets mot folkgrupp inkludera ett skydd av människor med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen. Bekämpa mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor är ett av Sveriges mest allvarliga samhällsproblem. Det är framför allt män som utövar våld, både mot andra män och mot kvinnor. Våldet kan ta sig uttryck i olika former – till exempel fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Under Miljöpartiets tid i regering gjordes stora insatser för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Bland de stora framsteg som gjordes finns 40-punktsprogrammet för att stoppa mäns våld mot kvinnor, som just nu implementeras. Det handlar bland annat om förebyggande insatser, stöd och skydd för våldsutsatta, straffskärpningar och ökade satsningar på kompetens och forskning. Det har bland annat blivit lättare att utfärda kontaktförbud och fotboja, straffet för grovt kvinnofridsbrott har skärpts och satsningar har gjorts på polisen och fler särskilda utredare. Straffet för våldtäkt och sexköp har skärpts. Men mycket arbete återstår. Avgörande är insikten om att mäns våld mot kvinnor är precis lika allvarligt som gängkriminaliteten. För Miljöpartiet har detta alltid varit en självklarhet. Andra partier – och särskilt nuvarande regering – måste signalera det väldigt tydligt, både i ord och i handling. Våldsförebyggande åtgärder Vi som samhälle måste göra allt vi kan för att förebygga att våldet över huvud taget uppstår. Det förebyggande arbetet behöver ske både på lång sikt, med att förändra normer och attityder, och på kortare sikt riktat direkt mot våldsutövare. Våldet tar sig uttryck i olika former och måste därför bekämpas med olika insatser och metoder. Socialtjänstens kunskap om att motverka och förebygga mäns våld mot kvinnor behöver öka. Generellt vill vi se ett mer strukturerat arbete med återkommande upp ­ följning och rapportering. Därför vill vi införa ”mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” som ett nytt målområde i den nationella folkhälsopolitiken. På det sättet tydliggörs vilka målen är, på vilket sätt de ska följas upp och vem som ansvarar för vad. Det förebyggande arbetet med mäns våldsbeteende behöver trappas upp. Det behövs fler mansmottagningar, dit män som vill förändra sitt våldsbeteende kan söka sig. Polisens möjligheter att utreda brott kopplade till bl.a. människor utsatta för kommer ­ siell sexuell exploatering, prostitution och människohandel förutsätter att poliser får gedigen utbildning om frågorna. Utbildning i bemötande av utsatta människor, exempelvis de grupper som nämns ovan, bör därför införas i polisutbildningen. Lika viktigt är det att arbeta med gärningspersoner eller personer som är i riskzon att begå brott. Miljöpartiet vill etablera läns- eller regionövergripande centrum som syftar till att motivera vuxna som begår eller är i riskzon för att begå sexköpsbrott att ändra sitt beteende och att sluta utsätta andra för sexuellt våld genom att begå sexköpsbrott. En viktig dimension i det våldsförebyggande arbetet är behovet av förbättrad samverkan mellan myndigheter. För att förbättra informationsutbytet bör sekretess ­ reglerna ses över i syfte att uppgifter om våld ska upptäckas och spridas till rätt instanser i större utsträckning. Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Jämställdhetsmyndigheten har arbetat för att åstadkomma en utökad samverkan för att förbättra upptäckt av våld i nära relationer. Jämställdhetsmyndigheten har utifrån detta arbete identifierat ett flertal utvecklingsområden, däribland att fortsätta arbetet med att implementera rutiner och metoder och ta fram utbildningsmaterial och handledningsstöd till chefer. Myndigheten framhåller också att arbetet kring upptäckt av våldsutövare och hur frågor kan ställas till potentiella våldsutövare kvarstår och att det krävs vetenskaplig kunskap på området. Vidare anser JÄMY att rutiner och metoder som förtydligar arbets ­ givarens ansvar för ökad upptäckt av våldsutsatthet och våldsutövande bland medarbetare behöver utvecklas. Myndigheten anser att insatser för att nå ut till flickor och unga kvinnor inom samtliga våldsområden behöver stärkas, liksom kunskapen om heders ­ relaterat våld och förtryck, sexuell exploatering av barn, prostitution och människo ­ handel samt våld gentemot utsatta/sårbara grupper. Arbetet på dessa områden måste fortsätta med oförminskad kraft. Trygghetsberedningen har lämnat flera bra förslag om hur våld i nära relationer kan förebyggas, inklusive att regeringen ska ge en lämplig myndighet i uppdrag att sprida kunskap om våld i barns och ungas nära relationer. Syftet är att uppmärksamma fler på våldet samt att sprida information till utsatta om vilket stöd som finns att få. Regeringen föreslås också ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga vilka insatser som kommuner erbjuder barn och unga som utsatts för våld i en nära relation, i vilken utsträckning dessa insatser faktiskt används samt hur effektiva de är. Kartläggningen ska också omfatta insatser som erbjuds unga utövare av våld i nära relationer. Socialstyrelsen ska även ges i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag avseende våld i barns och ungas nära relationer för yrkesverksamma i kommuner och regioner. Miljöpartiet anser att regeringen bör ta vidare dessa rekommendationer. Miljöpartiet vill införa ”mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” som ett nytt målområde i den nationella folkhälsopolitiken att utbildning i bemötande av utsatta för kommersiell sexuell exploatering, prostitution och människohandel införs i polisutbildningen etablera läns- eller regionövergripande centrum som syftar till att motivera vuxna som begår eller är i riskzon för att begå sexköpsbrott att ändra sitt beteende fortsätta myndigheternas arbete med att bättre upptäcka våld i nära relationer förbättra informationsutbytet mellan myndigheter när det gäller förebyggande arbete genomföra Trygghetsberedningens förslag om att regeringen ska ge en lämplig myndighet i uppdrag att sprida kunskap om våld i barns och ungas nära relationer genomföra Trygghetsberedningens förslag om att regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga vilka insatser som kommuner erbjuder barn och unga som utsatts för våld i en nära relation och att ta fram ett kunskapsunderlag avseende våld i barns och ungas nära relationer se över inrättandet av fler mansmottagningar. Skärpta reaktioner mot mäns våld mot kvinnor När offer för våld i nära relationer riskerar att utsättas för brott, förföljelse eller trakasserier på andra sätt kan en åklagare fatta beslut om ett kontaktförbud. Det finns olika typer av kontaktförbud. Idag kan ett så kallat särskilt utvidgat kontaktförbud beslutas, men först efter att ett tidigare utvidgat kontaktförbud har överträtts. Ett särskilt utvidgat kontaktförbud omfattar ett område kring skyddspersonens bostad, arbete eller andra ställen där skyddspersonen brukar vara. I lagen anges ingen geografisk begräns ­ ning, men det kan handla om ett kvarter eller en stadsdel. Dagens regelverk räcker inte till – skyddet för den våldsutsatta måste väga tyngre än friheten för förövaren. För att stärka våldsutsatta kvinnors trygghet och frihet måste ett kontaktförbud kunna gälla en hel kommun eller större geografiska områden än idag. Straffreduktionen för flerfaldig brottslighet, i dagligt tal kallad mängdrabatten, finns till för att skapa en rimlig proportion mellan upprepad brottslighet och det straff som dömts ut. Straffreduktionen är i grunden bra för att förhindra orimliga straff; till exempel ska inte ett flertal stölder ge samma straff som en grov våldtäkt. Samtidigt måste samhället markera mot återfall i brott och visa att det inte ska löna sig. Till exempel har det i en rad uppmärksammade fall visat sig att nivån på straffen för de som återfallit i allvarliga sexualbrott inte har stått i proportion med hur allvarliga många uppfattar att brotten är. Den dåvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen tillsatte därför Flerbrottsutredningen (SOU 2023:1) för att se över systemet. Utredningen föreslår att straffen ska skärpas för dem som vid ett och samma tillfälle döms för flera olika brott. Miljöpartiet instämmer i utredningens bedömning och anser att utredningens förslag bör tas vidare av regeringen. Miljöpartiets uppfattning är att det inte ska vara möjligt att köpa samtycke till samlag. Därför bör en utredning se över möjligheten att ersättning ska läggas till i 6 kap. 1 § brottsbalken som en situation där en person aldrig kan anses delta frivilligt i ett samlag. Detta skulle innebära att samtycke till sex inte föreligger. Miljöpartiet vill fortsatt skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse, i syfte att straffet ska spegla brottets allvar och hur allvarligt samhället ser på systematiskt våld mot kvinnor. Straffansvaret för psykiskt våld måste ses över i syfte att stärka det straffrättsliga skyddet. Bland annat har flera av våra nordiska grannländer kriminaliserat psykiskt våld, vilket också är i linje med Istanbulkonventionen. Miljöpartiet står bakom det förslag som lades fram i utredningen Straffansvar för psykiskt våld (Ds 2022:18) om att stärka det straffrättsliga skyddet mot psykiskt våld genom att införa psykisk misshandel som ny brottstyp. Genom detta kriminaliseras både gärningar som är nedvärderande, förolämpande och på andra sätt kränkande och utövandet av otillbörlig kontroll som begränsar den personliga handlingsfriheten. Miljöpartiet vill att kontaktförbud ska kunna gälla större geografiska områden än idag, såsom hela kommuner sänka straffreduktionen för flerfaldig brottslighet att det inte ska vara möjligt att köpa samtycke till sex skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse införa psykisk misshandel som ny brottstyp. Förstärkt arbete mot kommersiell sexuell exploatering av barn Kommersiell sexuell exploatering av barn är när barn utsätts för sexuella handlingar i utbyte mot ersättning i form av pengar eller gåvor. Det kan vara fysiskt eller på internet. Vuxna har ett ansvar för att skydda alla barn från sexuella övergrepp. Samhället måste ha nolltolerans mot att barn exploateras för sexuella ändamål. Den straffrättsliga lagstiftningen har alldeles för många hål idag. De måste täppas till. Det behövs också förstärkt stöd, vård och traumabehandling för de som utsätts och har utsatts för sexuell exploatering. Miljöpartiet vill att den straffrättsliga lagstiftningen i högre utsträckning ska inkludera sexuella kränkningar och övergrepp på internet och sugardejtingplattformar att brottsbeteckningarna barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott ska ändras i syfte att tydliggöra att det handlar om dokumenterade sexuella övergrepp att den som utsätts för sexköp/kommersiell sexuell exploatering ska betraktas som brottsoffer att sexualbrottsoffers rätt till målsägandebiträde ska stärkas, inklusive i högre rätt se över brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar se över hur vården till följd av sexuella övergrepp kan bli kostnadsfri. Stoppa eftervåldet och skydda barn i tvister om vårdnad och umgänge Mäns våld mot kvinnor slutar inte när den våldsutsatta lämnar. Då startar ofta en ny våldsspiral – eftervåldet. Det kan till exempel handla om fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt eller juridiskt eftervåld. Många blir under relationen hotade med att de inte skulle klara sig utan förövaren, att de inte ska få ett öre eller att de ska bli av med barnen. Det kan handla om allt från hot och misshandel till att sprida rykten. Gemen ­ samma barn drabbas också av eftervåldet. Miljöpartiet vill tillsätta en utredning för att kartlägga eftervåldets uttryck och lämna konkreta förslag på lösningar. I flera uppmärksammade fall, inklusive det mycket tragiska s.k. Tintinfallet, har behovet av mer kunskap om barns rättigheter och riskbedömningar i mål om vårdnad och umgänge blivit tydligt. Den omständigheten att en person bor med sitt barn på skyddat boende bör som utgångspunkt innebära att umgänge med den andre föräldern inte ska ske. Att barns röster hörs i rättsprocesser är också oerhört viktigt och något som uppmärksammats som en stor brist. Miljöpartiet vill därför att barn ska få rätt till ett eget juridiskt ombud i ärenden om bl.a. vårdnad och umgänge. Det behövs också mer kunskap om mäns våld mot kvinnor och barns rättigheter i domstolarna. Personer som utsätts för eftervåld eller bor på skyddade boenden kan ofta ha en mycket ansträngd ekonomisk situation. Miljöpartiet vill ta bort avgiften för skyddade boenden i Sverige. Vi ser också ett akut behov av att införa ett nytt stöd, en särskild ”flyttpeng” i socialförsäkringssystemet för att inte brottsoffer ska behöva drabbas ekonomiskt när till exempel sekretessen brustit eller återkommande flyttar krävs på grund av skyddade personuppgifter. Förutom de uppenbara inkomstbortfall som följer av att tvingas bryta upp från sitt hem, sitt arbete och sin omgivning så drabbas många våldsutsatta kvinnor av stora kostnader när uppgifter röjs och de tvingas att lämna bostaden med mycket kort varsel. Vi menar att staten måste hjälpa familjerna som redan är i en mycket utsatt situation så att de inte också ska gå på knäna ekonomiskt. Enligt nuvarande regelverk ska äktenskapsskillnad föregås av betänketid om båda makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor tillsammans med ett eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad. Vill bara en av makarna att äktenskapet ska upplösas har den maken rätt till äktenskapsskillnad endast efter betänketid. Motivet bakom betänketiden är att par inte ska fatta förhastade beslut, med negativa konsekvenser för familjen som följd. Samtidigt är det viktigt att möjliggöra för kvinnor att lämna destruktiva relationer och röja hinder mot detta, såväl i lagstiftning som i praktiken. Betänketiden riskerar att hålla kvar människor i våldsamma eller oönskade relationer. Vi vill därför utreda om betänketiden ska slopas, till exempel i fall där den ena maken har utsatts för fysisk eller psykisk misshandel eller där förhållandet är skadligt av andra skäl. Miljöpartiet vill tillsätta en bred utredning i syfte att kriminalisera alla eftervåldets olika uttryck, såsom fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt våld och försummelse ­ våld, och lämna konkreta förslag på författningsändringar för dessa säkerställa att inget barn med skyddade personuppgifter eller med skyddat boende ska tvingas till umgänge med en förälder mot sin vilja se över möjligheten för barn att få egna juridiska ombud i mål om vårdnad och umgänge ge Domstolsverket i uppdrag att ta fram och genomföra utbildningsinsatser för verksamma jurister på domstolarna utreda inrättandet av ett särskilt stöd för personer som tvingats att fly undan våld i en nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck se över möjligheten att ta bort avgiften för skyddade boenden i hela landet utreda om kravet på betänketid vid äktenskapsskillnad ska tas bort till exempel om personen som begär skilsmässan är utsatt för psykisk eller fysisk misshandel. Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om kontroll och begränsningar av en persons handlingsutrymme, rätt till sin kropp eller rätt att själv välja partner. Det kan till exempel ta sig uttryck i barn- och tvångsäktenskap, könsstympning av flickor och kvinnor, fysiskt och psykiskt våld eller begränsningar i form av kontroll av socialt umgänge och klädval. Det kan också handla om att den utsatta inte får välja utbildning eller arbeta utanför hemmet eller att hens sociala medier kontrolleras. Det kan dessutom handla om försök att få en person att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet. Våldet och förtrycket utövas av ett kollektiv och ofta av familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av en viss gemenskap. Miljöpartiet vill ta krafttag mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket och se insatser från många olika delar av samhället. För att hjälpa akut utsatta behöver vi förhindra att barn förs ut ur landet för att giftas bort, könsstympas eller utsättas för andra former av våld och tvång samt göra det lättare för barn som blivit bortgifta utomlands att komma hem. Ett permanent samordningscentrum bör inrättas som hjälper barn och ungdomar som förts utomlands i hedersrelaterade syften att komma hem. Vi anser vidare att regeringen bör ta vidare förslaget i Ds 2022:9 om att utvidga tillämp ­ nings ­ området för utreseförbud till att även omfatta risker för att barnets hälsa och utveckling skadas vid en utlandsvistelse. Detta kan gälla exempelvis ”uppfostringsresor”, som är en vanlig anledning till utlandsvistelser där barn kan riskera att fara illa, inte minst när det gäller pojkar och hbtqi-ungdomar. Vi är även positiva till förslaget från utredningen Förstärkt skydd för den personliga integriteten (SOU 2023:37) om att ett utreseförbud också ska kunna omfatta fall där det finns en påtaglig risk för att någon som är under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att genomgå ett oskulds ­ ingrepp eller en oskuldskontroll. Utredningen Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2) föreslår att bestämmelserna om befrielse från svenskt medborgarskap i lagen om svenskt medborgarskap bör utökas med krav på barns samtycke och på att en befrielse inte får stå i strid med barnets bästa. Miljöpartiet anser att regeringen bör ta vidare förslaget. Regeringen bör dessutom säkerställa att de utredningar och genomlysningar som gjorts kring myndigheters rutiner och hand ­ läggning av bortförandeärenden följs upp och leder till förbättringar. En oskuldskontroll kan innebära att en person undersöker någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att bedöma om personen är eller framstår som oskuld. Ett oskulds ­ ingrepp innebär att en person gör ingrepp i någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att det ska framstå som att personen är oskuld. Vi måste förbjuda oskuldskontroller och oskuldsingrepp för att tydliggöra att det är fråga om övergrepp och förtryck. Vi välkomnar därför att utredningen Förstärkt skydd för den personliga integriteten (SOU 2023:37) har lämnat förslag om detta. Vi vill dessutom kriminalisera oskuldsintyg. Omvändelseförsök kan omfatta påtryckningar och tvång som syftar till att förmå någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill. Omvändelse ­ försök kan drabba ett flertal olika grupper av hbtqi-personer, varav en del har högre sannolikhet att drabbas, inklusive transpersoner, personer med funktionsnedsättningar och personer med utländsk bakgrund. En utredning från MUCF visar att 18 % av de svarande unga hbtq-personerna uppger att de utsatts för ”påtryckningar att ändra eller dölja sin sexuella läggning, sin könsidentitet eller sina könsuttryck”. Omvändelseförsök kan också drabba andra grupper, såsom personer med en intellektuell, neuropsykiatrisk eller fysisk funktionsnedsättning. Omvändelseförsök kan leda till såväl fysiska som psykiska skador, och FN:s kommitté mot tortyr anser att det i vissa fall kan likställas med tortyr. Miljöpartiet anser att omvändelseförsök bör kriminaliseras. Skyddet för den som drabbas av hedersrelaterad brottslighet måste stärkas så att ingen utvisas för att man lämnar en relation som bygger på hedersförtryck. Till exempel behöver vi säkerställa att socialtjänsten inte ger information till vårdnadshavare som kan innebära akut risk för att barn utsätts för brott. Vi måste också förbättra skyddet och stödet på både kort och lång sikt. Ingen som lämnar en hederskontext ska behöva återvända till förövarna för att samhället svek. För att upptäcka och hjälpa fler barn som utsätts för eller skolas in i att utöva hedersförtryck behöver vi se till att alla samhälls ­ instanser har kompetens att identifiera hedersförtryck och agerar så tidigt som möjligt. Resurscentrum bör inrättas i varje län för att utöka tillgången till hjälp för utsatta. Skolor har en viktig roll i att förebygga och upptäcka hedersnormer, och därför måste skolpersonal ha god kompetens i dessa frågor. Vi behöver också utveckla hur myndig ­ heter samverkar kring familjer där det förekommer hedersförtryck. Sekretessen behöver minska, samverkan mellan myndigheter förbättras och resoluta ingripanden ske i ett tidigare skede när det behövs. Ökade satsningar på forskning behövs kring hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer. För att rensa bort de patriarkala och förtryckande värderingar som är roten till hedersnormer behöver vi stärka information och utbildning om demokratiska principer, jämställdhet och barns rättigheter. Det behövs riktade insatser för att tidigt nå och bygga allianser med föräldrar. Miljöpartiet vill göra det lättare för barn som blivit bortgifta utomlands att komma hem; ett permanent samordningscentrum bör inrättas för att arbeta med dessa frågor se till att utredningar och genomlysningar som gjorts kring myndigheters rutiner och handläggning av bortförandeärenden följs upp och leder till förbättringar se lagändringar som gör att barn som olovligen förts ut ur landet inte automatiskt utskrivs från folkbokföringen och förlorar sina svenska medborgarskap utfärda utreseförbud i fler fall, inklusive för barn som drabbas av uppfostringsresor eller riskerar oskuldskontroller och oskuldsingrepp kriminalisera oskuldskontroller, oskuldsingrepp, utfärdande av oskuldsintyg och omvändelseförsök för att tydliggöra att det är fråga om övergrepp och förtryck att ingen ska utvisas för att den lämnar en relation som bygger på hedersförtryck säkerställa att socialtjänsten aldrig ger information till vårdnadshavare som kan innebära akut risk för att barn utsätts för brott förbättra insatser i regionerna, genom att bland annat upprätta regionala handlings ­ planer och förbättra föräldraskapsstödet och tillgången till specialiserad trauma ­ behandling och annan specialiserad vård för målgruppen förbättra insatserna i kommunerna, genom att bland annat upprätta kommunala handlingsplaner, ha fler socialsekreterare i skolor i utsatta områden samt inrätta verksamheter som riktar sig mot män och hbtqi-personer se över inrättandet av resurscentrum i varje län för att utöka tillgången till hjälp för utsatta förbättra samverkan mellan myndigheter och säkerställa att resoluta ingripanden sker i ett tidigare skede öka forskningen kring hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer. Hatbrott Ett hatbrott innebär att gärningspersonen utför ett angrepp på grund av sin negativa inställning till vissa personers egenskaper. Hatbrott kan vara brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering eller andra brott där motivet varit att kränka en person eller folkgrupp på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller någon annan liknande omständighet. Enligt Brottsförebyggande rådet är de vanligaste hatbrotten ofredande och olaga hot. Antalet hatbrottsmarkerade polisanmälningar 2020 i vilka ett eller flera hatbrottsmotiv kunde identifieras uppgick till 3 398 anmälningar. På en övergripande nivå var främlings ­ fientliga och rasistiska hatbrott (55 procent) vanligast, följt av hatbrott mot religiösa grupper (17 procent), ospecificerade hatbrott (15 procent) och hbtqi-relaterade hatbrott (13 procent). Av de främlingsfientliga och rasistiska hatbrotten var afrofobiska hatbrott vanligast under 2020. Sedan kriget i Gaza bröt ut den 7 oktober 2023 har hela världen sett en alarmerande ökning av hatbrott med antisemitiska förtecken. Även islamofobiska hatbrott har ökat. Islamofobiska hatbilder sprids och kvinnor i hijab vittnar om trakasserier när de rör sig i offentliga miljöer, samtidigt som judiska församlingar i hela landet tvingats till kraftiga förstärkningar av skyddsåtgärder till följd av den ökade hotbilden. Varje hatbrott utgör en kränkning av en människas rättigheter och är ett uttryck för synen att alla människor inte är lika mycket värda. Miljöpartiet vill ta krafttag mot hat ­ brotten på flera plan, inklusive genom förstärkt arbete inom polisen och på internet. Det förebyggande arbetet i skolan behöver också förbättras. Det är av yttersta vikt att diskrimineringen som är grunden till hatbrotten synliggörs. Statistiken behöver förbättras genom att jämlikhetsdata införs. Vi vill också se över kön och funktionsnedsättning som nya grunder för hatbrott. Miljöpartiet vill stärka hatbrottsarbetet inom polisen genom utökade hatbrottsenheter, bättre intern utbildning och förstärkt samverkan med civilsamhället förbättra det förebyggande arbetet inom skolan och på nätet utreda införandet av frivilliga, aggregerade och anonymiserade jämlikhetsdata, så att statistiken och kunskapen förbättras och därmed också möjligheterna att bekämpa hatbrotten lägga till kön som grund för hatbrott utreda funktionsnedsättning som grund för hatbrott. Rasmus Ling (MP) Märta Stenevi (MP) Ulrika Westerlund (MP) Janine Alm Ericson (MP)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag