Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 22 Kommunikationer
2023/24 · HB022625 · Gunilla Svantorp (S); Mattias Ottosson (S); Carina Ödebrink (S); Kadir Kasirga (S); Åsa Karlsson (S); Inga-Lill Sjöblom (S); Jamal El-Haj (S)
Original hos RiksdagenB · Digitaliseringspolitik för klimat, trygghet och tillväxt
2024/25 · HC023127 · Gunilla Svantorp (S); Åsa Karlsson (S); Kadir Kasirga (S); Zara Leghissa (S); Mattias Ottosson (S); Inga-Lill Sjöblom (S); Carina Ödebrink (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.010 · ämneslikhet 0.619. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 53 yrkanden i A · 21 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A53 och B21 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A53
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgång till posttjänster ska gälla i hela landet, såväl stad som landsbygd, samt att postväsendet i sin helhet inte bör få överlåtas till marknaden och tillkännager detta för regeringen.
B21
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgång till posttjänster ska gälla i hela landet, såväl stad som landsbygd, samt att postväsendet i sin helhet inte bör få överlåtas till marknaden och tillkännager detta för regeringen.
52 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en infrastrukturberedning bör inrättas där samtliga riksdagspartier bör ingå och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett väl fungerande och starkt transportsystem är en förutsättning för jobb och tillväxt och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella planen för transportinfrastrukturen fram till 2033 bör genomföras och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trafikslagen bör samspela bättre för att få till sömlösa intermodala transporter och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etappmålet för inrikes transporter inom miljömålssystemet som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom flyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010, bör ligga fast och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet kraftigt måste ökas för att det ska vara möjligt att nå såväl klimatmålet för transportsektorn som målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045 och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de transportpolitiska målen är viktiga för genomförandet av Agenda 2030 och för att nå de globala målen för hållbar utveckling och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt effektiv och transportköparen ska betala för alla kostnader som transporten orsakar, inklusive externa kostnader, och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi behöver mer av gränsöverskridande i vår planering och behöver se möjligheterna med att bygga ihop länder med hjälp av infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att säkerställa den gränsöverskridande järnvägstrafikens fulla potential och då särskilt den öst-västliga riktningen i ljuset av det förändrade geopolitiska läget och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en välfungerande, trygg, komfortabel, klimatsmart, tillgänglig och väl utbyggd kollektivtrafik är en grundförutsättning för att klara både arbetspendling och resor både i rusningstrafik och på obekväma arbetstider och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kollektivtrafiken måste göras mer tillgänglig för personer med funktionsvariationer och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förutsättas genomföra elektrifieringsstrategin därför att det behövs en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering för att transportsektorn ska ställa om till i princip nollutsläpp av växthusgaser till 2045 och därmed bidra till att Sverige ska nå klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av laddinfrastruktur måste ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att samordna information om elbilsladdare längs vägarna för att underlätta för användarna och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå förbättras och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över det framtida stödet för Gotlandstrafiken och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ökad och säker cykling kan bidra till att minska resandets miljöpåverkan och trängsel i tätorter samt bidra till en bättre folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett nationellt mål för ökad cykling och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten att förbjuda utsläpp av skrubbervatten bör ses över och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om en skärpning av regelverket för tvättning av tankar behövs och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på järnvägs- och vägunderhåll kan bidra till att stärka konjunkturen, öka sysselsättningen och bidra till att Sverige håller samman och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka anslaget till järnvägsunderhåll med 500 miljoner kronor för att möjliggöra mer av förebyggande underhåll och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för staten att i ökad utsträckning bedriva järnvägsunderhåll i egen regi och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att järnvägen har en nyckelroll för Sverige i att klara ett ökande transportbehov och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör finnas en noggrann kostnadskontroll vid infrastrukturinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att byggandet av nya stambanor måste fortsätta och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten till CSN-lån för att ta körkort är ett viktigt verktyg för både kompetensförsörjningen i transportsektorn och den enskildes möjlighet och väg till arbete, och att 50 miljoner kronor därför ska avsättas till detta ändamål, och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att likställa mopedbilar i klass 1 och A-traktorer avseende hastighet och att denna ska vara 45 km/tim för båda och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en utbildning för körkort gällande fyrhjuliga A-traktorer och tillkännager detta för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast se över förutsättningarna för hur manipulation av hastigheten hos A-traktorer skulle kunna stoppas helt för att minska risken för olyckor och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att längre lastbilar innebär en vinst för klimatet samt kan stärka svensk industri och tillkännager detta för regeringen.
A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fortsatta satsningar på vägunderhåll, inte minst på landsbygden och i det finmaskiga vägnätet i glesbygden, och att arbetet med att öka bärigheten i det svenska vägnätet måste fortsätta för att säkerställa vägnätets robusthet och kapacitet och tillkännager detta för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska löner och villkor inom yrkestrafiken ska gälla, så att sjysta villkor och rättvis konkurrens ska kunna råda inom yrkestrafiken, samt att tillsyn och vägkontroller av yrkestrafik för ökad trafiksäkerhet och mer rättvis konkurrens bör fortsätta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genomföra mobilitetspaketet så att arbetsmarknadens parter – utifrån de nya utstationeringsreglerna – ska kunna ingå kollektivavtal med utländska transportföretag och tillkännager detta för regeringen.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på sikt inrätta en yrkestrafikinspektion med ansvar för att öka inspektionerna inom taxi, godstransporter och bussbranschen och tillkännager detta för regeringen.
A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av hela taxibranschen för att komma till rätta med de strukturella problem som omgärdar den och tillkännager detta för regeringen.
A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en återreglering av besiktningsmarknaden i Sverige ska kunna gå till och tillkännager detta för regeringen.
A40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det systematiska och förebyggande arbetet för ökad trafiksäkerhet, såsom förbättringar av fordon, infrastruktur och övervakning, måste fortsätta att utvecklas i syfte att färre ska omkomma eller skadas i trafiken och tillkännager detta för regeringen.
A41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverkets arbete med en handlingsplan för ökad säkerhet vid vägarbeten måste föras i mål och tillkännager detta för regeringen.
A42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta framväxten av bildelningstjänster och tillkännager detta för regeringen.
A43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de satsningar som finns med i den nationella transportplanen ska genomföras inklusive nya stambanor och tillkännager detta för regeringen.
A44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta de kapacitetsutmaningar som järnvägsnätet ställs inför när Fehmarn Bält-förbindelsen står färdig 2029 och tillkännager detta för regeringen.
A45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra Sverige till föregångsland för utveckling och användande av fossilfritt flyg och tillkännager detta för regeringen.
A46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för hög flygsäkerhet med effektiva målbaserade regelverk som omfattar drönartrafik och tillkännager detta för regeringen.
A47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningen och utvecklingen rörande förnybart flygbränsle måste skyndas på i syfte att fasa ut fossilbränslena ur flygverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
A48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att vi har tillräckligt med beredskapsflygplatser och tillkännager detta för regeringen.
A49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi bör arbeta kraftfullt mot utflaggningen och dess negativa konsekvenser som utgör ett hot mot vår nationella försörjningsförmåga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi bör se till att vi har en god infrastruktur till och från våra hamnar och tillkännager detta för regeringen.
A51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för hamnarna att utvecklas som energihubbar och tillkännager detta för regeringen.
A52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att minska lots- och farledsavgifter i syfte att ge likvärdiga villkor till transportslagen och tillkännager detta för regeringen.
20 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vässa målet för digitaliseringspolitiken till att också vara bäst i världen på att utveckla digitaliseringens möjligheter och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bejaka teknikutveckling som bidrar till att öka hållbarheten och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att staten ser till att undanröja hinder för utveckling och implementering av lösningar till följd av kompetensbrist, resursbrist samt oklarheter i tolkningar av EU-direktiv och lagar och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Digitaliseringsrättsutredningens förslag om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndighetspost till enskilda som har en digital brevlåda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver fortsätta beakta stöd för utbyggnad av bredband i områden där marknadskrafterna inte räcker till och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella bredbandsstrategin behöver uppdateras och anpassas till det förändrade säkerhetsläget och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kompetensbristen inom bl.a. systemutveckling, artificiell intelligens, it-säkerhet och användbarhetsdesign måste åtgärdas och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av 5G och utvecklingen av 6G och 7G måste vara en högt prioriterad fråga och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Myndigheten för digital förvaltning bör främja offentliga aktörers förmåga att dela och nyttiggöra data och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur tillgången till data kan öka då det är avgörande för teknikutvecklingen och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera AI-strategin där perspektiven klass och rättvisa ska finnas med och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till utbildning i AI för medborgare samt möjligheten till omställning när arbetsuppgifter förändras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tillgången till digitala betaltjänster för att garantera att inte grupper exkluderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta nästa steg för att införa ett statligt nationellt övergripande elektroniskt identifieringssystem och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste följa utvecklingen och vidta åtgärder för att minst en miniminivå ska finnas för kontanters användningsmöjligheter, av likvärdighetsskäl men också av krisberedskapsskäl, och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen som gör det möjligt att komma till rätta med arbetslivskriminalitet, fusk med bidragssystem och annan brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en offensiv politik mot cyberattacker och dataintrång och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra ansvaret för ägare av digitala plattformar för att den digitala världen ska vara sjyst och säker och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stadsnätens avgörande betydelse för medborgare, för företag och för samhället i stort och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen bör justeras så att användare alltid har möjligheten att tydligt och enkelt avvisa alla icke-nödvändiga kakor, utan att tvingas skrolla och bocka av dussintals olika kakor innan de kan använda sidan, samt om att se över om PTS behöver ett utökat eller ett förtydligat uppdrag i frågan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 7690 ord · B 5010 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2625
av Gunilla Svantorp m.fl. (S)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en infrastrukturberedning bör inrättas där samtliga riksdagspartier bör ingå och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett väl fungerande och starkt transportsystem är en förutsättning för jobb och tillväxt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella planen för transportinfrastrukturen fram till 2033 bör genomföras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trafikslagen bör samspela bättre för att få till sömlösa intermodala transporter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etappmålet för inrikes transporter inom miljömålssystemet som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom flyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010, bör ligga fast och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet kraftigt måste ökas för att det ska vara möjligt att nå såväl klimatmålet för transportsektorn som målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de transportpolitiska målen är viktiga för genomförandet av Agenda 2030 och för att nå de globala målen för hållbar utveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt effektiv och transportköparen ska betala för alla kostnader som transporten orsakar, inklusive externa kostnader, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi behöver mer av gränsöverskridande i vår planering och behöver se möjligheterna med att bygga ihop länder med hjälp av infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att säkerställa den gränsöverskridande järnvägstrafikens fulla potential och då särskilt den öst-västliga riktningen i ljuset av det förändrade geopolitiska läget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en välfungerande, trygg, komfortabel, klimatsmart, tillgänglig och väl utbyggd kollektivtrafik är en grundförutsättning för att klara både arbetspendling och resor både i rusningstrafik och på obekväma arbetstider och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kollektivtrafiken måste göras mer tillgänglig för personer med funktionsvariationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förutsättas genomföra elektrifieringsstrategin därför att det behövs en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering för att transportsektorn ska ställa om till i princip nollutsläpp av växthusgaser till 2045 och därmed bidra till att Sverige ska nå klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av laddinfrastruktur måste ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att samordna information om elbilsladdare längs vägarna för att underlätta för användarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över det framtida stödet för Gotlandstrafiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ökad och säker cykling kan bidra till att minska resandets miljöpåverkan och trängsel i tätorter samt bidra till en bättre folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett nationellt mål för ökad cykling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten att förbjuda utsläpp av skrubbervatten bör ses över och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om en skärpning av regelverket för tvättning av tankar behövs och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på järnvägs- och vägunderhåll kan bidra till att stärka konjunkturen, öka sysselsättningen och bidra till att Sverige håller samman och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka anslaget till järnvägsunderhåll med 500 miljoner kronor för att möjliggöra mer av förebyggande underhåll och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för staten att i ökad utsträckning bedriva järnvägsunderhåll i egen regi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att järnvägen har en nyckelroll för Sverige i att klara ett ökande transportbehov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör finnas en noggrann kostnadskontroll vid infrastrukturinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att byggandet av nya stambanor måste fortsätta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten till CSN-lån för att ta körkort är ett viktigt verktyg för både kompetensförsörjningen i transportsektorn och den enskildes möjlighet och väg till arbete, och att 50 miljoner kronor därför ska avsättas till detta ändamål, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att likställa mopedbilar i klass
1 och A-traktorer avseende hastighet och att denna ska vara 45
km/tim för båda och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en utbildning för körkort gällande fyrhjuliga A-traktorer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast se över förutsättningarna för hur manipulation av hastigheten hos A-traktorer skulle kunna stoppas helt för att minska risken för olyckor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att längre lastbilar innebär en vinst för klimatet samt kan stärka svensk industri och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fortsatta satsningar på vägunderhåll, inte minst på landsbygden och i det finmaskiga vägnätet i glesbygden, och att arbetet med att öka bärigheten i det svenska vägnätet måste fortsätta för att säkerställa vägnätets robusthet och kapacitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska löner och villkor inom yrkestrafiken ska gälla, så att sjysta villkor och rättvis konkurrens ska kunna råda inom yrkestrafiken, samt att tillsyn och vägkontroller av yrkestrafik för ökad trafiksäkerhet och mer rättvis konkurrens bör fortsätta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genomföra mobilitetspaketet så att arbetsmarknadens parter – utifrån de nya utstationeringsreglerna – ska kunna ingå kollektivavtal med utländska transportföretag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på sikt inrätta en yrkestrafikinspektion med ansvar för att öka inspektionerna inom taxi, godstransporter och bussbranschen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av hela taxibranschen för att komma till rätta med de strukturella problem som omgärdar den och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en återreglering av besiktningsmarknaden i Sverige ska kunna gå till och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det systematiska och förebyggande arbetet för ökad trafiksäkerhet, såsom förbättringar av fordon, infrastruktur och övervakning, måste fortsätta att utvecklas i syfte att färre ska omkomma eller skadas i trafiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverkets arbete med en handlingsplan för ökad säkerhet vid vägarbeten måste föras i mål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta framväxten av bildelningstjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de satsningar som finns med i den nationella transportplanen ska genomföras inklusive nya stambanor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta de kapacitetsutmaningar som järnvägsnätet ställs inför när Fehmarn Bält-förbindelsen står färdig 2029 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra Sverige till föregångsland för utveckling och användande av fossilfritt flyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för hög flygsäkerhet med effektiva målbaserade regelverk som omfattar drönartrafik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningen och utvecklingen rörande förnybart flygbränsle måste skyndas på i syfte att fasa ut fossilbränslena ur flygverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att vi har tillräckligt med beredskapsflygplatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi bör arbeta kraftfullt mot utflaggningen och dess negativa konsekvenser som utgör ett hot mot vår nationella försörjningsförmåga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi bör se till att vi har en god infrastruktur till och från våra hamnar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för hamnarna att utvecklas som energihubbar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att minska lots- och farledsavgifter i syfte att ge likvärdiga villkor till transportslagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgång till posttjänster ska gälla i hela landet, såväl stad som landsbygd, samt att postväsendet i sin helhet inte bör få överlåtas till marknaden och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tabell 1 Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
22
Kommunikationer
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
36
867
072
±0
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
33
974
215
500
000
1:3
Trafikverket
1
487
566
±0
1:4
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
533
308
±0
1:5
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
62
284
±0
1:6
Ersättning avseende icke statliga flygplatser
298
313
±0
1:7
Trafikavtal
958
000
±0
1:8
Viss internationell verksamhet
30
557
±0
1:9
Statens väg- och transportforskningsinstitut
86
797
±0
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
550
000
±0
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1
521
285
±0
1:12
Transportstyrelsen
2
535
914
±0
1:13
Trafikanalys
72
828
±0
1:14
Trängselskatt i Göteborg
760
435
±0
1:15
Sjöfartsstöd
1
500
000
±0
1:16
Internationell tågtrafik
95
000
±0
1:17
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
332
000
±0
1:18
Lån till körkort
51
466
50
000
1:19
Obemannad luftfart
30
000
±0
2:1
Post- och telestyrelsen
152
689
±0
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
131
278
±0
2:3
Grundläggande betaltjänster
25
037
±0
2:4
Informationsteknik och telekommunikation
67
844
±0
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
365
414
±0
2:6
Myndigheten för digital förvaltning
171
784
±0
2:7
Digital förvaltning
213
894
±0
Summa
82
874
980
550
000
Sverige har sedan decennier underinvesterat i vägar och järnvägar, samt underinvesterat i underhåll av dessa. Det märks nu akut genom exempelvis urspårningar, förseningar och försämrad framkomlighet. Detta är därtill ett långsiktigt hot mot den gröna industri
ella utvecklingen, tillväxten och uppfyllandet av våra klimatmål och Sveriges ställning i den globala konkurrensen. Det är därutöver ett hot mot alla ambitioner att hela Sverige ska leva och utvecklas, att hålla ihop Sverige och mot trafiksäkerheten i våra trafik
system. Sverige behöver därför både orka satsa på ny kapacitet genom anläggandet av nya stambanor och förstärka resurser till väg- och järnvägsunderhåll. Vikten av sats
ningar på järnvägsunderhåll förstärks av vetskapen om att ”förebyggande underhåll” är så mycket billigare än det ”avhjälpande underhåll” som krävs när en olycka väl har inträffat. Därför väljer vi att anslå 500 miljoner kronor mer än regeringen på underhåll till järnvägen.
Takten i klimatomställningen måste öka. Likaså måste Sverige byggas ihop för att dels via ett väl fungerande och starkt transportsystem knyta alla delar av vårt avlånga land närmare varandra, dels förstora arbetsmarknadsregionerna så som tanken var med utbyggnaden av nya stambanor. Utbyggnaden av järnvägskapaciteten tillsammans med underhållet av prioriterade järnvägslinjer och vägar i hela vårt land måste vara en del i ett större infrastruktur- och klimatpaket där lånefinansiering skulle kunna vara en möjlig väg att snabba på nödvändiga stora infrastrukturprojekt av avgörande betydelse för vårt lands tillväxt och jobbskapande.
Det finns områden i olika verksamheter i vårt land som har avreglerats och bolagiserats, vilket har lett till ett annat syfte än att verka för det gemensammas bästa. Vi behöver ta tillbaka kontrollen över det som vi menar är samhällsviktiga funktioner,
och dit hör i allra högsta grad infrastrukturen. Självklart är samarbete mellan stat, region,
kommun och privata aktörer en förutsättning för att infrastrukturens olika delar ska fungera runt om i vårt land, men det får aldrig ske utan att det är samhällets bästa som är i fokus. Inom detta område finns några verksamheter som bör utvärderas och ses över.
På politiska områden där tidshorisonterna är långa och det är särskilt viktigt att få till parti- och blocköverskridande överenskommelser som står sig över decennier så inrättas ibland flerpartiberedningar, exempelvis Energiberedningen och Försvarsberedningen. Pensionsarbetsgruppen är ett annat exempel. Även trafik- och infrastrukturområdena är sådana områden där det finns enormt långa tidshorisonter, ibland sekellånga. Vi föreslår därför att en infrastrukturberedning inrättas där samtliga riksdagspartier bör ingå.
Regeringen bör skyndsamt återkomma med konkreta förslag.
De transportpolitiska målen är grunden för en hållbar och rättvis infrastruktur
Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utöver det övergripande målet finns ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Dessa mål ska fortsatt gälla. När Sverige går mot tuffare ekonomiska tider är det centralt att investeringstakten i infrastrukturen hålls uppe. En ökad överflyttning av godstrafik till sjöfart och järnväg är också viktig för att Sverige ska nå klimatmålen. För att detta ska lyckas så behöver trafikslagen samspela bättre för att få till sömlösa intermodala transporter. Förbättras transportmöjligheterna för industrin ger detta möjligheter att både behålla, utveckla och nyetablera kvalificerad industriproduktion i Sverige. Det är viktigt att vi fortsatt håller i transportpolitikens mål.
Funktionsmålet
Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgång med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmålet
Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa.
Klimatmålet
Riksdagen har också beslutat om ett etappmål för inrikes transporter inom miljömåls
systemet som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Även om stora fram
gångar gjorts, och många stora åtgärder ligger i pipeline, behöver takten i transport
sektorns omställning till fossilfrihet öka kraftigt för att det ska vara möjligt att nå såväl klimatmålet för transportsektorn som målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären till år 2045. Klimatomställningen måste gå snabbare, både i Sverige och globalt.
De transportpolitiska målen och Agenda 2030
De transportpolitiska målen bidrar till genomförandet av Agenda 2030 och bidrar till att nå de globala målen för hållbar utveckling. Det gäller bland annat följande delmål:
Halvera antalet dödsfall och skador i vägtrafikolyckor i världen
Skapa hållbara, motståndskraftiga och inkluderande infrastrukturer
Arbetet för att nå dessa mål måste oförtrutet fortsätta.
Transportförsörjningen måste bli samhällsekonomiskt effektiv.
En förutsättning för att transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt effektiv är att transportköparen betalar för alla kostnader som transporten orsakar. Det gäller inte minst de s.k. externa kostnader som uppstår som följd av en transport. Exempel på effekter som orsakar externa kostnader är buller, luftföroreningar, föroreningar av mark och vatten, intrång i naturmiljöer och utsläpp av växthusgaser. Trafikverkets riktade miljöåtgärder i statlig infrastruktur bidrar till landskapsanpassning genom att minska infrastrukturens negativa påverkan på natur- och kulturvärden och måste fortsätta. Trafikverkets arbete med att hantera förorenade områden är en viktig verksamhet. Inom ramen för miljögarantin kan saneringsprojekt, bl.a. vid flygplatser, bedrivas.
Likaså måste utfasningen av användningen av kemiska produkter som innehåller särskilt farliga ämnen fortsätta. Det är djupt oroande att utsläppen av andra skadliga ämnen än mineralolja av fartyg i Östersjön har ökat. ”Tvättningen” av avgaser inom sjöfarten, så kallad skrubbning, som gör att svavel och andra föroreningar tvättas bort. Avgaserna blir renare, men kvar i vattnet finns föroreningarna. När skrubbervatten släpps ut i havet följer de giftiga ämnena med. I flera länder har man förbjudit utsläpp av skrubbervatten, men i Sverige finns inget sådant beslut. Därför behöver vi se över om en skärpning av regelverket för tvättning av tankar behövs. De nya strängare miljö
kraven för fartyg är bra men får inte leda till att våra kuster, hav och hamnar blir fulla av gifter. Enligt en forskningsstudie från IVL Svenska Miljöinstitutet har man funnit att även vid mycket låga koncentrationer av skrubbervatten var dödligheten hög för djur
plankton. De är i sin tur viktiga för havets ekosystem. De nya miljökraven för att göra luften renare riskerar att leda till att havsmiljön blir smutsigare. Mot bakgrund av ovanstående bör möjligheten att förbjuda utsläpp av skrubbervatten i Sverige ses över.
Halterna av kvävedioxid har minskat i Sverige sedan början av 1980-talet, främst till
följd av skärpta avgaskrav på motorfordon. Höga halter av kvävedioxider är dock alltjämt
ett problem i många svenska tätorter och fortfarande orsakar trafikavgaser tusentals dödsfall årligen. Därför behövs ytterligare åtgärder på området.
Omgivningsbuller fortsätter att vara ett allvarligt miljöproblem som påverkar människors hälsa och välbefinnande. Cirka 2
miljoner personer i Sverige utsätts för bullernivåer över riktvärden utomhus vid bostaden, varav ca en halv miljon personer utsätts för bullernivåer över riktvärden utomhus vid bostaden, varav ca en halv miljon personer utsätts för buller från statliga vägar och järnvägar. Buller från väg- och spårtrafik i Sverige beräknas under ett år orsaka att ca 500 personer dör i förtid till följd av hjärtinfarkt eller stroke. Därför är bulleråtgärder viktiga, inklusive längs statliga vägar och järnvägar. Hastighetsförändringar kan också innebära att färre exponeras för alltför högt buller.
Trafikslagens betydelse för mobilitet av både gods, människor och tjänster
Järnvägen
Människor och företag förlitar sig varje dag på att järnvägen och tågen ska fungera så att alla kan komma fram dit de tänkt sig. Men eftersom järnvägsunderhållet har varit så eftersatt under en längre tid så har vi många sträckor som är i alltför dåligt skick. Därutöver behöver vi bygga nya stambanor för ett bättre järnvägssystem med högre kapacitet och snabbare tåg. Inte minst för godstrafiken är satsning på nya stambanor viktig. Den gröna nyindustrialiseringen vi nu ser i alla delar av vårt land, inte minst i de norra delarna, kräver kraftigt utbyggd järnväg.
I södra delen av landet ökar kapacitetsutmaningarna rejält när Fehmarn Bält-förbindelsen står färdig 2029. Med denna förbindelse kan godstrafiken öka kraftigt mellan Skandinavien och kontinenten.
Därför är den högerkonservativa regeringens inställning till de nya stambanorna mycket olycklig och riskerar att ge Sverige ett föråldrat transportsystem, istället för en infrastruktur i världsklass. En förbättrad infrastruktur ger alla medborgare i vårt land mer frihet och trygghet. Att kunna ta sig till och från jobbet utan att behöva vänta på sena tåg, att kunna boka en efterlängtad semesterresa med tåg och vara säker på att komma fram i tid borde vara en självklarhet. För att binda samman Sverige, och samtidigt bidra till ett hållbart resande, behövs möjligheter att även i framtiden åka nattåg till och från övre Norrland och Jämtland. Det är viktigt att Trafikverket ges möjlighet att klara detta.
På motsvarande sätt ger satsningar på infrastrukturförutsättningar för alla de gods
transporter som vårt lands välstånd vilar på. Ett framgångsrikt näringsliv och full sysselsättning är beroende av väl utbyggd infrastruktur och pålitliga transporter. Med ökade satsningar på järnvägsunderhåll och nya stambanor kan gods komma fram snabbare och mer klimatsmart, arbetsmarknadsregioner kan förstoras och därmed tillväxtdrivas och arbetstillfällen skapas. De historiska satsningarna på ökad kapacitet i Sverige behöver fullföljas om transportköparna ska välja järnväg före väg.
Ytterligare steg behöver tas för att säkerställa ökad kapacitet. Vi vet att det är trångt på spåren. Sverige har världens mest avreglerade järnväg och många aktörer slåss om plats på spåren, för att frakta både människor och gods. Punktligheten sjunker och gods
transporternas skogstid, när de står och väntar på att få tillgång till spår, ökar varje år. Våra grannländer gör stora investeringar som förutsätter att vi gör detsamma för att tågen ska rulla oavsett vilket land de är i. I det läget väljer regeringen att stoppa utbygg
naden av ny kapacitet i järnvägen, vilket är fullständigt obegripligt och kommer att få stora konsekvenser.
Det är viktigt med noggrann kostnadskontroll vid infrastrukturinvesteringar, då dessa gång efter annan dragits med skenande kostnadsökningar. Transparensen kring orsakerna behöver stärkas. Genom att Trafikverket får möjlighet att bedriva underhåll av sina anläggningar i egen regi kan både snabbare och effektivare underhållsarbeten uppnås samtidigt som det leder till bättre kostnadskontroll då man jämför utfall hos olika utförare.
Underhållsskulden har byggts upp under decennier. Detta måste åtgärdas. Sverige som är ett geografiskt stort och varuexportberoende land behöver kommunikationer och infrastruktur av allra högsta klass. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en plan för när underhållsskulden ska vara åtgärdad.
Vägarna
Sverige är ett stort och avlångt land där stora delar av landet är glest befolkat. Det ställer stora krav på ett välutbyggt och underhållet vägnät. Den socialdemokratiska regeringen satsade särskilt på åtgärder på landsbygdsnätverket och detta behöver fortsätta. Vinter
väghållningen är en viktig förutsättning för att säkerställa framkomligheten vintertid. Vi ser också fler både tyngre och längre fordon på våra vägar. För att säkerställa vägnätets robusthet och för att bibehålla kapaciteten måste arbetet med att öka bärigheten i det svenska vägnätet fortsätta.
På alla områden behöver vi fundera på hur en cirkulär ekonomi kan främjas. Bildelning är en sak som gör att behovet av att äga sin egen bil minskar. Det finns beräkningar som visar att en bildelad bil ersätter så mycket som 15 bilar. En enda bil genererar 7–11 ton koldioxidutsläpp redan under produktion. Bildelning minskar utsläppen och frigör plats. Bildelningen behöver främjas, ett första steg är att ändra parkeringslagstiftningen så att kommuner får tilldela gatumark till bildelningstjänster. Man behöver också se över t ex frågan om parkeringsavgifter, tillgång till fordon och moms på tjänster.
Allt som försvårar människors vardagsliv bör ses över. Det gäller exempelvis den nuvarande parkeringslagstiftningen, där man bland annat bör överväga inrättandet av en nationell parkeringsapplikation som alla bolag kan ansluta sig till.
De allra flesta laddar sin elbil hemma eller på jobbet. Men när man ska ut och resa behöver information finnas om var alla laddplatser finns samt tillgänglighet och effekt. Utvecklingen går fort och en mängd tekniska lösningar finns, men för att underlätta för elbilsanvändare så behöver branschen komma överens om hur de ska samarbeta. Genom så kallad roaming mellan olika aktörer kan elbilsägare få tillgång till all nödvändig information som underlättar publik laddning.
A-traktorerna har fått delvis förändrade villkor men vi menar att mer bör göras. Den högsta tillåtna hastigheten för A-traktorer bör höjas till samma som för mopedbilarna i klassen ”Moped klass I” som är 45 kilometer i timmen, och samtidigt bör det införas fyrhjulig utbildning, utöver den tvåhjuliga mopedutbildningen, för ett körkort eller förarbevis för båda fordonstyperna.
En annan förändring som bör övervägas är en maximalvikt för vilken typ av fordon man får köra med ett AM-körkort eller framtida körkort för A-traktorer och mopedbilar.
Möjligheterna för manipulation av hastigheten måste stoppas och åtgärder för att få stopp på trimningen måste införas.
Trafiksäkerheten
Antalet döda och svårt skadade i trafiken måste minska både i Sverige och i världen i övrigt. Förutom investeringar i mötesseparering av vägar ser vi behovet av ytterligare säkerhetsfrämjande åtgärder. Tre åtgärder är grundläggande för trafiksäkerheten: bilbältesanvändning, hastighet och nykterhet.
Sverige är ett föregångsland när det gäller trafiksäkerhet. Kopplat till hänsynsmålet beslutade regeringen 2020 om ett nytt etappmål för trafiksäkerhet till år 2030 som bland annat innebär en halvering av antalet döda och en minskning av antalet allvarligt skadade med minst 25 procent.
Det systematiska och förebyggande arbetet för ökad trafiksäkerhet, såsom förbätt
ringar av fordon, infrastruktur och övervakning, måste fortsätta att utvecklas i syfte att
färre ska omkomma eller skadas i trafiken. Säkrare vägar ska ske genom trafikseparering,
inte genom sänkta hastigheter.
Trafiksäkerhet handlar också om jämställdhet. Kvinnor har sämre skydd i trafik
olyckor jämfört med män, exempelvis löper kvinnor större risk att drabbas av whiplash
skador eftersom kvinnors nackar skyddas hälften så bra som mäns. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) visade i maj upp den första kvinnliga krockdockan som i sin längd och tyngd ska kunna representera den genomsnittliga kvinnan. Arbetet med krockdockan har rönt stort internationellt intresse och är en viktig del i målet att kvinnor ska ha samma skydd som män vid en kollision. Det är ett exempel på viktig forskning kopplat till trafiksäkerhet som kommer leda till bättre förutsättningar för både kvinnor och män och det är viktigt att arbetet fortsätter. T ex är många av de suicid som sker kopplade till något av infrastrukturens olika transportslag och där behöver ett före
byggande arbete ske för att undvika dessa.
Sjöfarten
En väl fungerande sjöfart är viktig för bl.a. handel och näringsliv och för att realisera de delar av transportpolitiken respektive klimatpolitiken som handlar om överflyttning av gods till sjöfart. Cirka 90 procent av all varuimport och export transporteras vatten
vägen en del av sträckan.
Under ett vanligt år reser cirka 30 miljoner passagerare med fartyg till och från Sverige. Vi behöver ta krafttag mot utflaggningen som får negativa konsekvenser och hotar vår nationella försörjningsförmåga. En väsentlig del för en fungerande och stark sjöfart är god infrastruktur till och från våra hamnar och också se över möjligheterna för hamnarna att utveckla sig som energihubbar.
I ett internationellt perspektiv behöver Sverige upprätthålla den folkrättsliga förplik
telsen
enligt värdstatsavtalet med FN:s internationella sjöfartsorganisation (IMO) och tydligare visa sina ambitioner för den globala havspolitiken. Stödet till Världssjöfarts
universitetet (WMU) är viktigt. All form av samarbete och synergieffekter med Sjöfarts
högskolan måste främjas.
Vi socialdemokrater vill slå vakt om Sjöfartsverkets möjligheter att kunna genom
föra investeringar i verkets fartygs-, båt- och helikopterflottor, inklusive i nya isbrytare. En bättre ekonomisk ställning för Sjöfartsverket ger även myndigheten bättre förutsätt
ning att vidmakthålla den infrastruktur och den service som myndigheten ansvarar för, vilket också stärker sjöfartsnäringen och därmed transportsystemets klimatomställning.
I syfte att redan på kort och medellång sikt öka kapaciteten på våra väg- och
järn
vägar måste vi samtidigt satsa på att förbättra för våra inre vattenvägar. Här finns åtgärder
som mycket snabbt skulle kunna få effekt. En grundläggande insats vore att se över förutsättningarna att minska de lots- och farledsavgifter som är ett problem som särskilt drabbar den interna svenska sjöfarten. Det faktum att Sjöfartsverket, till skillnad från
Trafikverket, är avgiftsfinansierat påverkar sjötrafikens möjligheter att konkurrera på lika
villkor med vägtransporter. En översyn av dessa villkor bör därför vara en prioriterad fråga för regeringen.
De ökade kostnaderna för Gotlandstrafiken drabbar både privatpersoner och företag med anknytning till denna trafik. I takt med att kostnaderna för överfart har ökat, har avståndet mellan fastlandet och Gotland de facto dramatiskt ökat. Detta är allvarligt, och regeringen behöver återkomma med förslag på hur denna klyfta ska kunna minskas.
Flyget
För att minska flygets klimatpåverkan kan krav ställas på att start- och landningsavgifter,
som är en form av flygplatsavgifter, ska differentieras utifrån vilken miljö- och klimat
påverkan de enskilda luftfartygen har. Den socialdemokratiskt ledda regeringen lade därför våren 2021 fram propositionen ”Miljöstyrande start- och landningsavgifter”, som antogs av riksdagen och började gälla vid halvårsskiftet samma år. Bestämmelserna om de differentierade flygplatsavgifterna tillämpades första gången år 2022. Därtill har en reduktionsplikt på flygfotogen införts. År 2030 förutses en inblandning om 30 procent bioflygbränsle. Det är viktigt med incitament för flygbranschens omställning med målet att allt flyg som lyfter från svenska flygplatser ska nå fossilfrihet.
Det är viktigt att den samhällsviktiga luftfarten förstärks. På motsvarande sätt är det viktigt att vi ser till att vi har tillräckligt med beredskapsflygplatser.
Sverige, med sina långa avstånd och sin placering i Europas utkant, är starkt beroende av väl fungerande flygtrafik. En effektiv och hållbar flygpolitik är därför av yttersta vikt för såväl individer och näringsliv som nationell samhörighet.
Att stärka Sveriges position som ett föregångsland för utveckling och användande av fossilfritt flyg är en nödvändighet för att möta de klimatutmaningar vi står inför. Genom
en tydlig satsning på grönt flyg kan vi både bidra till att reducera utsläppen från transport
sektorn
och stärka vår konkurrenskraft på den internationella arenan. Svenskt biobränsle och framtagandet av nya hållbara flygbränslen bör utvecklas här där kunnandet finns, vilket även kan leda till nya arbetstillfällen.
Vidare är det centralt att säkerställa en hög flygsäkerhet i Sverige, vilken måste inkludera den snabbt växande drönartrafiken. Här måste man ta hänsyn till de total
försvars- och övriga samhällsintressen som kan hamna i konflikt med kommersiella intressen. Effektiva målbaserade regelverk inom detta område är avgörande för att trygga ett säkert luftrum för alla dess användare.
I detta breda åtgärdsspektrum spelar de regionala flygplatserna en viktig roll. De fungerar som nav för nödvändig in- och utpendling, har stor betydelse för totalförsvaret, sjukvården och det regionala näringslivet samt bidrar till att stärka den regionala utvecklingen.
Sveriges geografiska utmaningar kräver innovativa lösningar. Genom att ta ledningen inom fossilfritt flyg och prioritera flygsäkerheten stärker vi Sveriges position på den internationella arenan och främjar hållbar tillväxt nationellt.
Cykel
Cykel är ett mycket miljö- och klimatsmart färdsätt. Inte minst i storstäderna har cykeln stor potential att avlasta både kollektivtrafiken och vägarna. Även folkhälsoeffekterna av ökat cyklande är betydande. För att cyklingen ska kunna öka och utvecklas behöver såväl säkerheten som kapaciteten öka. Framförallt i storstadsregionerna är det viktigt att den kommunala planeringen utgår från ett regionalt perspektiv för att underlätta cykel
pendling mellan närliggande kommuner. I det sammanhanget finns också ett behov av att reglera användningen och kontrollen av elsparkcyklar. Men vikten av god planering för att underlätta cykelpendling och regleringen av elsparkcyklar är viktig i alla kommuner.
Ett nationellt mål för ökad cykling bör antas. Regeringen bör beakta de utredningar som gjorts på området och ta fram ett nationellt mål för cyklingen. Att se över möjlig
heterna att utreda ett färdmedelsneutralt reseavdrag, liksom skatteavdrag för arbetsresor på cykel, bör finnas på dagordningen.
Den gränsöverskridande infrastrukturens betydelse i ett nytt säkerhetspolitiskt läge
Utan fungerande transporter kan varken gods eller människor transporteras. Utvecklingen
av industri, näringsliv och arbetsmarknad förutsätter effektiva transportvägar för gods och människor. Mycket pågår redan på olika sidor landsgränsen, till exempel elektrifi
ering av järnvägssträckor i Finland som kommer knyta ihop det svenska och finska järn
vägsnätet både vad gäller gods och persontrafik. Det behövs dock en tydligare signal från regeringen om den gränsöverskridande järnvägstrafikens betydelse och att de ger Trafikverket i uppdrag att säkerställa den gränsöverskridande järnvägstrafikens fulla potential. Alla trafikslag är viktiga i detta arbete men särskilt viktig är järnvägen då den kan ta stora mängder gods. En soldat som ska förflyttas kräver en container med material – ett antal tusen sådana och man inser att det måste vara järnvägen som fraktar på det bästa sättet. Men då krävs betydligt ökad kapacitet inom järnvägen.
Likaså är Sveriges hamnar viktiga noder ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Med tanke på att samarbetet inom Norden kommer öka i takt med att alla länder blir Nato-medlemmar behöver också den öst-västliga riktningen ses över i all planering av infra
struktur. Vikten av detta har under senare tid blivit alltmer påtagligt då det geopolitiska säkerhetsläget blivit allt mer spänt i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina som i allra högsta grad påverkar våra nordiska länder då gränsen mellan Finland och Ryssland är stängd. Konsekvensen av detta blir att de öst-västliga transportstråken, med tillgäng
ligheten till Norges isfria atlanthamnar, vid en eventuell upptrappning av konflikten blir helt avgörande för truppförflyttning och export och import av varor.
Aktörer längs stråk som binder samman gränsregioner har en mycket mer komplex situation att hantera än andra regionala aktörer. Behovet av att bygga gränsregionalt förankrad kompetens inom transportpolitik, transportekonomi, logistik och planering är därför betydande.
Schysta villkor inom yrkestrafiken är en förutsättning för att fordon rullar
Det ska vara schysta villkor och rättvis konkurrens inom yrkestrafiken. Svenska löner och villkor inom yrkestrafiken ska gälla. Staten bör genomföra mobilitetspaketet så att arbetsmarknadens parter – utifrån de nya utstationeringsreglerna – ska kunna ingå kollektivavtal med utländska transportföretag.
Med bakgrund i den socialdemokratiska regeringens tidigare insatser, som
inne
fattade införandet av EU:s hårdaste sanktioner vid fusk och skärpning av utstationerings
reglerna,
är det av yttersta vikt att kontinuerligt arbeta för att upprätthålla och utöka dessa åtgärder. Genom dessa regler kunde vi underlätta för svenska löner och villkor att gälla alla som kör yrkestrafik, vilket är en grundläggande princip för en rättvis konkur
rens och bättre villkor inom transportsektorn.
För att fortsätta detta arbete och säkerställa att alla företag i branschen håller sig till lagarna, anser vi att det är nödvändigt att på sikt inrätta en yrkestrafikinspektion. En sådan myndighet skulle få ansvar för att öka inspektionerna inom taxi, godstransport och bussbranschen, och därmed göra det svårare för oseriösa företag att verka inom dessa områden.
En yrkestrafikinspektion skulle bidra till en ökad tillsyn som skulle medföra ökad trafiksäkerhet, mer rättvis konkurrens och bättre villkor för anställda i denna bransch. Genom att upprätta en sådan inspektion kan vi säkerställa att alla aktörer på marknaden spelar efter samma regler, och att dessa regler sätter arbetsrättvisa och rättvisa löner i centrum.
Alltför många olyckor sker vid vägarbetsplatser och därför bör det övervägas om skärpta straff och skärpt bevakning ska införas liksom fler inspektioner från arbetsmiljö
verket vid vägarbetsplatser.
Taxibranschen är avgörande för att människors vardag ska gå ihop genom funger
ande samhällsresor som färdtjänst, sjukresor och skolskjuts. Liksom en viktig samhälls
service för privata resor. 1990 avreglerades taxibranschen som idag har flertalet stora problem som påverkar både taxiförare, medborgare och seriösa taxibolag negativt. Avregleringen har gått för långt och olika applikationstjänster förstör för seriösa aktörer genom att inte ta arbetsgivaransvar och därigenom dumpa priser och villkor. Föreslå utredning om tydliggörande av transportörsansvar? Yrkestrafik ska bara utföras av seriösa aktörer.
Prisdumpning, låga löner och dåliga arbetsvillkor präglar branschen som vittnar om en stor förarbrist. Det är inte heller ovanligt med brister i samband med offentliga upphandlingar av samhällsresor där skattemedel går till oseriösa företag som vinner upphandlingar på lägsta pris genom låga löner, ohållbara arbetsvillkor och skatteundan
dragande. Samtidigt är risken stor att seriösa bolag som inte tummar på arbetsvillkor och löner konkurreras ut.
Framväxten av gig-ekonomin har ökat konkurrensen ytterligare och förstärkt problematiken med förare som helt saknar den grundläggande tryggheten som ett kollektivavtal ger. Förutom att dessa otrygga anställningar skapar en stark ekonomisk stress och utsatthet för den enskilde föraren är det förstås också en trygghetsfråga för resenärerna. Risken är betydande att prispressen leder till kvalitetsbrister för att föraren inte ges förutsättningar att klara sitt uppdrag eller förväntas arbeta mycket långa arbets
pass. Den som reser med färdtjänst, skolskjuts, sjukresa eller privat via taxi ska kunna lita på att förarens arbetsvillkor inte leder till säkerhetsrisker.
Kollektivtrafikens betydelse i hela vårt avlånga land
Väl fungerande kollektivtrafik är en grundförutsättning för att klara både arbetspendling och resor på fritiden. För att kraftigt öka andelen kollektivtrafikresenärer måste hela kollektivtrafiken få både ökad kapacitet och kvalitet. Det ska vara tryggt och komfor
tabelt att resa kollektivt, på detta sätt kan vi utvidga arbetsmarknadsregionerna och därmed öka förutsättningarna för jobb och tillväxt. Kollektivtrafiken är därtill klimat
smart och absolut viktig för att vi ska klara klimatomställningen. Mot den bakgrunden är regeringens förslag om neddragning av stödet till regionerna oroande. Regionernas ekonomiska kris kommer att tvinga fram neddragningar i kollektivtrafiken och höjda taxor.
En väl fungerande kollektivtrafik måste också finnas på obekväma arbetstider. Det får inte bara vara vinstintresset som ska styra när kollektivtrafiken är tillgänglig. En väl utbyggd kollektivtrafik är viktigt för jämställdheten, eftersom fler kvinnor än män reser kollektivt. Kollektivtrafiken måste göras mer tillgänglig för personer med funktions
variationer. Även om utvecklingen på detta område kommit en bit, så är det långt kvar. Det är också positivt för samhället att kollektivtrafiken tidigt blir en naturlig del av barn och ungas resvanor.
Kollektivtrafiken är ett klimatsmart sätt att resa på och helt nödvändig för att nå klimatmålen. En fungerande kollektivtrafik är för många också en förutsättning för att kunna ta sig till jobb och skola. Vi socialdemokrater vill på sikt införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. Systemet ska förenkla för resenärer att
välja att resa med kollektiva färdmedel, vilket bedöms få positiva effekter för såväl fritids
resande
som arbetspendling och gynna lokala och regionala arbetsmarknadsregioner.
Kompetensbristen hotar jobb och tillväxt
Hela infrastrukturbranschen saknar personal. Det är brist på i princip alla yrkesgrupper. Därför behöver regeringen satsa på snabba, flexibla yrkesutbildningar såsom arbets
marknadsutbildningar som är kända för att snabbt se till att människor kan ställa om och
komma ut i jobb. Likaså behöver man se över hur antalet utbildningsplatser i det ordinarie
utbildningssystemet kan öka. Här gör regeringen alldeles för lite idag.
Tack vare initiativ från den socialdemokratiskt ledda regeringen har det sedan 2018 varit möjligt för ungdomar mellan 19 och 20 år med gymnasieexamen samt arbetslösa mellan 18 och 47 år att ta CSN-lån för att kunna skaffa körkort. Det har varit en viktig frihetsreform för över 18
000 individer som fått möjligheten att skaffa körkort via detta lån och också en viktig väg till arbete och egen försörjning. Som ett nästa steg borde man överväga möjligheten att också kunna låna för att ta C-körkort.
I en alldeles nyligen släppt rapport från CSN, Leder körkortslån till körkort, framk
ommer det att av de som har skaffat körkort via lånemöjligheten får nästan 80
% arbete, att jämföra med drygt 50
% för de som inte lyckas ta körkort. Tyvärr har bara 43
% hunnit ta körkort sedan lånemöjligheten uppstod. Men de flesta anger att detta beror på att körkortet kostar för mycket. Rapporten visar tydligt att det är en viktig reform som behöver fortsätta utvecklas, så att fler individer kan få möjlighet till att ta körkort. Regeringen har valt att ta bort denna möjlighet istället för att utveckla den. Det är en politik i fel riktning i dessa tider med stor brist på arbetskraft inom transportområden att ta bort möjligheten att använda ett verktyg för att ta sig vidare i riktning mot arbete, och därför satsar vi i vår budget 50 miljoner kronor på att behålla möjligheten till lån för körkort.
Regeringens vägval är ett hot mot klimatomställning inom transportsektorn och människors hälsa
I ett läge då vår miljö och vår infrastruktur utsätts för rekordnederbörd, översvämningar och extrem hetta, väljer regeringen att minska på resurser till förebyggande åtgärder i kommuner och regioner. Det är verkligen att prioritera helt fel och visar att regeringen inte tar klimathoten på allvar.
Transportsektorn står för en stor del av Sveriges utsläpp, det måste varje ansvarsfull förtroendevald ta på allvar. Sju av riksdagens partier har under gångna mandatperioder enats om viktiga mål för att minska utsläppen bland annat att det vi kan läsa ovan om klimatmålet att inom transportsektorn ska vi ha sänkt utsläppen till 70
% år 2030. Nu börjar regeringen svaja kring detta och hänvisar hela tiden till kommande
klimathand
lingsplan. För oss är det självklart att Sverige ska ha ledartröjan på sig också fortsättnings
vis
och vidta alla de åtgärder som krävs för att vi ska nå målen och därmed lämna en renare värld efter oss till kommande generationer. Så därför är det viktigt med en palett av åtgärder framåt, den viktigaste är dock att vi står fast vid de svenska målen.
Vi socialdemokrater vill fortsatt främja överflyttning från flyg och vägtransporter till järnväg och sjöfart och stärka intermodaliteten i transportsystemet. Exempel på en viktig insats som gjorts på godstrafikområdet av den förra regeringen är utökningen av satsningen på miljökompensation för fler intermodala järnvägstransporter.
Utan klimatomställning kommer livsmöjligheterna både på jorden som helhet, men också i Sverige, bli mycket svårare. Klimatproblemen slår alltid hårdast mot de som är som svagast och sårbarast. Därför finns en tydlig jämlikhetsdimension i klimatomställ
ningen som inte får negligeras. En av flera utmaningar i klimatomställningen rör olika gruppers ekonomiska möjlighet att delta i och att klara privatekonomin i klimatomställ
ningen.
Kommuner och regioner bör fortsatt kunna söka stöd hos Trafikverket för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallade stadsmiljöavtal. Syftet med dessa satsningar är att främja hållbara stadsmiljöer genom att ge stöd som leder till ökad andel persontrans
porter med kollektivtrafik eller cykeltrafik, samt hållbara godstransportlösningar. Åtgärderna ska leda till energieffektiva lösningar med låga utsläpp av klimatgaser. Förutsättningar för stöd är att motprestationer som bidrar till hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande genomförs. Stadsmiljöavtalen är således ett viktigt instrument som måste värnas och utvecklas, tvärtemot vad regeringen nu gör som redan i fjol nästan halverade stödet och fortsätter på den linjen.
Målmedvetet arbete krävs i riktning mot en fossilfri fordonsflotta
För att transportsektorn ska ställa om till i princip nollutsläpp av växthusgaser till 2045 och bidra till att Sverige ska nå klimatmålen, behövs en snabb, smart och samhälls
ekonomiskt effektiv omställning som kan se via t ex elektrifiering och användande av hållbart bränsle. Detta är inte minst viktigt då vi har en stor fordonsindustri som är
beroende av att Sverige hänger med och ligger långt framme i denna utveckling. Svenska
fordonstillverkare har nu annonserat att man inom en relativt nära framtid kommer att
helt sluta med tillverkning av fossildrivna fordon. Det understryker behovet av omfattande
satsningar. Vi behöver bygga ut både laddinfrastruktur och ny elproduktion för att klara utmaningarna. Utbyggnaden av laddinfrastruktur måste ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn.
Vi socialdemokrater förutsätter att regeringen kommer att genomföra elektrifierings
strategin, där ett helhetsgrepp tas om förutsättningarna för att möjliggöra en omfattande elektrifiering.
Kommuner och regioner spelar en viktig roll i omställningen till ett transport
effektivt samhälle. Av den anledningen behöver också samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå förbättras.
Det är bra att längre lastbilar upp till 34,5 meter på utpekade vägar kommer att tillåtas. Längre lastbilar innebär en vinst för klimatet samt kan stärka svensk industri.
Utvecklingen i riktning mot en fossilfri transportsektor går till stor del via elektrifi
ering, men alls inte bara. Det finns starka skäl att också fortsatt bejaka investeringar i flera olika förnybara drivmedel. Detta gör också att konvertering av redan existerande fordon är något som bör stimuleras.
Därutöver är elektrifieringen av bilparken inte bara av vinst för just att åtgärda transportsektorns klimatutsläpp. Elbilarnas batterier kan lagra energi och användas som backuplösning när el är dyr eller i övrigt faller bort. Dessa stödtjänster till det enskilda hushållet eller elnätet i stort kan bli viktigt för vårt elsystem och vår beredskap.
Bilprovningen
2010 avreglerade den dåvarande moderatledda regeringen bilprovningen i Sverige med löften om ökad tillgänglighet, mer valfrihet och lägre priser. Socialdemokraterna motsatte sig avregleringen och varnade för att det skulle leda till sämre tillgänglighet i glesbygden och ökade priser för landets bilägare. Nu ser vi resultatet. Medelavståndet till närmaste besiktningsstation i glesbefolkade kommuner har ökat från 25,9 kilometer till 37,5 kilometer. Priserna har ökat med närmare 60 procent. Det här är ett marknads
misslyckande. Vi vill att man ser över reformen med medborgarna i fokus. Man ska kunna lita på att samhällsviktig service finns i hela landet och därför bör det övervägas om ett samhällsuppdrag bör knytas till bolaget. Ett alternativ kan vara att besiktnings
verksamheten i Sverige återregleras.
Järnvägsunderhållet
När Banverket och Vägverket slogs ihop till Trafikverket är den allmänna bilden att man förlorade mycket kompetens. Den avreglerade järnvägen har också lett till att den egna kompetensen inom staten har förlorats och därför vill vi se en ökad andel av järnvägsunderhållet som utförs i egen regi för att staten ska öka sin kompetens. Vi menar också att sammanslagningen av de olika verken bör utvärderas.
Myndigheten Trafikverket
År 2010 beslöt regeringen Reinfeldt att slå samman Vägverket och Banverket till ett sammanhållet Trafikverk. På många sätt verkar denna sammanslagning inte ha medfört några större samordnings- eller andra vinster. Delvis beror detta på att man inte längre utför underhåll i egen regi. Sammanslagningen, samt den inriktning man har att bara vara en upphandlingsmyndighet, måste granskas noga. Och de granskningar och utredningar som gjorts behöver beaktas och ligga till grund för ställningstaganden.
Efter elva år av sammanslagning bör nu en granskning genomföras av om denna lösning har varit optimal för verksamheten samt om skattebetalarna tilldelats den förstärkning och utveckling av väg och järnväg som kan förväntas för pengarna, eller om sammanslagningen istället lett till försämringar och ökade kostnader.
Post
Även om den traditionella postmarknaden förändrats dramatiskt under de senaste decennierna, så fyller brev och paketfunktionerna fortsatt ett stort behov.
Tillgång till posttjänster ska gälla i hela landet, såväl stad som landsbygd. Postväsendet får inte i sin helhet överlåtas till marknaden och marknadskrafter, vinstintresset får inte styra tillgången till posttjänster. Det är viktigt att samhället fortfarande har kontrollen.
Gunilla Svantorp (S)
Mattias Ottosson (S)
Carina Ödebrink (S)
Kadir Kasirga (S)
Åsa Karlsson (S)
Inga-Lill Sjöblom (S)
Jamal El-Haj (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3127
av Gunilla Svantorp m.fl. (S)
Digitaliseringspolitik för klimat, trygghet och tillväxt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vässa målet för digitaliseringspolitiken till att också vara bäst i världen på att utveckla digitaliseringens möjligheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bejaka teknikutveckling som bidrar till att öka hållbarheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att staten ser till att undanröja hinder för utveckling och implementering av lösningar till följd av kompetensbrist, resursbrist samt oklarheter i tolkningar av EU-direktiv och lagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Digitaliseringsrättsutredningens förslag om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndighetspost till enskilda som har en digital brevlåda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver fortsätta beakta stöd för utbyggnad av bredband i områden där marknadskrafterna inte räcker till och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella bredbandsstrategin behöver uppdateras och anpassas till det förändrade säkerhetsläget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kompetensbristen inom bl.a. systemutveckling, artificiell intelligens, it-säkerhet och användbarhetsdesign måste åtgärdas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av 5G och utvecklingen av 6G och 7G måste vara en högt prioriterad fråga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Myndigheten för digital förvaltning bör främja offentliga aktörers förmåga att dela och nyttiggöra data och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur tillgången till data kan öka då det är avgörande för teknikutvecklingen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera AI-strategin där perspektiven klass och rättvisa ska finnas med och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till utbildning i AI för medborgare samt möjligheten till omställning när arbetsuppgifter förändras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tillgången till digitala betaltjänster för att garantera att inte grupper exkluderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta nästa steg för att införa ett statligt nationellt övergripande elektroniskt identifieringssystem och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste följa utvecklingen och vidta åtgärder för att minst en miniminivå ska finnas för kontanters användningsmöjligheter, av likvärdighetsskäl men också av krisberedskapsskäl, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen som gör det möjligt att komma till rätta med arbetslivskriminalitet, fusk med bidragssystem och annan brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en offensiv politik mot cyberattacker och dataintrång och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra ansvaret för ägare av digitala plattformar för att den digitala världen ska vara sjyst och säker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stadsnätens avgörande betydelse för medborgare, för företag och för samhället i stort och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen bör justeras så att användare alltid har möjligheten att tydligt och enkelt avvisa alla icke-nödvändiga kakor, utan att tvingas skrolla och bocka av dussintals olika kakor innan de kan använda sidan, samt om att se över om PTS behöver ett utökat eller ett förtydligat uppdrag i frågan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgång till posttjänster ska gälla i hela landet, såväl stad som landsbygd, samt att postväsendet i sin helhet inte bör få överlåtas till marknaden och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Hela världen blir allt mer digitaliserad, och det kräver i Sverige att människor kan vara uppkopplade i hela landet och kan tillägna sig färdigheter som krävs och känna sig trygga med teknikutvecklingen. Pandemin visade på möjligheterna med utvecklingen, som då också gick i rekordfart, som att kunna jobba hemma, om man har ett jobb där det är möjligt, delta i digitala möten och slippa resa för kortare möten, och att också undervisning visade sig fungera digitalt. Vi ser också i utvecklingen att teknik kan användas för att transportera varor till avlägset befolkade delar eller för att utföra kontroller och besiktningar av verksamheter som ligger otillgängligt. Mycket av det som händer är positivt och vi socialdemokrater bejakar självklart teknikutveckling som också bidrar till att ställa om till hållbarhet.
Men det finns också faror som vi måste vara medvetna om och arbeta emot. I dessa tider som genererar oändligt mycket data är det viktigt att säkerställa ramar och regler som garanterar att bara behöriga personer har tillgång till data liksom att det tydliggörs vad de ska användas till; att arbeta för en ökad säkerhet och emot intrång måste vara i fokus för alla verksamheter.
Den digitala revolutionen har också skapat nya risker för demokratin. Den ökade informationsmängden kan leda till desinformation, falska nyheter, polarisering och manipulation. Den digitala revolutionen har gjort det möjligt för auktoritära regimer att övervaka, censurera och kontrollera sina medborgare. Den digitala revolutionen har alltså potential att underminera demokratin och kränka mänskliga rättigheter.
Vi behöver säkerställa att infrastruktur som är viktig ur olika säkerhetsaspekter inte är möjlig att sälja ut; hit hör i allra högsta grad mycket av det som digitaliseringen möjliggör. Samhället måste ha kontrollen över det som är nationellt viktigt.
Mål för digitaliseringspolitiken
Socialdemokraternas mål för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter med två delmål:
Sverige ska ha bredband i världsklass.
Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.
Elektronisk kommunikation ska vara effektiv, säker och robust samt tillgodose användarnas behov. Staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden. Vi socialdemokrater menar att vi måste vässa målet till att också vilja vara bäst i världen på att utveckla digitaliseringens möjligheter.
Socialdemokraternas mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Dessa mål förtydligar och preciserar delar av det förvaltningspolitiska målet om en innovativ och sam
verkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, som har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete. Ökad digitalisering med AI och språkmodeller ger möjligheter till högre kvalitet, med kortare svarstider och bättre service. Men ett antal AI-projekt hos myndigheter har rapporterat om hinder för utveckling och implementering av lösningar till följd av kompetensbrist, resursbrist samt oklarheter av tolkningar av EU-direktiv och lagar. Här behövs en mer aktiv regering och regeringspolitik för att undanröja dessa hinder.
Myndigheten Digg har konstaterat att det finns en besparingspotential på hela 140 miljarder kronor om den offentliga sektorn ökar andelen digitaliserad verksamhet. Vi behöver därför ha ett utpekat mål om att ta till vara besparingspotential. Det behövs mer nationell styrning och tydligare nationella mål om ökad nytta för medborgarna vid omvandling av olika samhällstjänster till digitala tjänster. Ett första steg kan vara att reformera den digitala infrastrukturen i vården och göra den enhetlig och gemensam istället för att 21 regioner ska utveckla och underhålla sina egna system. System som dessutom inte pratar med varandra.
Digitaliseringsutredningens förslag om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndighetspost till enskilda som har en digital brevlåda bör genomföras. Stora besparingsvinster kan erhållas genom att användningen av digital post ökar.
Bredband i världsklass
Sverige har i internationell jämförelse en mycket väl utbyggd bredbandsinfrastruktur. Under de socialdemokratiska regeringarna har uppkopplings- och bredbandsfrågan fått än mer fokus. Den socialdemokratiska regeringen tillförde ytterligare 3
miljarder kronor till stöd för Post- och telestyrelsens arbete med bredbandsutbyggnad från 2023 med fokus på områden med särskilda utmaningar med låg utbyggnadsgrad i fråga om bred
band. I detta sammanhang bör den förra socialdemokratiska regeringens beslut om ett undantag från lokaliseringsprincipen också lyftas fram. Beslutet innebär att hel- eller delägda kommunala bolag samt kommunala stiftelser och föreningar kan bygga ut ett eget eller delägt bredbandsnät utanför den egna kommunens område – under förutsätt
ning att det sker inom geografisk närhet till bredbandsnätet i den egna kommunen och för att uppnå en ändamålsenlig bredbandsinfrastruktur.
Staten måste ta ett än större ansvar vad gäller bredbandsutbyggnaden. För att åstadkomma bredbandsutbyggnad i områden där marknadskrafterna inte räcker till har regeringen möjliggjort stöd för bredbandsutbyggnad. Detta måste fortsatt beaktas. Den nationella bredbandsstrategin behöver uppdateras och anpassas till det förändrade säkerhetspolitiska läget. Robusthet, redundans, tillförlitlighet och tillgänglighet måste garanteras.
Digitalisering
Medel behöver tillföras för att utveckla välfärdens digitala infrastruktur – i enlighet med devisen att ”den mest tidsbesparande och miljövänliga resan är den som inte behöver göras alls”. Sverige placerar sig högt inom flera av digitaliseringens huvudområden. Sverige har i jämförelse med andra av Europeiska unionens medlemsstater en hög andel it-specialister i arbetskraften, men efterfrågan på kvalificerad arbetskraft är fortsatt större än tillgången och det är en skev fördelning mellan könen. Kompetensbristen inom bl.a. systemutveckling, artificiell intelligens (AI), it-säkerhet och användbarhetsdesign måste åtgärdas – för dessa områden är inte bara centrala för näringslivets utveckling utan även för den offentliga sektorns digitala omställning.
Personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till viktiga kommunikations
tjänster på likvärdiga villkor och i samma utsträckning som andra. PTS måste fortsätta sitt viktiga arbete med att stötta äldre och personal som stöttar äldre bland annat inom områdena videosamtal, fjärrstyrningstjänster samt e
‑
handel av mat och medicin. Alla former av digitalt utanförskap måste motverkas. Den digitala klyftan mellan generationer ska slutas.
På industrisidan finns ett program som heter ”Avancerad och innovativ digitali
sering”, ett program som finansieras av både företagen och staten. Programmet hålls ihop av Vinnova. Tyvärr har regeringen tidigare valt att kraftigt minska anslagen till Vinnova, något som kan medföra att viktiga satsningar som denna försvinner. Ett nästa steg hade annars varit att ta fram ett liknande program för offentlig sektor. Vi behöver satsa på teknikutveckling i alla samhällssektorer.
Industrins och verksamheters behov
Att under alla typer av processer smidigt, pedagogiskt och på ett resurseffektivt sätt kunna utvärdera och i realtid få vetskap om produktionsresultat, resursförbrukning och klimatbelastning ger oanade möjligheter för bättre resultat och styrning. Kraftfull AI, utbyggd 5G och digitalisering generellt kommer att spela en stor roll för Sveriges utvecklingsmöjligheter.
Utbyggnaden av 5G och utvecklingen av 6G och så småningom 7G måste vara en mycket högt prioriterad fråga om Sverige ska behålla sin plats som en ledande nation inom it och digitalisering. En viktig fråga för statsmakten i detta sammanhang är att leda säkerhetsarbetet på området. Utan ett fungerande nät så stannar all annan digital utveck
ling av, så det är en förutsättning för AI, hälsotjänster och annat som krävs i ett modernt digitalt samhälle.
Innovation
Sverige har genom en stark ställning inom innovation och hållbarhet tillsammans med ett utbyggt socialt skyddsnät skapat förutsättningar för snabb teknikutveckling också framåt. Men vår position måste försvaras och vinnas åter och åter för att Sverige också framgent ska ha förmåga att producera världsledande företag och innovationer och för att öka digitaliseringsförmågan i samhället. Forskning och kompetensutveckling på alla nivåer är viktigt, men inte minst är forskningsresurser för teknik och innovation avgörande. Rent generellt kommer vi att se ett växande behov av kompetens inom STEM-ämnena (Science, Technology, Engineering, Mathematics). Detta måste staten och andra utbildningsanordnare svara upp mot. Regeringen har tidigare skurit ner på finansieringen till Vinnova och det har skadat innovationskraften.
Kompetensutveckling har flera nivåer och framförallt olika branschsammanhang. En stor fråga framöver kommer att vara hur vi med teknik och AI ska förbättra exempelvis yrkesutbildningar och vidareutbildningar men också olika ”medborgarutbildningar”, som hur vi agerar vid höjd beredskap eller släcker en eld. Vi måste fråga oss om vi i större utsträckning skulle kunna använda spelbaserad inlärning. Spel kan användas för kompetenshöjning också på andra ställen i samhället. Spel har onekligen en förmåga att väcka engagemang och driv – och fånga uppmärksamhet.
Artificiell intelligens
Artificiell intelligens har använts i decennier i olika utsträckning, men på senare tid har utvecklingen gått fort fram och AI används på flera olika områden. Näringslivet har insett att AI kommer att vara avgörande för om ett företag ska kunna vara konkurrens
kraftigt i framtiden och detsamma gäller länders konkurrenskraft. Den gröna omställ
ningen innebär inte bara fossilfria produkter som bidrar till att nå ett samhälle med nettonollutsläpp, utan även en digitaliserad värld med produkter som bidrar till människans utveckling med hjälp av artificiell intelligens. Det ställer krav på politiken att vara snabbfotad och flexibel för att inte lagstiftning ska bli utdaterad och då bli konkurrenshämmade för framför allt svenska företag.
Brist på kompetens, datahantering och regleringar upplevs som hinder för AI-användning. Bland annat företag beskriver en variation i kompetensbehovet för att använda AI samt utmaningar med att hantera och reglera data, inklusive GDPR.
Vidare går det att konstatera att de etiska utmaningar som AI medför ställer krav på att företag agerar för att inte AI ska användas på ett otillbörligt sätt. Det råder inga tvivel om att AI innebär stora möjligheter men flera verksamheter har behövt införa etiska riktlinjer för att adressera farorna med teknologin. Här är EU:s nya AI-lag central för att skapa regelverk som både skyddar den personliga integriteten och främjar utvecklingen som stärker EU:s och Sveriges konkurrenskraft.
Infrastruktur och AI
När det gäller AI och infrastruktur är det viktigt att tänka på att den digitala infra
strukturen måste ha tillräcklig datalagring och beräkningskraft för att stödja AI-applikationer liksom att med skalbarhet möjliggöra kommunikation mellan olika delar av systemet. Vi behöver bli bättre på att integrera digitaliseringen direkt istället för att komma efter. Ett exempel är att när vi bygger infrastruktur med tunnlar så installeras inte det digitala nätet direkt, utan det kommer efter. Likaså ska vi reglera det som måste regleras men låta bli att blanda in personlig integritet som ett hinder där det inte existerar.
Tjänsteutveckling är den allra största vinsten med AI framöver. Vi ser redan exempel t.ex. hos sjöräddningen i Göteborg som skickar ut drönare vid olyckor för att fastställa position. Under pandemin såg vi leverans av t
ex medicin till avlägset belägna platser. Detta skulle kunna byggas ut oändligt, t
ex med fler tjänster till öar och glesbygd. Idag finns det drönare som kan ta laster som väger 1
000
kg; det skulle vara en tillgång t
ex vid skogsbränder att kunna åka ut med vatten med drönarna. Likaså inom jordbruk och skogsbruk finns stora utvecklingsmöjligheter. Möjligheterna är oändliga men de bygger på en snabb och tillgänglig uppkoppling. Missar vi det, missar vi möjligheterna till effektivare produktionsprocesser och automation.
Ytterligare positiva aspekter med AI är möjligheten att utveckla nya produkter och tjänster, men det medför också risker som cybersäkerhet och oro för att förlora jobb. Möjligheterna till omställning blir därför viktigare. AI kan förbättra trafiksäkerheten, exempelvis genom att AI-kameror används i tunnelbanan i Stockholm för att rädda liv. Likaså kan bilar och andra transportsätt göras säkrare, och robotar kan utföra farliga uppgifter. Prediktiv analys kan användas för att förutse haverier innan de inträffar, medan automatiserad logistik sparar tid och pengar. AI-baserade spårningssystem tillåter kunder att följa varor längs transportvägen. Maskininlärningsalgoritmer kan rekommendera de mest energieffektiva rutterna för fartyg genom att kombinera aktuella förhållanden med tidigare data för att minimera bränsleförbrukningen.
Det går inte att förutse vartåt utvecklingen tar vägen och i en alltmer protektionistisk omvärld behöver vi fortsatt främja innovation och locka dessa till EU och Sverige och se till att investeringar hamnar här. Här kan vi gynnas av att ge ett bredare uppdrag till exempelvis Vinnova, Tillväxtverket och andra relevanta myndigheter att arbeta särskilt med frågor som rör AI för att främja utvecklingen och ge stöd för de SME-företag som behöver det i tillämpningen av behövliga regelverk.
Näringslivet kommer med all sannolikhet att anpassa sig till de regelverk som råder men skiljer de sig avsevärt från, eller är uppenbart krångligare än, de i USA kommer vi att tappa viktiga investeringar. I grunden är vi positiva till frihandel och svenska företag är de som missgynnas allra mest av en protektionistisk handelspolitik. Därför ska all lagstiftning vara flexibel men med tydliga gränsdragningar för att skydda medborgares integritet och rättigheter. Detta ställer krav på att Sverige har en uppdaterad AI-strategi som tar avstamp i at det ska bli fler jobb för svenskar genom AI och att våra med
borgare känner sig trygga när AI används på dem eller när de använder AI.
Framtidens arbetsmarknad
AI förväntas påverka arbetsmarknaden genom automatisering, särskilt inom hög
utbildade yrken. Även om förändringarna hittills inte har varit betydande går det att konstatera att kompetens inom AI kommer att vara avgörande på framtidens arbetsmarknad.
Sverige och många andra delar av världen har en åldrande befolkning och vikande nativitet. Många branscher, inklusive offentliga sådana, står inför betydande personal
brist. Vi behöver använda automatisering, digitalisering och AI-teknik för att klara denna utmaning. För detta krävs förstärkt nationell samordning kring infrastruktur, expertis och data.
AI kommer att ge många vinster, men dessa vinster kommer inte att fördelas rättvist – varken mellan branscher, regioner eller socialgrupper. För att jämnare fördela vinsterna av AI-utvecklingen – och inte minst jämnare fördela de bördor och omställ
ningskostnader som kommer att uppstå – behövs en drivande fackföreningsrörelse samt en kraftfull nationell och socialdemokratisk politik. Och Sverige behöver en uppdaterad AI-strategi där perspektiven klass och rättvisa ska finnas med.
En uppdaterad AI-strategi som inte diskriminerar eller förstärker orättvisor
Sverige och många andra delar av världen har en åldrande befolkning och vikande nativitet. Många branscher, inklusive offentliga sådana, står inför betydande personal
brist. Vi behöver därför använda automatisering, digitalisering och AI-teknik för att klara dessa utmaningar. För detta krävs förstärkt nationell samordning kring infra
struktur, expertis och data. Användningen av artificiell intelligens (AI) måste öka i Sverige. Möjligheterna med AI är flera. Den gör att stora mängder data kan behandlas och processas på mycket kort tid. Det finns således stora vinster med AI-användning inom verksamheter där det idag krävs mycket tid och kraft för att samla in och behandla data, särskilt komplicerade sådana. AI kan exempelvis bidra till att sätta sjukdoms
diagnoser tidigare och underlätta vid handläggning av förvaltningsbeslut. Ett tydligt exempel på hur AI används är Chat GPT. Stora mängder data samlas in för att besvara frågor och AI lär sig av sina misstag genom att rätta de svar som blir fel.
Socialdemokratin har alltid varit positivt inställd till teknikutveckling. Men struktur
omvandlingar kräver att ingen lämnas efter – möjligheter till vidareutbildningar och omställning är avgörande för den enskilde – liksom ett starkt socialförsäkringsnät. Fler behöver få utbildning i AI och de som förlorar jobbet till följd av AI måste få stöd till omställning. Ingen får hamna utanför omställningen när AI får en allt större roll i samhället.
Något som regelbundet lyfts upp av företrädare för offentlig sektor är att tillgången till data behöver underlättas för att landets kommuner och regioner ska kunna använda AI i större utsträckning. AI är beroende av data och nuvarande regelverk gör att det är svårt för det offentliga att få tillgång till data. Här finns ett arbete att göra som med all sannolikhet skulle tas emot väl av landets kommuner och regioner samt med all sannolikhet även av statsförvaltningen. Samtidigt kan flera av dessa verksamheter behöva stöd i användningen av AI. Individens fri- och rättigheter, individens rätt till sina egna data samt risken för läckage av data måste dock också vägas in i denna diskussion.
En sak som onekligen väcker irritation hos människor är hur företag väljer att tillämpa GDPR för att göra det svårt att avvisa ”kakor”. Lagen bör därför justeras så att man som användare alltid har möjligheten att tydligt och enkelt kunna avvisa alla icke-nödvändiga kakor, utan att tvingas scrolla och bocka av flera dussintals olika kakor innan man kan använda sidan. I detta perspektiv behöver regeringen också återkomma om PTS kan behöva ett utökat eller ett förtydligat uppdrag i frågan.
Personlig integritet
Det finns vidare redan nu en utveckling där AI används i övervakningssyfte i auktoritära regimer, exempelvis i Kina och Sydostasien. Vidare finns risken att AI blir intelligent
are än människor. Det är sammantaget av vikt att användningen av AI regleras och att området i sin helhet inte överlämnas till ingenjörer och forskare.
Den personliga integriteten måste värnas och den information som myndigheter samlar in om enskilda ska skyddas. Sedan 2018 finns en omfattande reglering av personuppgiftshantering genom den europeiska dataskyddsförordningen GDPR. Samtidigt har det allmänna ett intresse av att offentliga system värnas mot brottsligt utnyttjande. Det är viktigt att det finns en balans mellan sekretess och möjligheten att bekämpa brott. En sekretessbrytande bestämmelse har därför införts för att effektivisera kampen mot organiserad brottslighet.
Det finns utmaningar med den befintliga sekretesslagstiftningen på flera områden som är svåra att lösa med avgränsade åtgärder. Vi ser därför behovet av en genom
gripande översyn av sekretesslagstiftningen som gör det möjligt att komma till rätta med arbetslivskriminalitet, fusk med bidragssystem och annan brottslighet.
Samtidigt finns det databaser som är tillgängliga via internet som publicerar mycket omfattande personuppgifter om människor i kommersiellt syfte – allt från adress och telefonnummer till eventuella förekomster i brottsregister eller om psykisk tvångsvård förekommit. Även om utgångspunkten i den offentliga förvaltningen är offentlighets
principen utgör webbplatserna allvarliga ingrepp i enskildas personliga integritet och de har visat sig vara användbara verktyg för kriminella som vill kartlägga individer. Det går inte heller att förutse vilka konsekvenser dessa öppna databaser kommer att få när de kombineras med användning av nya verktyg med artificiell intelligens.
Aktiv politik behövs inom AI-området
Även inom EU pågår viktigt arbete inom detta område. Den rättsakt om artificiell intelligens som är beslutad måste nu genomföras och integreras. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen bör regeringen snarast ta initiativ till en kommitté där riksdagens partier finns representerade som snarast börjar diskutera vad som kan göras politiskt kring AI. Det är viktigt att fortlöpande ta hänsyn till alla de perspektiv som behöver finnas med, inte minst ur klass- och rättviseperspektiv.
Sverige får regelbundet kritik av teknikbranschen för att inte ta på sig en ledande roll i EU vad gäller digitaliseringen. Kritiken innefattar också att Sverige engagerar sig för sent i frågorna. Kritiken kommer från stora företag men också från annat håll. Det är viktigt att regeringen engagerar sig i frågor som rör digitalisering och AI på ett tidigt stadium. Det är för sent att bry sig om frågorna när slutförhandling sker i ministerrådet eller liknande.
Regeringen bör även se över om det statliga stödet till landets kommuner och regioner för att använda AI kan öka. Detta innefattar möjligheterna för kommuner och regioner att använda data men även att använda AI överhuvudtaget.
AI Sweden har framfört att den svenska AI-strategin från 2018 är otillräcklig i förhållande till vad som nu krävs. Som jämförelse har AI Sweden använt Frankrike som har en betydligt mer omfattande AI-strategi. Den svenska AI-strategin behöver därför uppdateras.
Alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser
Alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. På de orter och den landsbygd där marknaden inte tillgodoser behovet av grundläggande betaltjänster måste staten vara beredd att gå in med stödjande insatser. Samtidigt är det också viktigt att digitala tjänster utformas så att de är tillgängliga för alla; det behöver säkerställas att också människor med funktionsvariationer kan utnyttja digitala betalmedel. Idag utfärdar banker inte bank-id till personer som inte kan underteckna själva, och inte heller får en god man, anhörig eller stödperson använda sin huvudmans e
‑
legitimation. Kontokort kan heller inte användas om personen inte kan slå sin kod. Detta behöver ses över för att inte exkludera den grupp av människor som har svårt att använda teknologi eller som har speciella behov.
Kontantanvändning
Betalningar sker alltmer med digitala verktyg. Detta är effektivt men gör också betalningssystemet sårbart. Därför behöver möjligheter till kontantbetalningar också finnas i samhällets olika delar. Regeringen måste följa utvecklingen och vidta åtgärder för att minst en miniminivå ska finnas för kontanters användningsmöjligheter, av likvärdighetsskäl men också av krisberedskapsskäl.
Vi behöver ett nationellt id-system som är transparent
Den vanligast förekommande e-legitimationen Bank-id utfärdas av Finansiell ID-Teknik BID AB och kan erhållas av personer som är kunder hos en bank och har ett svenskt personnummer. Enligt statistik från Finansiell ID-Teknik BID AB från mars 2021 har ca
8
miljoner bankkunder Bank-id, varav ca
7,8 miljoner har mobilt Bank-id.
Det är mycket bra att detta system initierat och ägt av de fyra storbankerna har etablerats. Samtidigt måste vi se den möjliga sårbarheten i ett system som stora delar av samhällsfunktionerna vilar på. Som komplettering och skyddsnät bör staten ta nästa steg för att införa ett statligt nationellt övergripande elektroniskt identifieringssystem – för åtkomst och användning av olika former av digitala samhällsbärande funktioner. En viktig aspekt på tillit till digitala tjänster är individens möjlighet till insyn och kontroll av data som finns om individen. Detta måste ständigt beaktas och värnas och kan aldrig nekas på grund av affärssekretess.
Digitalisering och jämställdhet
Om digitalisering har rätt utgångspunkter och används rätt kan den vara ett viktigt verktyg för ökad jämställdhet. Fler kvinnor kan få tillgång till digitala finansiella och sociala tjänster samt möjlighet till större samverkan. Vi har sett goda exempel på detta, t.ex. metoo. Det kommer dock att krävas utbildningsinsatser.
Idag är inte digitaliseringen jämställd. Den drivs av män och det är alldeles för få som är uppkopplade i världens minst utvecklade länder, något vi borde arbeta med i vårt biståndsarbete. Med ökad digitalisering ökar också kvinnors möjligheter, om de tillåts att vara delaktiga.
Men med digitalisering ökar också hoten, hatet och våldet online, något som drabbar flickor och kvinnor i större utsträckning. Inte minst de som arbetar för ökad jämställd
het. Detta måste motverkas.
Vi måste bejaka alla goda krafter som kämpar mot otrygghet
Svenska forskare har tagit fram ett AI-verktyg som kan användas i kampen mot terrorism. ”Dechefr” är ett verktyg för hotbedömning av digital kommunikation och letar efter spår i skriftlig kommunikation som kan avslöja ensamagerande våldsmän. Det största terrorhotet mot Sverige bedöms vara personer som agerar på egen hand och är svåra att hitta. Människor har inte möjlighet att läsa igenom alla former av kommunikation som skulle kunna vara problematisk.
Politiska krafter i Sverige – inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten – underblåser krafter som vill försvaga vår demokrati. Det är oacceptabelt. De stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet, samtidigt som de tjänar stora pengar på polariserande innehåll. Vi måste ställa krav på företagen att deras plattformar inte blir frizoner för hat, hot eller påverkansoperationer. Frågorna måste tas på allvar om vi ska värna vår demokrati, och Socialdemokraterna anser att en ny strategi mot hot och hat behöver tas fram.
Här behövs också ett bättre regelverk och tydligare ansvar för ägare av olika digitala plattformar för att den digitala världen ska vara juste och säker och bidra till den tekniska och demokratiska utvecklingen.
Cyberattacker och dataintrång
Cyberattacker och dataintrång blir allt vanligare hot för företag, myndigheter, kommuner och organisationer. Viktiga delar av verksamheter kan göras obrukbara under längre tid. Många drabbade mindre företag överlever inte utan går i konkurs efter att ha blivit utsatta för intrång eller en utpressningsattack. Sverige behöver en offensiv och bred politik för att motverka denna nu snabbt eskalerande brottslighet. Cyber
säkerhet måste vara i fokus. Likaså måste arbetet med civilt försvar och krisberedskap fortsätta där den digitala infrastrukturens robusthet kan vara avgörande. Det är viktigt att säkerhetspolitik finns närvarande när AI-frågor behandlas. Detta då alla partier i Försvarsberedningen påpekat att konsekvenserna av cyberangrepp kan bli lika stora för samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur som ett konventionellt militärt angrepp.
Elektrifiering och energiförsörjning
Sverige ska nå klimatneutralitet till år 2045. Till dess ska vi ha fasat ut all koldioxid
användning ur energisystemet. Dels behöver vi ökad fossilfri energiproduktion. Men med en stor andel väderberoende oplanerbar elproduktion i systemet behöver vi också en smartare och mer flexibel användning av el, bland annat genom smarta elnät. Ett ökat energibehov kommer att kräva att el kan levereras på rätt plats och exakt i rätt mängd vid rätt tid. I detta kommer digitalisering och AI att vara avgörande element. På mot
svarande sätt har AI och övrig digitalisering möjligheter att revolutionera energi
effektiviseringen.
AI-tekniken har flera utmaningar. En av dom, som mer sällan diskuteras, är att datakraften för att driva AI är enormt energikrävande. Redan idag orsakar världens datacenter större koldioxidutsläpp än flyget. Och elförbrukningen kommer att behöva öka ytterligare för att klara datahallarnas krav, för i takt med allt högre processor
kapacitet ökar behovet av effektuttag. Viktigt för att nå energieffektivitet, i detta sammanhang, är exempelvis att samlokalisera datahallar med fjärrvärmenät, för att utnyttja datahallarnas värmeutsläpp. Framgångsrika exempel finns, som måste följas.
Post
Även om den traditionella postmarknaden förändrats dramatiskt under de senaste decennierna, så fyller brev och paketfunktionerna fortsatt ett stort behov. Tillgång till posttjänster ska gälla i hela landet, såväl i en stad som på landsbygden. Postväsendet får inte i sin helhet överlåtas till marknaden och marknadskrafter; vinstintresset får inte styra tillgången till posttjänster. Det är viktigt att samhället fortfarande har kontrollen.
Digitaliseringsutredningens förslag om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska skicka myndighetspost till enskilda som har en digital brevlåda bör genomföras. Stora besparingsvinster kan erhållas genom att användningen av digital post ökar.
Gunilla Svantorp (S)
Åsa Karlsson (S)
Kadir Kasirga (S)
Zara Leghissa (S)
Mattias Ottosson (S)
Inga-Lill Sjöblom (S)
Carina Ödebrink (S)