Jämförelse e15ad622803b2ca48ae3c662
Underlagets kontrollsumma: c4f95b6421fb264babd04bea77f213fb8b8d3c628337e93360704127d60b7384

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HB021171: Barnaga klassat som folkhälsoproblem ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021171

Motion till riksdagen
2023/24:1171
av Markus Wiechel (SD)
Barnaga klassat som folkhälsoproblem
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta en klassificering av barnaga som ett folkhälsoproblem och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Som första landet i världen kom Sverige att förbjuda barnaga, det vill säga det blev olagligt med kroppslig och psykisk bestraffning av barn, i juli 1979. Därefter har en lång rad länder kommit att följa det svenska exemplet och idag ses det som självklart i de flesta svenska hem att man inte brukar våld mot barn. Flera studier har även visat att lagen mot barnaga har gett stora positiva effekter genom att föräldrars attityder kring uppfostran har ändrats. Med ökade kunskaper kring detta har vuxna förstått att upp
­
fostran som främst karakteriseras av kärlek och stöd är det bästa för deras barns utveckling.
Fysisk barnmisshandel kan ge mycket allvarliga skador, i värsta fall med dödliga följder. Likaväl kan psykisk misshandel innebära förödande konsekvenser för våra barn som riskerar att öka stressen, vilket banar väg för sämre skolresultat, psykisk sjukdom och självskadebeteende. Vad studier även har visat är att förtryck under livets första år kan kopplas till problem senare i livet som exempelvis kriminalitet, missbruk och andra hälsoproblem – såsom hjärt-kärlsjukdomar.
I FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling lyfts våld mot barn i delmål 16.2 som slår fast att alla stater är skyldiga att eliminera alla former av våld eller tortyr mot barn. Även inom ramen för Agenda 2030 var Sverige ett föregångsland då man som första land i världen anslöt sig till det globala partnerskapet för att eliminera våld mot barn som ett ”vägvisarland”. Med detta åtagande har vi som land ett ansvar att påvisa fram
­
gångsrika lösningar för att kunna eliminera detta fenomen. Att Sverige till skillnad från FN och Världshälsoorganisationen ändå inte klassar barnaga som ett folkhälsoproblem blir då en aning märkligt. Politiken måste vara en aktiv part i arbetet med att förhindra detta fenomen och Sverige bör därmed också vara konsekvent i sina åtaganden genom att klassa barnmisshandel som ett folkhälsoproblem.
Markus Wiechel (SD)

=== HC023007: Barnaga klassat som folkhälsoproblem ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023007

Motion till riksdagen
2024/25:3007
av Markus Wiechel (SD)
Barnaga klassat som folkhälsoproblem
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta en klassificering av barnaga som ett folkhälsoproblem och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Som första landet i världen kom Sverige att förbjuda barnaga, det vill säga det blev olagligt
med kroppslig och psykisk bestraffning av barn, i juli 1979. Därefter har en lång rad länder
kommit att följa det svenska exemplet och idag ses det som självklart i de flesta svenska
hem att man inte brukar våld mot barn. Flera studier har även visat att lagen mot barnaga
har gett stora positiva effekter genom att föräldrars attityder kring uppfostran har ändrats.
Med ökade kunskaper kring detta har vuxna förstått att uppfostran som främst karakter
­
iseras av kärlek och stöd är det bästa för deras barns utveckling.
Fysisk barnmisshandel kan ge mycket allvarliga skador, i värsta fall med dödliga
följder. Likaväl kan psykisk misshandel innebära förödande konsekvenser för våra barn som riskerar att öka stressen, vilket banar väg för sämre skolresultat, psykisk sjukdom och självskadebeteende. Vad studier även har visat är att förtryck under livets första år kan kopplas till problem senare i livet som exempelvis kriminalitet, missbruk och andra hälsoproblem – såsom hjärt-kärlsjukdomar.
I FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling lyfts våld mot barn i delmål 16.2, som slår
fast att alla stater är skyldiga att eliminera alla former av våld eller tortyr mot barn. Även
inom ramen för Agenda 2030 var Sverige ett föregångsland då man som första land i världen anslöt sig till det globala partnerskapet för att eliminera våld mot barn som ett ”vägvisarland”. Med detta åtagande har vi som land ett ansvar att påvisa framgångsrika lösningar för att kunna eliminera detta fenomen. Att Sverige till skillnad från FN och Världshälsoorganisationen ändå inte klassar barnaga som ett folkhälsoproblem blir då en aning märkligt. Politiken måste vara en aktiv part i arbetet med att förhindra detta fenomen och Sverige bör därmed också vara konsekvent i sina åtaganden genom att klassa barnmisshandel som ett folkhälsoproblem.
Markus Wiechel (SD)