RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · EBO-lagen och nya asylboenden

2023/24 · HB022656 · Ingela Nylund Watz (S); Markus Selin (S); Serkan Köse (S); Mathias Tegnér (S); Azadeh Rojhan (S); Åsa Westlund (S)

Original hos Riksdagen

B · Avskaffande av EBO-lagen och etablering av nya asylboenden

2024/25 · HC022504 · Ingela Nylund Watz (S); Åsa Westlund (S); Serkan Köse (S); Azadeh Rojhan (S); Mathias Tegnér (S); Markus Selin (S)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.253 · ämneslikhet 0.952. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EBO-lagen och asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att avskaffa EBO-lagen och om förutsättningarna för etablering av asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 431 ord · B 638 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:2656 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S) EBO-lagen och nya asylboenden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EBO-lagen och asylboenden och tillkännager detta för regeringen. Motivering I slutet av 2015 beslutade regeringen att alla Sveriges kommuner ska ta ett solidariskt ansvar för mottagandet av nyanlända flyktingar. Det var ett välkommet beslut för de kommuner som under lång tid tagit emot en oproportionerligt stor andel nyanlända. Lagstiftningen som trädde ikraft 2016 omfattade dock enbart de flyktingar som vid ankomsten blivit anvisade plats vid så kallade anläggningsboenden (ABO), men vid fördelningen ska hänsyn tas till de kommuner som redan tagit ett stort ansvar. Sverige har dock alltjämt i praktiken två mottagningssystem för asyl- och flykting ­ mottagande, ABO-systemet och EBO-systemet. Under senare år har steg tagits för att reformera EBO-lagen i syfte att motverka den segregerande effekt som den fört med sig. Den socialdemokratiska regeringen har bland annat begränsat rätten till dagersättning så att den inte gäller om en asylsökande under asylprocessen väljer att ordna eget boende i ett område med socioekonomiska utmaningar. De aktuella områdena har definierats av berörda kommuner. Under våren 2022 gav den socialdemokratiska regeringen tilläggs ­ direktiv till utredningen Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (Ju 2021:12) med målet att helt avskaffa EBO-lagen och i stället införa en ordning där asylsökande ska bo i mottagningscenter under hela asyltiden. Utredningen skulle vidare bland annat också lämna förslag på hur en lagreglerad skyldighet att delta i samhällsintroduktion kan utformas och vilka förmåner och insatser som ska erbjudas inom ramen för det bistånd som lämnas enligt lagen om mottagande av asylsökande. Detta nya uppdrag skulle redovisas till regeringen senast den 15 november 2022. SD-regeringen har därefter lämnat ytterligare tilläggsdirektiv till utredningen och förlängt utredningstid till maj 2024. Det är därför ännu oklart om och när en proposition om att avskaffa EBO-lagen kan lämnas till riksdagen. Resultaten av de utredningar som den socialdemokratiska regeringen initierade utgör emellertid tillräckligt underlag för att lägga fram ett förslag till riksdagen om att helt avveckla EBO-lagen och ersätta den med ett system med obligatoriskt boende i mottagningscenter för alla asylsökande. Det är angeläget att framtida asylboenden etableras på platser som ger goda möjlig ­ heter till sysselsättning, kommunikationer, skolgång, fritidsaktiviteter med mera. För att det ska vara möjligt måste Migrationsverket samverka med berörda kommuner. Migrationsverket bör därför ges en skyldighet att samverka med de kommuner där asylboenden planeras och sträva efter en god framförhållning och långsiktighet i planeringen. Ingela Nylund Watz (S) Markus Selin (S) Serkan Köse (S) Mathias Tegnér (S) Azadeh Rojhan (S) Åsa Westlund (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:2504 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S) Avskaffande av EBO-lagen och etablering av nya asylboenden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att avskaffa EBO-lagen och om förutsättningarna för etablering av asylboenden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har i praktiken två mottagningssystem för asyl- och flyktingmottagande, ABO-systemet och EBO-systemet. Under senare år har steg tagits för att reformera EBO-lagen i syfte att motverka den segregerande effekt som den fört med sig. Den social ­ demokratiska regeringen har bl a begränsat rätten till dagersättning så att den inte gäller om en asylsökande under asylprocessen väljer att ordna eget boende i ett område med socioekonomiska utmaningar. De aktuella områdena har definierats av berörda kommuner. Under våren 2022 gav den socialdemokratiska regeringen tilläggsdirektiv till utredningen Ett ordnat mottagande av asylsökande (Ju 2021:12) med målet att helt avskaffa EBO-lagen och i stället införa en ordning där asylsökande ska bo i mottagnings ­ center under hela asyltiden. Utredningen skulle vidare bl a också lämna förslag på hur en lagreglerad skyldighet att delta i samhällsintroduktion kan utformas och den nuvarande regleringen kring dagersättning. Detta nya uppdrag skulle redovisas till regeringen senast den 15 november 2022. I det så kallade Tidöavtalet slås fast att utgångspunkten för asylproceduren ska vara att hela asylprocessen ska ske i transitcenter, att de asylsökande ska tillbringa hela handläggningstiden i sådana center och att EBO-bestämmelserna ska avskaffas. SD-regeringen har därefter lämnat ytterligare tilläggsdirektiv till den utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte och förlängt utredningstiden vid två tillfällen, först till maj 2024 och därefter till 15 oktober 2024. Ett delbetänkande från utredningen, vars remissbehandling avslutats, har presenterat förslag som innebär att möjligheten för asylsökande att välja eget boende med bibehållna förmåner ska tas bort så att så många som möjligt i stället ska bo på asylboenden. Förslaget innebär dock att möjligheten att välja eget boende kvarstår om den asyl ­ sökande väljer att frånsäga sig ersättningarna. EBO-lagen avskaffas alltså inte och det finns skäl att förutse att många asylsökande fortsatt kommer att välja eget boende på ett oordnat sätt och bidra till att de kommuner som fått ta emot flest asylsökande genom EBO-lagen även i fortsättningen kommer att få göra det. Det är därför angeläget att påpeka att resultaten av de utredningar som den socialdemokratiska regeringen initierade utgjorde tillräckligt underlag för att lägga fram ett förslag till riksdagen om att helt avveckla EBO-lagen och ersätta den med ett system med obligatoriskt boende i mottagnings ­ center för alla asylsökande. Det är beklagligt att SD-regeringen valde att inte fullfölja detta arbete med att utarbeta en proposition till riksdagen. SD-regeringen har därmed försenat införandet av ett ordnat mottagande och ett avskaffande av EBO-lagen. I slutet av 2015 beslutade regeringen att alla Sveriges kommuner ska ta ett solidariskt ansvar för mottagandet av nyanlända flyktingar. Det var ett välkommet beslut för de kommuner som under lång tid, till följd av EBO-lagen, fått ta emot en oproportionerligt stor andel nyanlända. Det är angeläget att ny lagstiftning kring asylsökandes boende vilar på principen om ett solidariskt ansvar för mottagandet mellan Sveriges kommuner och att EBO-lagen helt avskaffas. En ytterligare förutsättning för att principen om solidaritet mellan kommunerna ska fungera är att det vid etablering av nya asylboenden tas avgörande hänsyn till kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, sammantagna mottagande av nyanlända och omfattningen av asylsökande som redan vistas i kommunen. Framtida asylboenden bör vidare etableras på platser som ger goda möjligheter till integration genom sysselsättning, kommunikationer, skolgång, fritids ­ aktiviteter med mera. För att det ska vara möjligt måste Migrationsverket samverka med berörda kommuner. Migrationsverket bör därför ges en skyldighet att samverka med de kommuner där asylboenden planeras och sträva efter en god framförhållning och lång ­ siktighet i planeringen. Ingela Nylund Watz (S) Åsa Westlund (S) Serkan Köse (S) Azadeh Rojhan (S) Mathias Tegnér (S) Markus Selin (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag