Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2237 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen avslår regeringens förslag till förändring av målet för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (regeringens förslag 1). Motivering Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 281 929 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 439 755 ±0 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 268 ±0 1:4 Tillväxtverket 490 399 −30 000 1:5 Näringslivsutveckling 357 442 ±0 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 69 351 ±0 1:7 Turismfrämjande 104 613 15 000 1:8 Sveriges geologiska undersökning 304 249 ±0 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av Oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 68 140 ±0 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 175 846 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 27 850 ±0 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 363 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 339 080 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 1:23 Brexitjusteringsreserven 750 000 ±0 1:24 Elstöd 2 400 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 26 298 ±0 2:2 Kommerskollegium 94 265 ±0 2:3 Exportfrämjande verksamhet 313 367 15 000 2:4 Investeringsfrämjande 67 772 ±0 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 20 517 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 336 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 Summa 11 407 773 ±0 Politikens inriktning Sverige har en stark industri. Tack vare världsledande innovationer som snabbar på klimatomställningen skapas nya jobb i hela landet. Men Sverige går nu mot en låg ­ konjunktur. Arbetstillfällen och näringslivets innovationsförmåga står på spel. Det är av yttersta vikt att politiken bidrar till ekonomisk resiliens och stärkt konkurrenskraft. Avgörande för den gröna industrialiseringen är bland annat en kraftig utbyggnad av fossilfri el, fortsatt regelbaserad frihandel och goda möjligheter till kompetens-försörjning. Gamla jobb kommer att försvinna och nya växa fram. Därför är parts ­ modellen på svensk arbetsmarknad central. Vi ska fortsätta att satsa på utbildning, ge fler människor möjlighet att ställa om mitt i livet och attrahera internationell expert ­ kompetens. För att möjliggöra klimatinvesteringar kommer även de gröna kredit ­ garantierna att spela en viktig roll. De nya jobben som växer fram ska vara bra jobb, med svenska löner och villkor. Det förutsätter en rättvis och sund konkurrens. Därför vill Socialdemokraterna säkerställa Konkurrensverkets kapacitet att skapa goda förutsättningar för Sveriges företagare. Nära kopplat till de stora investeringarna för en grön industriell revolution är utvecklingen av hållbara batterier men även vätgas som en förutsättning för industrins omställning. Vi vill att Sverige understödjer de satsningar som nu görs genom fortsatt svenskt deltagande i europeiska samarbetsprojekt (IPCEI) för att utveckla en hållbar och konkurrenskraftig batterivärdekedja samt utveckling av vätgasprojekt. Statliga Vinnova och Rise har avgörande roller i vårt innovationssystem och tillsammans med företag och akademi utvecklar de nya processer, produkter och tjänster som driver på klimatomställningen. Därför vill vi se fortsatta satsningar på forskning och innovation, inte minst när det gäller digitaliseringens möjligheter. Sverige vinner på samverkan. Genom samverkansprogrammen har staten och näringslivet möjlighet att förbättra vår konkurrenskraft. Regeringen behöver ta till vara det arbete som genomförts i programmen och skapa nya vägar framåt i dessa frågor. Regelförenklingsarbetet behöver tas vidare utifrån de mål som regeringen beslutade 2021. Lagstiftningsarbetet och myndigheternas regelgivning behöver förbättras – inte minst genom bättre konsekvensanalyser. Regler ska vara proportionella och ändamåls ­ enliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor betydelse för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Digitaliseringens möjligheter behöver bättre tas till vara för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen. Svensk besöksnäring har en enorm potential att bidra med nya jobb, innovation och utveckling av besöksmål på ett sätt som gör att platser blir mer attraktiva även för dem som bor och verkar där till vardags. Besöksnäringen tog på många sätt den största smällen när pandemin slog till 2020 och räddades till stor del av de stora stödpaketen till de mest drabbade företagen. För att kunna ta nästa steg och göra Sverige till världens mest hållbara och attraktiva resmål 2030 har regeringen antagit en nationell besöks ­ näringsstrategi. I denna strategi identifierar regeringen ett antal strategiska områden. Med strategin finns förutsättningar för alla aktörer inom besöksnäringen att dra åt samma håll och förverkliga den potential som finns fullt ut. Det är viktigt att regeringen tar strategins innehåll vidare och att man utvecklar arbetet med Besöksnäringsrådet. För att bättre marknadsföra Sverige behöver Visit Sweden ökade ekonomiska resurser. Fri och rättvis handel bygger välstånd. Sverige ska fortsatt verka för en öppen handel och för att överenskommelser om en fri och rättvis handel efterlevs. Det är något som har blivit allt viktigare i tider av ökad protektionism. Den svenska exporten har stor betydelse för välfärden och jobben i vårt land. Genom export kan svenska företag bidra till klimatomställningen och öka sin konkurrenskraft. Att Sverige är attraktivt för investeringar bidrar till våra möjligheter att låta hela landet växa. Arbetet med att genomföra den statliga export- och investeringsstrategin behöver därför fortsätta och fler små och medelstora företag bli exportföretag. Inte minst måste svenska företag bli starkare på tillväxtmarknader. Socialdemokraterna vill att målet för handelspolitiken behålls och att regeringens förändrade formulering avvisas. Anslag 1:4 Till förmån för andra budgetsatsningar avvisas en del av den stora ökning av anslaget som regeringen föreslagit. Anslaget minskas därmed med 30 000 000 kr. Anslag 1:7 Anslaget ökar med 15 000 000 kr för att förbättra Visit Swedens möjligheter att marknadsföra Sverige. Anslag 2:3 Anslaget ökar med 15 000 000 kr för att förstärka det exportfrämjande arbetet. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Motion till riksdagen 2023/24:2663 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 400 000 000 000 kronor (avsnitt 2.10.1), med den ändringen att kreditgarantierna får avse ny fossilfri energiproduktion. Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2024–2026 som en riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar (avsnitt 2.11.3), med den ändringen att projektet Hansa Power Bridge bör utgå eller skjutas på framtiden. Motivering Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 500 405 1:2 Insatser för energieffektivisering 418 000 50 000 1:3 Energiforskning 1 447 723 ±0 1:4 Energimarknadsinspektionen 213 848 10 000 1:5 Energiplanering 265 000 ±0 1:6 Avgifter till internationella organisationer 25 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 77 016 ±0 1:8 Laddinfrastruktur 995 000 ±0 1:9 Biogasstöd 933 000 ±0 1:10 Energiberedskap 54 000 ±0 1:11 Elberedskap 675 000 ±0 Summa 5 604 320 60 000 Anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering Anslaget tillförs 50 miljoner för att ge stöd till fastighetsföretag och bostadsrätts ­ föreningar som förbättrar sin styrning av energianvändningen på ett sådant sätt att de kan delta i Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader. Anslag 1:4 Energimarknadsinspektionen Anslaget tillförs 10 miljoner för att förkorta tillståndsprocesserna. Politikens inriktning Kreditgarantier för storskalig elproduktion Regeringen vill i budgetpropositionen införa särskilda kreditgarantier för kärnkraft. För att Sverige ska nå sina klimatmål och möjliggöra industrins omställning och utveckling menar vi att inriktningen bör breddas till att omfatta alla storskaliga investeringar i fossilfri elproduktion, som kärnkraft, vindkraft, solkraft, vattenkraft och kraftvärme. Investeringar i storskalig produktion av fossilfri el är särskilt utsatta för finansiella och projektrelaterade risker. För investeringar av detta slag kan det därför vara avgörande att staten bär delar av risken för att investeringarna ska komma till stånd. En kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, går i borgen för någon annans betalnings ­ åtagande, och den fungerar därmed som ett skydd mot kreditförluster. En kreditgaranti bidrar därmed till att minska de finansiella riskerna för investeringar i ny storskalig fossilfri elproduktion och underlättar på så sätt finansieringen av dessa investeringar. Kreditgarantier för sådana industrier ska – som regeringen skriver i budgetpropositionen – utformas i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och förordningen (2011:211) om utlåning och garantier, vilket innebär att en garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad. I övrigt bör dessa kreditgarantier utformas med mer generösa villkor än dagens system för kreditgarantier för gröna investeringar, men inom ramen för vad som är förenligt med EU:s statsstödsregler. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2024 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i storskalig fossilfri kraftproduktion som uppgår till högst 400 000 000 000 kronor. Svenska kraftnäts investeringsplan och Hansa Power Bridge Målsättningen bör vara att det svenska elpriset ska vara lågt i hela landet. Den klyvning av Sverige vi har sett vad gäller elpriser måste jobbas bort. Det sker bäst genom utbyggd produktion i södra Sverige och förbättringar i den nationella överföringskapaciteten. Att Svenska kraftnät investerar i näten är därför välkommet. Det är emellertid viktigt att utlandskablar bidrar till elsystemet på ett positivt sätt och att grannländerna hanterar både energipolitik och elområden på ett adekvat vis. I Svenska kraftnäts investeringsplan upptas projektet Hansa Power Bridge. Vi menar att detta projekt inte kan godkännas utan behöver utvärderas med hänsyn taget till det anförda och till det sydsvenska elsystemets stabilitet. För ytterligare information om vår politik på utgiftsområdet hänvisar vi till vår kommittémotion om el- och energiförsörjning för ökad tillväxt och välstånd. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)