Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1325 av Carita Boulwén och Johnny Svedin (båda SD) Ökad säkerhet på tågperrongerna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till någon form av skyddsbarriär mellan spår och perrong för att öka säkerheten på landets tågperronger och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att resa med tåg är ett populärt färdsätt och sedan 1990-talet har resorna runt om i landet fördubblats. Den största andelen tågresor består av pendelresor, där människor dagligen pendlar mellan exempelvis bostad och arbete eller skola. Enligt Trafikverket sattes toppnoteringen 2019 då det gick över 1 000 000 persontåg och gjordes långt över 250 miljoner tågresor. Det regionala tågresandet ökade under 1990–2019 med 294 %, från 82 miljoner till 241 miljoner resor, och de mer långväga resorna ökade under samma period från 14 miljoner till 23 miljoner, en ökning med 65 %. Under pandemiåren 2020–2022, minskade resorna och antalet persontåg på spåren betydligt, då med anledning av rådande läge och de restriktioner som gavs. Nya rapporter visar att tågresandet återigen ökat, och dessutom slår nya rekord, vilket resulterat i att vi har stor del fullbokade tåg på populära sträckor. Utöver ökad persontågstrafik så har vi även ett stort antal godståg som kör på samma spår. Siffror från Trafikverket visar att det körde i genomsnitt 530 godståg per dag på våra järnvägsspår (2020) och 3 100 persontåg (2021). Enligt rapport från SJ har tågresandet under andra kvartalet 2022 ökat med 127 % jämfört med samma period 2021. Det är naturligtvis en positiv utveckling ur flera aspekter att allt fler väljer att ta tåget, men ställer samtidigt ökade krav på säkerhet och med det upprustning av hela järnvägssystemet. Den kraftiga ökningen skapar inte bara problem på våra spår när allt fler tåg ska samsas på befintlig yta, med bland annat störningskänslighet och förseningar, utan även på våra perronger runt omkring i vårt land. Tågen kör ofta förbi i hög hastighet där människor, både barn, ungdomar och äldre, befinner sig på perrongen, perronger som oftast inte har någon säkerhetsbarriär mellan spår och perrong. Resenärer som regelbundet tar tåget upplever en allt större trängsel på perrongerna, och där man för att komma fram många gånger behöver tränga sig fram och tvingas då ofta gå nära spåren, inom markerad säkerhetszon. När allt fler uppehåller sig på perrongerna innebär det en ökad säkerhetsrisk, fler som rör sig inom uppmärkt säkerhetszon, det vill säga den del av plattformen som är närmast spåren. Barn som rör sig nära spåren kan vara en säkerhetsrisk, tar ett steg ut, sträcker ut en arm eller annat där tåg snabbt kör förbi. Personer med synnedsättning eller annan form av funktionsnedsättning, äldre med sämre balans kan också utgöra en säkerhetsrisk. Risker finns även att bli nedknuffad på spåren. Trafikverket har identifierat en rad förbättringsområden vad det gäller stations ­ miljöer som man avser att åtgärda, däribland bättre belysning, väderskydd, nya bänkar och tydligt uppmärkt säkerhetszon. Det är bra och välbehövliga åtgärder, men ytter ­ ligare åtgärder skulle behövas för att skapa säkra och trygga perronger så att resenärer skyddas från att skadas eller förolyckas, detta i form av någon sorts skyddsbarriär mellan tåg och perrong. Carita Boulwén (SD) Johnny Svedin (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:471 av Carita Boulwén (SD) Tryggare järnväg, plattformsskydd samt nationell handlingsplan för plankorsningar och spårområden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till fasta skyddsbarriärer mellan spår och perrong för att öka säkerheten på landets järnvägsstationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en nationell handlingsplan för att säkra järnvägens plankorsningar och spårområden, innefattande successiv stängning eller aktivt skydd av oskyddade plankorsningar, förstärkt inhägnad och intrångsskydd längs högrisksträckor i tätortsnära lägen, samt införande och uppföljning av beprövade suicidförebyggande åtgärder, exempelvis blå LED-belysning på utpekade platser, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att resa med tåg är ett populärt färdsätt och sedan 1990-talet har antalet tågresor i landet mer än fördubblats. År 1990 gjordes cirka 82 miljoner järnvägsresor, år 2024 gjordes 252 miljoner järnvägsresor. Den största andelen utgörs av pendel- och regionaltrafik, där människor dagligen pendlar mellan bostad och arbete eller skola. Under 2024 avgick 1 065 954 persontåg. Samtidigt går ett stort antal godståg på samma spår, vilket innebär att kapacitetskonflikten mellan person- och godstrafik består. Det är i grunden positivt att fler väljer tåget, men utvecklingen ställer högre krav på hela järnvägssystemet. Fler tåg på samma spår ökar störningskänsligheten och förseningarna, och dessutom uppstår påtaglig trängsel på perrongerna. På många stationer saknas fortfarande fysiska skyddsbarriärer mellan plattform och spår, vilket innebär att tåg passerar i hög hastighet bara decimeter från resenärer, däribland barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, som ofta tvingas stå eller röra sig inom den markerade säkerhetszonen. Säkerhetsläget motiverar skärpta åtgärder. År 2023 omkom 103 personer i spårtrafiken. År 2024 ökade antalet omkomna till 112 personer, varav 20 i olyckor och 92 genom självmord. Av olycksdödsfallen på järnväg omkom elva personer när de obehörigt befann sig på spårområdet, sex i plankorsningar och två var järnvägsanställda. Ingen passagerare har omkommit ombord på tåg sedan 2010. Det nationella målet innebär en halvering av antalet omkomna till 2030, men utvecklingen gör att måluppfyllelsen är osäker utan ett tydligare och mer samlat säkerhetsarbete. Trafikverket arbetar redan med siktförbättringar, aktivt skydd vid korsningar och riktade insatser mot intrång, men arbetet behöver samlas, prioriteras och skalas upp där riskerna är som störst. Plattformsskydd i form av fasta skyddsbarriärer bör utredas som norm på större stationer. Beprövade suicidförebyggande åtgärder, exempelvis blå LED-belysning i riskpunkter, bör införas där de bedöms vara lämpliga och följas upp systematiskt. Arbetet med att avhjälpa dessa säkerhetsbrister och därigenom i största möjliga mån förebygga olyckor och självmord måste därför både intensifieras och utökas. Carita Boulwén (SD)