Jämförelse de0b07f4ac42f002444a6ac9
Underlagets kontrollsumma: 6487d0f65f596c2f5bbef3e0632aa5dcb5d817ccefd5fae823bc67f94e4b9796

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA02882: Ett friare Sverige för människor med funktionsnedsättning ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02882

Motion till riksdagen
2022/23:882
av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
Ett friare Sverige för människor med funktionsnedsättning
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Motivering
Ett tillgängligt och individanpassat samhälle, fritt från diskriminering
Personlig assistans
Skola och utbildning
Arbete och personlig ekonomi
Jämställdhet
Boende
Hjälpmedel och habilitering
Färdtjänst
Sjukvård
Åldrande
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga politiska beslut och all samhällsplanering ska reflekteras av ett funktionsnedsättningsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning om hur staten kan stärka förutsättningarna för kommuner och regioner att bidra till att Sverige efterlever FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) i praktiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Diskrimineringsombudsmannen bör få ett uppdrag att arbeta mer proaktivt för att upptäcka, utreda och agera mot diskriminering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att funktionsnedsättning ska utgöra grund för hatbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra riksdagens fattade beslut om att skyndsamt bereda betänkandet från den s.k. huvudmannaskapsutredningen så snart detta är klart och återkomma till riksdagen med förslag om ett statligt helhetsansvar för personlig assistans och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov kan ge rätt till personlig assistans och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vi kan stärka barns rätt till assistans och i detta syfte löpande se över behov av ändringar i LSS och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en läsa-skriva-räkna-garanti kan införas även för elever i anpassad grundskola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att osäkerheten kring ansökan om tilläggsbelopp bör åtgärdas så att speciallärares och specialpedagogers tid kan gå till eleverna i stället för till administration och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödinsatserna för studenter med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hur välfungerande och evidensbaserade inkluderingsinsatser hos arbetsgivare kan spridas till fler privata och offentliga arbetsgivare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskad byråkrati, flexiblare lösningar och enklare kontaktvägar mellan företag och myndigheter så att fler arbetsgivare kan anställa personer med funktionsnedsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla myndigheter, regioner och kommuner ska arbeta målinriktat med inkluderande rekrytering i syfte att sänka trösklarna för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sociala klausuler bör vara norm, inte undantag, när det offentliga upphandlar varor och tjänster, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en statlig utredning om hur trösklarna kan sänkas för personer med funktionsnedsättning som vill starta företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur den som har så omfattande funktionsnedsättningar att hen inte kan jobba kan få rätt till samhällslön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en sysselsättningsgaranti för den som inte kan ta ett vanligt jobb kan inrättas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur personer som deltar i daglig verksamhet i högre utsträckning kan utvecklas och ta nästa steg, t.ex. att komma ut på arbetsmarknaden, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla riktade stöd till personer med funktionsnedsättning i utbildning och arbetsliv bör ses över utifrån ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lämplig myndighet bör få i uppdrag att se över hur både bedömningar, tillgänglighet och kvalitet på bostadsinsatser för personer med funktionsnedsättningar kan bli bättre och mer jämlika över landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen i syfte att rätten till ledsagarservice och kontaktperson ska bli likvärdig i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka regionernas skyldighet att ha den kompetens och kapacitet som behövs för snabb och individuellt anpassad rådgivning och stöd till personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reglering av hjälpmedelsförskrivningen och stärkt tillgång till fritidshjälpmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om vårdval för habilitering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur färdtjänstlagen kan ändras så att personer med funktionsnedsättning som inte kan utnyttja allmänna kommunikationer kan resa på ett tryggt sätt från dörr till dörr, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur s.k. särläkemedel skyndsamt kan bli snabbt och enkelt tillgängliga för de patienter som behöver dem, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vi kan säkerställa rätt till koordinator för personer med omfattande funktionsnedsättningar i alla regioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kraven på medverkan från brukare och patienter i sjukvårdens utvecklingsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kommunernas insatser för äldre personer med funktionsnedsättning och tillsätta en statlig utredning om funktionsnedsättning och åldrande och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Centerpartiet är en kraft för ett friare Sverige. Du ska kunna forma ditt liv efter dina önskemål, göra dina livsval och skapa mening i tillvaron. Har du funktionsnedsättningar kan du behöva stöd för att uppnå det. När lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) infördes 1994 var det en radikal frihetsreform för människor med omfattande behov. Men lagen är idag kantstött och dess intentioner följs inte längre. Centerpartiet vill återställa LSS till det som var ursprungstanken.
LSS kom till för att värna, stärka och underlätta livet för de med de allra mest omfattande funktionsnedsättningarna och målet är att de som omfattas av LSS ska uppnå goda levnadsvillkor. Häri ligger en skillnad i jämförelse med socialtjänstlagen som istället talar om skälig levnadsnivå. I och med att LSS är en rättighetslag är insatserna möjliga att utkräva, men trots det finns stora variationer mellan vad olika kommuner beviljar. Centerpartiet vill se ett ökat samarbete och färre stuprör där samhället arbetar förebyggande och ser familjens helhetssituation så att denna inte behöver känna att en av de största kamperna är att försöka få sina rättigheter tillgodosedda av kommunen.
Funktionshinderspolitik handlar om medborgerliga fri- och rättigheter. Insatser måste få kosta, men det handlar inte bara om pengar utan även om kompetens, synsätt och vilja. Svensk funktionshinderspolitik utgår från ett rättighetsperspektiv, men det saknas ett fokus på möjligheter: alla människors förmåga och vilja att bidra, oavsett funktionsförmåga.
Grunden i Centerpartiets politik är alla människors lika värde och frihet samt att ge varje människa kraft – en politik för mer trygghet, en starkare välfärd och ökad valfrihet. I denna motion lägger vi fram 29 konkreta förslag för att förbättra villkoren för människor med funktionsnedsättningar.
Ett tillgängligt och individanpassat samhälle, fritt från diskriminering
Personer med funktionsnedsättning är inte en homogen grupp och politiken kan inte utformas utifrån en generaliserande analys av funktionsnedsatthet. Alla politiska områden måste genomsyras av ett perspektiv som främjar individens möjlighet att interagera i sin vardag.
Centerpartiet vill att samtliga politiska beslut och all samhällsplanering ska reflekteras av ett funktionshindersperspektiv.
FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder (CRPD) slår fast att ”konventionsstaterna erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer och ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta att personer med funktionsnedsättning fullt åtnjuter denna rätt och deras fulla inkludering och deltagande i samhället”. I praktiken är det kommuner och regioner som ansvarar för en stor del av samhandlingen mellan medborgaren och samhället.
Centerpartiet vill att det tillsätts en utredning av hur staten kan stärka förutsätt
­
ningarna för kommuner och regioner att bidra till att Sverige efterlever FN-konven
­
tionen i praktiken.
Samhället ska vara tillgängligt för alla och en funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder för människor i vardagen. Att samhället, varor och tjänster utformas och fungerar oavsett allas våra olika behov och förutsättningar är en förutsättning för demokratisk delaktighet på lika villkor för alla. Arbetet med universell utformning och tillgängliga miljöer, både utomhus och inomhus, går alldeles för långsamt.
Centerpartiet vill att Diskrimineringsombudsmannen får ett uppdrag att arbeta mer proaktivt för att upptäcka, utreda och agera mot diskriminering.
Människor med funktionsnedsättning skyddas idag inte mot hatbrott, trots att det internationellt finns en konsensus om att ett brott som begås med dessa motiv utgör hatbrott.
Centerpartiet vill att funktionsnedsättning ska utgöra grund för hatbrott.
Personlig assistans
Personlig assistans kan vara en insats som beslutas av ens hemkommun inom ramen för LSS. Ofta handlar det då om en mindre insats, eller beslut kring mer omfattande behov som tas av Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken. Det har under det senaste decenniet blivit allt svårare att beviljas personlig assistans, men många upplever också att de inte får andra insatser inom LSS som de behöver för att fullt ut kunna delta i samhället.
Centerpartiet vill att staten ska ta över hela ansvaret för assistansen, oberoende av hur många timmar i veckan det handlar om. Ett övergripande statligt huvudmannaskap är mer rättssäkert och bidrar till mer jämlikhet över landet, men förutsätter ett kraftfullt kompetens- och kapacitetslyft hos Försäkringskassan.
Vid bedömningar av rätten till personlig assistans delas människan upp i olika behov. Grundläggande behov är mat, hygien, kläder, toalettbesök och kommunikation med utomstående. Allt annat räknas som övriga behov, vilket kan vara t
ex tiden som tillbringas på toaletten eller vissa plagg som ska kläs på. I dag bedöms de grundläggande behoven som korta aktiva moment och inte i sin helhet. Varje moment styckas upp i minuter; även om de måste ske efter varandra räknas då alla inte in. Detta gör att det för många är svårt att nå upp till de 20 timmar som behövs för att få beviljat assistansen. Vi menar att det bara finns behov och det är dessa som ska bedömas. Förmågor kan variera från dag till dag för en person med funktionsnedsättningar. Återigen har reglering och praxis hamnat för långt bort från grundtanken med LSS.
Centerpartiet vill ändra lagstiftningen så att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans.
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning drar ofta ett väldigt tungt lass. Förutom kampen att få förskola och skola att fungera, hjälpmedel, sjukvård och allt annat som barnet behöver, så får familjerna ofta inte det stöd som krävs. Det är viktigt att föräldrar kan få vara just föräldrar och inte vårdare eller jurister. Att barnkonventionen är lag i Sverige måste få effekt även för barn med funktionsnedsättning.
Centerpartiet vill se en förbättring av barns rätt till assistans. Därför behöver ändringar i LSS utvärderas löpande och behovet av ytterligare stärkt rätt till assistans ses över.
Skola och utbildning
Bland elever med funktionsnedsättningar finns elever med fysiska funktionsnedsätt
­
ningar av varierande art och grad, elever med intellektuella funktionsnedsättningar och en kombination av båda. Alltför många underpresterar i skolan och ambitionsnivån är ofta alldeles för låg från skolans sida. Kompetensen brister när det gäller både anpassningar, hjälpmedel och pedagogik. Barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom adhd och autismspektrumtillstånd, tänker och uppfattar information och bearbetar sinnesintryck på ett annorlunda sätt. Det innebär att förskolan och skolan behöver anpassa sin verksamhet för att möta alla barns och elevers behov. Även om eleven inte klarar att nå grundskolans mål ska han eller hon få en fullgod utbildning och chansen att nå sin fulla potential.
Centerpartiet vill införa en läsa-skriva-räkna-garanti även för elever i anpassad grundskola.
Idag kan en skola neka en elev att börja där på grund av ekonomiska eller organisatoriska svårigheter. Det är inte acceptabelt. Centerpartiet vill att elever med funktionsnedsättningar ska ha samma fria skolval som alla andra och vi har länge drivit på regeringen för att förbättra grundförutsättningarna för resursskolorna. För att säkerställa en långsiktig finansiering för resursskolor och elever i behov av särskilt stöd måste detta utredas. Lärare som undervisar elever med funktionsnedsättning måste ha specialpedagogisk kompetens, tillgång till material och hjälpmedel i undervisningen och ett krav på sig att eleverna ska klara målen, oavsett skolform.
Centerpartiet vill att osäkerheten kring ansökan om tilläggsbelopp åtgärdas så att speciallärares och specialpedagogers tid kan gå till eleverna istället för till administra
­
tion.
En rapport från Universitets- och högskolerådet visar att studenter med funktions
­
nedsättning är mindre nöjda med sin utbildning, har en mer negativ upplevelse av studierna och känner sig mindre hemma på högskolan. Det är bra att allt fler studenter med funktionsnedsättning får stödinsatser för att klara studier på universitet och högskola, men det är viktigt att även studenthälsan på alla lärosäten har den kompetens som behövs för att ge adekvat stöd till studenter med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom, så att fler slutför sin utbildning.
Centerpartiet vill stärka stödinsatserna för studenter med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom, bland annat genom att stärka studenthälsans kompetens och ansvar.
Arbete och personlig ekonomi
En stor andel unga och vuxna med funktionsnedsättning står ofrivilligt utanför arbetslivet, även de som inte har en nedsatt arbetsförmåga. Det handlar många gånger om tidsbegränsade projekt och brister ofta i spridning och implementering av välfungerande modeller. Både Arbetsförmedlingen och fristående aktörer behöver höja sin kompetens och bli mycket bättre på matchning.
Centerpartiet vill att regeringen tillsätter en utredning som tittar på hur välfungeran
­
de och evidensbaserade inkluderingsinsatser hos arbetsgivare kan spridas till fler privata och offentliga arbetsgivare.
Många arbetsgivare vill anställa fler personer med funktionsnedsättning och forsk
­
ning visar att små privata arbetsgivare är bäst när det gäller att skapa jobb åt människor med olika typer av funktionshinder. Ett av de viktigaste sätten att få fler människor i arbete handlar om att sänka kostnaderna för att anställa, exempelvis genom sänkta arbetsgivaravgifter. Men det behövs även riktade insatser så det blir enklare att anställa en person med funktionsnedsättning.
Centerpartiet vill jobba för minskad byråkrati, flexiblare lösningar och enklare kontaktvägar mellan företag och myndigheter så att fler arbetsgivare kan anställa personer med funktionsnedsättningar.
Offentliga arbetsgivare är enligt forskning de sämsta på att jobba med inkluderande rekrytering, och stat, regioner och kommuner kan bli mycket bättre på att anställa människor långt ifrån arbetsmarknaden. Det offentliga ska vara ett föredöme när det gäller att skapa inkluderande arbetsmiljöer.
Centerpartiet vill sänka trösklarna för personer som har svag anknytning till arbetsmarknaden genom att alla myndigheter, regioner och kommuner ska arbeta målinriktat med inkluderande rekrytering för att nå fler.
Även som beställare av varor och tjänster kan det offentliga göra mer för att fler människor ska gå från bidrag till egenförsörjning. Genom sociala samarbeten i upphandlingar har kommunala nämnder och bolag möjlighet att ställa krav på företag som vill leverera till kommunala verksamheter.
Centerpartiet vill att sociala klausuler ska vara norm, inte undantag, när det offentliga upphandlar varor och tjänster.
Företagande är ett bra sätt för människor att bryta sitt utanförskap. Men även om viljan, kunskapen och idéerna finns, är risken stor att bli av med det stöd man har behov av. Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att driva företag måste förbättras.
Centerpartiet vill tillsätta en statlig utredning av hur trösklarna kan sänkas för personer med funktionsnedsättning som vill starta företag.
Många vuxna personer med omfattande funktionsnedsättningar lever i ekonomisk utsatthet. Om man t.ex. omfattas av LSS och enbart har fysiska funktionsnedsättningar har man ingen rätt till sysselsättning, i de fall man saknar möjlighet att ta ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, och inte sällan lever man i ekonomiskt beroende av anhöriga, som tvingas att skjuta till pengar för det mest basala.
Centerpartiet vill att den som har så omfattande funktionsnedsättningar att hen inte kan jobba ska ha rätt till samhällslön.
Ny teknologi, digitalisering och utveckling av distanslösningar ger hela tiden nya möjligheter för människor med funktionsnedsättning att arbeta och studera. Även om man bara kan arbeta några få procent är det avsevärt bättre än att inte arbeta alls, och därför bör samhället löpande se över vad som kan göras för att fler med funktionsnedsättning ska få möjlighet att arbeta och studera.
Centerpartiet vill utreda en sysselsättningsgaranti för den som inte kan ta ett vanligt jobb.
Centerpartiet tycker att det är bra att många privata och idéburna verksamheter är med och kompletterar den kommunalt drivna dagliga verksamheten. Det gör att medborgare som har rätt till daglig verksamhet har ett stort antal utförare att välja mellan.
Centerpartiet vill att systemen ska stärkas så att personen som deltar i verksamheten i högre utsträckning kan utvecklas och ta nästa steg, till exempel att komma ut på arbetsmarknaden.
Jämställdhet
Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar än män med funktions
­
nedsättning vad gäller delaktighet på arbetsmarknaden och arbetsvillkor. De har därför lägre inkomster och sämre möjligheter till ekonomisk självständighet. Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i den grupp vars disponibla inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten, vilket är den relativa fattigdomsgränsen.
Centerpartiet vill att alla riktade stöd till personer med funktionshinder i utbildning och arbetsliv ses över utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Boende
Alla unga vuxna ska ha möjlighet att få flytta hemifrån och starta sitt vuxenliv på riktigt, men detta är särskilt svårt för unga vuxna med funktionsnedsättning. Bedömningarna av vem som får hjälp med olika typer av bostadsinsatser varierar stort över landet, vilket inte sällan leder till en kamp för att få det man har rätt till.
Centerpartiet vill att en myndighet ser över hur både bedömningar, tillgänglighet och kvalitet på bostadsinsatserna kan bli bättre och mer jämlika över landet. Tillräckligt med kompetent personal, tillgång till internet och möjlighet att delta i aktiviteter i lokal
­
samhället ska vara en självklarhet.
Ledsagarservice är en insats som exempelvis riktar sig till personer med synned
­
sättning. I många kommuner är det svårt att få den beviljad och den dras ibland in eller minskas för personer som inte blivit bättre eller fått sin syn tillbaka. Att ha en kraftig synnedsättning och inte kunna ta sig ut, resa eller ta sig till och från jobbet leder till isolering och utanförskap, kanske till och med arbetslöshet. Rätten till ledsagning måste återupprättas. Detsamma gäller insatsen kontaktperson som ger möjligheter för de boende att göra utflykter, uträtta ärenden eller bara ta sig ut på en promenad.
Centerpartiet vill stärka lagstiftningen så att rätten till ledsagarservice och kontaktperson blir likvärdig i hela landet.
Att kunna få hjälp med information och samordning kan vara väldigt betydelsefullt för personer med funktionsnedsättning och deras familjer. Regionerna har ett anslag från staten för att tillhandahålla stödet, men många gånger blir det inga insatser till målgruppen.
Centerpartiet vill stärka regionernas skyldighet att ha den kompetens och kapacitet som behövs för att ge snabb och individuellt anpassad rådgivning och stöd och att möjligheten att få rådgivning och personligt stöd blir jämlik i hela landet.
Hjälpmedel och habilitering
Hjälpmedel är till för att kompensera för funktionsnedsättningar, men det är stora skillnader över landet när det gäller tillgång på hjälpmedel, typ av hjälpmedel, avgifter för hjälpmedlen etc. Det kan till exempel handla om att man bara får en rullstol, även om man behöver olika rullstolar för inom- respektive utomhusbruk. För barn kan detta bli extra besvärligt. Beslut om vilket hjälpmedel man ska få, eller inte få, går inte att överklaga, eftersom man inte kan överklaga beslut om vård.
Fritidshjälpmedel är viktiga för att barn och vuxna ska kunna ha en meningsfull fritid, träna och utvecklas, och i de flesta regioner är det ingenting man kan få eller låna. Fritidsbanker byggs upp genom privata initiativ på sina håll, men det är långt ifrån tillräckligt.
Centerpartiet vill se en reglering av hjälpmedelsförskrivningen och stärka tillgången till fritidshjälpmedel. Om man får avslag på önskemål om ett hjälpmedel som man själv anser att man behöver så ska man kunna överklaga detta.
Habiliteringens uppdrag är att ge stöd åt personer med funktionsnedsättning med att förebygga och minska svårigheter som funktionsnedsättningen innebär. Det kan till exempel handla om behandling, träning, rådgivning eller att prova ut hjälpmedel. Tyvärr brister ofta habiliteringen på grund av att tillgängligheten är dålig och kvaliteten undermålig.
Genom att öppna upp för fler aktörer kan möjligheterna till delaktighet för den enskilde öka. Det kan också stärka drivkrafterna att erbjuda insatser av hög kvalitet.
Centerpartiet vill utreda frågan om vårdval för habilitering.
Färdtjänst
Många människor med funktionsnedsättningar kan resa med den ordinarie kollektiv
­
trafiken och på senare tid har åtgärder vidtagits för att göra bussar och tåg mer tillgängliga. För många fungerar det bra och arbetet behöver fortsätta och stärkas i hela landet. För personer som inte kan använda sig av kollektivtrafiken finns färdtjänst, vilket regleras i färdtjänstlagen, men denna tolkas väldigt olika beroende på var i landet man bor. Det har utvecklats en praxis som gör tillämpningen väldigt restriktiv för många och Centerpartiet vill därför att färdtjänstens kompensatoriska uppdrag ska förtydligas.
Centerpartiet vill att färdtjänstlagen ändras så att personer med funktionsnedsättning som inte kan utnyttja allmänna kommunikationer kan resa på ett tryggt sätt från dörr till dörr.
Sjukvård
Alla invånare i hela landet ska få tillgång till vård av hög kvalitet. Det gäller också människor som har en sällsynt diagnos och behöver kostbara läkemedel. Den befintliga modellen för prissättning av läkemedel fungerar inte för nya och effektiva mediciner som kan vara livsavgörande för små patientgrupper. Det innebär till exempel att Sverige som ett av få länder i EU inte erbjuder en medicin som avsevärt förbättrar livskvaliteten för människor med cystisk fibros.
Centerpartiet vill ändra läkemedelsfinansieringen så att även så kallade särläkemedel blir snabbt och enkelt tillgängliga för de patienter som behöver dem.
Personer med funktionsnedsättningar upplever oftare sämre hälsa och har större behov av kontakt med sjukvården. En fast vårdkontakt och fast läkarkontakt är viktiga åtgärder för alla medborgare och ännu viktigare för dem som ofta har väldigt många kontakter med sjukvården. Framgångsrika projekt med koordinator har genomförts för personer med omfattande funktionsnedsättningar, något som sparar pengar och blir avsevärt mer patientsäkert. En koordinator kan till exempel hjälpa föräldrar med att inhämta information, med att reda ut en ohållbar situation eller med att bygga upp ett fungerande nätverk runt individen.
Centerpartiet vill säkerställa rätt till koordinator för personer med omfattande funktionsnedsättningar i alla regioner.
Patientbaserad information behöver tas bättre till vara och användas systematiskt. Att bättre ta tillvara patienters kunskaper är avgörande för att förbättra vården för människor med sällsynta diagnoser i första hand. Användandet av så kallade brukar
­
revisioner behöver utökas för att bättre tillvarata erfarenheter från brukare och brukar
­
organisationer.
Centerpartiet vill stärka kraven på medverkan från brukare och patienter i sjukvårdens utvecklingsprocesser.
Åldrande
Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre. Denna positiva utveckling ställer nya krav på socialtjänst, LSS-personal, anhöriga och andra som möter äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Personer som bor i gruppboende är också mer utsatta för ensamhet eftersom de oftare står utan egen nära familj när föräldrar eller syskon går bort, men rättigheten till daglig verksamhet och sysselsättning försvinner vid 67 års ålder. Att personer med Downs syndrom får demenssjukdomar oftare och tidigare än andra äldre ställer krav på ny kompetens och samarbete med äldreomsorgen.
Centerpartiet vill stärka kommunernas insatser för äldre personer med funktions
­
nedsättning och tillsätta en statlig utredning om funktionshinder och åldrande.
Christofer Bergenblock (C)
Anders W Jonsson (C)
Martina Johansson (C)
Jonny Cato (C)
Muharrem Demirok (C)
Catarina Deremar (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)
Anna Lasses (C)
Niels Paarup-Petersen (C)

=== HB022732: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022732

Motion till riksdagen
2023/24:2732
av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabellen i motionen.
Motivering
1.1
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Centerpartiet strävar efter en vård och omsorg som finns tillgänglig för alla – oavsett ålder, kön eller bostadsort – och som utgår från den enskilda människans behov. Rätten till självbestämmande och inflytande över den vård och omsorg som ges måste gälla såväl unga som gamla, såväl friska som sjuka. Välfärdens huvudsyfte är att garantera trygghet och likvärdiga förutsättningar för alla, vilket bygger på insikten om att människors behov kan se olika ut. Vården, omsorgen och sociala tjänster ska hålla hög kvalitet i hela landet. Med en åldrande befolkning är det också viktigt med insatser för en stärkt trygghet för äldre och Centerpartiet har därför föreslagit en trygghetsboende
­
garanti.
1.1.1
Hälso- och sjukvårdspolitik
Den svenska sjukvården står trots sin goda medicinska kvalitet inför flera stora utmaningar. Alltför många får vänta för länge på vård, eller får inte alls den vård de behöver. Tillgänglighet och kvalitet skiljer sig alltför ofta åt beroende på kön, inkomst, etnisk bakgrund och bostadsort. Svensk sjukvård är, jämfört med våra grannländer, eftersatt när det kommer till digitalisering, och myndigheterna har begränsade möjlig
­
heter att arbeta proaktivt tillsammans med vårdens huvudmän. Patienternas möjligheter till inflytande, inblick och medbestämmande är för små. Den befintliga modellen för prissättning av läkemedel fungerar inte för nya och effektiva mediciner som kan vara livsavgörande för små patientgrupper.
Medarbetarna, människorna som är kärnan i välfärden, har både för få kollegor och närvarande chefer. Detta märks genom att många inte orkar med att arbeta heltid, och alltför få väljer att söka en karriär inom vård och omsorg. Därför vill Centerpartiet se satsningar på karriärtjänster och utreda en rätt till fortbildning för vård- och omsorgs
­
personal.
Samtidigt ställer den demografiska utvecklingen och den förändrade åldersstrukturen
i befolkningen helt nya krav på hälso- och sjukvården. När fler äldre och multisjuka ska få sin hälso- och sjukvård försörjd av en krympande andel förvärvsarbetande kommer utformningen av sjukvården att behöva förändras. Vi måste satsa mer på förebyggande och rehabiliterande insatser och
en större andel av offentliga utgifter behöver gå till vård
och omsorg
, men pengar räcker inte. Sjukvården och äldreomsorgen behöver organiseras
och samordnas bättre. Runt om i Sverige finns många exempel på regioner och kommuner,
ideella och privata vård- och omsorgsgivare som mött problem och löst dem. Sverige har alla möjligheter att skapa en bättre vård.
Akutsjukvården måste vara tillgänglig i hela landet. Ambulanssjukvården spelar en avgörande roll för att människor i alla delar av landet ska kunna känna sig trygga om något händer. Därför behöver tillräckliga medel för ambulanssjukvården säkerställas.
Centerpartiet tror inte att den gigantiska omorganisering och centraliseringsreform som regeringen nu vill utreda kan lösa de problem som finns i vården i dag. Det blir inte bättre för att den närmare halva miljonen anställda som finns inom hälso- och sjuk
­
vården förs samman i en gigantisk byråkratisk koloss som ska styras från Stockholm.
Ett departement kan aldrig skaffa sig samma kännedom om verkligheten som en distrikts
­
läkare
har. Rosenbad kan inte få en bättre kunskap om de faktiska vårdbehoven än regionerna. Det behövs mer av nationell styrning vad gäller krav på kvalitet, kapacitet och arbetsmiljö, men det behöver ske i kombination med en decentralisering där de praktiska lösningarna utformas lokalt och patienten ges större inflytande.
1.1.2
Folkhälsopolitik
Ur ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och i många avseenden har hälsan i befolkningen utvecklats positivt. Inom ett antal områden är dock skillnaderna mellan olika grupper i samhället fortfarande stora och ibland även ökande. Till exempel upp
­
lever alltför många unga lättare psykiska åkommor, depression, nedstämdhet och utmattning. Alltför många äldre upplever ensamhet eller otrygghet.
Vården ska inte bara finnas till hands när vi väl har blivit dåliga. Den ska också ge oss hjälp och råd för att vi inte ska bli sjuka. Inom ramen för den pågående primärvårds
­
reformen har förebyggande insatser blivit en del av primärvårdens grunduppdrag. Det viktigaste folkhälsoarbetet drivs dock i Sveriges kommuner och regioner. För
Center
­
partiet är det viktigt att stärka kommunernas och regionernas ekonomiska förutsättningar
också vad gäller folkhälsoarbete. Centerpartiet kommer fortsätta att jobba för en stärkt
elev- och studenthälsa, pulshöjande aktiviteter på skolschemat varje dag och systematisk
mat- och måltidsuppföljning i äldreomsorgen.
1.1.3
Funktionshinderpolitik
Samhället ska vara tillgängligt för alla och en funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder för människor i vardagen. Personer med funktionsnedsättning är inte en homogen grupp. På samma sätt kan inte politiken utformas på ett sådant sätt att den utgår från en generaliserande analys av funktionsnedsatthet.
Centerpartiet vill se en integrering av funktionshinderperspektivet inom alla politikområden och en ambitions
­
höjning som innebär att samtliga politiska beslut måste reflekteras av ett funktions
­
hinderperspektiv
. Det handlar om individens frihet och den egna möjligheten att styra över sitt liv och då också över sitt stöd. Funktionshinderorganisationerna behöver som ett led i detta också få goda förutsättningar att verka.
Funktionsnedsättningspolitik handlar om medborgerliga fri- och rättigheter. Insatser måste få kosta, men det handlar inte bara om pengar utan även om kompetens, synsätt och vilja. Svensk funktionsnedsättningspolitik utgår från ett rättighetsperspektiv, men det saknas ett fokus på möjligheter: alla människors förmåga och vilja att bidra, oavsett funktionsförmåga. Inte minst är det viktigt att barn och unga med funktionsnedsättning får delta i samhället på lika villkor som sina jämnåriga.
I praktiken är det kommuner och regioner som ansvarar för en stor del av interak
­
tionen mellan medborgaren och det offentliga. Centerpartiet vill därför att regeringen ser över hur staten kan stärka förutsättningarna för kommuner och regioner att bidra till
att Sverige efterlever konventionen i praktiken.
Ett utredningsuppdrag bör ges till lämplig
myndighet.
I motion 2022/23:882
Ett friare Sverige för människor med funktionsned
­
sättning
ges en samlad överblick över Centerpartiets politiska förslag som kan förbättra villkoren för människor med funktionsnedsättningar. Vi ser också behov av att höja schablonen för assistansersättning.
1.1.4
Politik för sociala tjänster
De övergripande målen för socialtjänsten är beslutade av riksdagen. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg samt erbjudas en jämställd och jämlik vård och omsorg. I individ- och familjeomsorgen är målet att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer, och att stärka skyddet för utsatta barn.
Målen ska ligga fast, men måluppfyllelsen behöver förbättras. Utmaningarna är mycket stora för en socialtjänst som redan i dag är pressad. Många kommuner vittnar om stora utmaningar till följd av personalbrist och ett allt hårdare klimat med hot om våld och trakasserier.
Socialtjänstens utredningar, bemötande och stöd till individer har ofta stor betydelse
för den det gäller. Det är helt avgörande att personalen besitter den kompetens som krävs
för att kunna göra rättvisande utredningar och bedömningar och ge olika människor ett bra och jämlikt bemötande med avstamp i de övergripande målen. Därför vill Center
­
partiet se en reformerad och stärkt socionomutbildning. Det krävs också att man har tillgång till evidensbaserade och enhetliga metoder när man gör riskbedömningar och att kravbilden blir tydlig för när en insats sätts in eller avslutas. Kommunerna behöver förutsättningar för att erbjuda välfärdstjänster som håller samma höga kvalitet i hela landet. Rejäla satsningar till kommunerna krävs för att kunna genomföra ett kompetenslyft för medarbetare i socialtjänsten och göra socialtjänsten till en mer attraktiv arbetsplats som medarbetare trivs och vill stanna kvar på.
1.1.5
Barnrättspolitik
Målet för barnrättspolitiken har legat fast sedan 2008: Barn och unga ska respekteras
och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Barnrätts
­
politiken
är sektorsövergripande. Det innebär att barnets rättigheter och intressen ska genomsyra all politik, liksom alla verksamheter som berör barn.
Samhället måste bli bättre på att förebygga att barn hamnar i utsatthet. Arbetet för att hjälpa de barn som far illa måste också förbättras. Det behövs ökad kunskap och stärkt kompetens kring barnets rättigheter hos statliga myndigheter, regioner och kommuner. För att barn ska ha möjligheter till delaktighet och inflytande behöver de ha kännedom om sina rättigheter och kunskapen om hur man har rättssäkra samtal med barn öka. Insatserna på området behöver stärkas inom flera sektorer, som skolan, kulturlivet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och rättsväsendet.
Centerpartiet vill se mer forskning på området socialt arbete med fokus på metoder och arbetssätt, både när det gäller utredningar, riskbedömningar och samtalsmetodik inom Socialtjänsten. Med mer kunskap kan man förbättra förutsättningarna för barn att bli delaktiga och komma till tals. Det skulle även göra Socialtjänstens beslut mer rättssäkra.
1.1.6
Forskningspolitik
Effekterna av en global pandemi, det pågående kriget i Europa och växande ekonomisk oro visar på ett mycket tydligt sätt hur beroende vi är av forskning och innovation för att hantera samhällsutmaningar som handlar om hälsa, social utsatthet och hälso- och sjuk
­
vårdens beredskap. Vi behöver stärka satsningarna på forskning för att kunna stärka folkhälsan och möta framtida pandemier och samhällskriser på ett bättre sätt, men även för mer hållbara lokalsamhällen och minskande social utsatthet i hela landet. För att säkerställa en jämlik och jämställd vård behövs även mer kunskap om hur faktorer såsom geografi och kön påverkar hälsoutfall, tillgänglighet och vårdkvalitet. Hälsodata måste användas på ett mer systematiskt sätt och kvalitetsbrister och ojämställdhet i vård och omsorg bör bevakas och följas upp löpande.
För att ny kunskap ska spridas och användas i välfärden är det av stor vikt att kommunerna har en hållbar ekonomi och att yrkesverksamma får möjlighet att delta i FoU-projekt inom ramen för sitt arbete. Tillräckliga forskningsanslag behövs både för att utveckla ny kunskap som kan användas i verksamheten och för att upprätthålla
kvaliteten och relevansen i högskolans utbildningar och de yrkesverksammas kompetens
i alla delar av vården och socialtjänsten.
Centerpartiet har drivit på för primärvårdsreformen som ska öka tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i hela landet. Reformen innebär att vården i allt större utsträckning kommer att flyttas ut från de större sjukhusen till mottagningar utanför dessa miljöer, till exempel vårdcentraler. Forskning och utbildning behöver följa med. Att bygga upp och utveckla forskningskompetens i primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är helt avgörande investeringar i morgondagens hälsa och välfärd.
1.1.7
Centerpartiets överväganden
Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Socialstyrelsen
825
880
5
600
1:2
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
94
223
−500
1:3
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
164
580
−700
1:4
Tandvårdsförmåner
8
011
778
±0
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
35
486
000
±0
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
11
528
266
250
000
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
690
287
±0
1:8
Bidrag till psykiatri
2
250
393
8
000
1:9
Läkemedelsverket
159
030
−500
1:10
E-hälsomyndigheten
204
421
−1
000
1:11
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
4
985
000
±0
1:12
Inspektionen för vård och omsorg
833
885
−3
500
1:13
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
39
279
−100
1:14
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
1
662
500
±0
2:1
Folkhälsomyndigheten
537
312
−2
700
2:2
Insatser för vaccinberedskap
120
500
±0
2:3
Bidrag till WHO
59
665
±0
2:4
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar
150
502
±0
2:5
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel
90
396
±0
2:6
Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga
731
000
−731
000
2:7
Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre
100
000
±0
3:1
Myndigheten för delaktighet
68
904
−600
3:2
Bidrag till funktionshindersorganisationer
188
742
3
000
4:1
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
35
964
−35
964
4:2
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet
778
714
±0
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
263
237
±0
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
26
048
418
52
200
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
9
709
790
−1
150
000
4:6
Statens institutionsstyrelse
2
137
276
−323
000
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
1
336
801
400
000
5:1
Barnombudsmannen
27
501
−100
5:2
Barnets rättigheter
62
261
±0
6:1
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning
56
256
−300
6:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning
819
503
±0
Summa
110
258
264
−1
531
164
Centerpartiet anser att det behövs ökade satsningar på kompetenshöjande insatser för yrkesverksamma som möter barn. Ett sådant stöd bör kanaliseras via Socialstyrelsen
och därför föreslås anslag 1:1 öka med 10 miljoner kronor år 2024, och de ökade anslagen
föreslås uppgå till 5
miljoner per år 2025–2026.
För att öka möjligheten att få hjälp vid akuta situationer på landsbygden föreslår Centerpartiet årligen anslag om 250 miljoner till ambulanssjukvård i hela Sverige under anslag 1:6.
Centerpartiet prioriterar också om det s.k. Äldrevårdslyftet under 4:5 Stimulans
­
bidrag och åtgärder inom äldreområdet till förmån för en miljard i generella statsbidrag till kommuner.
Under anslag 1:8 satsar Centerpartiet ytterligare 8
miljoner årligen för arbetet med att främja studenters psykiska hälsa.
Under anslag 3:2 avsätts 3
miljoner under 2024, 4
miljoner under 2025 och 5
miljoner
under 2026 för indexering av stöd till funktionshinderorganisationer.
Under anslag 4:4 avsätts 2024 52 miljoner, under 2025 53 miljoner och under 2026 54 miljoner för att ytterligare höja schablonen för assistansersättning.
Kommuners satsningar på trygghetsboenden är en viktig länk i boendekedjan och en betydelsefull ansats för ett värdigt åldrande. Centerpartiet satsar på en Trygghetsboendegaranti. 2024 avsätts 100 miljoner till 4:5, 2025 avsätts 250 miljoner och 2026 avsätts 500 miljoner.
Under anslag 4:7 skjuts 400 miljoner till under 2024 och 100 miljoner under 2025. Syftet med dessa tillskott är att finansiera tidigareläggandet av ett flertal viktiga insatser på socialtjänstområdet.
Centerpartiet föreslår att myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd avvecklas och under en avvecklingsperiod ser delar av sin verksamhet överlämnad till Socialstyrelsen.
Vidare anser Centerpartiet att regeringens satsning på s.k. Fritidskort är missriktad och prioriterar om medlen till generella stöd för att stärka civilsamhället och ge unga bättre möjligheter till en meningsfull fritid.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna.
Christofer Bergenblock (C)
Anders W Jonsson (C)
Martina Johansson (C)