Jämför sakliga förslag
A · Ett mer rättvist bostadstillägg till pensionärer
2022/23 · HA021878 · Sten Bergheden (M)
Original hos RiksdagenB · Översyn av avgifterna för äldreomsorgen
2025/26 · HD022362 · Sten Bergheden (M)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.014 · ämneslikhet 0.754. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 4 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förändra reglerna för förmögenhet i bostadstillägget till pensionärer och tillkännager detta för regeringen.
4 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna till en översyn av avgifterna inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över villkoren avseende bostadstillägg och avgifter inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att i högre grad ta hänsyn till pensionärernas ekonomiska situation vid hanteringen av avgifter i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten till en genomgång av hyresnivåerna inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 544 ord · B 615 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1878
av Sten Bergheden (M)
Ett mer rättvist bostadstillägg till pensionärer
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förändra reglerna för förmögenhet i bostadstillägget till pensionärer och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Bostadstillägget för pensionärer bygger på att man ska kunna efterfråga en god bostad som passar på äldre dagar även när man har en låg pension. Det är en del av pensions
systemet och nära 300
000 pensionärer har idag rätt till bostadstillägg, varav många är ensamstående och majoriteten är kvinnor.
Dock är ett bekymmer att en del pensionärer trots en låg pension inte har rätt till bostadstillägg. Ofta beror detta på att man är gift med en make eller maka med relativt god pension och då beaktas hela hushållets inkomster, vilket kan tyckas rimligt. Men det finns också en hel del pensionärer som inte får bostadstillägg på grund av att de under åren som löntagare exempelvis lagt undan till en liten ekonomisk buffert eller har ett fritidshus. Detta bör snarare betraktas som positivt att man har arbetat och skaffat sig någon form av mindre ekonomiskt skydd inför livet som pensionär.
Bekymret beror på att det finns en förmögenhetsgräns i bostadstillägget på 100
000 kronor; på summor därutöver ska den så kallade förmögenheten tas upp som inkomst. Här ingår såväl arv som pengar på banken, tillgångar efter bostadsförsäljning eller för den delen ett mindre fritidshus eller en kolonistuga. Dessa regler och gränser har dessutom varit oförändrade sedan år 2003 trots att inkomster, fonder, taxeringsvärden med mera ökat kraftigt de senaste nära 20 åren.
Reglerna medför i praktiken att den som arbetat och sparat ihop pengar eller skaffat ett mindre fritidshus straffas på äldre dagar genom att nekas bostadstillägg. Den som däremot inte lagt undan pengar för oförutsedda utgifter eller som använt sitt sparade kapital till konsumtion har rätt till bostadstillägg. Med tanke på att den allmänna pensionen generellt blev lägre än förutspått när pensionssystemet reformerades så krävs i regel en buffert under tiden som pensionär. Det är därför anmärkningsvärt att staten på detta sätt bestraffar de som faktiskt skaffat sig någon form av buffert inför livet som pensionär.
Till exempel kan en ensamstående pensionär, med pensionsnivå motsvarande genomsnittet för kvinnor, som arbetat hela sitt liv och som antingen lagt undan pengar eller äger en liten sommarstuga, nekas bostadstillägg. Trots att dennes disponibla inkomst blir lägre än för en garantipensionär med fullt bostadstillägg. Pensionären med en ekonomisk buffert eller ett fritidshus får då en inkomst som hamnar under gränsen för risk för fattigdom. Den som inte sparat eller har ett fritidshus och har samma pensionsnivå får däremot rätt till bostadstillägg. I rena pengar betyder dagens regler dessutom att denna pensionär får en inkomst som blir lägre än pensionen för en som aldrig arbetat.
Att ha arbetat eller skaffat sig någon form av mindre ekonomisk säkerhet inför livet som pensionär bör snarare ses som något positivt. Som reglerna är utformade idag upplevs det hela som orättvist. Det bör vara självklart att man som pensionär med låg eller medelhög pension inte ska bestraffas för att man har någon form av mindre ekonomisk buffert. Möjligheterna till en översyn av förmögenhetsreglerna för bostads
tillägget till pensionärer bör därför övervägas.
Sten Bergheden (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2362
av Sten Bergheden (M)
Översyn av avgifterna för äldreomsorgen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna till en översyn av avgifterna inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över villkoren avseende bostadstillägg och avgifter inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att i högre grad ta hänsyn till pensionärernas ekonomiska situation vid hanteringen av avgifter i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten till en genomgång av hyresnivåerna inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det har framkommit att bland pensionärer som bor på särskilt boende är ungefär en tredjedel berättigade till bostadstillägg. Men en stor del av bostadstillägget till dessa pensionärer når inte fram till de äldre. Anledningen är att kommunerna, när bostads
tillägg beviljats, tar ut högre avgifter för det särskilda boendet. På ett genomsnittligt utbetalat bostadstillägg i särskilt boende tar kommunerna hand om cirka två tredjedelar av summan, och pensionären behåller då enbart en tredjedel. Syftet med bostadstillägget är primärt att pensionärer med låg pension ska kunna efterfråga en bra bostad, inte att staten ska transferera ekonomiska resurser till kommunerna.
Det ovan beskrivna förfarandet medför att syftet med bostadstillägget till pensionärer inte förefaller uppfyllas när en pensionär på särskilt boende får rätt till bostadstillägg. Varken för den enskilde pensionären eller för landets övriga skattebetalare kan det hela uppfattas som rättvist eller transparent. Det finns också en risk att det leder till ökad byråkrati.
Det gör också att frågor uppstår dels kring om bostadstillägget ska fungera som en förstärkning av kommunernas finanser, dels kring om tillämpningen av förbehålls
belopp och avgiftsutrymme är för restriktiv i förhållande till samhällets kostnads
utveckling. Oavsett om en pensionär i särskilt boende har bostadstillägg eller ej så kan den inkomst som återstår efter att olika avgifter är betalda ofta bli mycket liten, omkring 2
500 kronor. Detta räcker svårligen till vanliga utgifter såsom för mobil, mediciner, kläder, tandvård, hårvård, glasögon, fotvård och presenter till barn och barnbarn. Avgiftssystemet i äldreomsorgen riskerar att försätta många pensionärer i en situation med låg ekonomisk standard under den tid då de behöver samhällets omsorg som mest.
Sammanfattningsvis bör därför möjligheter och förutsättningar gällande avgifterna i äldreomsorgen ses över, liksom hur bostadstilläggets syfte uppfylls i sammanhanget, där större hänsyn bör tas till pensionärernas ekonomiska situation.
En annan problematik är att hyrorna i särskilda boenden är en stor utgiftspost för de pensionärer det gäller. Men när det gäller hyresnivåernas rimlighet saknas dessvärre tydliga uppgifter, liksom att hyresnivån i relation till boendets standard och hyrorna i kommunen i övrigt sällan förekommer. En lägenhet på 30 till 35 kvadratmeter på ett särskilt boende i en mindre svensk kommun kan kosta mellan 5
000 och 9
000 kronor. I sammanhanget kan nämnas att den maximala bostadskostnaden som ersätts i bostads
tillägget ligger på 7
500 kronor och att medelhyran för en lägenhet med ett rum och i kök i Sverige år 2024 låg på 5
100 kronor, enligt SCB. Hyrorna på särskilda boenden förefaller därför vara i högsta laget.
Men det saknas nationella data för hyrorna på särskilda boenden runt om i landet. Äldreomsorgen ska i första hand utgå ifrån och finnas till för de äldre; risken för att tvingas att betala oskäliga hyreskostnader bör minimeras. Socialstyrelsen bör därför övervägas att få i uppdrag att samla in data om hyrorna i särskilda boenden i landets alla kommuner. Därtill bör möjligheten till en bedömning av rimligheten i fråga om hyres
nivåerna i kommunerna ses över.
Sten Bergheden (M)