Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
2024/25 · HC023193 · Ida Karkiainen (S); Hans Ekström (S); Per-Arne Håkansson (S); Mirja Räihä (S); Amalia Rud Stenlöf (S); Peter Hedberg (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
2025/26 · HD023588 · Ida Karkiainen (S); Åsa Eriksson (S); Jessica Rodén (S); Ola Möller (S); Sanne Lennström (S); Arber Gashi (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.003 · ämneslikhet 0.536. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 25 yrkanden i A · 15 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.652 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
24 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en plan för ökat valdeltagande och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en handlingsplan för att motverka hat och hot mot journalister och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sociala medier-plattformars ansvar för användarkännedom och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur fungerande åldersgränser på sociala medier-plattformar kan införas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare krav på algoritmer riktade till minderåriga och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rimligare anslagsökning till Regeringskansliet och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att länsstyrelsernas uppdrag att samordna måste kompletteras med motsvarande uppdrag för berörda myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tilläggsdirektiv till partifinansieringsutredningen och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare stärka regelverket kring övergångar från offentliga uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten att göra mycket känsliga personuppgifter sökbara och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omlokalisering av statliga jobb och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt etablering av statliga servicekontor och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mediestödets storlek och att det också ska tillfalla nischtidningar och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anslagen till minoritetspolitiken och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra och permanenta satsningen på språkcentrum och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta satsningarna på resursbibliotek och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till sig Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaisets betänkande och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av ett samiskt riksarkiv och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om repatriering av samiska kvarlevor och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om älvdalskans språkstatus och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhetshöjande åtgärder för organisationer inom civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud mot rasistiska organisationer bör vara en del av grundlagsutredningen och tillkännager detta för regeringen.
14 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förenklat intygande vid kortare sjukskrivningar och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetsgivarens ansvar för att ta fram en plan för att snabbt få tillbaka sjukskrivna medarbetare i arbete och förstärka möjligheterna till rehabilitering och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försöksverksamhet med sociala utfallskontrakt och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda uppdraget för den finansiella samordningen (Finsam) och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättningarna inom sjuk- och aktivitetsersättningen bör höjas så att de bättre speglar kostnadsutvecklingen i samhället och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra stödet till arbetshjälpmedel och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjukförsäkringsskyddet för gravida och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer förutsägbar och likvärdig arbetsskadeförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda arbetet med att använda artificiell intelligens (AI) vid handläggningen av socialförsäkringsärenden och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta en god styrning av Försäkringskassan och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 6323 ord · B 4584 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:3193
av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en plan för ökat valdeltagande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en handlingsplan för att motverka hat och hot mot journalister och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sociala medier-plattformars ansvar för användarkännedom och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur fungerande åldersgränser på sociala medier-plattformar kan införas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare krav på algoritmer riktade till minderåriga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rimligare anslagsökning till Regeringskansliet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att länsstyrelsernas uppdrag att samordna måste kompletteras med motsvarande uppdrag för berörda myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tilläggsdirektiv till partifinansieringsutredningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare stärka regelverket kring övergångar från offentliga uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten att göra mycket känsliga personuppgifter sökbara och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omlokalisering av statliga jobb och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt etablering av statliga servicekontor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mediestödets storlek och att det också ska tillfalla nischtidningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anslagen till minoritetspolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra och permanenta satsningen på språkcentrum och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta satsningarna på resursbibliotek och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till sig Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaisets betänkande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av ett samiskt riksarkiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om repatriering av samiska kvarlevor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om älvdalskans språkstatus och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhetshöjande åtgärder för organisationer inom civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud mot rasistiska organisationer bör vara en del av grundlagsutredningen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
190
463
±0
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
1
114
343
±0
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
1
100
317
±0
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
340
000
±0
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
133
625
±0
2:5
Riksrevisionen
390
897
±0
3:1
Sametinget
70
721
±0
4:1
Regeringskansliet m.m.
10
431
470
−420
000
5:1
Länsstyrelserna m.m.
4
180
845
±0
6:1
Allmänna val och demokrati
198
640
31
000
6:2
Justitiekanslern
95
967
±0
6:3
Integritetsskyddsmyndigheten
219
119
±0
6:4
Valmyndigheten
170
715
±0
6:5
Stöd till politiska partier
169
200
±0
6:6
Institutet för mänskliga rättigheter
53
851
18
000
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
157
771
41
000
8:1
Mediestöd
991
119
50
000
8:2
Mediemyndigheten
88
182
±0
9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU
‑
information
33
736
±0
Summa
20
130
981
−280
000
Anslagsförändringar, sammanfattning
Anslag 4:1 Regeringskansliet minskas med 420 miljoner kronor då de föreslagna kostnadsökningarna inte kunnat motiveras väl av regeringen.
Anslag 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med totalt 31 miljoner kronor där 26 miljoner kronor är för ytterligare anslag till säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället och 5 miljoner kronor för ytterligare anslag till hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.
Anslag 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter tillförs 18 miljoner kronor för att nå den anslagsnivå som var avsedd för 2025 när institutet inrättades.
Anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter får ökade anslag om 41 miljoner kronor där 31 miljoner kronor är för att upprätthålla verksamheten i de språkcentrum för minoritets- och urfolksspråk som regeringen vill säkra i och 10 miljoner kronor ges till ökade grundanslag för minoritetspolitiken.
Anslag 8:1 Mediestöd ges 50 miljoner kronor mer än regeringens förslag då vi motsätter oss den neddragning som finns i budgetpropositionen för 2025.
Ett Sverige som står upp för demokratin
I utgiftsområdet behandlas själva grunderna för vår demokrati och vårt statsskick. Vi socialdemokrater har sedan det socialdemokratiska partiet bildades stått upp för de demokratiska värderingarna och allas rätt att delta i vår demokrati. Utvecklingen mot mer demokrati, både i Sverige och globalt, verkade länge självklar men på senare år har vi sett hur det runt om i världen skett en tillbakagång. Allt fler människor finner sig leva utanför demokratier. Det är en mycket oroande utveckling och inte heller i Europa är vi
förskonade när rättsstatsprinciper försvagas, kritiska röster tystas och mediers oberoende
inskränks. Det pågår ett krig i Europa där folkrätten utmanas av auktoritära ledares stormaktsambitioner. Också i Sverige finns oroande tendenser. Vi har i flera val sett ett sjunkande valdeltagande och enligt Varieties of Democracy (V-Dem) vid Göteborgs universitet har den svenska demokratin försvagats jämfört med 2013, om än från en mycket hög nivå. Det påminner oss om att kampen för demokrati, frihet och jämlikhet måste utkämpas varje dag och inga av de värden vi i Sverige står för går att ta för givna. Vi måste vara vaksamma mot auktoritära tendenser, politik som splittrar, korruption och de som vill använda sin politiska makt för att attackera sina motståndare. Detta är en uppgift för varje demokratiskt sinnad person och en plikt för varje politiker som säger sig stå för demokrati.
Yttrandefriheten är grundläggande för en stark demokrati och bara genom att ingen är förhindrad att uttrycka sin mening kan vi säkerställa att varje perspektiv, varje ny tanke eller idé, varje lösning på ett problem kan komma fram. Genom att inte hindra någon att kritisera, granska och ifrågasätta ges möjlighet att störta gamla sanningar och utkräva ansvar från de med makt.
Utan en vidsträckt yttrandefrihet stagnerar ett samhälle och de första stegen mot en auktoritär och förtryckande regim tas. Det finns dock gränser för den yttrandefrihet som ett demokratiskt samhälle kan tolerera. Brott mot immateriella rättigheter, statshemlig
heter och hot är några exempel där de flesta är överens om att begränsningar är nöd
vändiga. Varje inskränkning kräver synnerligen goda, väl övervägda argument och får inte sträcka sig så långt att den utgör en fara för den fria åsiktsbildningen.
Människors vilja och möjlighet att delta i samhället är central för en välfungerande demokrati. Alla ska kunna organisera sig i fackföreningar, ideella föreningar och politiska partier för att göra sin röst hörd och ställa krav. Var och en ska kunna åta sig uppdrag och axla ansvaret som förtroendevald. Ett allt mer polariserat samhällsklimat där hat och hot blivit vanligare, inte minst på de digitala plattformarna, gör att fler väljer att inte delta i samhällsdebatten eller engagera sig politiskt. Det försvagar vår demokrati och vi måste ta detta på allvar.
De senaste åren har vi sett hur AI-teknik gjorts tillgänglig och vi har fått en försmak på dess enorma potential. Det väcker också funderingar och kommer troligen i närtid ställa oss inför svåra etiska och politiska frågeställningar. Här måste politiken bejaka teknikutvecklingens möjligheter, men samtidigt hantera dess risker och se till med
borgarnas säkerhet och integritet.
Vi har blivit allt mer varse om att främmande makter genom påverkansoperationer vill lägga sig i och sabotera också i vårt land, men hoten kommer också inifrån. Vår demokrati och öppenhet används av de som vill oss illa och inför detta får vi inte vara naiva. Samtidigt kan vi inte i vår strävan att skydda oss tumma på rättsstatens principer eller låta de värden vi vill försvara offras. Detta dilemma ställer särskilt höga krav på politiken att inte hemfalla åt enkla och populistiska lösningar på svåra problem – istället krävs mer gemensamma ansatser för att behålla vår starka demokrati.
Fler måste delta i demokratiska val
I riksdagsvalet 2022 var valdeltagandet tre procentenheter lägre än föregående riksdags
val. I valet till Europaparlamentet 2024 var valdeltagandet cirka två procentenheter lägre än föregående Europaparlamentsval. Detta är en oroande tendens och något att ta på allvar. När människor inte röstar kan det vara ett uttryck för politisk apati eller känsla av avståndstagande från samhället. Det är viktigt att man redan som ung kan delta i de demokratiska processerna och det är därför mycket olyckligt att många skolor inte låter de politiska ungdomsförbunden besöka skolorna och prata politik. Vi tror att det demokratiska samtalet skulle tjäna på att det i samband med val fanns möjlighet att interagera med de politiska ungdomsförbunden i skolorna i större utsträckning.
Den sittande regeringen har också tagit steg som riskerar att försvaga demokratin i landet när stödet till civilsamhällets organisationer dras in och stramas åt. Det är en allmänt oroande utveckling och vi bär alla ett stort ansvar för att bevaka demokratins ställning och funktionssätt i vårt samhälle.
För att öka valdeltagandet brukar det i samband med val göras en del insatser, men det är uppenbart att dessa inte är tillräckliga. Vi vill därför att regeringen tar fram en plan för att öka valdeltagandet i hela landet.
Hot och hat mot journalister måste stoppas
Hot och hat mot journalister, opinionsbildare, politiker och kulturarbetare är ett kraftigt och snabbt växande problem. Enskilda drabbas men i förlängningen drabbas också demokratin. Fyra av tio journalister uppgav i en stor undersökning som Journalist
förbundet tillsammans med Göteborgs universitet genomförde 2019 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hat och hot. Inget tyder på att situationen förbättrats. Liknande tendenser kan ses hos politiskt engagerade, kultur
arbetare och företrädare för det civila samhället. När hot och hat begränsar vad vi vågar uttrycka och diskutera försämras snabbt det demokratiska samtalet och den aggressive kan styra debatten. Utvecklingen påverkar också allmänhetens vilja att engagera sig politiskt och fullt ut nyttja sin yttrandefrihet i samhällsdebatten. Politiska krafter i Sverige – inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten – underblåser den här utvecklingen. Vissa lagskärpningar har skett och Mediemyndig
heten har fått i uppdrag att följa arbetet med journalisters säkerhet i Sverige. Det är vällovligt men långt ifrån nog. Vi vill se att regeringen tar fram en konkret handlings
plan för att angripa detta problem.
De digitala plattformarna måste ta ett större ansvar
De stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet. Utan höga trösklar ges var och en möjlighet att föra fram sin åsikt och interagera på de globala digitala torg som uppkommit. Samtidigt som digitala plattformar vitaliserat och underlättat utbytet av information och åsikter tjänar de stora pengar på polariserande innehåll. Vi ser också hur de blivit arenor för utländska påverkansoperationer genom desinformation och ryktesspridning, hat och hot mot meningsmotståndare, politiker och journalister och en plats där kriminella nätverk rekryterar ungdomar. Vi måste ställa högre krav på de som tillhandahåller plattformarna. Trollfabrikerna måste stängas ner och vi kräver att platt
formarna ska veta vem som står bakom ett konto hos dem. Att kunna delta i debatten anonymt är fortsatt viktig, men för brottsbekämpande syften måste de som tillhanda
håller tjänsterna ha en bättre vetskap om vem som står bakom ett konto. Det är också viktigt för att kunna hindra att någon skapar en stor mängd konton i mening att styra algoritmer och skapa falska opinioner online. Detta bör ske genom en EU
‑
lagstiftning och Sverige bör vara drivande i denna fråga.
Vi måste också skydda våra barn och unga på internet. Plattformarna tjänar idag stora pengar på cyniska affärsmodeller som är skapade för att fånga vår uppmärksamhet och hålla användarna kvar i flödena. En fungerande åldersgräns på sociala medier måste
komma på plats och vi måste kunna hindra algoritmerna från att premiera desinformation,
extremism, gängvåld och hat på sociala medier – särskilt när det riktar sig till unga.
Regeringskansliet kan inte svälla när andra måste spara
I budgeten finns stora anslagsökningar till Regeringskansliet. Budgeten för 2025 är nästan 700 miljoner kronor högre än den för 2024. Ser man över mandatperioden är anslagsökningen som aviserats för 2026 jämfört med budgetanslaget för 2022 2,3 miljarder kronor högre – en ökning med nästan 30 procent. Även om ett ökat anslag kan vara motiverat, inte minst som en följd av krav på ökad säkerhet och allmän löne- och kostnadsuppräkning, framstår en 30-procentig ökning över en mandatperiod som för stor mot bakgrund till det ekonomiska läget som ställer stora sparkrav på välfärden när kommuner och regioners ekonomi pressas hårt. I årets budget motiveras 300 miljoner kronor i ökat anslag med ”fullfölja regeringens reformagenda”, något som får anses ligga inom Regeringskansliets grunduppgifter. Regeringen har helt enkelt inte på ett trovärdigt sätt kunnat motivera den stora ökningen av anslagen till Regeringskansliet varför vi föreslår att Regeringskansliets anslag minskar med 420 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Länsstyrelser för en effektiv statlig förvaltning i hela landet
Sveriges 21 länsstyrelser är centrala för en effektiv statsförvaltning. De har många uppdrag inom ett stort antal politikområden och ska verka för att många nationella mål får genomslag i länen, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förut
sättningar. Dessutom ska länsstyrelserna med ett helhetsperspektiv arbeta för att främja länets utveckling och samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndig
heter och andra relevanta aktörer i länet. Därtill ansvarar länsstyrelserna för en rad tillstånds
prövningar, inte minst inom områden som är viktiga för den gröna omställningen i hela landet. För att länsstyrelserna ska kunna upprätthålla sin verksamhet på ett tillfreds
ställande sätt i hela landet, men också för att påskynda för Sverige viktiga
tillstånds
processer, inte minst för att säkra energiförsörjningen, behövs ett substantiellt ökat anslag.
En stor del av de anslagsökningar som regeringen nu slutligen ger länsstyrelserna är pengar avsedda för specifika, om än viktiga, ändamål. Det riskerar i förlängningen göra det mycket svårt för länsstyrelserna att bedriva en ändamålsenlig verksamhet när möjligheten att själva styra och prioritera över de ekonomiska medlen begränsas. Vi kommer fortsätta bevaka att länsstyrelserna har den finansiering de behöver för att både klara sitt uppdrag och öka takten i tillståndsprocesser.
För att länsstyrelserna ska kunna fungera som en samordnande kraft i länen måste deras uppdrag att samordna statens myndigheter i länen kompletteras med ett motsvarande uppdrag till berörda myndigheter
Finansiering av partier och lobbyism behöver bli mer transparent
Möjligheten att påverka politiska beslut genom dialog med politiker är en självklar del i en demokrati, men det får inte avgöras av ekonomiska förutsättningar. När företag och andra intressen lägger allt mer pengar på lobbyism är det uppenbart att deras röst stärks på bekostnad av ideella krafter eller enskilda medborgare som saknar sådana resurser. Ekonomisk styrka får inte bli det som avgör möjlighet till inflytande över politiska beslut och det är väljarnas rätt att veta vilka ekonomiska intressen som finns i bakgrunden.
Det finns idag lagar som reglerar hur bidrag till de politiska partierna ska redovisas. Det finns till för att medborgarna ska få insyn i hur partierna finansierar sin verksamhet och själva kunna bedöma om intressekonflikter riskerar att uppstå. Öppenhet och transparens kring de bidrag politiska partier får är en hygienfråga i en välfungerande demokrati. Att de partier som tar emot bidrag följer de regler som finns ska vara en självklarhet. Därför är det oacceptabelt att partier på mer eller mindre kreativa sätt har försökt kringgå den lag som finns gällande insyn i finansieringen. Ett sådant agerande är helt i strid med lagens syfte, försvårar allmänhetens insyn och riskerar att urholka förtroendet för politiker och partierna.
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska se över finansieringen av politiska partier och reglerna kring kontakter mellan politiker och lobbyister. Här anser vi att det är viktigt att inte på förhand utesluta åtgärder som lobbyregister och redovis
nings
plikt. Det finns delar av utredningsdirektiven som vi ställer oss positiva till men vi är också mycket kritiska till exempelvis att utredningen ska överväga att införa åtgärder som försvårar för fackförbund att stödja politiska partier men inte åtgärder för att stoppa att partibidrag som är avsedda för det lokala demokratiarbetet slussas uppåt i partier för att användas av partiledningar. Inte heller ska utredningen se över om det är rimligt att statligt ägda bolag genom sina avgifter till arbetsgivarorganisationer är med och finan
sierar högerns opinionsbildning. Vi vill att även de delarna inkluderas i utredningen genom ett tilläggsdirektiv, eller att de utreds separat. Utöver denna ensidiga utredning har också regeringen och SD låtit utreda hur lotterier som inkomstkälla för partier ska kunna stoppas. Utredningen har mötts av mycket hård kritik från flera remissinstanser och flera pekar på bristen i proportionalitet i förslaget samt att det eventuellt strider mot både svensk grundlag och internationella konventioner. Det framträder en samlad bild av en strategi som går ut på att genom lagstiftning försvåra för oppositionen att verka politiskt.
Kraftfulla åtgärder mot korruption och organiserad brottslighet
Sverige tillhör världstoppen över länder med minst korruption när jämförelser görs, men vi är inte förskonade. Arbetet mot korruption måste ständigt fortgå och det finns oroande tendenser, inte minst kopplade till organiserad brottslighet som ger sig in i välfärdssystemen. Att individer från kriminella nätverk tillskansar sig fördelar genom att utöva påtryckningar mot offentliga tjänstemän att dela information eller skriva ut intyg eller genom att skrämma till passivitet är en reell risk och något att ta på stort allvar. Det drabbar främst de som arbetar närmast människor som exempelvis social
sekreterare, tillståndshandläggare, men också politiska beslutsfattare – och i förläng
ningen drabbar det hela samhället.
De senaste åren har kriminella nätverk infiltrerat det offentliga och fått makt och inflytande. Det är ett utbrett problem och en stor inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Infiltrationen av de offentliga systemen riskerar förtroendet och skapar möjligheter till en stor inkomstkälla. När välfärdssystemen utnyttjas av kriminella minskar förtroendet för systemen och det riskerar att drabba de personer för vilka systemen är avsedda, både genom misstänkliggörande och genom utarmande av resurser. Vi har i närtid också sett exempel på hur rättsvårdande myndigheter drabbats av infiltration från organiserad brottslighet.
När allt större delar av tidigare offentlig verksamhet sker i privat regi öppnas nya vägar in för den organiserade brottligheten till att tjäna pengar på samhällets bekostnad. Detta är ett i raden av marknadsmisslyckanden som en utökad privatisering lett till.
Vi behöver säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder, både på kort och på lång sikt, för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan, korruption och infiltration. Det handlar om att skydda grundläggande demokratiska principer om likabehandling, rättssäkerhet och effektivitet. Det handlar också om att motverka tystnadskulturer och framväxten av parallella samhällsstrukturer. För att upprätthålla ett högt förtroende för den offentliga förvaltningen och välfärdssystemen måste medborgarna ha tilltro till att verksamheten bedrivs på ett korrekt sätt och att offentliga medel inte används på felaktiga grunder.
I början på året tillsattes en utredning som ska se över lagstiftningen om korruption och tjänstefel. Det är bra att frågan utreds men det är viktigt att fokus ligger på att stoppa de kriminella från möjligheten till otillbörlig påverkan och korruption. Vi tror därför att kraftfullare åtgärder behöver sättas in för att förhindra att maffialiknande strukturer växer fram och blir starkare. Vi vill därför införa en svensk RICO-lagstiftning för att bekämpa den organiserade brottsligheten, beslagta deras tillgångar och gripa och lagföra ledarna. Ett samlat och nytt angreppsätt som går att läsa mer om i social
demo
kraternas kommittémotion för UO4.
Stärkta övergångsregler för ökat förtroende för det offentliga
När personer med centrala positioner och mycket inflytande i det offentliga i nära anslutning till avslutat uppdrag går till privata verksamheter inom liknande områden väcks alltid misstankar om intressekonflikter. Det handlar om att personer kan ha fått löfte om nya anställningar medan de fortfarande uppbär uppdrag där de har chans att påverka omständigheter eller förutsättningar eller dela information till fördel för den kommande uppdragsgivaren. Men det kan också handla om att en person som lämnat ett uppdrag eller arbete inom det offentliga kan ha tillägnat sig information och kontakter som kan utnyttjas på ett orättvist sätt till den nya uppdragsgivarens fördel.
Det finns idag en reglering om övergångsrestriktioner för statsråd och stats
sekreterare.
När den infördes var det ett mycket viktigt steg för att stärka förtroendet för offentlig verksamhet och motverka att intressekonflikter uppstår. Även om ytterligare några uppdrag inom det offentliga också omfattas av övergångsrestriktioner är det fortfarande en begränsad grupp och det finns all anledning att se över om fler borde omfattas.
Hösten 2023 presenterades en utredning som utvärderade nuvarande lagstiftning men också föreslog en ny lagstiftning som möjliggör att fler med ledande befattningar kan komma att omfattas av restriktioner. Regeringen har ännu inte återkommit i frågan och vi förutsätter att regeringen kommer med förslag som ytterligare stärker regelverket som
syftar till att säkerställa att övergångar från centrala offentliga uppdrag till icke-offentliga
uppdrag inte riskerar det offentligas integritet.
Värna känsliga personuppgifter
Via internet finns lättillgängliga databaser som publicerar mycket omfattande person
uppgifter om människor i kommersiellt syfte – allt från adress och telefonnummer till eventuella förekomster i brottsregister eller om psykisk tvångsvård förekommit. Även om utgångspunkten i vårt samhälle är offentlighetsprincipen utgör webbplatserna allvarliga ingrepp i enskildas personliga integritet och har visat sig vara användbara verktyg för kriminella som vill kartlägga individer. Det går inte heller att förutse vilka konsekvenser dessa öppna databaser kommer få när de kombineras med användning av nya verktyg med artificiell intelligens. Innehållet på de aktuella webbplatserna skyddas av grundlag, oftast genom att de har ett så kallat utgivningsbevis för verksamheten.
För dessa webbplatser har Sverige fått kritik av EU-kommissionen, något som i förlängningen kan leda till vite. Den föregående regeringen agerade för att skapa en bättre balans mellan integritetsskyddet och yttrandefriheten genom att föreslå begräns
ningar i grundlagsskyddet för de mest integritetskänsliga söktjänsterna, ett förslag som stoppades av en högermajoritet i riksdagen. Den borgerliga regeringen tvingades hösten 2023 tillsätta en utredning som återigen ska se över frågan om grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser och söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden. Avvägningen mellan personlig integritet och
yttrandefrihet bör regleras av svensk lag och vi socialdemokrater förutsätter att regeringen
skyndsamt kommer gå vidare med lagstiftning.
Statlig närvaro i hela landet
Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har tidigare i en granskning konstaterat att omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som var avsikten när den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet. Arbetet måste fortsätta, och de omlokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Här ser vi oroande tendenser som pekar mot att denna regering saknar förståelse för vikten av omlokaliseringsarbetet. Det sker också en smygcentralisering där myndigheter har huvudkontoret på en ort, men ändå placerar mycket personal på en annan ort, oftast Stockholm.
Servicekontoren är mycket uppskattade med över 2,6 miljoner besök under 2023 och en kundnöjdhet på 96
%. Sverigedemokraterna och regeringens förslag i
budget
proposi
tionen för 2025 om att skära ner på servicekontoren är därför en helt felaktig prioritering
som kommer slå hårt mot kommuner runt om i Sverige. Vi socialdemo
krater anser tvärtom att servicekontoren ska fortsätta utvecklas och att fler verksamheter ska kunna knytas dit. Det är avgörande att inte enbart ett effektivitetsperspektiv får styra utbygg
naden av nya servicekontor, utan en politisk bedömning som tar hänsyn till fler aspekter måste ligga till grund för besluten. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta.
Mediepolitik för mediemångfald och journalistik i hela landet
Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet, bilda sig en välgrundad uppfattning och kunna ta del av ansvarsutkrävning och granskning av makten. En stark, självständig och livskraftig mediesektor i hela landet är kort sagt en grundbult i vår demokrati. På många håll i landet är de ekonomiska förutsättningarna att bedriva journalistik utmanande och därför är det är bra att det nya mediestödet har kommit på plats. Samtidigt ser vi att de risker vi varnade för när stödet infördes nu ser ut att ha blivit verklighet. Betoningen på den geografiska spridningen har lett till att mediemångfalden på nationell nivå har prioriterats ner och flera medier som tidigare fått stöd nu har blivit utan. Kvartal, Hemmets vän, Flamman och Altinget är några exempel på medier som med viss nisch av innehåll bidragit till den journalistiska mångfalden med olika samhällspolitiska perspektiv, infallsvinklar och nyhetsvärdering. Vi ser därför ett behov att den utvärdering som ska ske i samband med budgetpropositionen för 2027 behöver tidigareläggas så att inte medier som kunnat överleva försvinner i onödan.
Alla pengar som anslagits för mediestödet ser inte ut att betalas ut. Därför vill vi också se att ändringar görs i förordningen så att i första hand de nationella nischmedier som tidigare haft stöd men nu blivit utan kan få ta del av stödet. Det är orimligt att Mediemyndigheten betalar tillbaka pengar till staten samtidigt som uppskattade och för mediemångfalden viktiga medier riskerar att försvinna. Vi motsätter oss också den neddragning av stödet som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 och föreslår därför att ytterligare 50 miljoner kronor läggs på mediestöd.
Medielandskapet förändras fortsatt mycket hastigt och de stora framstegen som gjorts inom AI kan ytterligare drastiskt förändra förutsättningarna att bedriva medier och journalistik. Därför är det nya mediestödet, även om de uppenbara bristerna skulle rättas till, inte en lösning på längre sikt. Vi vill se att en bred parlamentarisk utredning får i uppgift att ta fram en mediepolitik för framtiden.
En aktiv politik för minoritets- och urfolk
Minoritetspolitiken har länge fått stå tillbaka och blivit utan ökad resurstilldelning. Vi ser ett behov av stärkta resurser och en början är en ökning med 10 miljoner kronor i grundanslag för 2025.
Språkcentrum
De nationella minoritetsspråken och kulturerna måste bevaras, utvecklas och föras över till framtida generationer. De har länge varit en viktig del av vårt lands kulturella och språkliga mångfald. De språkcentrum som stöds av staten har visat sig vara centrala aktörer i att bevara och utveckla språken och kulturarvet hos dessa minoriteter. Genom att ge dem möjlighet att arbeta långsiktigt och stabilt kan vi säkerställa att deras värde
fulla arbete kan fortsätta. Nu har regeringen valt att kraftigt skära ner finansieringen, från 28 miljoner kronor för språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib och 11 miljoner kronor för samiska språkcentrum, till att de ska dela på 8,5 miljoner kronor. Det innebär i praktiken att centren får läggas ner. Det skulle vara ett dråpslag mot minoritetsspråken och mycket av det arbete som gjorts skulle vara förgäves. Vi vill därför se att finansieringen fortsätter och permanentas om sammanlagt 39 miljoner kronor årligen för språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib och samiska.
Fortsatt satsning på nationella minoriteters bibliotek
Den nationella satsningen på nationella minoritetsbibliotek är ett initiativ som syftar till att stärka och främja tillgången till litteratur, kultur och information för Sveriges nationella minoriteter. Dessa minoriteter, som inkluderar samer, tornedalingar, sverige
finnar, romer och judar, har alla unika språk och kulturella traditioner som är viktiga att bevara och vidareutveckla. Genom att inrätta och stödja minoritetsbibliotek, både fysiska och digitala, kan man säkerställa att de nationella minoritetsgrupperna ges bättre möjligheter att tillgå material på sina modersmål och om sina kulturer.
En central del av satsningen är att förbättra samlingen av böcker och media på minoritetsspråken. Detta inkluderar allt från barnböcker till akademisk litteratur och populärlitteratur. Genom att tillgängliggöra dessa resurser på bibliotek runt om i landet kan fler människor få möjlighet att utforska och upprätthålla sitt språkliga och kulturella arv. Det kan handla om allt från författarbesök och bokcirklar till språkkurser och kultu
rella utställningar. Genom att vara dynamiska mötesplatser kan minoritets
biblio
teken bidra till att stärka sammanhållningen inom minoritetsgrupperna samt mellan dem och majoritetssamhället. De nationella minoritetsbiblioteken/resursbiblioteken servar kommuner, skolor och folkbiblioteken i hela Sverige.
Den nationella satsningen är en del av Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner och den nationella minoritetspolitiken. Genom att stödja minoritets
bibliotek visar staten sitt engagemang för att skydda och främja de nationella minori
teternas rättigheter, inklusive rätten till språk och kultur. Satsningen på nationella minoritetsbibliotek är därför en viktig del av arbetet för att främja mångfald, stärka minoriteternas kulturella självbestämmande och säkerställa att Sveriges kulturarv är inkluderande och representativt för alla dess invånare.
Vi socialdemokrater menar att satsningar på de nationella minoritetsspråken och minoritetsbiblioteken ska stärkas och permanentas.
Den judiska minoriteten
Den judiska minoriteten är på ett särskilt sätt utsatt för hat och hot från extrema grupper av olika slag. Det är fullständigt oacceptabelt. Ett fortsatt arbete för att stärka säkerheten kring judiska institutioner och för att öka tryggheten för judar i Sverige är helt nöd
vändigt. Polisen bör få ett särskilt uppdrag att stärka säkerheten kring utsatta arrange
mang och institutioner.
Judiska och andra organisationer inom civilsamhället gör också mycket själva för att öka säkerheten. Vi vill se ökade resurser för detta samt att de som mottar pengarna får en större frihet att själva bestämma vilka åtgärder som ska prioriteras.
Vissa av samhället finansierade verksamheter, så som skolan, ska bidra till att motverka antisemitism. Många lärare ser idag ökad antisemitism och har svårt att tala om exempelvis Förintelsen och nutida konflikter med eleverna. Det är därför viktigt att lärare får det stöd och material de behöver för att kunna hantera dessa frågor och Skolverket bör därför få i uppdrag att se över undervisningsmaterialet och i uppgift att sprida kunskapen till lärare.
Sveriges museum om Förintelsen är en viktig institution för att fördjupa kunskaperna om de fruktansvärda gärningar som begicks. Det är viktigt att sprida och fördjupa kunskapen till nuvarande och framtida generationer. De hågkomstresor till förintelsens minnesplatser som genomförs för att öka kunskapen om antisemitism och rasism, ur ett historiskt och samtida perspektiv bland svenska ungdomar och lärare är ett viktigt inslag i kampen mot antisemitism och behovet är större än på länge. Regeringen gör flera
viktiga insatser på området som vi välkomnar, men vi tror att ytterligare tillskott behövs.
Därför vill vi se att 5 miljoner kronor extra läggs på hågkomstresorna och bredda satsningen till att också omfatta lärarfortbildning.
Tornedalingar, kväner och lantalaiset
En sannings- och försoningskommission för granskning av kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset lämnade i slutet av 2023 över sitt slut
betänkande. Det är ett gediget arbete som tydligt visar på det tryck den svenska staten satte på tornedalingar för språklig, religiös och kulturell assimilation. Försvensknings
politiken har inneburit att minoritetens språk, kultur och identitet nedvärderats, skambelagts och osynliggjorts. Konsekvensen har blivit att meänkieli minskat i användning och inte förts vidare till nästa generation annat än i begränsad utsträckning. Där konstateras att staten och kyrkan har ett moraliskt ansvar att gottgöra minoriteten för den skada som blivit konsekvensen av assimileringspolitiken och att denna gottgörelse och försoning behöver ta avstamp i minoritetens behov i dag. Regeringen har gett Forum för levande historia i uppdrag att ta fram en populärversion av Sannings- och försoningskommissionens arbete – något vi välkomnar. Vi förutsätter att regeringen fortsätter att ta Sannings- och försoningskommissionens utredning till sig och i första hand erkänner de historiska kränkningar som har begåtts mot minoriteten, men också överväger andra förslag från utredningen.
Den romska minoriteten
Det finns en långsiktig strategi för romsk inkludering som löper fram till 2032. Genomförandet ska präglas av romsk delaktighet och romskt inflytande med inriktning på förstärkt genomförande och kontinuerlig uppföljning av romers tillgång till de mänskliga rättigheterna på lokal, regional och nationell nivå. Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Det viktiga arbetet måste fortsätta. Skolverket och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att säkerställa att lämplig utbildning tas fram och görs tillgänglig 2022–2024 för personer med romsk språk- och kulturkompetens för arbete inom förskola, förskole
klass, skola, fritidshem, vuxenutbildning och socialtjänst eller hälso- och sjukvård.
Urfolket samerna
Det viktiga arbete som sanningskommissionen gör för att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna måste fortsätta. Under den gångna mandatperioden röstade riksdagen igenom den förra regeringens initiativ om inrättandet av en konsulta
tionsordning, något Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna motsatte sig. Det är ett viktigt steg i att stärka samernas möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör samiska förhållanden.
För att stärka det samiska folkets rättigheter att bevara och utveckla sitt språk, sin kultur, sina näringar och sitt samhällsliv är arbetet med en nordisk samekonvention centralt och arbetet med konventionen pågår. En annan åtgärd är att vi vill se ett samiskt riksarkiv som ska hanteras av Sametinget. En motsvarande lösning finns i bland annat Finland genom ett samarbete mellan Sametinget och det finska riksarkivet, medan Sverige saknar ett samlat samiskt arkiv.
Hos flera statliga institutioner finns kvarlevor från det samiska urfolket. Det har sedan länge funnits ett krav om att dessa ska återföras – så kallad repatriering. Det är rimligt att staten tar sitt ansvar och vi förutsätter ett fortsatt arbete med repatrieringen.
Älvdalskans språkstatus
Älvdalska har en lång historia i Sverige och bär uråldriga särdrag som nästan inte längre går att återfinna i någon annan del av det nordiska språkområdet. Att älvdalskan bär spår från fornnordiska gör den till en levande del av vår språkhistoria och är en viktig del av Sveriges språkliga och kulturella mångfald. Trots det klassas älvdalskan som dialekt. Vi vill att man utreder möjligheten att ge älvdalskan språkstatus, vilket också Europarådets expertkommitté uppmanat Sverige att göra.
Säkerhetshöjande åtgärder för organisationer inom det civila samhället
Många civilsamhällesorganisationer upplever en ökad hotbild mot verksamheten, lokaler och mot företrädare. Inte minst religiösa samfund är utsatta för hot och våld där det finns uppgifter om församlingar som lägger så mycket som 25 procent av sin budget på säkerhetsåtgärder. Omvärldshändelser och pågående konflikter har också påverkat säkerheten för religiösa grupper i Sverige. Att skydda civilsamhällets organisationer är självklart i huvudsak polisens uppgift men det finns många enklare säkerhetshöjande åtgärder som kan göras för att göra verksamheten tryggare. Statskontoret har tidigare sett över hur statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället fungerar och kommit med flera förslag på hur arbetet kan struktureras. Idag fördelas 74 miljoner kronor för detta ändamål, vi vill att denna summa utökas till 100 miljoner kronor för 2025, samt att de som mottar pengarna får större utrymme att själva styra över hur pengarna ska användas.
Förbud mot rasistiska organisationer
Vi socialdemokrater står i alla sammanhang upp för människovärdet och kräver krafttag mot de hatbrott som begås på grund av rasism, främlingsfientlighet eller homofobi. Vi kommer aldrig att acceptera att otryggheten breder ut sig eller att hot och hat tar över vårt demokratiska samhälle. Diskriminering på grund av kön, ålder, funktionsned
sättning, hudfärg, tro eller sexuell läggning är oacceptabel i Sverige.
Det är viktigt att samhället visar sitt avståndstagande mot rasistiska och nazistiska organisationer som sådana. De utgör ett särskilt hot mot samhället och demokratin, eftersom de i sitt själva syfte strävar efter att undergräva eller avskaffa demokratin och andras fri- och rättigheter. Deras existens är ett hot mot andras frihet och utgör därför ett hot mot demokratin som vi inte kan tolerera.
En utredning har föreslagit förbud mot organisationer vars verksamhet innebär förföljelse av vissa folkgrupper inom ramen för den nuvarande grundlagen. Det finns farhågor att en sådan lagstiftning skulle bli svår att tillämpa på grund av de strikta ramar regeringsformen sätter. Eftersom regeringen tillsatt en grundlagsutredning som ser över om det bör införas utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten i förhållande till kriminella sammanslutningar vore det lämpligt att också utreda frågan i förhållande till rasistiska organisationer. Vi är mycket kritiska till att regeringen inte verkar vilja ta i denna fråga. Vi vill att man genom ett tilläggsdirektiv till grundlagsutredningen också ger den i uppdrag att se över möjligheten att begränsa föreningsfriheten i förhållande till rasistiska organisationer.
Förstärkning av Institutet för mänskliga rättigheter
Institutet för mänskliga rättigheter har som uppgift att genom att värna efterföljandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige med utgångspunkt i hur de kommer till uttryck i grundlag och internationella överenskommelser. Genom att följa, undersöka, rapportera och lämna förslag till regeringen arbetar institutet för att förbättra situationen i Sverige. Detta sker också genom att främja utbildning, forskning och kompetensutveckling på området. MR-institutet har också en viktig roll i kontakterna med internationella organisationer och internationellt samarbete.
Efter inrättandet 2022 fanns en plan för hur institutet skulle utvecklas och växa till en tilltänkt nivå. De successiva anslagsökningarna har inte materialiserats och nu måste institutet växa till den nivå som det var tänkt. Därför vill vi att anslaget för 2025 ska vara 72 miljoner kronor.
Ida Karkiainen (S)
Hans Ekström (S)
Per-Arne Håkansson (S)
Mirja Räihä (S)
Amalia Rud Stenlöf (S)
Peter Hedberg (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3588
av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förenklat intygande vid kortare sjukskrivningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetsgivarens ansvar för att ta fram en plan för att snabbt få tillbaka sjukskrivna medarbetare i arbete och förstärka möjligheterna till rehabilitering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försöksverksamhet med sociala utfallskontrakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda uppdraget för den finansiella samordningen (Finsam) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättningarna inom sjuk- och aktivitetsersättningen bör höjas så att de bättre speglar kostnadsutvecklingen i samhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra stödet till arbetshjälpmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjukförsäkringsskyddet för gravida och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer förutsägbar och likvärdig arbetsskadeförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda arbetet med att använda artificiell intelligens (AI) vid handläggningen av socialförsäkringsärenden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta en god styrning av Försäkringskassan och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tabell 1 Anslagsförslag
för
2026
för utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
51
559 676
±0
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
53
674 700
230 000
1:3
Merkostnadsersättning och handikappersättning
1
440 000
±0
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
2
494 000
±0
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
38 082
±0
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1
436 700
±0
2:1
Försäkringskassan
11
271 917
50 000
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
79 121
±0
99:1
Högkostnadsskydd för små och medelstora företag
±0
500 000
Summa
121
994 196
780 000
En trygg sjukförsäkring är en del av ett starkt samhälle
Sjukförsäkringen är en av de starkaste pelarna i vårt gemensamma välfärdssystem. Den är en försäkring och inget bidrag. Den ska ge trygghet vid förlust av inkomst när arbets
förmågan är nedsatt. Det är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och ska kunna räkna med att få del av när vi behöver den. Den som förlorar arbetsförmåga ska kunna förvänta sig ekonomisk trygghet, ett gott stöd från både samhället och arbets
givaren samt en god rehabilitering för att snabbt kunna återgå i arbete. Vi social
demokrater vill återupprätta och bygga vidare på sjukförsäkringen. Den ska vara generös nog att ge trygghet, rättssäker nog att skapa förtroende och stark nog att hålla ihop samhället. Trygghet föder frihet – och en stark sjukförsäkring är nyckeln till att människor vågar leva sina liv fullt ut. Försäkringsskyddet måste stärkas och orättfärdiga utförsäkringar stoppas.
Under mandatperioderna 2014–2022 drev Socialdemokraterna i regeringsställning på viktiga förändringar för att åter få en trygg sjukförsäkring. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, ”stupstocken”, avskaffades den 1 februari 2016. Under åren 2020–2022 trädde helt nödvändiga förstärkningar av sjukpenningens regelverk i kraft som innebär att fler får behålla sin sjukpenning för att kunna avsluta vård och behandling och sedan återgå till sitt ordinarie arbete. En allt lägre andel av befolkningen försörjs genom sjukförsäkringen och människor måste veta att de har en ekonomisk trygghet under den tid det tar att återfå arbetsförmågan.
Den vanligaste sjukskrivningsorsaken är psykisk ohälsa. Kvinnor som arbetar med olika typer av omvårdande yrken löper betydligt större risk än andra att drabbas av stressrelaterade sjukskrivningar. Det beror främst på en orimlig arbetssituation, vilken måste åtgärdas. Socialdemokraterna tar tydligt avstånd från de förslag till försämringar som regeringens utredare lagt fram. Vi står inte bakom förslagen att ta bort de för
bättringar som den tidigare socialdemokratiska regeringen genomförde. Vi vill istället fortsätta stärka sjukförsäkringen, inte montera ner den.
Man ska inte heller riskera liv och hälsa på jobbet. Vi vill se en trygg och fungerande arbetsskadeförsäkring som ger bättre inkomstskydd när man skadas på jobbet. Det gäller oavsett om man blivit av med en tumme vid sågmaskinen eller om ryggen inte längre klarar tunga lyft. Fler svåra psykosociala skador och lidande som orsakats av arbetet bör också omfattas av arbetsskadeförsäkringen och inkomstskyddas.
Avskaffa karensavdraget i sjukförsäkringen
Sverige är det enda nordiska land som har tredubbla självrisker i sjukförsäkringen och det enda land som har karensavdrag. Det vill vi socialdemokrater ändra på. Karens
avdraget slår hårdast mot alla de arbetare som varje dag går till jobbet och ser till att samhället fungerar. Det handlar om alla de barnskötare, undersköterskor, buss
chaufförer, butiksbiträden och byggnadsarbetare som inte kan arbeta hemma. Många jobbar dessutom inom kontaktyrken där de utsätts för en mycket större risk att bli smittad och därmed ökad risk för ekonomiskt bortfall. Samtidigt har det inom yrken för tjänstepersoner utvecklats metoder för hemarbete vid exempelvis lättare sjukdom, såsom förkylningar. Det här är djupt orättvist och det gör att arbetsmarknaden dras isär. Den som går till jobbet sjuk kan göra att ett sjukdomstillstånd förlängs eller att skador förvärras. Dessutom finns risk för att man smittar sina kollegor, som också behövs för att sam
hället ska gå runt. Erfarenheterna från coronapandemin visar dessutom att ett mer rättvist karensavdrag kan rädda liv. Karensavdraget har också i större utsträckning kommit att bli en plånboksfråga. Det är oftare personer med lågavlönade jobb som drabbas av karensavdraget medan högavlönade kan jobba hemifrån och slipper löneavdrag.
Flera rapporter bekräftar bilden av att karensavdragets nuvarande regelverk till stor del drabbar anställda inom arbetaryrken. Rapporten
Sjuk på jobbet
, som bygger på en enkätundersökning om arbets
miljö som gjordes av Handelsanställdas förbund under våren 2022, visade att 72 procent av Handels medlemmar hade gått sjuka till jobbet under det senaste året. Att man inte har råd att stanna hemma är en vanlig förklaring till sjuknärvaron.
Från visst politiskt håll har framförts krav på att karensavdraget ska tas bort endast för vissa yrkesgrupper. Vi menar att en sådan avgränsning av regelverket mellan olika yrkesgrupper inte är praktiskt möjlig att genomföra. Den vägen är alltför snårig om man vill åstadkomma ett system som uppfattas som mer rättvist. Samtidigt som vi vill göra karensavdraget mer rättvist är det viktigt att bevaka att förändringar inte leder till ett överutnyttjande. En trygg sjukförsäkring ska komma alla till del.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte våren 2022 en utredning om karensavdraget och sjuklönen. Syftet med översynen är att reglerna för karens och sjuklön ska få en utformning som bidrar till att inkomstbortfall under sjukdom bärs på ett mer solidariskt och fördelningspolitiskt träffsäkert sätt samt motverkar riskerna för sjuk
närvaro. Bland annat skulle fördelningseffekterna samt hälsoekonomiska och övriga konsekvenser av karensavdraget analyseras. Utredaren skulle även se över reglerna om karens för föräldralediga, behovsanställda, arbetslösa inom arbetslöshetsförsäkringen och egenföretagare. I uppdraget ingick även en översyn av reglerna för sjuklön och analys av arbetsgivares sjuklöneansvar med avseende på incitamenten att motverka och minska sjukfrånvaro.
Denna utredning lades tyvärr ned av regeringen och istället presenterades i december 2023 ett karenstak som innebär att karensavdrag inte ska göras från sjuklön eller sjukpenning som svarar mot inkomst av anställning, om sådant avdrag har gjorts vid sex tillfällen under de senaste 12 månaderna
. Dessutom föreslogs att det allmänna högriskskyddet förstärks för arbetstagare och andra individer med sjukdomar som innebär förhöjd risk för återkommande eller långa sjukperioder. Vi social
demokrater har varit positiva till förslagen som ett första steg på vägen mot att ta bort orättvisan i karensavdraget, men att förslagen inte räcker då den grundläggande orättvisan, att karensavdraget till stor del slår mot löntagare med arbetaryrken, består. Efter remissbehandlingen har regeringen valt att lägga dessa förslag i byrålådan. Det innebär att vi fortfarande står kvar på samma punkt som tidigare, utan utredda förslag på hur orättvisan med karensavdraget ska kunna avskaffas. För oss socialdemokrater var detta en angelägen utred
ning och vi anser att tiden nu är mogen för att avskaffa karensavdraget så att den som är sjuk får möjlighet att återhämta sig. Det innebär att den som är sjuk får sjuklön från första dagen. Ett avskaffande förutsätter också effektiva regler som gör att fusk och missbruk motverkas.
I vår budgetmotion föreslår vi att karensavdraget i sjukförsäkringen avskaffas från 1 juli 2026. För större företag blir kostnaden för en ytterligare sjuklönedag begränsad. För vissa små företag kan den kostnaden bli mer kännbar. Därför föreslår vi att ett högkostnadsskydd införs för småföretagare samtidigt som karensavdraget avskaffas. För detta högkostnadsskydd avsätter vi 500 miljoner kronor 2026.
Bättre regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte hösten 2021 en särskild utredare för att se över regelverket för sjukpenninggrundande inkomst, det vill säga inkomstunderlaget för bland annat sjukpenning och föräldrapenning. I betänkandet
Ett
trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst
(SOU
2023:30) föreslår utredaren bland annat att inkomsten även ska beräknas utifrån historiska inkomster samt att kvalifikationstiden minskas till en månads arbete. Vi tycker att utredningens förslag utgör ett viktigt inslag i arbetet för att förstärka trygg
heten i den allmänna sjukförsäkringen. Det är beklagligt att regeringen även i detta fall har valt att gömma dessa förslag i byrålådan. Vi anser det angeläget att regeringen går vidare med utredningens förslag och så snart det är möjligt återkommer med en proposition till riksdagen. Det finns flera yrkesgrupper där regelverket för SGI behöver reformeras. Riksidrottsförbundet har exempelvis uppmärksammat att dagens regelverk inte fungerar för gruppen elitidrottare. Dessa kan ofta inte dra nytta av de allmänna försäkringssystemen då dessa inte fungerar för elitidrottare. Detta bör därför bli föremål för en översyn.
Förenklat intygande vid kortare sjukskrivningar
Många läkare i primärvården kan vittna om hur det administrativa arbetet med sjukskrivningsintyg innebär en stor arbetsbörda. I betänkandet
Rätt förutsättningar för sjukskrivning
(SOU 2023:48) från augusti 2023 föreslås bland annat att Försäkrings
kassan tillsammans med Socialstyrelsen och i samråd med relevanta aktörer inom hälso- och sjukvården och arbetsmarknadens parter utvecklar intyget så att det blir mer ändamålsenligt. Vi anser att det är angeläget att utredningens förslag om ett förenklat intygande vid korta sjukskrivningar för att spara läkares tid och administration hos Försäkringskassan snarast genomförs. Det är avgörande för att läkare och annan personal inom sjukvården ska kunna minska den administrativa bördan och istället fokusera på sin huvuduppgift med att vårda och behandla patienter.
Öka drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande och förstärk möjligheten till rehabilitering
Då livslängden ökar och i takt med att pensionsåldern successivt höjs och att det ställs ytterligare krav på att människor inte slits ut i förtid, måste Sveriges arbetsplatser bli mer hållbara. Med ett sådant synsätt bör tyngdpunkten för den goda arbetsplatsen ligga på det förebyggande hälsoarbetet där det lönar sig ekonomiskt att inte vänta med att agera till dess att sjukskrivning har blivit ett faktum. För att bromsa den negativa utvecklingen krävs krafttag, och alla aktörer som kan behöver tillsammans hjälpas åt för att nå en långsiktigt hållbar arbetsmarknad och en friskare befolkning. Vi vet att många faktorer spelar in och därför behövs ett holistiskt hälsoperspektiv när man kommer med lösningar inför framtiden. Ofta görs enstaka insatser men helhetsperspektivet tappas ofta
på vägen, vilket gör att många insatser inte får sin fulla kraft med genomslag och mätbara
effekter på sikt. De nödvändiga krafttagen kan handla både om ekonomiska sanktioner och belöningar. Det ska inte vara valbart att kunna strunta i att ens medarbetare uppvisar ohälsa. Idag gör för många arbetsgivare, både privata och offentliga, alltför lite för att undvika att slita ut sin personal och har inget nämnvärt fokus på sina medarbetares hälsa.
Det är i dag för enkelt att slippa undan sitt ansvar som arbetsgivare – man behöver varken uppvisa ohälsotal eller medarbetarupplevelser åt något håll. Tidigare redovisades sjuktal i företagens årsredovisning, något man åter bör överväga. Det är viktigt att Försäkringskassan tidigt efterfrågar en plan för återgång i arbete när prognosen är att sjukskrivningen kan bli långvarig. Idag
kan
Försäkringskassan begära in en sådan plan. Vi socialdemokrater menar att Försäkringskassan
ska
begära in en plan för återgång i arbete när det finns risk för lång sjukskrivning. Det bör också över
vägas ytterligare resurser till Arbetsmiljöverket för granskningar av hur arbetsgivare lever upp till arbetsmiljölagen. Vidare bör man överväga införande av vite eller straff
avgifter för arbetsgivare som struntar i sitt ansvar för medarbetarnas hälsa. Regeringen bör därför göra en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka.
Idag tar det alldeles för lång tid för många sjukskrivna innan de får behandling och rehabilitering från sjukvården för att återfå arbetsförmåga. Det måste ändras. Vi socialdemokrater menar att de finansiella samordningsförbunden skulle kunna få ett bredare uppdrag för att också agera möjliggörare i rehabiliteringsprocessen.
Och ännu fler får vänta månad efter månad på att deras arbetsgivare tillsammans med relevanta aktörer tar fram en konkret och rimlig plan för hur den sjukskrivne ska kunna återgå i arbete.
Det är slöseri med resurser. Den sjukskrivne tvingas vara hemma längre än nödvändigt, vilket påverkar psykisk hälsa, ekonomi och social tillvaro. Arbetsgivaren förlorar kompetens och samhället förlorar i skattekraft. Det är av största vikt att incitamenten för arbetsgivare att presentera en konkret plan tidigt i sjukfallen ökar.
Inför försöksverksamhet med sociala utfallskontrakt
I departementsskrivelsen
Ett mer hållbart och längre arbetsliv
(Ds 2024:19) från Kansliet för hållbart arbetsliv definieras sociala utfallskontrakt så här: ”Ett ramverk för att driva förändring där man knyter samman flera aktörer för att samarbeta mot ett gemensamt utfall. En grundpelare är att uppnå förbättrade sociala och hälsomässiga utfall för en definierad målgrupp – och utifrån denna målsättning skapas en insats
modell med finansiering, uppföljning och rollfördelning.”
Det handlar alltså om insatser där sociala mål – såsom minskad sjukfrånvaro eller förbättrad arbetsförmåga – ger ersättning beroende på faktisk effekt. Att förebygga ohälsa och minska långa sjuk
skrivningar är ett långsiktigt arbete.
Utfallskontrakt skapar, enligt utredningen,
incitament att ändå investera i sådana insatser, eftersom ersättningen baseras på förbättrade resultat. Sociala utfallskontrakt, eller ”sociala investeringar”, är modeller där offentliga aktörer, ibland tillsammans med privata eller idéburna aktörer, finansierar förebyggande insatser eller insatser för grupper med speciella behov, där ersättning delvis eller helt är kopplad till om förutbestämda resultat uppnås.
Vi tycker att det är intressant att vidare studera hur en sådan modell skulle kunna användas. Det särskilda projektet inom Försäkringskassan kallat
Momentum,
finansierat via Europeiska social
fonden (ESF), har visat att det ofta finns förebyggande åtgärder som arbetsgivaren hade kunnat vidta och som skulle kunna undvika sjukskrivningar.
Men eftersom åtgärden initialt innebär en kostnad och vinsten kommer först senare, undviker arbetsgivare att göra den investeringen.
Regeringen bör därför ges till känna nödvändigheten av att ta initiativ till försöksverksamhet med sociala utfallskontrakt för att utröna dess möjligheter.
Bredda uppdraget för den finansiella samordningen (Finsam)
De finansiella samordningsförbunden skulle kunna få ett bredare uppdrag för att också agera möjliggörare i rehabiliteringsprocessen. Forskning visar att samverkan är det mest effektiva för långsiktig hållbarhet och det mest kostnadseffektiva för samhället. Samverkan genom lagen om finansiell samordning (Finsam) bör därför utvecklas och breddas till att omfatta fler människor i behov av stöd från flera instanser, så att myndigheter kan gå ihop och ge det stöd och de insatser som individen behöver.
Förbättrade regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen
Flera viktiga steg har tagits av den tidigare socialdemokratiska regeringen för att reformera sjukförsäkringen i syfte att öka såväl den ekonomiska tryggheten och flexibiliteten i sjukförsäkringen som förståelsen för regelverket. Flera ersättningar i sjukförsäkringen har höjts men det räcker inte. Den som lever med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott liv.
Idag är sjuk- och aktivitets
ersättningen för låg och har under lång tid halkat efter löneutvecklingen.
Arbetet med att ytterligare förbättra regelverket i sjuk- och aktivitetsersättningen och att höja ersät
tningsnivåerna måste fortsätta. Även ur ett jämställdhetsperspektiv finns det starka skäl att arbeta vidare med reformer på området.
Förbättra stödet till arbetshjälpmedel
För den som lever med en funktionsnedsättning eller är sjukskriven under lång tid kan rätt till arbetshjälpmedel vara helt avgörande för att kunna börja jobba eller komma tillbaka till jobbet. Dock fastnar många i ett system där ansvaret är utspritt och det är svårt att få rätt stöd. Det är inte ovanligt att människor bollas runt mellan Försäkrings
kassan, sjukvården och Arbetsförmedlingen, utan att någon tar ett samlat ansvar. Resultatet blir att människor som både vill och kan jobba hålls tillbaka, inte på grund av sin hälsa, utan för att systemet inte hänger ihop. Inspektionen för socialförsäkringen har uppmärksammat att det finns brister i stödet till arbetshjälpmedel. Tillgången till arbets
hjälpmedel är avgörande för personer med funktionsnedsättning. I dagsläget finns en gränsdragningsproblematik mellan olika former av stöd för hjälpmedel som lämnas till personer med funktionsnedsättning. Försäkringskassan, som ansvarar för denna verk
samhet, behöver också förbättra sitt arbete. Regeringen bör ge Försäkringskassan i uppdrag att tillsammans med sjukvården och Arbetsförmedlingen ta fram en modell för bättre samordning kring arbetshjälpmedel. Målet ska vara att göra det enklare och tryggare för den som behöver stöd, att det blir tydligt vem som ansvarar för vad, och att fler får rätt hjälpmedel i tid så att de kan börja jobba eller återgå i arbete.
Inför samma arbetsförmågebegrepp för sjuk- och aktivitetsersättningen som för sjukpenning
Även den som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga behöver bättre möjligheter till rehabilitering och stöd för att återgå till arbete. Det kan till exempel handla om att underlätta för arbete och studier kombinerat med sjuk- och aktivitetsersättning. För att säkra legitimiteten för sjukförsäk
ringen måste regelverket upplevas som rimligt och rättvist.
Vi anser att regeringen med prioritet bör bereda utredningen
En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet
(SOU 2021:69) och dess förslag om att rätten till sjukersättning och aktivitets
ersättning ska prövas mot samma arbetsmarknads
begrepp som gäller i sjukpenningen. Det är därför vi föreslår att anslag 1:2 förstärks med 234 miljoner kronor.
Andelen personer som nybeviljas sjuk- och aktivitetsersättning är idag rekordlågt och reglerna för att få sjuk- och aktivitetsersättning är så strikta att ytterst få får tillgång till den. Människor som har en arbetsförmåga, men som av olika anledningar inte anses attraktiva på den ordinarie arbetsmarknaden, behöver ha en trygg ekonomisk situation samtidigt som den förmåga som finns tas tillvara på bästa sätt. Regeringen bör se över hur fler med varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan få en trygg situation utan att bollas runt mellan olika myndigheter.
I
december 2022 stoppade den SD-stödda regeringen utredningen
En mer ändamåls
enlig beräkning av sjuk- och aktivitetsersättningen
(dir. 2022:62) med motivet att upp
räkningen utifrån prisbasbeloppet utgjort en betydligt kraftigare ökning än vad exempel
vis löntagarna får. Detta är missvisande eftersom beräkningen av sjuk- och aktivitets
ersättning sett över en längre tid har halkat efter i inkomstutvecklingen. När pris
utvecklingen och inflationen återgår till vad den var före pandemin kommer denna skillnad åter att bli synlig. Utredningen skulle bedöma om det finns ett bättre sätt att räkna upp ersättningarna över tid så att man inte tappar i inkomstutveckling som har skett under många år. Vi menar att det fortsatt är angeläget att se över om indexeringen av garantiersättningen inom sjuk
ersättning och aktivitetsersättning kan förändras för att öka följsamheten mot inkomst
utvecklingen i övriga samhället.
Reformera sjukförsäkringsskyddet för gravida
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen uppdrog åt en särskild utredare att se över socialförsäkringsskyddet för gravida. Översynen har främst gällt reglerna om graviditetspenning. Syftet har varit att modernisera skyddet så att förmånen i högre utsträckning fungerar ändamålsenligt för gravida arbetstagare och egenföretagare.
Utredningen
Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida
(SOU 2023:23) lämnade sitt betänkande i maj 2023. Utredningen föreslår flera förstärkningar av skyddet, bland annat att en icke-behovsprövad graviditetspenning ska kunna nyttjas de sista sju kalenderdagarna innan beräknad förlossning och fram till och med dagen före den faktiska förlossningen och att taket vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten i graviditetspenningen höjs till 10 prisbasbelopp. Vi socialdemokrater är positiva till utredningens förslag och vi anser att det är angeläget att regeringen går vidare med förslagen och återkommer med en proposition till riksdagen. Men det har redan gått snart två och ett halvt år sedan utredningen lämnades och vi befarar att regeringen tyvärr även valt att lägga utredningens förslag i malpåse.
En mer förutsägbar och likvärdig arbetsskadeförsäkring
Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredare för att se över arbetsskadeförsäkringen och bland annat analysera villkoren för rätten till livränta i syfte att säkerställa att livräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada, samt ta ställning till ytterligare åtgärder för att säkerställa att kvinnor och män ges ett likvärdigt skydd vid inkomst
förlust på grund av arbetsskada.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har konstaterat att det efter borttagandet av den tidsbegränsade sjukersättningen 2008 har blivit svårare att avgöra om grundkraven för livränta är uppfyllda (S2019/05200). Tidigare gällde varaktighetskravet ett år fram i tiden för rätt till både livränta och sjukersättning. Numera finns det inte någon tydlig koppling mellan besluten om sjukersättning och besluten om arbetsskadelivränta. Regeringen ansåg att det måste säkerställas att arbetsskadelivräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada, med god förutsägbarhet. Alltför stora variationer i beviljandet av livränta, som inte beror på sådana faktorer som förändringar i arbetsmiljön eller tillkomsten av nya behandlingsmetoder, riskerar att minska förtroendet för arbetsskadeförsäkringen.
Utredaren har i betänkandet
En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet
(SOU 2023:53), som lämnades i september 2023, lagt förslag som bland annat syftar till att betydligt fler fångas upp och får en prövning av om skadan är en arbetsskada, att betydligt fler får ersättning och en mer korrekt beräknad sådan, att försäkringen blir könsneutral, att besluten blir mer rättssäkra, likformiga och transparenta samt att livräntan följer inkomstutvecklingen.
Förslagen har remissbehandlats och mottagits positivt. Detta är tyvärr ytterligare ett utredningsförslag som regeringen valt att lägga på hyllan. Vi socialdemokrater anser att utredningens förslag är viktiga för att kunna återupprätta arbetsskadeförsäkringen till hur den är tänkt att fungera och till hur den faktiskt fungerade fram till försämringarna i sjukförsäkringssystemet som den
dåvarande alliansregeringen genomförde under sina regeringsår. Förslagen i utredningen
bör därför beredas skyndsamt och regeringen bör snarast återkomma med en proposition till riksdagen.
Stoppa fusket och inför ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott
Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten.
I regeringsställning genomförde vi socialdemokrater ett antal åtgärder för att komma åt fusk och förebygga välfärdsbrott.
Bland annat skärptes bidragsbrottslagen, Försäk
ringskassan gavs uppdrag att öka kontrollen samt inte minst inleddes arbetet med inrättandet av den nya Utbetalningsmyndigheten,
en myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem.
Utbetalningsmyndigheten inledde sin verk
samhet den 1 januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidragsbrottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande
Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen
(SOU 2023:52) i september 2023. Utredningen har därefter remiss
behandlats. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland annat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbets
förmedlingen. Det är angeläget att regeringen utan dröjsmål bereder dessa förslag och återkommer till riksdagen med en proposition. Det är angeläget för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det men inte de som försöker sko sig på andra.
Enligt Försäkringskassan finns det ett antal höggradigt korrupta läkare som varje vecka producerar cirka 500–600 läkarintyg för sjukskrivning. Dessa felaktiga läkarintyg skapar en stor arbetsbörda och tar mycket resurser av Försäkringskassans administra
tion. Mot bakgrund av dessa uppenbara försök till fusk och överutnyttjande av sjuk
försäkringen bör det övervägas om ett nationellt kvalitetssystem för uppföljning av läkarintyg kan införas.
Ge Försäkringskassan uppdrag att påskynda arbetet med artificiell intelligens (AI) vid handläggning av socialförsäkringsärenden
Ökad digitalisering och möjligheter att använda artificiell intelligens måste utvecklas inom alla offentliga verksamheter och myndigheter där det bedöms vara av stort värde. Med hjälp av AI finns det stora möjligheter för exempelvis Försäkringskassan att underlätta och rationalisera arbetet med det stora antalet beslutsärenden som dagligdags handläggs av myndigheten och därigenom väsentligt korta handläggningstiden och förbättra kvaliteten i de enskilda besluten. I arbetet med utveckling och införande av ny teknik måste man även beakta de risker som är förbundna med AI och säkerställa att ny teknik inte riskerar drabba enskilda personer. Regeringen bör ta initiativ för att påskynda möjligheterna att använda dessa nya möjligheter inom Försäkringskassans verksamhet – låta AI göra rutinarbetet så att medarbetarna kan fokusera på de mer komplicerade ärendena där expertkunskapen behövs.
Återupprätta en god styrning av Försäkringskassan
Försäkringskassans främsta uppdrag är att administrera den oerhört viktiga social
försäkringen som omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Försäkringen är en viktig del av de offentliga trygghetssystemen och har stor betydelse, inte bara för enskilda, hushåll och företag, utan för hela samhällsekonomin. För många människor är den ersättning som Försäkringskassan beslutar om helt avgörande för den dagliga livs
föringen under längre eller kortare perioder.
Regeringens nedskärningar av Försäkringskassans förvaltningsanslag under 2024 fick stora konsekvenser, även för de anställda men framför allt för alla de försäkrade som inte kunde komma i kontakt med sin handläggare, som inte får svar på frågor och som tvingas vänta halvårsvis på att få sina ansökningar om stöd utredda. Det är inte värdigt vårt välfärdsland och det är en ineffektiv styrning av en av våra viktigaste myndigheter: nyanställd personal har tvingats sägas upp, viktiga utvecklingsprojekt har lagts på is och digitaliseringssatsningar – som skulle effektivisera och rationalisera kassans arbete och minska bidragsfusket – har dragit ut på tiden.
De första åren av mandatperioden har i stor utsträckning varit förlorade år för Försäkringskassan.
Den har drabbats hårt av regeringens fram-och-tillbaka-politik. Regeringens hantering av Försäkringskassan är mycket otillfredsställande och man har tappat kontrollen över styrningen av myndigheten och sjukförsäkringen i stort. Nu måste erforderliga åtgärder vidtas för att Försäkrings
kassans handläggningstider ska minska och effektiviteten i arbetet öka. Efter besparingarna 2024 fick Försäkringskassan vissa ökade resurser under 2025. Men det finns fortfarande många exempel på att myndigheten är underfinansierad. Till exempel är de långa väntetiderna för att få del av omställningsstödet ett tydligt exempel på att myndigheten saknar tillräckligt antal handläggare. Regeringen bör därför noga följa Försäkringskassans arbete för att minska handläggningstiderna, effektivisera och rationalisera kassans arbete och minska bidragsfusket.
För att förstärka Försäkringskassans arbete med att förbättra kontrollen av de europeiska socialförsäkringsintygen – A1-intygen – tillförs Försäkringskassan 50 miljoner kronor från utgiftsområde 8 Migration.
Ida Karkiainen (S)
Åsa Eriksson (S)
Jessica Rodén (S)
Ola Möller (S)
Sanne Lennström (S)
Arber Gashi (S)