Jämförelse dd3fd4e7b925848f2f8770d0
Underlagets kontrollsumma: 6402d92ed19f0d24f1c7026fd5743c1e313677592bcf0cc9d234f64dcb03ee3a

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HB022623: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022623

Motion till riksdagen
2023/24:2623
av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samma arbetsmarknadsbegrepp ska användas vid prövning av rätt till sjuk- och aktivitetsersättningen som vid prövning av rätten till sjukpenning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att knyta nivån i sjuk- och aktivitetsersättningen till löneutvecklingen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska orättvisan i karensavdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bättre regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverket för uppräkning av sjukpenning i särskilda fall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjukförsäkringsskyddet för gravida och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer förutsägbar och likvärdig arbetsskadeförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheter och risker med artificiell intelligens (AI) vid handläggningen av socialförsäkringsärenden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Försäkringskassans personalrekryteringsbehov och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tabell 1 Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
49
575
487
±0
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
50
131
000
230
000
1:3
Merkostnadsersättning och handikappersättning
1
414
000
±0
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
2
375
000
±0
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
36
289
±0
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1
416
700
±0
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
2
308
180
±0
2:1
Försäkringskassan
9
576
282
±0
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
74
270
±0
Summa
116
907
208
230
000
En trygg sjukförsäkring är en del av ett starkt samhälle
Sjukförsäkringen är en central del av välfärden och utgör ett viktigt samhällskontrakt mellan samhället och individen. Den ger trygghet vid förlust av inkomst eller när man saknar arbetsförmåga. Det är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och som vi ska kunna räkna med att få del av när vi behöver den. Den som blir sjuk ska kunna förvänta sig ekonomisk trygghet, ett gott stöd och rehabilitering för att tillfriskna och kunna återgå i arbete. Sverige ska ha trygga försäkringar byggda på tanken om plikt och rätt. Den som är för sjuk för att arbeta ska kunna lita på sjukförsäkringen. Genom att trygga inkomsterna vid sjukdom lönar det sig faktiskt att arbeta och göra rätt för sig.
Under mandatperioderna 2014–2022 har Socialdemokraterna i regeringsställning drivit på viktiga förändringar för att åter få en trygg sjukförsäkring. Den bortre tids
­
gränsen i sjukförsäkringen, ”stupstocken”, avskaffas den 1 februari 2016. Under åren 2020–2022 har helt nödvändiga förstärkningar av sjukpenningens regelverk trätt i kraft som innebär att fler får behålla sin sjukpenning för att kunna avsluta vård och behand
­
ling och sedan återgå till sitt ordinarie arbete:
Regelverket vid dag 180 har ändrats så att fler får möjlighet att behålla sin sjuk
­
penning för att avsluta vård och rehabilitering.
Regelverket vid prövningen dag 365 i en sjukskrivning har ändrats, så att personer med behov av en längre tids rehabilitering ska ha möjlighet att kunna slutföra den och sedan återgå till sitt ordinarie arbete.
Större flexibilitet för deltidssjukskrivna, så att möjligheten att kunna arbeta deltid och samtidigt beviljas sjukpenning på deltid blir bättre.
Enklare att få sjukpenning för behovsanställda.
Särskilda regler som förbättrar för äldre.
Trots dessa förändringar återstår mer att göra. Flera stora utredningar pågår eller har nyligen avslutats och lämnat förslag på förbättringar. Vi vill gå vidare med förslagen om att förstärka sjukförsäkringen. Efter nästan ett år med den moderatledda regeringen och Sverigedemokraterna märks det tydligt att hela det reformarbete som Socialdemo
­
kraterna påbörjade nu har avstannat.
Förbättrade regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen
Flera viktiga steg har tagits av den socialdemokratiska regeringen för att reformera sjukförsäkringen i syfte att öka såväl den ekonomiska tryggheten och flexibiliteten i sjukförsäkringen som förståelsen för regelverket. Därigenom har sjukförsäkringens legitimitet stärkts. Idag får fler personer behålla sin sjukpenning för att avsluta vård och rehabilitering. Personer med behov av en längre tids rehabilitering måste få möjlighet att kunna slutföra den med bibehållen sjukpenning, för att kunna återgå till sitt ordinarie arbete. Därtill har flera ersättningar i sjukförsäkringen höjts. Vi behöver fortsätta det arbetet och ytterligare förbättra regelverket i sjuk- och aktivitetsersättningen. Även ur ett jämställdhetsperspektiv finns det starka skäl att arbeta vidare med reformer inom detta område då cirka 65 procent av alla som har sjukpenning eller rehabiliterings
­
penning är kvinnor.
Förstärk möjligheterna till rehabilitering och inför samma arbetsförmågebegrepp för sjuk- och aktivitetsersättningen som för sjukpenning
Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättning lämnade i augusti 2021 betänkandet
En
sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet
(SOU 2021:69). Utredningens huvudsakliga uppdrag var att se över regelverket för rätten till sjuk
­
ersättning respektive aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga, att underlätta arbete, studier, uppdrag med mera under tid med sjukersättning och aktivitetsersättning samt att se över regelverket för förebyggande sjukpenning och rehabiliteringsersättning.
Vi behöver förstärka möjligheten till rehabilitering och återgång till arbete för den som är sjuk. Det kan till exempel handla om att underlätta för arbete och studier kombinerat med sjuk- och aktivitetsersättning. För att säkra legitimiteten för sjukförsäk
­
ringen måste regelverket upplevas som rimligt och rättvist. Vi anser att regeringen med prioritet bör bereda utredningens förslag om att rätten till sjukersättning och aktivitets
­
ersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen. Inte heller i budgetförslaget för 2024 har regeringen prioriterat den här frågan. Det är beklagligt. Det handlar om de som är mest utsatta på vår arbetsmarknad och de riskerar långvarig eller permanent sjukskrivning om de inte får nödvändig hjälp att komma vidare. Det är därför vi vill att samma arbetsmarknadsbegrepp ska användas vid prövning av rätt till sjuk-och aktivitetsersättningen som vid prövning av rätten till sjukpenning, och föreslår därför att anslag 1:2 förstärks med 230 miljoner kronor.
Vi anser också att regeringen bör arbeta vidare med utredningens övriga förslag för att underlätta för arbete, studier, uppdrag med mera under tid med sjukersättning och aktivitetsersättning samt förslag om förmåner vid rehabilitering. Nuvarande regelverk gör att den förebyggande sjukpenningen idag inte används tillräckligt och kommer därmed inte till nytta för enskilda med behov av förebyggande insatser. Om man i stället inför en så kallad preventionsersättning enligt utredningens förslag, skulle vi få en mer flexibel ersättning som skulle komma fler till nytta. Om fler får insatser i tid kommer också färre att behöva sjukskrivas.
Reformera sjuk- och aktivitetsersättningen och knyt nivån till löneutvecklingen
Andelen personer som nybeviljas sjuk- och aktivitetsersättning är idag rekordlågt och reglerna för att få sjuk- och aktivitetsersättning är så strikta att ytterst få får tillgång till den. Människor som har en arbetsförmåga, men som av olika anledningar inte anses attraktiva på den ordinarie arbetsmarknaden, behöver ha en trygg ekonomisk situation samtidigt som den förmåga som finns tas tillvara på bästa sätt. Regeringen bör se över hur fler med varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan få en trygg situation utan att bollas runt mellan olika myndigheter.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte sommaren 2022 utredningen
En mer ändamålsenlig beräkning av sjuk- och aktivitetsersättningen
(Dir. 2022:62).
Syftet är att stärka den ekonomiska tryggheten för personer som har sjukersättning eller aktivitets
­
ersättning genom att säkerställa en ändamålsenlig beräkning av förmånerna, bland annat
i fråga om följsamhet i förhållande till inkomstutvecklingen i övriga samhället. I
december 2022 stoppade den SD-stödda regeringen utredningen med motivet att upp
­
räkningen utifrån prisbasbeloppet utgjort en betydligt kraftigare ökning än vad exempel
­
vis löntagarna får. Detta är missvisande eftersom beräkningen av sjuk- och aktivitets
­
ersättning sett över en längre tid har halkat efter i inkomstutvecklingen. Utredningen skulle bedöma om det finns ett bättre sätt att räkna upp ersättningarna över tid så att man inte tappar i inkomstutveckling som har skett under många år. Vi menar att det fortsatt är angeläget att se över om indexeringen av garantiersättningen inom sjuk
­
ersättning och aktivitetsersättning kan förändras för att öka följsamheten mot inkomst
­
utvecklingen i övriga samhället. Vi anser därför att utredningen bör återinsättas och fortsätta uppdraget i enlighet med det ursprungliga direktivet.
Minska orättvisan i karensavdraget
Det är dags att komma till rätta med det orättvisa karensavdraget. Karensavdraget slår hårdast mot alla de arbetare som varje dag går till jobbet och ser till att samhället fungerar. Det handlar om alla de barnskötare, undersköterskor, busschaufförer, butiks
­
biträden och byggnadsarbetare som inte kan arbeta hemma. Många jobbar dessutom inom kontaktyrken där man utsätts för en mycket större risk att bli smittad och därmed ökad risk för ekonomiskt bortfall. Samtidigt har det inom yrken för tjänstepersoner utvecklats metoder för hemarbete vid exempelvis lättare sjukdom, såsom förkylningar. Det här är djupt orättvist och det gör att arbetsmarknaden dras isär. Den som går till jobbet sjuk kan göra att ett sjukdomstillstånd förlängs eller att skador förvärras. Dessutom finns risk för att man smittar sina kollegor, som också behövs för att sam
­
hället ska gå runt. Erfarenheterna från coronapandemin visar dessutom att ett mer rättvist karensavdrag kan rädda liv.
Flera rapporter bekräftar bilden av att karensavdragets nuvarande regelverk till stor del drabbar anställda inom arbetaryrken. Handelsanställdas förbund har i en nyligen presenterad rapport
Sjuk på jobbet
, som bygger på en enkätundersökning om arbets
­
miljö som gjordes under våren 2022, visat att 72 procent av Handels medlemmar har gått sjuka till jobbet under det senaste året. Att man inte har råd att stanna hemma är en vanlig förklaring till sjuknärvaron. Vi kan också konstatera att Sverige är det enda landet i Norden som tillämpar detta system med dubbel självrisk. Nuvarande ordning är därför inte rimlig och heller inte långsiktigt hållbar.
Från visst politiskt håll har framförts krav på att karensavdraget ska tas bort endast för vissa yrkesgrupper. Vi menar att en sådan avgränsning av regelverket mellan olika yrkesgrupper inte är praktiskt möjlig att genomföra. Den vägen är alltför snårig om man vill åstadkomma ett system som uppfattas som mer rättvist. Samtidigt som vi vill göra karensavdraget mer rättvist är det viktigt att bevaka att förändringar inte leder till ett överutnyttjande. En trygg sjukförsäkring ska komma alla till del.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte våren 2022 en utredning om karens
­
avdraget och sjuklönen. Syftet med översynen är att reglerna för karens och sjuklön ska få en utformning som bidrar till att inkomstbortfall under sjukdom bärs på ett mer solidariskt och fördelningspolitiskt träffsäkert sätt samt motverkar riskerna för sjuk
­
närvaro. Bland annat skulle fördelningseffekterna samt hälsoekonomiska och övriga konsekvenser av karensavdraget analyseras. Utredaren skulle även se över reglerna om karens för föräldralediga, behovsanställda, arbetslösa inom arbetslöshetsförsäkringen och egenföretagare. I uppdraget ingick även en översyn av reglerna för sjuklön och analys av arbetsgivares sjuklöneansvar med avseende på incitamenten att motverka och minska sjukfrånvaro. Uppdraget skulle redovisas senast 29 september 2023. Mot bakgrund av hur angelägen en reform av karensavdraget är, var det oklokt och olyckligt av regeringen när man den 26 januari beslutade att lägga ned karensutredningen och istället utreda frågan internt inom Socialdepartementet. Beslutet har lett till att frågan nu förhalas och skjuts på framtiden. För oss socialdemokrater var detta en angelägen utred
­
ning och vår uttryckliga målsättning är att en reform för att förändra karensavdraget och öka rättvisan för alla som inte kan jobba hemifrån ska kunna genomföras under inne
­
varande mandatperiod. Men för att detta ska vara möjligt att genomföra behövs ett ordentligt beslutsunderlag där man seriöst har utrett olika handlingsalternativ. Det är vårt intryck att den interna processen på Socialdepartementet inte kommer att uppfylla de grundläggande kraven för att kunna ligga till grund för en proposition.
Socialdemo
­
kraterna anser därför att regeringen skyndsamt bör återuppta utredningen med de ursprungliga direktiven.
Bättre regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte hösten 2021 en särskild utredare för att se över regelverket för sjukpenninggrundande inkomst, det vill säga inkomstunderlaget för bland annat sjukpenning och föräldrapenning. I betänkandet
Ett
trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst
(SOU
2023:30) föreslår utredaren bland annat att inkomsten även ska beräknas utifrån historiska inkomster samt att kvalifikationstiden minskas till en månads arbete.
Vi socialdemokrater är positiva till utredningens förslag och anser det angeläget att regeringen går vidare med utredningens förslag och så snart det är möjligt återkommer med en proposition till riksdagen.
Åtgärda bristerna i sjukpenning i särskilda fall
Sjukpenning i särskilda fall är en ersättning som infördes 2012 och främst är aktuellt för personer som har fyllt 30 år och tidigare har haft aktivitetsersättning. Beloppen har varit oförändrade sedan ersättningen infördes 2012. Denna ersättning är inte kopplad till pris
­
basbeloppet och har heller inte någon annan form av indexering. Mot bakgrund av det senaste årets kraftiga prisökningar är det angeläget att, i likhet med sjuk- och aktivitets
­
ersättningen, även denna ersättning får en ändamålsenlig uppräkning av ersättningen. Bristerna i denna ersättning visar tydligt på behovet av en översyn av grunderna för sjuk- och aktivitetsersättningen. I avvaktan på en mer genomgripande förändring bör regeringen skyndsamt se över reglerna för uppräkning av denna ersättning. Det bör tillkännages för regeringen.
Reformera sjukförsäkringsskyddet för gravida
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen uppdrog åt en särskild utredare att se över socialförsäkringsskyddet för gravida. Översynen har främst gällt reglerna om graviditetspenning. Syftet har varit att modernisera skyddet så att förmånen i högre utsträckning fungerar ändamålsenligt för gravida arbetstagare och egenföretagare. Utredningen
Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida
(SOU 2023:23) lämnade sitt betänkande i maj 2023. Utredningen föreslår flera förstärkningar av skyddet, bland annat att en icke-behovsprövad graviditetspenning ska kunna nyttjas de sista sju kalenderdagarna innan beräknad förlossning och fram till och med dagen före den faktiska förlossningen och att taket vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten i graviditetspenningen höjs till 10 prisbasbelopp. Vi utgår från att förslagen nu kommer att remissbehandlas. Vi socialdemokrater är positiva till utredningens förslag och vi anser det angeläget att regeringen går vidare med utredningens förslag och så snart det är möjligt återkommer med en proposition till riksdagen.
En mer förutsägbar och likvärdig arbetsskadeförsäkring
Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredare att se över arbetsskadeförsäkringen och bland annat analysera villkoren för rätten till livränta i syfte att säkerställa att livräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada, samt ta ställning till ytterligare åtgärder för att säkerställa att kvinnor och män ges ett likvärdigt skydd vid inkomst
­
förlust på grund av arbetsskada.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har konstaterat att det efter borttagandet av den tidsbegränsade sjukersättningen 2008 har blivit svårare att avgöra om grundkraven för livränta är uppfyllda (S2019/05200). Tidigare gällde varaktighetskravet ett år fram i tiden för både rätt till livränta och sjukersättning. Numera finns det inte någon tydlig koppling mellan besluten om sjukersättning och besluten om arbetsskadelivränta. Regeringen ansåg att det måste säkerställas att arbetsskadelivräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada, med god förutsägbarhet. Alltför stora variationer i beviljandet av livränta, som inte beror på sådana faktorer som förändringar i arbetsmiljön eller tillkomsten av nya behandlingsmetoder, riskerar att minska förtroendet för arbetsskadeförsäkringen.
Utredaren har i betänkandet
En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet
(SOU 2023:53) som lämnades den 14 september 2023 lagt förslag som bland annat syftar till att betydligt fler fångas upp och får en prövning av om skadan är en arbetsskada, betydligt fler får ersättning och en mer korrekt beräknad sådan, att försäkringen blir könsneutral, besluten blir mer rättssäkra, likformiga och transparenta samt att livräntan följer inkomstutvecklingen. Förslagen ska nu remissbehandlas. Vi socialdemokrater anser att utredningens förslag är viktiga för att kunna återupprätta arbetsskadeförsäkringen till hur den är tänkt att fungera och till hur den faktiskt fungerade fram till försämringarna i sjukförsäkringssystemet som den
dåvarande alliansregeringen genomförde under sina regeringsår. Förslagen i utredningen
bör därför beredas skyndsamt och regeringen bör snarast återkomma med en proposition till riksdagen.
Öka drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande
Den psykiska ohälsan är hög och har ökat påtagligt under senare år i Sverige.
Då livslängden ökar och i takt med att pensionsåldern successivt höjs och att det ställs ytterligare krav på att människor inte slits ut i förtid, måste Sveriges arbetsplatser bli mer hållbara. Med ett sådant synsätt bör tyngdpunkten för den goda arbetsplatsen ligga på det förebyggande hälsoarbetet där det lönar sig ekonomiskt att inte vänta att agera till dess att sjukskrivning har blivit ett faktum. För att bromsa den negativa utvecklingen krävs krafttag och alla aktörer som kan behöver tillsammans hjälpas åt för att nå en långsiktigt hållbar arbetsmarknad och en friskare befolkning. Vi vet att många faktorer spelar in och därför behövs ett holistiskt hälsoperspektiv när man kommer med lösningar inför framtiden. Ofta görs enstaka insatser men helhetsperspektivet tappas ofta
på vägen, vilket gör att många insatser inte får sin fulla kraft med genomslag och mätbara
effekter på sikt. De nödvändiga krafttagen kan handla både om ekonomiska sanktioner och belöningar. Det ska inte vara valbart att kunna strunta i att ens medarbetare uppvisar ohälsa. Idag gör för många arbetsgivare, både privata och offentliga, alltför lite för att undvika att slita ut sin personal och har ingen nämnvärd fokus på sina medarbetares hälsa.
Det är i dag för enkelt att slippa undan sitt ansvar som arbetsgivare – man behöver varken uppvisa ohälsotal eller medarbetarupplevelser åt något håll. Tidigare redovisades sjuktal i företagens årsredovisning, något man åter bör överväga. Det bör också över
­
vägas ytterligare resurser till Arbetsmiljöverket för granskningar av hur arbetsgivare lever upp till arbetsmiljölagen. Vidare bör man överväga införande av vite eller straff
­
avgifter för arbetsgivare som struntar i sitt ansvar för medarbetarnas hälsa. Regeringen bör därför göra en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka.
Stoppa fusket och inför ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott
Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brotts
­
ligheten. Den förra socialdemokratiska regeringen har skärpt bidragsbrottslagen och gett
Försäkringskassan ett särskilt uppdrag att samordna flera myndigheter för att öka kontrollen över våra utbetalningar. I BP22 aviserades inrättandet av en ny myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem så att vi upptäcker strukturellt
fusk
.
Den nuvarande regeringen har fortsatt det arbetet och den nya Utbetalningsmyndig
­
heten
kommer att inleda sin verksamhet den 1 januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidragsbrottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande
Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem
(SOU 2023:52) den 6 september 2023. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland annat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkringskassan, Pensionsmyndig
­
heten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Regeringen bör utan dröjsmål bereda dessa förslag vidare för beslut i riksdagen. Det är
angeläget
för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghets
­
systemen får det men inte de som försöker sko sig på andra.
Möjligheter och risker med artificiell intelligens (AI) vid handläggning av socialförsäkringsärenden
Ökad digitalisering och möjligheter att använda artificiell intelligens bör utvecklas inom alla offentliga verksamheter och myndigheter där det bedöms vara av stort värde. Med hjälp av AI finns det stora möjligheter för exempelvis Försäkringskassan att underlätta och rationalisera arbetet med det stora antalet beslutsärenden som dagligdags handläggs av myndigheten. I arbetet med utveckling och införande av ny teknik måste man också beakta de risker som är förbundna med AI och säkerställa att ny teknik inte riskerar drabba enskilda personer. Regeringen bör ta initiativ för att påskynda möjligheterna att använda dessa nya möjligheter inom Försäkringskassans verksamhet – låta AI göra rutinarbetet så att medarbetarna kan fokusera på det de är experter på.
Försäkringskassan – uppsägning av provanställda
Försäkringskassans främsta uppdrag är att administrera den oerhört viktiga social
­
försäkringen som omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Försäkringen är en viktig del av de offentliga trygghetssystemen och har stor betydelse, inte bara för enskilda, hushåll och företag, utan för hela samhällsekonomin. För många människor är den ersättning som Försäkringskassan beslutar om helt avgörande för den dagliga livs
­
föringen under längre eller kortare perioder.
Nyrekryteringsbehovet hos Försäkringskassan är stort för att klara de uppgifter som regering och riksdag har ålagt myndigheten. Utbetalningarna av elstödet under våren
2023 har ytterligare gjort en ansträngd arbetssituation än mer besvärlig. Under sommaren
har det framkommit att Försäkringskassan har tvingats säga upp nyanställd personal för att anslagen som de har fått inte räckt till. Det innebär att myndigheten har lagt massor av tid och resurser på att rekrytera och utbilda personal som verksamheten egentligen behöver, men som nu blivit uppsagda. Det är i sig ett slöseri med tid och resurser, men även ett hån mot alla dem som är beroende av Försäkringskassans beslut. Till exempel har personer med funktionsnedsättning och rätt till assistansersättning fått information om att de får vänta upp till sex månader på beslut om ersättning. Det är inte tillfreds
­
ställande och regeringen bör därför vidta erforderliga åtgärder för att Försäkrings
­
kassans handläggningstider ska minska.
Anders Ygeman (S)
Åsa Eriksson (S)
Ola Möller (S)
Sanne Lennström (S)
Kalle Olsson (S)
Jessica Rodén (S)
Zara Leghissa (S)

=== HC023028: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023028

Motion till riksdagen
2024/25:3028
av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka den ekonomiska familjepolitiken och stötta de barnfamiljer som drabbats hårt av krisen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja barnbidraget med 200 kronor per månad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta tilläggsbidraget i bostadsbidraget med en ersättning på 40 procent av bidragsbeloppet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer jämställd och individualiserad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den överlåtelse av föräldrapenning som infördes den 1 juli endast ska kunna överlåtas av ensamstående föräldrar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den överlåtelse av föräldrapenning som infördes den 1 juli ska begränsas till 60 dagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp införandet av överlåtelse av föräldrapenning mot bakgrund av riskerna för välfärdskriminalitet och fusk vid överlåtelse av dagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den s.k. snabbhetspremien i föräldraförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över flerbarnstillägget i syfte att ersätta det med ett mer träffsäkert familjepolitiskt stöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning för vårdåtgärder i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen från den statliga BUMS-utredningen om användning av s.k. månadsuppgifter vid beräkning av bostadsbidrag och underhållsstöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tabell 1 Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Barnbidrag
32
048
147
4
463
000
1:2
Föräldraförsäkring
50
765
281
±0
1:3
Underhållsstöd
2
753
953
±0
1:4
Adoptionsbidrag
14
784
±0
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
1
123
300
±0
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
6
637
908
±0
1:7
Pensionsrätt för barnår
7
747
900
±0
1:8
Bostadsbidrag
3
440
176
906
000
Summa
104
531
449
5
369
000
En generell välfärd som omfattar alla familjer
Sverige är ett av de länder i världen där barn har de bästa förutsättningarna att växa upp. Vi har en lång historia av att genom familjepolitiken förenkla vardagspusslet för barn
­
familjer, utjämna ekonomiska villkor, förbättra levnadsförhållanden för barnhushållen och bekämpa barnfattigdomen. Utgångspunkten för den socialdemokratiska familje
­
politiken är att alla barn ska få en bra start i livet, utvecklas och kunna förverkliga sina drömmar även om alla föds med olika förutsättningar.
Den allmänna ekonomiska försämringen och kostnadsfördyringarna har drabbat hushållen hårt. Det gäller i synnerhet barnfamiljerna. De senaste årens prisökningar på över 20 procent har grävt djupa håll i hushållens plånböcker. Resultatet av detta har blivit att fler barn tvingas växa upp i fattigdom. Barnfattigdomen ökar nu därför att fler föräldrar hamnar i ekonomisk utsatthet. Det bästa sättet att bekämpa barnfattigdom är att se till att föräldrarna ges möjlighet att arbeta. Men den ekonomiska familjepolitikens utjämnande effekt är också nödvändig för att öka jämlikheten, förbättra jämställdheten och minska barnfattigdomen.
Den svenska välfärdsmodellen med generell välfärd, ett jämställt föräldraskap och barnperspektivet är grundläggande för den socialdemokratiska familjepolitiken. Alla barn ska kunna växa upp under trygga förhållanden och det är samhällets ansvar att kompensera för alltför ojämlika förutsättningar i livets början.
Stötta de barnfamiljer som drabbats hårt av kostnadskrisen
I Sverige ser vi tydligt hur kostnadskrisen påverkat landets barnfamiljer. Även om inflationen sjunkit kvarstår höga kostnader för barnfamiljerna. De senaste två årens prisökningar har grävt ett permanent hål i familjernas plånböcker, vilket märks när man ska betala hyran eller matkassen i affären. Jämförbara länder har på olika sätt stöttat barnfamiljerna i krisen genom åtgärder för att hålla nere matpriser, genom barnbonus etc. Sveriges regering har dock stått likgiltig. Mer än varannan ensamstående förälder med lägre inkomst har haft svårigheter att betala fritidsaktiviteter till barnen. Röda Korset har fyrdubblat sina matutdelningar för att hjälpa familjer som inte har råd med mat.
Svenska familjer ska inte ensamma behöva bära hela den kraftiga kostnadsökningen och den ekonomiska otryggheten som det medför. Barn ska aldrig behöva betala priset vid en ekonomisk kris. Därför finns all anledning att särskilt stötta ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Barn- och familjeersättningarna bidrar gemensamt till att stärka barn
­
familjernas ekonomiska situation. Med de prisökningar som drabbat hushållen de senaste två åren kan en LO-familj gå back tusentals kronor varje månad. I det läget prioriterar regeringen hellre skattesänkningar för höginkomsttagare än att stötta barn
­
familjerna – trots att det är viktigare än någonsin att stå på barnfamiljernas sida. Det handlar om prioriteringar och vi har råd att prioritera våra barn. För låginkomstfamiljer har barn- och familjeersättningarna stor betydelse – särskilt betydelsefullt är barnbidraget, bostadsbidraget och underhållsstödet.
Höj barnbidraget
Barnbidraget går till alla barn, oberoende av föräldrarnas inkomster. Det är därmed en del av det generella välfärdssystemet. För första gången sedan 2006 höjdes barnbidraget 2018 med 200 kronor. Höjningen gjorde skillnad men Sveriges barnfamiljer står nu inför nya utmaningar och kostnadshöjningar. Ytterligare satsningar behövs. I en barn
­
familj finns många olika behov att möta. Vi socialdemokrater har, sedan valet 2022, vid återkommande tillfällen föreslagit en tillfällig höjning av barnbidraget. Även om pris
­
ökningarna nu stannat av kommer de ekonomiska utmaningarna för barnfamiljerna fortsatt att vara stora. Utgifterna ligger ju kvar på en hög nivå samtidigt som inkoms
­
terna inte alls har följt med i samma utveckling. Därför föreslår Socialdemokraterna att barnbidraget höjs med 200
kr per månad, till en kostnad av cirka 4,5 miljarder kronor. Det skulle ge en familj med två barn nästan 5
000 kronor mer per år för att betala näringsriktig mat, fritidsaktiviteter och andra helt nödvändiga utgifter.
Fortsätt förstärka bostadsbidraget
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har höjt inkomstgränserna i bostads
­
bidraget till barnfamiljer och med anledning av coronapandemin har barnfamiljer som har bostadsbidrag fått ett automatiskt ekonomiskt tillfälligt tillskott. Förstärkningarna inom bostadsbidraget har inneburit en direkt ekonomisk förbättring för många av de mest utsatta barnfamiljerna.
De satsningar som gjorts under den socialdemokratiska regeringen för barnfamiljer med låg ekonomisk standard är av stor betydelse för att bekämpa barnfattigdom, men ytterligare satsningar behövs. Arbetet med att stärka den ekonomiska familjepolitiken, stötta barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och minska inkomstskillnaderna mellan ensamstående med och utan barn behöver fortsätta. Därför har exempelvis inkomstgränserna i bostadsbidraget och nivåerna i både barnbidraget och underhålls
­
stödet höjts, men ytterligare åtgärder behöver genomföras.
För många barnfamiljer är boendekostnaden den största kostnadsposten. För
­
stärkningen av bostadsbidraget har funnits för att hjälpa de barnfamiljer som haft de minsta ekonomiska marginalerna. Nu väljer regeringen att helt sluta betala ut förstärkt bostadsbidrag från och med juli 2025 och minska utbetalningarna med 775 kronor per månad från januari 2025. Dessa familjer kämpar fortfarande med mycket små marginaler och Socialdemokraterna väljer därför att permanenta förstärkningen av bostadsbidraget på en högre nivå, till en kostnad av cirka 900 miljoner kronor. Det skulle ge en familj med maximalt bostadstillägg 2
100 kronor mer per månad från juli och framåt.
En mer jämställd föräldraförsäkring
I Sverige har vi med stor sannolikhet världens mest generösa föräldraförsäkring. En generös föräldraförsäkring som skapar förutsättningar för och ställer krav på ett jämställt nyttjande av försäkringen bidrar till en mer jämställd arbetsmarknad och samhället i stort. Det är viktigt för svensk ekonomi. Barn behöver en nära relation till båda sina föräldrar. Därför är det viktigt med ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det är fortfarande en majoritet av kvinnorna som tar huvudansvaret för hem och familj. Bristen på jämställdhet blir tydligare när man får barn. Kvinnor tar ut cirka 70 procent av föräldraledigheten. Föräldraledigheten är än mer ojämställd sett till obetald föräldra
­
ledighet. Det är oftast kvinnorna som arbetar deltid när barnen är små. Detta leder till att kvinnorna får bära tyngden av en sämre karriär, sämre löneutveckling och sämre pension. Majoriteten av landets fattigpensionärer är kvinnor. Detta är inte hållbart.
Föräldraförsäkringens regler ger idag en förälder möjlighet att avstå dagar till den andra föräldern. Sedan den 1 januari 2016 är 90 dagar reserverade för respektive förälder. Dessa dagar kan inte överlåtas från den ene föräldern till den andre. Vi behöver göra mer för att kvinnor inte ska drabbas hårt ekonomiskt för varje barn och för att föräldraförsäkringen ska nyttjas mer jämställt. För att öka barnens rätt till sina föräldrar och för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldradagar bör föräldraförsäkringen delas i tre delar. Utöver det bör även en successiv höjning av taket i den tillfälliga föräldrapenningen genomföras.
Överlåtelse av föräldrapenning
Riksdagen beslutade i våras att göra det möjligt för föräldrar att överlåta föräldra
­
penning från och med 1
juli 2024. Regeringen har hastigt genomdrivit denna förändring trots omfattande remisskritik där man uttryckt risk för försämrad jämställdhet, fusk och marknadisering. Vi socialdemokrater är alltid villiga att se över förslag som kan förenkla livspusslet för barnfamiljer. Vi är
i likhet med flera remissinstanser oroliga för risken att regeringens förslag till överlåtelse av föräldrapenningdagar kraftigt kommer att försämra möjligheten att nå målet om jämställt föräldraskap. Vi
ser allvarligt på risken att föräldraförsäkringen i förlängningen kommersialiseras och nyttjas av barn
­
flickor samt risken för att föräldraförsäkringen utvecklas till ett så kallat nannysystem.
Regeringen har inte hörsammat vare sig vår eller remissinstansernas kritik för att förslaget kan leda till att vår svenska föräldraförsäkring blir ett slags vouchersystem. Detta är allvarligt.
Vi föreslog därför, i likhet med remissinstansen psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet,
att möjligheten att överlåta dagar enbart skulle omfatta ensam
­
stående föräldrar.
Vi tycker att man, efter en utvärdering av en sådan reform för denna grupp, kunde överväga att gå vidare och utvidga reformen. En begränsad utbyggnad, skulle minska risken för att föräldraskapet blir mer ojämställt samt risken för en till
­
tagande kommersialisering av försäkringen. Ensamstående är dessutom den grupp som mest behöver hjälp med livspusslet. Med anledning av detta skulle dessa vara en rimlig testgrupp för överlåtande av dagar i begränsad omfattning. Vi föreslog också i likhet med utredningen
Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen
(SOU 2017:101) att överlåtelsen skulle begränsas till 60 dagar – inte 90 dagar som riksdagen beslutade. Ekobrottsmyndigheten har varnat för att detta förslag även öppnar upp för möjligheter till både fusk och kriminalitet. Vi ser all
­
varligt på detta och kommer därför följa nyttjandet av dagar noga. Det är anmärknings
­
värt att regeringen trots varningar öppnar upp för ökad välfärdsbrottslighet.
Eftersom regeringen valde att gå vidare med förslagen, trots remisskritiken, finns det skäl att vara vaksam inför det nya förslagets effekter. Det är därför angeläget att regeringen följer upp utvecklingen noggrant. Regeringen bör därför ges tillkänna behovet av att följa utfallet av denna förändring, inte minst ur jämställdhetssynpunkt och för att stävja fusk och välfärdskriminalitet.
Avskaffa snabbhetspremien i föräldraförsäkringen
Den så kallade snabbhetspremien i föräldraförsäkringen infördes på 1980-talet i syfte att ge ekonomiska incitament att skaffa fler barn. Reformen var då vällovlig men erfaren
­
heterna av den har visat sig skapa både negativa hälsoeffekter och ekonomiska effekter för kvinnor. När kvinnor har kort tid mellan förlossningarna har det visat sig att förlossningsskador ökar samt risken för en för tidig födsel. Dessa negativa hälsoeffekter är tillräckliga skäl för att ta bort denna ekonomiska uppmuntran till att snabbt skaffa ytterligare ett barn. Snabbhetspremien bör i enlighet med utredningen
En modern föräldraförsäkring
(SOU 2017:101)
avskaffas genom att ta bort snabbhetspremien i 12
kap. 29
§ socialförsäkringsbalken. Ett borttagande kan leda till att kvinnor i större utsträckning arbetar heltid mellan graviditeterna, vilket skulle kunna öka den ekonomiska självständigheten för kvinnor, på kort och på lång sikt. De ekonomiska besparingar som blir effekten av denna förändring bör läggas på andra förbättringar inom föräldraförsäkringen.
Se över
flerbarnstillägget
Flera utredningar samt Riksrevisionen har påpekat att flerbarnstillägget med dagens utformning inte är tillräckligt ekonomiskt träffsäkert. Det är även ett bidrag som trappas upp ju fler barn du skaffar, vilket kan skapa felaktiga incitament och medverka till ökad segregation som försenar föräldrarnas inträde på arbetsmarknaden eller i studier. Ett avskaffande av flerbarnstillägget skulle således frigöra betydande summor till mer träffsäkra satsningar som säkerställer att barnfattigdomen inte ökar och dessutom förbättra möjligheterna till en god integration – inte minst för kvinnor. Vi social
­
demokrater menar att det nu är dags att se över flerbarnstillägget i syfte att helt eller i delar avskaffa det och samtidigt se över vilka andra stödformer som skulle kunna införas som ger ett mer träffsäkert ekonomiskt stöd för utsatta barnfamiljer, till exempel för ensamstående. Detta bör tillkännages regeringen.
Modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning
Den statliga utredningen
Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB
(SOU 2022:31) har lämnat ett antal förslag för att modernisera, renodla och förenkla regelverket och göra det mer lättöverskådligt för föräldrarnas skull, för att minska utrymmet för fusk, för att undvika felaktiga utbetalningar samt för att stärka möjligheterna till kontroll. Remissinstanserna har varit till övervägande del positiva och förslagen ligger väl i linje med hur vi socialdemokrater anser att reglerna bör reformeras.
I sitt delbetänkande
VAB för vårdåtgärder i skolan
(SOU 2021:41) föreslår utredaren att det ska införas en ny ersättning för föräldrar till barn med sjukdom eller funktions
­
nedsättning som, när det behövs, ger rätt till tillfällig föräldrapenning. Det kan till exempel gälla när föräldern måste gå från jobbet för att medverka i introduktion av barnets behov av hjälp med vård- eller behandlingsåtgärder i förskola, skola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet. Det kan exempelvis gälla föräldrar till barn med diabetes eller NPF-diagnoser. Även detta förslag ligger väl i linje med hur vi social
­
demokrater anser att reglerna bör reformeras. Förslagen från båda dessa utrednings
­
betänkanden bör kunna ligga till grund för en proposition, vilket bör tillkännages regeringen.
Minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet i bostadsbidrag och underhållsstöd
Nuvarande utformning av regelverket för bostadsbidrag leder till betydande problem med skuldsättning. Det beror i hög grad på att bidraget betalas ut som preliminärt bidrag baserat på inkomsterna och att bostadsbidraget bestäms slutgiltigt först när Skatteverket beslutat om slutlig skatt. Många familjer blir därför återbetalningsskyldiga. Skulder på grund av bostadsbidrag är de sammanlagt största skulderna som enskilda har till Försäkringskassan. Betalningsskyldigheten i reglerna för underhållsstöd bygger i stället på inkomster som hämtas från en två år gammal inkomst enligt ett beslut om slutlig skatt. Inkomsterna som den bidragsskyldiga har när underhållsstödet ska betalas kan vara betydligt lägre. För en del bidragsskyldiga leder det till att den nuvarande inkomst de har inte räcker till för att betala de krav som riktas mot dem. Ofta uppstår därför en skuld. Bidragsskyldiga som har inkomster som inte sänkts betydligt jämfört med två år tidigare betalar inte heller alltid de betalningsbelopp som räknats fram. Mindre än 60 procent av det som Försäkringskassan kräver in blir betalt till myndigheten. Många skulder lämnas över till Kronofogden. Genom införandet av arbetsgivardeklarationer på individnivå för hela arbetsmarknaden år 2019 finns nu goda möjligheter att få tillförlitlig information om de allra flesta personers inkomst av tjänst månad för månad i nära anslutning till att lönen betalats ut.
En statlig utredning (BUMS) har i betänkandet
Träffsäkert – införande av månads
­
uppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet
bland annat, mot bakgrund av problemen med skuldsättning och träffsäkerhet, föreslagit att den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget och den betalningsgrundande inkomsten i underhållsstödet som huvudregel ska baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbetsgivardeklarationerna när det är möjligt. Utredningens förslag har remitterats och förslagen bör kunna genomföras utan dröjsmål. Regeringen skrev i budget
­
propositionen för 2024 att man hade ambitionen att kunna gå över till att använda månadsuppgifter vid beräkning av både bostadsbidrag och underhållsstöd från 2026. I budgetpropositionen för 2025 nämns inget om detta. Därför återupprepar vi vårt krav från förra året om att en sådan övergång borde kunna genomföras skyndsamt och påbörjas under år 2025. Detta bör tillkännages för regeringen.
Stoppa fusket och inför ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott
Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten.
I regeringsställning genomförde vi socialdemokrater ett antal åtgärder för att komma åt fusk och förebygga välfärdsbrott. Bland annat skärptes bidragsbrottslagen och Försäkringskassan gavs uppdrag att öka kontrollen. Bara Försäkringskassans ökade kontroller av ersättning vid vab ledde till återkrav på nära 85 miljoner kronor under 2022.
Ett viktigt steg togs i samband med inrättandet av den nya Utbetalningsmyndigheten, en myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem. Myndigheten inledde sin verksamhet den 1 januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidrags
­
brottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande
Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem
(SOU 2023:52) den 6 september 2023. Utredningen har därefter remissbehandlats. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland anat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkrings
­
kassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.
Det är angeläget att regeringen utan dröjsmål bereder dessa förslag och återkommer till riksdagen med en proposition.
Det är angeläget för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det men inte de som försöker sko sig på andra.
Anders Ygeman (S)
Sanne Lennström (S)
Åsa Eriksson (S)
Ola Möller (S)
Jessica Rodén (S)
Arber Gashi (S)