Jämförelse dd3c83c56e6b1e587c59f0a8
Underlagets kontrollsumma: 989e921fcdf9de50d2533d3d226ccfaaca700bea584c1b3bf638437915bcc158

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA02762: En bostadspolitik för fler ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02762

Motion till riksdagen
2022/23:762
av Katarina Luhr m.fl. (MP)
En bostadspolitik för fler
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om blandade boendeformer i alla bostadsområden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nationella mått på boendesegregation ska skapas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra bostadsförsörjningslagen tvingande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring studentbostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett investeringsbidrag för byggande av klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att PBL bör ändras så att det framgår att kommunen ska planera för mobilitet och inte bilism, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av ett grönt bosparkonto och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett särskilt startlån till första bostadsköpet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa statliga hyresgarantier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda statliga lån för renovering av övergivna hus och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att boendemodellen Bostad först ska implementeras i fler av Sveriges kommuner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statistik om hemlöshetens utveckling och tillkännager detta för regeringen.
Bostadsbrist och segregation
Trots ett omfattande byggande de senaste åren råder det fortfarande bostadsbrist på många håll i Sverige. Om man inte kan flytta dit man vill begränsas möjligheten att forma sitt eget liv. Det påverkar också samhällsutvecklingen negativt om människor inte kan flytta dit jobben finns eller till orter där de vill studera. Många av de som får tag på en bostad på andrahandsmarknaden har ofta en osäker boendesituation och en hög hyra.
Den segregation som blir resultatet av ett utbud av bostäder och bostadsformer som varken motsvarar efterfrågan eller är lokaliserade där de behövs är skadlig och mot
­
verkar såväl integration som arbetsmarknad. Företag och andra verksamheter, inte minst i Norrland, får inte människor att flytta till arbete eller utbildning för att det helt enkelt inte finns lämpliga boendemöjligheter. Detta gäller lika mycket i en storstadskommun som Kungsbacka som i en grön tillväxtkommun som Skellefteå.
Framför allt saknas det bostäder som människor med lägre inkomster har råd att bo i. Att komma in på bostadsmarknaden är idag en svåruppnåelig dröm för många unga. Det ska inte krävas rika föräldrar eller ett stort ärvt kapital för att kunna få en trygg bostadssituation. Det kan handla om unga vuxna som ska studera på annan ort, om ett par som vill separera eller om pensionärer som söker ett mer passande boende på gamla dar. En annan grupp vars behov bättre behöver tillgodoses på bostadsmarknaden består av personer med en funktionsnedsättning, vilket ställer särskilda krav på boendet.
Sverige har en väl utvecklad välfärd och till stora delar en välmående befolkning. Trots detta finns det människor som lever i utsatthet och i ett utanförskap. Det finns idag tydliga exempel på utsatta områden där arbetslösheten är stor, skolresultaten är låga och många lever på försörjningsstöd. Barn i dessa områden riskerar att växa upp till en ny generation vuxna i utanförskap.
Socialt hållbara städer och samhällen har förmågan att bryta utanförskap och minska segregationen. Det socialt hållbara samhället skapar och upprätthåller en generell och jämställd välfärd och kan genom det lösa sociala problem. Detta är en nödvändig grund
­
bult för att skapa ett tillitsfullt samhälle som förmår att bygga ett socialt kapital och minska utanförskapet och segregationen. Ett nationellt mått på boendesegregation skulle vara ett värdefullt underlag och bör tas fram för planering och uppföljning.
Bostadsområden behöver präglas av en blandning av bostadstyper. Villaområden där de flesta bor i ett ägt boende behöver till exempel kompletteras med hyresbostäder. Det kan vara i form av både komplementbostadshus, så kallade Bolundare, eller nya fler
­
bostadshus med hyreslägenheter. Kompletterande bebyggelse i form av ytterligare ett bostadshus på en befintlig småhustomt och möjlighet att hyra ut en del av en bostad ska främjas. I områden med flerbostadshus där de flesta hyr sin bostad ska fler få möjlighet att äga sin bostad. För oss är det viktigt att man inte mot sin vilja ska behöva flytta från
det område man bor i beroende på förändrade livsförutsättningar såsom ändrad ekonomi,
ändrade familjeförhållanden eller hälsoskäl. Det är därför av stor vikt att det finns en blandad bebyggelse, var man än bor.
Bostäder för alla
Miljöpartiet har satt ett mål för bostadspolitiken som innebär att det från 2019 fram till 2025 ska tillskapas minst 60
000 nya bostäder om året. Det målet måste också innebära bostäder som människor har råd att efterfråga – inte bara de bostäder som marknaden tjänar mest på. Samtidigt behöver vi göra bostadsförsörjningslagen tvingande så att fler kommuner lever upp till dess krav.
Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag behöver vara tydlig med att kraven på marknadsmässig avkastning och affärsmässiga principer inte innebär någon begränsning av kommunens bostadsförsörjningsansvar.
Vi vill bygga bort studentbostadsbristen och möjliggöra för Akademiska hus att bygga bostäder för alla studenter samt möjliggöra för hyresvärdarna att teckna hyres
­
kontrakt som går ut när hyresgästerna slutar att vara studenter. Idag får Akademiska hus som huvudregel endast bygga bostäder som blockuthyrs. Det leder i praktiken till att de studentlägenheter som de bygger i stort sett bara hyrs ut till internationella studenter och därmed låser en stor del av beståndet av studentbostäder.
Med dagens lagstiftning är det inte möjligt att ha ett tidsbegränsat kontrakt på exempelvis tre år, som är en vanlig studietid. Detta medför att personer som bott längre än två år i sina studentbostäder och därmed har besittningsskydd i många fall bor kvar i sina studentbostäder även efter avslutade studier. Vi vill se över hyreslagstiftningen med avseende på denna problematik.
Vi blir alla äldre och våra äldre ska också ha trygga och bra boenden. Äldreboenden ska byggas med omtanke och möjlighet till utevistelse och aktiviteter. Vi behöver bygga fler trygghetsboenden och utveckla nya kollektiva boendeformer för äldre, där även generationer kan mötas. Detta för att råda bot på ensamhet och skapa billigare bostäder för fler.
Särskilda boenden och gruppboenden är för många människor den trygga punkten i tillvaron. Det sammanhänger förstås till stor del med den personal som finns där, men också med att sådana boenden finns i tillräckligt antal, med den kvalitet och i de lägen som motsvarar de krav som ställs i LSS och socialtjänstlagen.
Bostadsbyggande
Bostadsbyggandet har varit högt under senare år. Ändå råder det bostadsbrist på många håll i Sverige. Framför allt saknas det bostäder som människor med lägre inkomster har råd att efterfråga. Bostadsbristen drabbar inte bara den som inte kan få en bostad, utan bromsar hela samhällsutvecklingen.
Bostadsbristen minskar vi genom att bygga fler nya bostäder, öka rörligheten på bostadsmarknaden samt se till att det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas mer effektivt. Det behöver dessutom bli enklare att hyra ut en del av sin bostad. Finansiering av nya bostäder behöver säkerställas. Miljöpartiet har införde i regering ett investeringsstöd för hyresrätter med rimliga hyror som beviljades till cirka 46
000 nya klimatsmarta hyresrätter och till ca
6
500 studentbostäder mellan 2017 och 2021. Investeringsstödet avskaffades i den budget som antogs hösten 2021 men bör enligt vår mening återinföras och utvecklas ytterligare.
Sverige behöver en fortsatt grön och ambitiös bostadspolitik som gör att det byggs fler klimatsmarta bostäder för alla i samhället. Det behövs en politik som styr mot ett kontinuerligt högt bostadsbyggande oavsett konjunkturläget i Sverige och oavsett var i landet som behovet finns. En politik för att säkerställa att bostäder och samhällen byggs för människorna och formas så att människor, djur och natur kan mötas i goda livs
­
miljöer.
Vi behöver en hållbar bostadspolitik – socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Miljö
­
partiet de gröna ser därför behov av ett flertal strukturella åtgärder.
Investeringsstödet bör utvecklas så att det premierar påbyggnad och ombyggnad av befintliga byggnader. Det behövs fler större lägenheter för att lösa den situation med trångboddhet som en del barnfamiljer befinner sig i och vi vill därför med investerings
­
stödet också stimulera ett ökat byggande av större lägenheter.
Det bör också införas ett statligt stöd för byggemenskaper. En byggemenskap är en lokal grupp som gemensamt vill planera och låta bygga ett bostadshus åt sig eller till
­
skapa bostäder genom ombyggnad. Det kan möjliggöra ett mindre tillskott av bostäder där ingen annan aktör är beredd att bygga bostäder för egen förvaltning. Vi tycker också att kommuner ska ställa sociala krav vid markanvisningar och upphandlingar.
Samhällsplanering för bostadsbyggnation i täta stadsområden möter ofta utmaningar och bekymmer när det gäller lagkrav på tillgång till parkeringar. Parkerings
­
proble
­
ma
­
ti
­
ken blir också en del av kalkylen som påverkar själva byggprojektet eftersom det handlar om tillgång till markyta och kostnad. Risken är stor att miljökraven i stora byggprojekt sänks för att klara kostnader för byggnation av parkeringar. Kostnaderna för parkering ska belasta den som använder parkeringsplatsen och inte belasta hyror, boendeavgifter eller det allmänna. Staten ska inte kräva att kommuner bygger parkeringsplatser i samband med nybyggnation. PBL måste ändras så att det tydligt framgår att kommuner ska jobba med mobilitet, inte bara biltrafik.
De som idag står längst ifrån bostadsmarknaden och ett tryggt boende är de med lägre inkomster, men det vi bygger mest av idag är inte bostäder som dessa med egen kraft har möjlighet att efterfråga. Vi behöver se över och stärka finansierings
­
förutsätt
­
ningarna även för dem som inte har en fet plånbok.
Såväl bostadspriser som hushållens skuldsättning är på historiskt höga nivåer. Miljö
­
partiet anser att det är viktigt att hushållens skuldsättning minskar. Miljöpartiet vill se ett gynnat bosparande, statliga lånegarantier på svaga marknader, ett höjt och moderni
­
serat bostadsbidrag och stöd till kommuner för att bidra till en tryggare bostads
­
marknad.
Miljöpartiet vill införa ett grönt bosparkonto och ett särskilt startlån till första bostads
­
köpet för att underlätta så att fler får möjlighet att komma in på den ägda bostads
­
marknaden.
Hushåll med både betalningsförmåga och betalningsvilja kan ha svårt att få tillgång till en bostad, exempelvis på grund av de krav som hyresvärdar ställer på hyresgäster. Boverkets rapport ”Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster” visar till exempel att ungefär vart femte bostadsbolag idag har ett inkomstkrav om tre gånger årshyran. Det kan även var svårt att få en bostad om man tidigare haft skulder eller betalnings
­
svårig
­
heter. Detta kan drabba exempelvis kvinnor som utsatts för ekonomiskt våld hårt. Även barnfamiljer som vräks kan med dessa regler ha svårt att hitta en bostad.
I syfte att underlätta för enskilda inrättas en hyresgaranti som innebär att staten garanterar en hyresgästs skyldighet att betala hyran. Kommunerna har möjlighet att göra detta redan idag, men utnyttjar det sällan. Statliga hyresgarantier innebär att enskilda inte behöver vara beroende av att kommunen erbjuder hyresgaranti.
Vi vill också införa statliga egnahemslån som möjliggör nybyggnation av småhus eller renovering av övergivna hus. Det finns många platser runt om i vårt land där banken ofta säger nej till lån för att bygga eller köpa hus. Det är ofta på små orter där befolkningen sakta försvinner. Vi vill ge stöd för att dessa orter istället ska fortsätta att leva.
Hemlöshet
Det finns flera orsaker till att personer lever i hemlöshet, men allt fler gör det helt enkelt på grund av att det råder brist på tillgängliga bostäder med en rimlig kostnad – så kallad strukturell hemlöshet. I en rapport från Socialstyrelsen (2017) uppskattas att mellan 10
500 och 15
000 barn var hemlösa vid en given tidpunkt, antingen stadigvarande eller växelvis. Kommunerna har idag ett bostadsförsörjningsansvar som innebär att det är kommunens uppgift att planera så att det byggs tillräckligt med bostäder. Däremot innebär det inte att kommunen har något generellt ansvar för att hjälpa personer att få en bostad, förutom om det finns en social problematik med i bilden som gör att det behövs insatser från socialtjänsten.
Det finns ingen typisk hemlös person, istället är personer i hemlöshet en mycket diversifierad grupp. Skillnaderna är stora mellan olika individer, såsom bakgrund, boendesituation och skäl till att personen lever i hemlöshet. Hemlösheten beskriver inte en person utan den situation som personen befinner sig i. Den kan ha sin grund i social problematik, men allt fler människor lever också i hemlöshet på grund av den svåra situationen på bostadsmarknaden. De är drabbade av en strukturell hemlöshet och behöver inget socialt stöd.
Oavsett skäl till hemlösheten har alla människor behov av ett tryggt boende. För dem med social problematik är en trygg boendesituation dessutom ofta en förutsättning för att sociala problem ska kunna hanteras.
För att minska hemlösheten i Sverige behövs ett nationellt ansvar; det räcker inte med att olika aktörer jobbar vidare på sitt håll.
I Finland har hemlösheten minskat och det är hög tid att vi vänder blicken mot vårt grannland och drar lärdomar av deras arbete. De har tagit fram en nationell strategi som utgår från den hemlöses rättigheter och behov med den tydliga målsättningen att minska antalet hemlösa. Strategin innehåller en plan för samverkan mellan stat, kommun och lokala aktörer.
Sedan 2022 har även Sverige en ny strategi för att motverka hemlöshet. Det är av stor vikt att samverkan mellan relevanta aktörer stärks även här då hemlöshet ofta har en komplex problematik och behöver en kombination av lösningar som är individuellt anpassade. Människor som befinner sig i hemlöshet är inte en homogen grupp.
Bostad först är en boendemodell där personer som lever i hemlöshet och har en social problematik erbjuds ett ordnat boende direkt, utan några krav som individen först måste leva upp till. Därefter erbjuds även behandling och stöd utifrån individens behov. Genom att individen får landa i ett eget tryggt boende stärks dennes möjligheter att även ta tag i andra problem, som exempelvis missbruksproblematik. Det är ett feltänk att tro att samhället underlättar för människor att ta sig ur social problematik om de inte kan få en bostad innan problemen är lösta. Tvärtom kan bostaden vara en förutsättning för att individen ska ha kraft och ork att lösa övriga utmaningar i livet. Vi anser att arbetet för att fler kommuner ska arbeta enligt Bostad först-modellen ska stärkas.
För att stötta kommunerna i fråga om att klara bostadsförsörjningen kan Sverige med fördel inspireras av Finland som skapade Y-stiftelsen 1985. Y-stiftelsen äger idag mer än 16
000 lägenheter i över 50 av landets kommuner och lägenheterna erbjuds till personer som har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Genom att köpa spridda lägenheter och delar av hus skulle en liknande stiftelse i Sverige kunna säkra det antal lägenheter som kommunerna inte kan ta fram själva. Lägenheterna hyrs sedan ut till dem som inte kommer in på bostadsmarknaden på egen hand, antingen direkt till individerna eller genom kommuner och andra aktörer som förmedlar lägenheterna vidare.
Vi behöver se till att det byggs bostäder som fler än bara de med fet plånbok har möjlighet att efterfråga. Vi behöver en nationell strategi som samlar relevanta aktörer likt den modell som finns i Finland. Vi behöver se till att fler kommuner tar sitt bostads
­
försörjningsansvar och att boendemodellen Bostad först implementeras i landets olika kommuner och utreda möjligheterna att tillskapa en nationell bostadsstiftelse.
Vi behöver också tillförlitlig statistik som tydligt visar hur situationen för hemlösa utvecklas över tid. Med den utveckling av utbredd hemlöshet som vi har idag behöver statistiken tas fram med tätare mellanrum.
Katarina Luhr (MP)
Jan Riise (MP)
Marielle Lahti (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Amanda Lind (MP)
Nicklas Attefjord (MP)

=== HC022623: Barns rätt att växa upp i sina egna trygga hem ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022623

Motion till riksdagen
2024/25:2623
av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Barns rätt att växa upp i sina egna trygga hem
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnfamiljer inte ska vräkas till hemlöshet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur kommunernas ansvar för att tillhandahålla långsiktiga boendelösningar för barnfamiljer kan stärkas lagstiftningsmässigt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga kommunernas bostadsansvar och inkludera en skyldighet att motverka hemlöshet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna behöver få i uppgift att arbeta med vräkningsförebyggande åtgärder och att åtgärder ska sättas in tidigare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att socialtjänsten bör ges utökade möjligheter och ett utökat ansvar för att ge stöd och bevilja insatser till alla barnfamiljer som löper en risk att förlora sin bostad eller som lever utan en långsiktig boendelösning, oavsett social problematik, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att socialtjänsten ska kopplas in i ett tidigt skede när en hyresvärd planerar att genomföra en vräkning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppbrott från förskola, skola och vänner vid hemlöshet ska undvikas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en snäv tidsgräns för placering av barn på akutboende samt om vikten av att tillhandahålla långsiktiga boendelösningar som är trygga och lämpliga för barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag om hur en familj som har bott tillsammans med någon som förlorar kontraktet på grund av brottslig handling kan bo kvar, eller hjälpas till ett nytt permanent boende, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att familjer som blir vräkta på grund av att någon i familjen begått en brottslig handling ska bli hjälpta till ett nytt boende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bostadsförmedlingar ska få tydligare riktlinjer och större utrymme för förtur i bostadskön för prioriterade grupper och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjning och permanent indexering av bostadsbidraget för barnfamiljer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommuners skyldighet att tillhandahålla hyresgarantier för barnfamiljer och om att utreda en utvidgning av hyresgarantier till andra prioriterade grupper såsom våldsutsatta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reglering av hyresvärdars krav på en ny hyresgäst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bidrag ska räknas som inkomst när det gäller att uppnå inkomstkraven för en hyresrätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett statligt startlån för förstagångsköpare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att inrätta en nationell bostadsstiftelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Socialstyrelsens nationella kartläggning av hemlöshet ska uppdateras oftare än i dag och även inkludera de människor som är hemlösa utan att få stöd från socialtjänsten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskap och nationell statistik kring barns boendesituation kontinuerligt ska tas fram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt mål för bostadsförsörjning som styr mot minskad hemlöshet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en samlad bostadsförsörjningslag för stat och kommun och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell handlingsplan för bostadsförsörjning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner i början av varje mandatperiod ska dela en handlingsplan för bostadsförsörjning med regeringen vilken ska ligga till grund för en nationell handlingsplan för bostadsförsörjning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att socialtjänsten ska involveras när kommunen tar fram sin bostadsförsörjningsplan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett råd för social bostadsförsörjning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
År 2023 var ett rekordår för vräkningar av barn. Totalt 674 barn fick vara med om att deras familj eller en av deras föräldrar vräktes under året. Sedan 2018 ser vi i Sverige tyvärr en ökande trend med barnvräkningar, ofta efter hyrestvister och att föräldrar ligger efter med hyran, ibland vräks också barn efter att deras hem har blivit en brotts
­
plats. Ökningen indikerar dock att allt fler familjer har svårt att klara sig i de tuffare ekonomiska tiderna. Ett flertal barn vräks dessutom utan att socialtjänsten har varit på plats, trots att Sverige har en nollvision om att barnfamiljer inte ska vräkas.
När ett barn vräks kan konsekvensen bli att barnet behöver lämna sitt sociala sammanhang som skolan, sina vänner och sina dag- och kvällsaktiviteter samtidigt som familjen i sig kan ha svårt att hitta ett nytt boende och exempelvis kan behöva flytta runt på tillfälliga boenden eller bli inneboende hos släkt och vänner på obestämd tid i glappet mellan olika boenden. Konsekvenserna blir helt enkelt mycket stora för alla inblandade. Sverige ska leva upp till barnkonventionen och det är politikens uppgift att vända dagens negativa utveckling. Barn behöver ett långsiktigt och tryggt hem när de växer upp! Att leva i osäkra boendeförhållanden har en mycket negativ inverkan i ett barns liv och påverkar ofta barnets hälsa och skolgång. En vanlig bakomliggande faktor till föräldrarnas situation är att de inte godkänts på den ordinarie bostadsmarknaden, exempelvis för att de saknar boendereferenser, har skulder eller har för låg inkomst för att accepteras av hyresvärdar.
För att motverka hemlöshet bland barnfamiljer och uppnå målsättningen att varje barn ska ha ett tryggt hem behövs reformer. Utöver att förändra den grundläggande problematiken med en svår bostadsmarknad, där bristen på bostäder som människor har råd att efterfråga är påtaglig, behöver fler åtgärder vidtas.
När det gäller både förebyggande åtgärder för att ordna långsiktiga boenden för barnfamiljer, att jobba förebyggande för att vräkningar av barnfamiljer ska förhindras
och att ge stöd och hjälp när familjer förlorar sitt stadigvarande boende har kommunerna
och dess socialtjänst en mycket stor roll att spela. Mycket kan, och behöver, göras för att stötta familjer till en trygg boendesituation. Vi anser att barnfamiljer inte ska kunna vräkas till hemlöshet. Om det av något skäl inte går att undvika att vräkning verkställs ska ett långsiktigt boende tillhandahållas och uppbrott från barnens skola, förskola och vänner ska undvikas i så stor utsträckning som möjligt. För att möjliggöra detta krävs att kommunen får ett tydligare ansvar för bostadsförsörjning med ett tydligt direktiv om att kommunen ska arbeta för att motverka hemlöshet. Kommunen behöver därför arbeta aktivt med vräkningsförebyggande åtgärder och med att åtgärder för att förhindra vräkning ska sättas in tidigare.
Socialtjänstlagen tolkas idag som att man bara kan hjälpa en helt bostadslös med speciella svårigheter och socialtjänsten måste därför ges utökade möjligheter i lagstiftningen att tillhandahålla boendelösningar för barnfamiljer i hemlöshet, eller som riskerar att vräkas, när social problematik saknas. Barnfamiljer utan behov av sociala insatser eller ekonomiskt bistånd kan ändå behöva hjälp från socialtjänsten på grund av sin bostadssituation. Socialtjänsten bör därför ges utökade möjligheter och ett utökat ansvar för att bevilja insatser till alla barnfamiljer, oavsett social problematik.
En hyresvärd ska meddela socialtjänsten i samband med en vräkning. I många fall riskerar denna kontakt ske när vräkningen redan är ett faktum. Vi anser att en hyresvärd ska kontakta socialtjänsten direkt när en hyresgäst riskerar att bli vräkt för att möjlig
­
göra att hyresgästen, med stöd av socialtjänsten kan få hjälp att reda upp situationen innan en vräkning genomförs. Tiden behöver då vara tillräcklig för att socialtjänsten ska hinna agera för att förhindra att hyresgästen vräks.
Då vräkningar ändå genomförs behöver boendelösningar för barnfamiljer i hemlöshet
komma på plats, exempelvis akuta bostäder som kan användas vid en vräkning eller genomgångsbostäder som på sikt leder in på den ordinarie bostadsmarknaden. Barnombudsmannen har tidigare föreslagit en 14-dagarsgräns för placering av barn på akutboenden. Vi vill se en avgränsad och snäv tidsgräns för placering av barn på akut
­
boende i linje med barnombudsmannens förslag. Mer långsiktiga boendelösningar behöver tillhandahållas därefter för att undvika att barn drabbas av ständiga flyttar. Det bör även fastslås i lagstiftningen att boendelösningar för barnfamiljer ska vara trygga och lämpliga för barn. Vi vill därför också att bostadsförmedlingar ska få tydligare riktlinjer och större utrymme för förtur i bostadskön för prioriterade grupper såsom barnfamiljer och våldsutsatta då konsekvensen av en långvarig osäker boendesituation kan slå mycket hårt för dessa.
Med den nya lagstiftningen som följer av proposition 2023/24:112 ”Åtgärder för tryggare bostadsområden” som trädde i kraft under 2024 är det troligt att vräkningar av barnfamiljer kommer öka när närstående till någon som begått brott kan vräkas från sin bostad. Vi har motsatt oss denna lagstiftning och anser inte att kollektiv bestraffning har någon plats i svensk lagstiftning. Vi anser att regeringen nu behöver ta fram förslag på hur en familj som blivit vräkt på grund av att någon annan i familjen begått en brottslig handling ska kunna bli hjälpta till ett nytt stadigvarande boende. Vi vill också se lag
­
stiftning som medger att en familj som har bott tillsammans med någon som förlorar
kontraktet på grund av brottslig handling kan bo kvar, eller hjälpas till ett nytt permanent
boende.
Många familjer som befinner sig i en osäker boendesituation har hamnat där för att de av olika skäl inte lyckats ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden, antingen på grund av bostadsbrist och långa köer, låga inkomster som gör det svårt att ha råd med det erbjudna utbudet av bostäder eller att de inte godkänts på den ordinarie bostads
­
marknaden, då de inte klarat hyresvärdarnas krav.
För att stötta människor i behov av en bostad anser vi att bostadsbidraget behöver reformeras. Det finns mycket kring bostadsbidraget som måste åtgärdas men då vräkningar av just barn både kan få katastrofala följder och är något som har ökat under de senaste åren anser vi att bostadsbidraget för just barnfamiljer är något som behöver åtgärdas akut. Vi anser att det ordinarie bostadsbidraget behöver ligga på en högre nivå än i dag samt att det behöver inflationssäkras. Vi anser att regeringen snarast bör åter
­
komma med förslag om en höjning följt av en permanent indexering för uppräkning av bostadsbidraget för barnfamiljer.
Vi anser att det ska vara obligatoriskt för kommuner att tillhandahålla hyresgarantier till barnfamiljer i de fall familjen inte kan skaffa en bostad inom kommunen på annat sätt. Kommunala hyresgarantier innebär att kommunen går i borgen för en hyresgäst som har tillräckligt god ekonomi för att ha ett eget boende, men som av olika skäl ändå har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Vi vill även utreda möjligheten att utvidga hyresgarantierna till andra prioriterade grupper såsom våldsutsatta.
Hyresvärdar har rätten att ställa olika typer av krav på sina hyresgäster för att de ska komma ifråga för en lägenhet. Ofta går kraven att motivera, ibland är kraven mycket höga och kan göra det mycket svårt att få tillgång till en bostad. Ofta leder de högt satta kraven på exempelvis inkomst eller skuldfrihet att den bostadssökande hamnar som andra- eller tredjehandshyresgäst i ett boende med ännu högre kostnader. Vi anser att det behövs en reglering av hyresvärdars krav på en ny hyresgäst. Vi anser också att bidrag ska räknas som inkomst när det gäller att uppnå kraven som en hyresvärd kan ställa på en blivande hyresgäst.
Ekonomiska hinder gäller för stora delar av bostadsmarknaden, även för det ägda boendet, som på lång sikt ofta är mer ekonomiskt fördelaktigt. Då bopriserna ökat kraftigt sedan millenieskiftet har det blivit mycket svårt för den som inte redan bor i ett
ägt boende att kunna köpa sig en egen bostad. Vi vill därför att ett startlån för förstagångs
­
köpare
ska införas för att möjliggöra att fler än idag ska kunna få möjlighet att få tillgång till marknaden för ett ägt boende.
Staten behöver ta en större roll i bostadspolitiken, inte minst när det gäller att minska hemlösheten. För att bättre kunna bidra och stötta kommunerna i deras arbete vill vi inrätta en statlig, nationell bostadsstiftelse med fokus på lägenheter för människor som befinner sig i en social hemlöshet men även för att kunna bidra med lägenheter till människor i akut behov av en bostad. Vi vill att en styrgrupp inrättas vid Statens Bostadsomvandling för att driva vidare denna viktiga fråga. Styrgruppen bör omfatta representanter från både stat, kommun, ideell och kommersiell bostadssektor.
Förutom praktisk handling behöver staten bidra till arbetet mot hemlöshet och osäkra boendeförhållanden på flera sätt. Något som lyfts i SOU 2022:14 Sänk tröskeln till en god bostad är att stat och kommun behöver kroka arm för att lösa de stora problemen på bostadsmarknaden. Staten kan stötta både genom att sätta upp mål, tydliggöra lagstiftning men även med nationella kartläggningar och statistik. Vi vill bland annat att socialstyrelsens nationella kartläggning av hemlöshet ska uppdateras oftare än idag och även inkludera de människor som är hemlösa utan att få stöd från socialtjänsten. Detta är viktigt för att rätt fakta ska kunna ligga till grund för olika typer av bostadsförsörjningsplaner. Vi vill även att kunskap och nationell statistik kring barns boendesituation kontinuerligt ska tas fram med syftet att stat och kommun bättre ska kunna planera bostadsförsörjningen för dessa viktiga grupper.
Vi ställer oss slutligen bakom förslagen från SOU 2022:14 Sänk tröskeln till en god bostad om att införa en samlad bostadsförsörjningslag för stat och kommun och vill därför också att regeringen går vidare med fler förslag från utredningen än idag, från ett nytt mål för bostadsförsörjning som styr mot minskad hemlöshet, om en nationell handlingsplan för bostadsförsörjning som baseras på kommunernas handlingsplaner och inrättandet av ett råd för social bostadsförsörjning, något som också många remiss
­
instanser till utredningen var mycket positiva till. Vi anser även att socialtjänsten ska involveras när kommunen tar fram sin handlingsplan för bostadsförsörjning för att de sociala aspekterna av bostadsförsörjningen ska få en större tyngd redan i denna planering.
Katarina Luhr (MP)
Märta Stenevi (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Leila Ali Elmi (MP)
Jacob Risberg (MP)
Janine Alm Ericson (MP)