Jämförelse dca24853c55580ea08692216 Underlagets kontrollsumma: 8a1f50959a94cbaf7b013bb4bc1cffa4c540db4c661c71a8ed0033b8fd042d2f Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB021219: Boverkets regler för mer återbrukat byggmaterial === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021219 Motion till riksdagen 2023/24:1219 av Stina Larsson (C) Boverkets regler för mer återbrukat byggmaterial Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Boverkets byggregler för att öka andelen återbrukat material och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har tagit stora steg mot att genomföra klimatomställningen genom att anpassa lagar och regler som kan begränsa utsläppen. Inom byggbranschen har klimatdeklara ­ tion varit ett banbrytande steg. Denna lag belyser hur mycket utsläpp varje byggmaterial avger under sin livscykel och den ger även alla berörda i bygg- och fastighetssektorn ett tecken på att ta ansvaret och försöka att minska klimatbelastningen. Många byggföretag har börjat ta hänsyn till klimatpåverkan från byggbranschen. En fortsatt underutnyttjad möjlighet att sänka klimatpåverkan i byggbranschen är att öka användningen av återvunna byggmaterial. Flera utredningar visar på en mycket stor potential. Men för att detta ska kunna lyckas i stor skala krävs en kvalitetssäkring, standardisering och digitalisering i branschen. Initiativ som byggbranschens marknads ­ plats ”Centrum för cirkulärt byggande” visar vägen. Dessvärre är Boverkets byggregler, BBR, dåligt anpassade för att byggbranschen ska öka användningen av återvunna material. Det finns kvar ett linjärt tänkande i regel ­ verket, vilket sätter käppar i hjulet för en positiv utveckling inom återbruks ­ området. För att öka den cirkulära ekonomin ska Boverket få i uppdrag att utveckla funktionskraven i BBR, så att de passar och främjar återbrukat byggmaterial och att man startar med de materialströmmar som har störst klimatpåverkan. Stina Larsson (C) === HC0235: Boverkets regler för mer återbrukat byggmaterial === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc0235 Motion till riksdagen 2024/25:35 av Stina Larsson (C) Boverkets regler för mer återbrukat byggmaterial Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Boverkets byggregler för att öka andelen återbrukat material och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har tagit stora steg mot att genomföra klimatomställningen genom att anpassa lagar och regler som kan begränsa utsläppen. Inom byggbranschen har klimatdeklara ­ tion varit ett banbrytande steg. Denna lag belyser hur mycket utsläpp varje byggmaterial avger under sin livscykel och den ger även alla berörda i bygg- och fastighetssektorn ett tecken på att ta ansvaret och försöka att minska klimatbelastningen. Många byggföretag har börjat ta hänsyn till klimatpåverkan från byggbranschen. En fortsatt underutnyttjad möjlighet att sänka klimatpåverkan i byggbranschen är att öka användningen av återvunna byggmaterial. Flera utredningar visar på en mycket stor potential. Men för att detta ska kunna lyckas i stor skala krävs en kvalitetssäkring, standardisering och digitalisering i branschen. Initiativ som byggbranschens marknads ­ plats ”Centrum för cirkulärt byggande” visar vägen. Dessvärre är Boverkets byggregler, BBR, dåligt anpassade för att byggbranschen ska öka användningen av återvunna material. Det finns kvar ett linjärt tänkande i regel ­ verket, vilket sätter käppar i hjulet för en positiv utveckling inom återbruksområdet. För att öka den cirkulära ekonomin ska Boverket få i uppdrag att utveckla funktionskraven i BBR, så att de passar och främjar återbrukat byggmaterial och att man startar med de materialströmmar som har störst klimatpåverkan. Stina Larsson (C)