Jämför sakliga förslag
A · med anledning av prop. 2023/24:107 Ändringar i medborgarskapslagen
2023/24 · HB022847 · Tony Haddou (V); Samuel Gonzalez Westling (V); Andreas Lennkvist Manriquez (V); Gudrun Nordborg (V); Jessica Wetterling (V)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2025/26:175 Skärpta krav för svenskt medborgarskap
2025/26 · HD023991 · Tony Haddou (V); Samuel Gonzalez Westling (V); Hanna Gunnarsson (V); Lotta Johnsson Fornarve (V); Gudrun Nordborg (V); Håkan Svenneling (V); Jessica Wetterling (V)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.027 · ämneslikhet 0.844. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 8 yrkanden i A · 10 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
8 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är dömd för ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.
A2. Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är dömd för upprepad brottslighet som inte är mindre allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.
A3. Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är dömd för ett brott utanför Sverige som enligt svensk lag motsvarar ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer eller för upprepad brottslighet utanför Sverige som enligt svensk lag inte är mindre allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.
A4. Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är skäligen misstänkt för viss brottslighet inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.
A5. Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som bedöms utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan samt att anmälningsärenden där Säkerhetspolisen hos Migrationsverket har föreslagit att anmälan ska avslås av skäl som rör Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet ska klassificeras som säkerhetsärenden.
A6. Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som har varit verksam i eller haft bestämmande inflytande över en organisation eller grupp vars verksamhet innefattar systematiska, omfattande och grova övergrepp på andra människor inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.
A7. Riksdagen avslår regeringens förslag om att kraven när det gäller frånvaro av brottslighet, hot mot Sveriges säkerhet och allmän säkerhet samt anknytning till vissa grupper och organisationer med några undantag ska gälla i anmälningsärenden för alla som har fyllt 15 år.
A8. Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i de anmälningsärenden där krav införs när det gäller frånvaro av brottslighet, hot mot Sveriges säkerhet och allmän säkerhet samt verksamhet i eller inflytande över vissa grupper och organisationer också införs ett krav på att det görs sannolikt att den uppgivna identiteten för de personer som har fyllt 15 år är riktig. 3 Propositionens huvudsakliga innehåll För att stärka det svenska medborgarskapets betydelse ur ett både rättsligt och symboliskt perspektiv vill regeringen skärpa kraven för förvärv av medborgarskap genom anmälan. För att kvalificera sig för den ovillkorliga rätt till medborgarskap som anmälningsförfarandet innebär bör det krävas att sökanden uppfyller vissa grund läggande krav på skötsamhet och respekt för samhället. I propositionen föreslår därför regeringen att den som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller som har en anknytning till vissa grupper och organisationer, inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. De nya bestämmelserna i lagen om svenskt medborgarskap föreslås med vissa undantag gälla för alla som har fyllt 15 år. Det föreslås också att förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan ska fastställas till beslutsdagen och att prövningen ska utgå från förhållandena vid tidpunkten för beslutet. Regeringen föreslår även ändringar i reglerna om befrielse från svenskt medborgar skap. Ändringarna innebär ett förstärkt skydd för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation. Ingen ska mot sin vilja, t.ex. på grund av att han eller hon lever i en hederskontext, tvingas att avsäga sig sitt svenska medborgarskap. Regeringen föreslår att alla anmälningsärenden ska handläggas av en myndighet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
10 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att medborgarskapslagen ska ändras så att statslösa barn och unga vuxna som kommer till Sverige, barn med utländskt medborgarskap och unga vuxna med utländskt medborgarskap samt tidigare svenska medborgare inte längre ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter anmälan.
B2. Riksdagen avslår regeringens förslag om att barn självständigt ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan av barnets vårdnadshavare, då det inte bör ske någon utmönstring av anmälningsförfarandet i medborgarskapslagen.
B3. Riksdagen avslår regeringens förslag om krav på styrkt identitet för barn.
B4. Riksdagen avslår regeringens förslag om att ändra tid för hemvist för barn.
B5. Riksdagen avslår regeringens förslag om längre hemvist i Sverige för att förvärva svenskt medborgarskap.
B6. Riksdagen avslår regeringens förslag om att en individ måste haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att kunna beviljas svenskt medborgarskap.
B7. Riksdagen avslår regeringens förslag om att för barn som har fyllt 15 år ska det för förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation krävas att han eller hon har haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt.
B8. Riksdagen avslår regeringens förslag om att det ska införas ett försörjningskrav vid ansökan om svenskt medborgarskap.
B9. Riksdagen avslår regeringens förslag om att det ska införas krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för förvärv av svenskt medborgarskap.
B10. Riksdagen beslutar om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med den lydelse som framgår av motionen. Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionens innehåller i huvudsak följande: ‒ försämrade krav på hemvist i Sverige ‒ krav på levnadssättet för den som önskar svenskt medborgarskap ‒ ett försörjningskrav vid ansökan om medborgarskap ‒ krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap ‒ dagens anmälningsförfarande kommer ibland i stället kräva ett ansökningsförfarande ‒ olika lagstiftning för barn över respektive under 15 år.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
Hela texten jämförs: A 2827 ord · B 2502 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2847
av Tony Haddou m.fl. (V)
med anledning av prop. 2023/24:107 Ändringar i medborgarskapslagen
1
Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut
3 Propositionens huvudsakliga innehåll
4 Inledning
5 Ändrade regler för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan
5.1 Bakgrund och utgångspunkter
5.2 Ett krav på frånvaro av brottslighet i anmälningsärenden
5.2.1 Allvarligare brott ska diskvalificera från förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan
5.2.2 Upprepad brottslighet ska diskvalificera från svenskt medborgarskap genom anmälan
5.2.3 Brott som har begåtts utanför Sverige ska diskvalificera från förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan
5.2.4 Skälig misstanke om brott ska beaktas i anmälningsärenden
5.3 Diskvalificering i anmälningsärenden av den som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet
5.4 Diskvalificering i anmälningsärenden vid anknytning till vissa grupper och organisationer
5.5 Personkretsen
5.5.1 De nya kraven ska omfatta den som har fyllt 15 år
5.6 Det ska göras sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig
2
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är dömd för ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är dömd för upprepad brottslighet som inte är mindre allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är dömd för ett brott utanför Sverige som enligt svensk lag motsvarar ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer eller för upprepad brottslighet utanför Sverige som enligt svensk lag inte är mindre allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är skäligen misstänkt för viss brottslighet inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som bedöms utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan samt att anmälningsärenden där Säkerhetspolisen hos Migrationsverket har föreslagit att anmälan ska avslås av skäl som rör Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet ska klassificeras som säkerhetsärenden.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som har varit verksam i eller haft bestämmande inflytande över en organisation eller grupp vars verksamhet innefattar systematiska, omfattande och grova övergrepp på andra människor inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att kraven när det gäller frånvaro av brottslighet, hot mot Sveriges säkerhet och allmän säkerhet samt anknytning till vissa grupper och organisationer med några undantag ska gälla i anmälningsärenden för alla som har fyllt 15 år.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att det i de anmälningsärenden där krav införs när det gäller frånvaro av brottslighet, hot mot Sveriges säkerhet och allmän säkerhet samt verksamhet i eller inflytande över vissa grupper och organisationer också införs ett krav på att det görs sannolikt att den uppgivna identiteten för de personer som har fyllt 15 år är riktig.
3
Propositionens huvudsakliga innehåll
För att stärka det svenska medborgarskapets betydelse ur ett både rättsligt och symboliskt perspektiv vill regeringen skärpa kraven för förvärv av medborgarskap genom anmälan. För att kvalificera sig för den ovillkorliga rätt till medborgarskap som anmälningsförfarandet innebär bör det krävas att sökanden uppfyller vissa grund
läggande krav på skötsamhet och respekt för samhället.
I propositionen föreslår därför regeringen att den som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller som har en anknytning till vissa grupper och organisationer, inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. De nya bestämmelserna i lagen om svenskt medborgarskap föreslås med vissa undantag gälla för alla som har fyllt 15 år. Det föreslås också att förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan ska fastställas till beslutsdagen och att prövningen ska utgå från förhållandena vid tidpunkten för beslutet.
Regeringen föreslår även ändringar i reglerna om befrielse från svenskt medborgar
skap. Ändringarna innebär ett förstärkt skydd för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation. Ingen ska mot sin vilja, t.ex. på grund av att han eller hon lever i en hederskontext, tvingas att avsäga sig sitt svenska medborgarskap. Regeringen föreslår att alla anmälningsärenden ska handläggas av en myndighet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024.
4
Inledning
Propositionen innehåller förslag på två områden: dels ändrade regler för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan, dels ändringar i reglerna om befrielse från svenskt medborgarskap. Vänsterpartiet är kritiskt till regeringens förslag vad gäller skärpta krav för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan, men välkomnar regeringens förslag vad gäller ändringar i reglerna om befrielse från svenskt medborgarskap.
Regeringens förslag vad gäller ändrade regler för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan är ett led i Tidöpartiernas s.k. paradigmskifte på migrationsområdet. Förslagen syftar till att försvåra och förhindra för människor som kommit till vårt land att tilldelas svenskt medborgarskap. Vidare är flera av förslagen tveksamma ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Det kan Vänsterpartiet inte acceptera.
Sverige har en lång tradition av att se medborgarskapet som ett redskap för integration. Svenskt medborgarskap bidrar positivt till individens integrationsprocess, vilket gynnar både individen och samhället i stort. Medborgarskap medför en rad rättsverkningar, däribland rätten att rösta i riksdagsval. Medborgarskapet kan även påverka möjligheten att resa utomlands och rätten för familjemedlemmar att få uppehållstillstånd genom anknytning. En relevant fråga är således om det får orimligt långtgående negativa konsekvenser för den enskilde att nekas svenskt medborgarskap. Det allmännas intresse av att neka medborgarskap bör också ses i perspektivet av att det kan få stora negativa konsekvenser för ett demokratiskt samhälle om personer som är bosatta i landet sedan lång tid inte ges rätt att fullt ut delta i demokratiska processer.
I det följande redogör vi för hur vi ställer oss till regeringens förslag kring ändrade regler för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan. Framställningen följer i huvudsak propositionens disposition.
5
Ändrade regler för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan
5.1
Bakgrund och utgångspunkter
Bestämmelser om hur en person blir och upphör att vara svensk medborgare finns i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (medborgarskapslagen). Svenskt med
borgarskap kan förvärvas vid födelsen, genom adoption, genom anmälan eller efter ansökan (naturalisation). Förslagen i propositionen rör medborgarskap genom anmälan.
Anmälningsförfarandet är ett förenklat förfarande som tillämpas för förvärv av svenskt medborgarskap i vissa situationer. Det gäller för statslösa barn födda i Sverige, barn under 18 år, unga vuxna mellan 18 och 21 år, nordiska medborgare samt vissa personer som vill återfå svenskt medborgarskap. Anmälningsförfarandet skiljer sig i flera avseenden från vad som gäller vid ansökan. Det uppställs endast ett fåtal villkor som är relativt lätta för den handläggande myndigheten att kontrollera. Villkoren ska vara uppfyllda vid tidpunkten för anmälan och inte vid beslutstillfället som vid ansökan. Förvärvet gäller från tidpunkten för anmälan och inte från beslutstillfället. Bortsett från ett krav på frånvaro av frihetsberövande påföljd, som gäller vid förvärv av svenskt medborgarskap för vuxna nordiska medborgare, villkoras möjligheten att förvärva svenskt medborgarskap inte av ett krav på hederligt levnadssätt som i 11
§
5 medborgar
skapslagen. En person som uppfyller de angivna förutsättningarna i 6–9, 18 eller 19
§ medborgarskapslagen har en ovillkorlig rätt att få svenskt medborgarskap.
5.2
Ett krav på frånvaro av brottslighet i anmälningsärenden
5.2.1
Allvarligare brott ska diskvalificera från förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan
Regeringen föreslår att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är dömd för ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan (prop. 2023/24:107 s.
18).
Vänsterpartiet anser, i likhet med bl.a. Asylrättscentrum, Flyktinggruppernas riksråd (FARR), juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Svenska Röda Korset och Sveriges advokatsamfund, att förslaget är alltför ingripande och att det slår opropor
tionerligt hårt mot barn och unga vuxna – den primära målgruppen för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan.
I likhet med Advokatsamfundet saknar Vänsterpartiet en barnkonsekvensanalys av vad det innebär för ett barn eller en ung vuxen att inte beviljas medborgarskap på grund av en brottslig gärning som begåtts under den tid hen var barn och därmed minderårig. Att inte beviljas ett medborgarskap är, precis som Advokatsamfundet framhåller, att betrakta som en ”dubbelbestraffning”: Personen i fråga ska dels avtjäna ett straff för det brott hen begått, dels nekas medborgarskap.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är dömd för ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Detta bör riksdagen besluta.
5.2.2
Upprepad brottslighet ska diskvalificera från svenskt medborgarskap genom anmälan
Regeringen föreslår att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är dömd för upprepad brottslighet som inte är mindre allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan (prop. 2023/24:107 s.
25).
Vänsterpartiet anser, i likhet med Sveriges advokatsamfund, Svenska Röda Korset och FARR, att förslaget – utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv – är alltför vagt. I likhet med Advokatsamfundet anser Vänsterpartiet att konsekvenserna av förslaget är alltför oprecisa och svåröverskådliga. Vänsterpartiet menar att det krävs vidare utredning i denna del.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är dömd för upprepad brottslighet som inte är mindre allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Detta bör riksdagen besluta.
5.2.3
Brott som har begåtts utanför Sverige ska diskvalificera från förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan
Regeringen föreslår att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är dömd för ett brott utanför Sverige som enligt svensk lag motsvarar ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer eller för upprepad brottslighet utanför Sverige som enligt svensk lag inte är mindre allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden, inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan (prop. 2023/24:107 s.
27).
Vänsterpartiet vill, i likhet med FARR, Asylrättscentrum och Svenska Organisa
tionen mot Statslöshet (SOAS), framhålla svårigheterna med att beakta brottslighet som sker utomlands, då många asylsökande flytt från länder med erkända brister i rätts
systemet. Enligt Vänsterpartiet finns det anledning att problematisera i vilken utsträck
ning sådan brottslighet kan och bör beaktas. Vänsterpartiet delar Röda Korsets upp
fattning: Förslaget leder till en risk för en oförutsägbar tillämpning.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är dömd för ett brott utanför Sverige som enligt svensk lag motsvarar ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer eller för upprepad brottslighet utanför Sverige som enligt svensk lag inte är mindre allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden, inte kan förvärva svenskt medborgar
skap genom anmälan. Detta bör riksdagen besluta.
5.2.4
Skälig misstanke om brott ska beaktas i anmälningsärenden
Regeringen föreslår att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är skäligen misstänkt för viss brottslighet inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan (prop. 2023/24:107 s.
29).
Vänsterpartiet vill, i likhet med Advokatsamfundet m.fl., framhålla att en viktig och grundläggande mänsklig rättighet är att en person ska anses oskyldig fram till dess att det finns en fällande dom. Att neka en person möjlighet att förvärva svenskt medborgar
skap för skälig misstanke om brott sätter personen i samma kategori som personer dömda för allvarligt brott. Det är inte förenligt med grundläggande mänskliga rättigheter.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som är skäligen misstänkt för viss brottslighet inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Detta bör riksdagen besluta.
5.3
Diskvalificering i anmälningsärenden av den som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet
Regeringen föreslår att det i
medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som bedöms utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Anmälningsärenden där Säkerhetspolisen hos Migrationsverket har föreslagit att anmälan ska avslås av skäl som rör Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet ska klassificeras som säkerhetsärenden
(prop. 2023/24:107 s.
33).
Vänsterpartiet menar, i likhet med juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala univer
sitet, att förslaget går emot de värderingar och syften som ligger bakom anmälnings
förfarandet – att underlätta för barn och unga att bli svenska medborgare för att säkerställa att de får en stark samhällsgemenskap och därigenom lättare integreras i det svenska samhället.
I likhet med Advokatsamfundet ifrågasätter Vänsterpartiet om förfarandet vid handläggningen av säkerhetsärenden är rättssäkert. Många gånger kan inte den enskilde på ett rättssäkert sätt bemöta vad Säkerhetspolisen anfört. Liknande synpunkter förs fram av Asylrättscentrum och FARR som anser att avsaknaden av tydliga definitioner och fastställda kriterier för hur prövningen ska göras öppnar för godtyckliga be
dömningar. Vänsterpartiet delar remissinstansernas uppfattning.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som bedöms utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan samt att anmälnings
ärenden där Säkerhetspolisen hos Migrationsverket har föreslagit att anmälan ska avslås av skäl som rör Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet ska klassificeras som säkerhets
ärenden. Detta bör riksdagen besluta.
5.4
Diskvalificering i anmälningsärenden vid anknytning till vissa grupper och organisationer
Regeringen föreslår att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som har varit verksam i eller haft bestämmande inflytande över en organisation eller grupp vars verksamhet innefattar systematiska, omfattande och grova övergrepp på andra människor inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan (prop. 2023/24:107 s.
38).
Vänsterpartiet delar Asylrättscentrums uppfattning: Förslaget är inte propor
tionerligt. Det finns dessutom en uppenbar risk att personer med vag koppling till den typ av organisation eller grupp som regeringen avser pekas ut som ”verksamma” i någon av nämnda konstellationer. Således skulle personer som inte har varit delaktiga i denna typ av organisationer eller grupper kunna nekas att förvärva svenskt medborgar
skap genom anmälan. Det är inte rimligt.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att det i medborgarskapslagen införs krav som innebär att den som har varit verksam i eller haft bestämmande inflytande över en organisation eller grupp vars verksamhet innefattar systematiska, omfattande och grova övergrepp på andra människor inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Detta bör riksdagen besluta.
5.5
Personkretsen
5.5.1
De nya kraven ska omfatta den som har fyllt 15 år
Regeringen föreslår att kraven avseende frånvaro av brottslighet, hot mot Sveriges säkerhet och allmän säkerhet samt anknytning till vissa grupper och organisationer med några undantag ska gälla i anmälningsärenden för alla som har fyllt 15 år (prop. 2023/24:107 s.
40).
Asylrättscentrum, Botkyrka kommun, juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Länsstyrelsen i Stockholms län, Sveriges advokatsamfund, Svenska Röda Korset och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) är kritiska till att de nya kraven ska omfatta barn (15–18 år) och saknar en tydlig barnkonsekvensanalys. De hänvisar bl.a. till den positiva betydelse som ett medborgarskap har för barns och unga vuxnas integration i samhället och ifrågasätter hur förslaget förhåller sig till bestämmelserna i barnkonven
tionen. Vänsterpartiet delar remissinstansernas synpunkter.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att kraven avseende frånvaro av brottslighet, hot mot Sveriges säkerhet och allmän säkerhet samt anknytning till vissa grupper och organisationer med några undantag ska gälla i anmälningsärenden för alla som har fyllt 15 år. Detta bör riksdagen besluta.
5.6
Det ska göras sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig
Regeringen föreslår att det i de anmälningsärenden där krav införs avseende frånvaro av brottslighet, hot mot Sveriges säkerhet och allmän säkerhet samt verksamhet i eller inflytande över vissa grupper och organisationer också införs ett krav på att det görs sannolikt att den uppgivna identiteten för de personer som har fyllt 15 år är riktig (prop. 2023/24:107 s.
52).
Vänsterpartiet kan konstatera att såväl Asylrättscentrum som FARR avstyrker förslaget. De framhåller att det inte är utrett vilka konsekvenser förslaget kan få för de barn som berörs och inte heller för samhället i stort om det för vissa barn kan dröja en lång tid innan de kan bli svenska medborgare. SOAS lyfter, å sin sida, fram att statslösa personer som migrerar till Sverige sällan har dokumentation för att kunna styrka sin identitet. Vänsterpartiet delar remissinstansernas uppfattning.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att det i de anmälningsärenden där krav införs avseende frånvaro av brottslighet, hot mot Sveriges säkerhet och allmän säkerhet samt verksamhet i eller inflytande över vissa grupper och organisationer också införs ett krav på att det görs sannolikt att den uppgivna identiteten för de personer som har fyllt 15 år är riktig. Detta bör riksdagen besluta.
Tony Haddou (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Gudrun Nordborg (V)
Jessica Wetterling (V)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3991
av Tony Haddou m.fl. (V)
med anledning av prop. 2025/26:175 Skärpta krav för svenskt medborgarskap
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår regeringens förslag om att medborgarskapslagen ska ändras så att statslösa barn och unga vuxna som kommer till Sverige, barn med utländskt medborgarskap och unga vuxna med utländskt medborgarskap samt tidigare svenska medborgare inte längre ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter anmälan.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att barn självständigt ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan av barnets vårdnadshavare, då det inte bör ske någon utmönstring av anmälningsförfarandet i medborgarskapslagen.
Riksdagen avslår regeringens förslag om krav på styrkt identitet för barn.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att ändra tid för hemvist för barn.
Riksdagen avslår regeringens förslag om längre hemvist i Sverige för att förvärva svenskt medborgarskap.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att en individ måste haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att kunna beviljas svenskt medborgarskap.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att för barn som har fyllt 15 år ska det för förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation krävas att han eller hon har haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att det ska införas ett försörjningskrav vid ansökan om svenskt medborgarskap.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att det ska införas krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för förvärv av svenskt medborgarskap.
Riksdagen beslutar om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med den lydelse som framgår av motionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens innehåller i huvudsak följande:
‒
försämrade krav på hemvist i Sverige
‒
krav på levnadssättet för den som önskar svenskt medborgarskap
‒
ett försörjningskrav vid ansökan om medborgarskap
‒
krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap
‒
dagens anmälningsförfarande kommer ibland i stället kräva ett ansökningsförfarande
‒
olika lagstiftning för barn över respektive under 15 år.
Inledning
Regeringens förslag om skärpta krav för svenskt medborgarskap är ytterligare ett led i Tidöpartiernas s.k. paradigmskifte på migrationsområdet. Förslagen syftar till att för
svåra och förhindra för människor som kommit till vårt land att tilldelas svenskt med
borgarskap. Flera av förslagen lever inte heller upp till barnkonventionens krav om att sätta barnets bästa i första rummet. Vidare är flera av förslagen tveksamma ur ett rätts
säkerhetsperspektiv.
Sverige har en lång tradition av att se medborgarskapet som ett redskap för integra
tion. Svenskt medborgarskap bidrar positivt till individens integrationsprocess, vilket gynnar både individen och samhället i stort. Medborgarskap medför en rad rätts
verkningar, däribland rätten att rösta i riksdagsval och fullt ut delta i demokratiska processer. Medborgarskapet kan även påverka möjligheten att resa utomlands och rätten för familjemedlemmar att få uppehållstillstånd genom anknytning.
Det är mot bakgrund av detta som regeringens förslag till skärpta krav på svenskt medborgarskap riskerar att drabba särskilt utsatta grupper och hindra människor att bli svenska medborgare. I sin iver att försvåra och förhindra att människor kommer till vårt land har regeringen även i direktivet till utredaren redan bestämt att det ska ske för
sämringar när det kommer till möjligheten att bli svensk medborgare, utan att först låta utredaren undersöka om förslagen är lämpliga.
I det följande redogör vi för hur vi ställer oss till regeringens förslag kring skärpta krav för svenskt medborgarskap. Framställningen följer i huvudsak propositionens disposition.
Avsnitt 5 Förvärv av svenskt medborgarskap efter anmälan
Regeringen föreslår att anmälningsförfarandet i medborgarskapslagen ska utmönstras så långt som möjligt. Det ska ske genom att statslösa barn och unga vuxna som kommer till Sverige, barn med utländskt medborgarskap och unga vuxna med utländskt med
borgarskap samt tidigare svenska medborgare inte längre ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter anmälan.
Vänsterpartiet är, i likhet med bl.a. Svenska advokatsamfundet och Barnombuds
mannen, kritiska till att begränsa barns möjligheter att få svenskt medborgarskap efter anmälan eller som biperson till en förälder. Särskilt allvarligt är det för de barn som inte kan styrka sin identitet, något de inte själva har makt att ändra på.
Förslaget kan inte anses vara förenligt med barnkonventionen och principen om barnets bästa, vilket även framförs av Barnombudsmannen och Asylrättscentrum. Asylrättscentrum ifrågasätter om förslaget är i enlighet med barnkonventionens krav på att staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att förverkliga barns rättigheter.
Civil Rights Defenders påpekar att om anmälningsförfarandet utmönstras för stats
lösa som inte är födda i Sverige, riskerar det att förstärka utanförskap och skapa hinder för integration.
Utifrån barnets bästa är det svårt för Vänsterpartiet att förstå regeringens förslag. Det är omöjligt att försvara ett förslag som innebär att om ett barn föds ett år innan det kommer till Sverige, ska det lagstiftningsmässigt bedömas annorlunda än om ett barn föds ett år efter ankomst till Sverige.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att medborgarskapslagen ska ändras så att statslösa barn och unga vuxna som kommer till Sverige, barn med utländskt med
borgarskap och unga vuxna med utländskt medborgarskap samt tidigare svenska med
borgare inte längre ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter anmälan. Detta bör riksdagen besluta.
Avsnitt 6 Barn i ansökningsförfarandet
Regeringen föreslår att barn självständigt ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan av barnets vårdnadshavare och att barn inte längre ska kunna beviljas medborgarskap enligt de bestämmelser om naturalisation som gäller för vuxna personer. Regeringen föreslår även att det ska ställas krav på styrkt identitet, permanent uppe
hållstillstånd och hemvist för barn som självständigt ansöker om medborgarskap. För nordiska barn ska det krävas två års hemvist oavsett ålder. För barn som inte har fyllt 15 år ska det krävas tre års hemvist för utomnordiska barn och två års hemvist för statslösa barn. För barn som inte är nordiska medborgare och som har fyllt 15 år ska det krävas fem års hemvist.
Vänsterpartiet delar i grunden bedömningen att det är viktigt att barn självständigt kan förvärva medborgarskap. Men regeringens förslag om att självständigt förvärva medborgarskap måste förstås i kontext av regeringens förslag under 5.1 om att ut
mönstra anmälningsförfarandet, vilket försämrar barns möjlighet att få medborgarskap. Om dagens reglering behålls, där det räcker med en anmälan för att medborgarskap ska beviljas, behövs inte heller någon förändring för barn att självständigt kunna ansöka om
medborgarskap. Vänsterpartiet är således inne på en liknande linje som Sveriges advokat
samfund
.
Riksdagen bör således avslå regeringens förslag om att barn självständigt ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan av barnets vårdnadshavare, då det inte bör ske någon utmönstring av anmälningsförfarandet i medborgarskapslagen. Detta bör riksdagen besluta.
Vänsterpartiet avstyrker, i likhet med bl.a. Sveriges advokatsamfund, Barnombuds
mannen, Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum, regeringens krav på styrkt identitet för barn. Som remissinstanserna framför kan det leda till att vissa barn under lång tid blir exkluderade från att bli medborgare och att barn från vissa delar av världen blir diskriminerade. Det strider mot barnkonventionens krav på att konventionsstaterna ska tillförsäkra varje barn de ”rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt”.
Krav på styrkta dokument är ett orimligt krav, vilket regeringen själv poängterar i propositionen genom den egna skrivningen: ”barns möjlighet att förvärva medborgar
skap i viss utsträckning blir avhängig vilka handlingar som deras föräldrar har tillgång till, dvs. omständigheter utanför barnens kontroll. Detta talar emot att ett identitetskrav bör införas”.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om krav på styrkt identitet för barn. Detta bör riksdagen besluta.
Regeringens krav på att barn ska behandlas olika kopplat till tid för hemvist avstyrks av Vänsterpartiet då vi anser, i likhet med Barnombudsmannen, Asylrättscentrum och Institutet för mänskliga rättigheter, att hemvistkravet ska vara detsamma för alla barn. Regeringens skäl kopplat till säkerhetshotande verksamhet är ett skrämmande synsätt på hur skillnader görs mellan barn från Norden och barn utanför Norden. Vänsterpartiet delar även Barnombudsmannens synsätt på att alla personer under 18 år är barn i barnkonventionens mening och att särskild hänsyn ska visas barn i medborgarskaps
ärenden. Alla barn, oavsett ålder, ska ha samma skyddsstandard.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att ändra tid för hemvist för barn. Detta bör riksdagen besluta.
Avsnitt 7 Längre hemvist i Sverige för att förvärva medborgarskap
Regeringen föreslår att det som utgångspunkt bör krävas längre hemvist i Sverige för att förvärva svenskt medborgarskap.
I likhet med flera remissinstanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund och Civil Rights Defenders, anser Vänsterpartiet att förslaget från regeringen ska avslås. Förlängda hemvistkrav försämrar integrationen, riskerar att öka utanförskapet och minskar del
tagandet i den demokratiska processen.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om längre hemvist i Sverige för att förvärva svenskt medborgarskap. Detta bör riksdagen besluta.
Avsnitt 8 Ett krav på skötsamt och hederligt levnadssätt i medborgarskapsärenden
Regeringen föreslår att en individ måste ha haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att kunna beviljas svenskt medborgarskap. För barn som har fyllt 15 år ska det för förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation krävas att han eller hon har haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt.
Även Vänsterpartiet anser att alla som bor i Sverige ska följa svensk lag, men regeringens förslag skapar stor rättsosäkerhet. Vi delar bedömningen som bl.a. Civil Rights Defenders anför, dvs. att begreppet skötsamhet är vagt och att det innebär en risk för godtycklig tillämpning. Civil Rights Defenders anser att det finns en risk ”att bedömningen av dessa kriterier kan komma att variera beroende på handläggare och kontext, vilket är allvarligt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Det finns en risk att personer med migrantbakgrund generellt misstänkliggörs utan saklig grund”.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att en migrant måste ha haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att kunna beviljas svenskt medborgarskap. Detta bör riksdagen besluta.
Särskilt allvarligt är det att regeringen även anser att barn ska omfattas av skötsamt och hederligt levnadssätt. Regeringen frångår helt barnkonventionens krav på att barn har särskilda rättigheter och att barn ska behandlas som barn och inte som vuxna. Vänsterpartiet delar därför kritiken som framförs av bl.a. Barnombudsmannen om att barn inte ska behandlas som vuxna i rättsliga sammanhang. Vänsterpartiet anser även, tillika med Diskrimineringsombudsmannen, att det finns risker för etnisk diskriminering när misstanke om brott kan ligga till grund för avslag vid ansökan om medborgarskap kopplat till kravet på ett skötsamt och hederligt levnadssätt för barn över 15 år.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att för barn som har fyllt 15 år ska det för förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation krävas att han eller hon har haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt. Detta bör riksdagen besluta.
Regeringens tabell med ”riktlinjer” för karenstider är ett märkligt sätt att styra myndigheter på. Tabellen kommer inte att ha någon rättslig status, men ändå indirekt ligga till grund för lagstiftarens bedömning. Riktlinjer utfärdas normalt av myndigheter, medan regeringen styr via regleringsbrev och förordningar. Vänsterpartiet delar även Sveriges advokatsamfunds synpunkter kopplat till karenstiderna, dvs. att regeringen måste beakta att unga människor är omogna, saknar konsekvenstänkande och ibland har utfört allvarliga brott mer eller mindre under hot. Frågan blir då om de mycket långa karenstiderna verkligen är motiverade och nödvändiga.
Avsnitt 9 Självförsörjning som krav för svenskt medborgarskap
Regeringen föreslår att det ska införas ett försörjningskrav vid ansökan om svenskt medborgarskap.
Vänsterpartiet, tillika med flera remissinstanser som bl.a. Institutet för mänskliga rättigheter och Sveriges advokatsamfund, avstyrker förslaget. Som Institutet för mänskliga rättigheter påpekar kommer ett försörjningskrav att slå särskilt hårt mot personer som har svårt att etablera sig på den öppna arbetsmarknaden, exempelvis kvinnor med invandrarbakgrund och personer med funktionsnedsättning.
Vänsterpartiet delar bedömningen från Sveriges advokatsamfund om att förslaget medför en risk för utestängningseffekter, där bl.a. kvinnor i praktiken kan komma att hindras från att förvärva svenskt medborgarskap.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att det ska införas ett försörjningskrav vid ansökan om svenskt medborgarskap. Detta bör riksdagen besluta.
Avsnitt 10 Krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället
Regeringen föreslår att det ska införas krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för förvärv av svenskt medborgarskap.
Vänsterpartiet gör bedömningen, tillika med bl.a. Barnombudsmannen, Diskrimi
neringsombudsmannen och Sveriges Kvinnolobby, att vissa grupper skulle missgynnas med regeringens förslag. Det kommer särskilt drabba barn, kvinnor, äldre och låg
utbildade. FN:s granskningskommitté för kvinnokonventionen (CEDAW) har framfört att statliga villkor som leder till att det är svårare för kvinnor än män att uppfylla kraven kan ses som indirekt diskriminering.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att det ska införas krav på tillräckliga
kunskaper i svenska och om det svenska samhället för förvärv av svenskt medborgarskap.
Detta bör riksdagen besluta.
14 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Till skillnad från de utredningar som ligger till grund för propositionens lagförslag har regeringen inte föreslagit några övergångsregler när det gäller pågående medborgar
skapsansökningar och överklaganden av beslut. De föreslagna nya reglerna ska således gälla även för människor som redan skickat in en ansökan, något som har mött mycket kraftig kritik från flertalet remissinstanser och inte minst från Lagrådet som ställer sig ”något frågande” till varför regeringen inte har föreslagit några övergångsregler. Ännu en gång väljer regeringen att inte lyssna på vare sig expertorganisationer eller på landets främsta jurister i Lagrådet.
Vänsterpartiet instämmer i den kritik som lyfts fram mot förslagen. I januari 2026 fanns det nästan 100
000 öppna medborgarskapsärenden hos Migrationsverket och under 2025 var handläggningstiden i snitt 573 dagar. Migrationsverkets tider för att handlägga och fatta beslut om medborgarskap är med andra ord redan i dag orimligt, och helt oacceptabelt långa. Det innebär att individer som sökt medborgarskap enligt de gamla reglerna nu kommer att bedömas efter de nya, betydligt skarpare kraven, och inte utifrån de regler som gällde när de ansökte. Detta är ett problem, menar bl.a. Lagrådet, som pekar på att den som ansökt om medborgarskap inte känt till de nya och skärpta kraven. Lagrådet betonar även att behovet av ytterligare utredning i pågående fall kan leda till att Migrationsverkets redan långa handläggningstider blir ännu längre.
Övergångsregler handlar om den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet. I Lagrådets yttrande till regeringen avråder man därför från att införa de nya reglerna om nya krav för medborgarskap utan en ordning för övergången.
Vänsterpartiet delar Lagrådets kritik och uppmanar regeringen att införa övergångs
bestämmelser i enlighet med de förslag som lämnas i SOU 2025:1 Skärpta krav för svenskt medborgarskap. Det innebär att riksdagen bör anta punkterna 2, 3 och 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna och att punkterna bör formuleras enligt följande:
2. Äldre föreskrifter gäller för ärenden enligt 7, 9 och 11
§§ som har inletts före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter gäller för ärenden enligt punkt 4 i ikraftträdande- och över
gångsbestämmelserna i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap som har inletts före ikraftträdandet.
4. Äldre föreskrifter gäller vid överklagande av beslut som har meddelats före ikraft
trädandet.
Tony Haddou (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Hanna Gunnarsson (V)
Lotta Johnsson Fornarve (V)
Gudrun Nordborg (V)
Håkan Svenneling (V)
Jessica Wetterling (V)