Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:10 av Nima Gholam Ali Pour (SD) Borttagande av fribeloppet för studiemedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa fribeloppet för studiemedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Fribeloppet är den inkomst en studerande får ha utan att den studerandes studiemedel minskar. Fribeloppet varierar med hänsyn till det antal veckor och den studietakt som den studerande har studiemedel för under kalenderhalvåret. Ju fler veckor den studerande har studiemedel under kalenderhalvåret, desto lägre är fribeloppet och omvänt. Med anledning av covid-19-pandemin var fribeloppet inom studiemedlen tillfälligt borttaget för samtliga studerande fr.o.m. första halvåret 2020 t.o.m. första halvåret 2022. Syftet med den slopade fribeloppsgränsen var att säkerställa att studerande skulle kunna arbeta i högre omfattning vid sidan av sina studier eller kunna avbryta pågående studier för att arbeta inom samhällsbärande funktioner. CSN har haft i uppdrag att följa upp effekterna av det tillfälligt slopade fribeloppet. I rapporten Den tillfälligt slopade inkomstprövningen – betydelse för inkomster, arbete, studieresultat och kostnader (dnr ADM/2020:740) framkommer det att studerandes inkomstökningar motsvarade 19 procent under 2020. Samma rapport visar att presta ­ tionerna för högskolestuderande under 2020 förbättrades och genomströmningen ökade något. Därmed hade slopat fribelopp inte någon negativ påverkan på studerande utan resulterade i att genom högre inkomster förbättra välståndet för vissa studerande. Studerande skiljer sig åt. Vissa klarar av ett extraarbete medan andra behöver lägga mer tid på studierna. Det borde vara upp till var och en att välja. Fribeloppet skapar ett tak på hur mycket en studerande kan arbeta och därmed ett tak på hur mycket arbets ­ livserfarenhet en studerande kan ta till sig under studietiden. I praktiken fungerar det som en form av arbetsförbud för studerande. Detta väcker frustration bland studerande som kan arbeta, behövs ute i arbetsmarknaden, men inte får arbeta på grund av fribeloppet. Samtidigt är både den offentliga sektorn och näringslivet i behov av arbetskraft. Det är anmärkningsvärt att då genom fribeloppet undanhålla tillgänglig arbetskraft från arbetsmarknaden. Därför borde fribeloppet tas bort. Nima Gholam Ali Pour (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:15 av Nima Gholam Ali Pour (SD) Borttagande av fribeloppet för studiemedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa fribeloppet för studiemedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Fribeloppet är den inkomst en studerande får ha utan att den studerandes studiemedel minskar. Fribeloppet varierar med hänsyn till det antal veckor och den studietakt som den studerande har studiemedel för under kalenderhalvåret. Ju fler veckor den studerande har studiemedel under kalenderhalvåret, desto lägre är fribeloppet och omvänt. Med anledning av covid-19-pandemin var fribeloppet inom studiemedlen tillfälligt borttaget för samtliga studerande fr.o.m. första halvåret 2020 t.o.m. första halvåret 2022. Syftet med den slopade fribeloppsgränsen var att säkerställa att studerande skulle kunna arbeta i högre omfattning vid sidan av sina studier. CSN har haft i uppdrag att följa upp effekterna av det tillfälligt slopade fribeloppet. I rapporten Den tillfälligt slopade inkomstprövningen – betydelse för inkomster, arbete, studieresultat och kostnader (dnr ADM/2020:740) framkommer det att studerandes inkomstökningar motsvarade 19 procent under 2020. Samma rapport visar att presta ­ tionerna för högskolestuderande under 2020 förbättrades och genomströmningen ökade något. Därmed hade slopat fribelopp inte någon negativ påverkan på studerande utan resulterade i att genom högre inkomster förbättra välståndet för vissa studerande. Studerande skiljer sig åt. Vissa klarar av ett extraarbete medan andra behöver lägga mer tid på studierna. Det borde vara upp till var och en att välja. Fribeloppet skapar ett tak på hur mycket en studerande kan arbeta och därmed ett tak på hur mycket arbets ­ livserfarenhet en studerande kan ta till sig under studietiden. I praktiken fungerar det som en form av arbetsförbud för studerande. Detta väcker frustration bland studerande som kan arbeta och behövs ute på arbetsmarknaden, men inte får arbeta på grund av fribeloppet. Samtidigt är både den offentliga sektorn och näringslivet i behov av arbetskraft. Det är anmärkningsvärt att då genom fribeloppet undanhålla tillgänglig arbetskraft från arbetsmarknaden. Därför borde fribeloppet tas bort. Nima Gholam Ali Pour (SD)