Jämför sakliga förslag
A · El- och energiförsörjning för ökad tillväxt och välstånd
2022/23 · HA022112 · Fredrik Olovsson (S); Monica Haider (S); Mattias Jonsson (S); Marianne Fundahn (S); Isak From (S); Aida Birinxhiku (S); Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning
2023/24 · HB022853 · Fredrik Olovsson (S); Monica Haider (S); Mattias Jonsson (S); Marianne Fundahn (S); Isak From (S); Aida Birinxhiku (S); Daniel Vencu Velasquez Castro (S); Rickard Nordin (C); Elisabeth Thand Ringqvist (C); Anders Ådahl (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.008 · ämneslikhet 0.770. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 11 yrkanden i A · 5 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
11 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett rättvist och rimligt högkostnadsskydd för elkonsumenter och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och genomföra den nationella elektrifieringsstrategin och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett elektrifieringsråd och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av Sveriges elprisområden och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare och effektivare tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts planerade insatser för anslutning av havsbaserad vindkraft ska fortsätta och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om krav på att installera solceller på nya offentliga och kommersiella byggnader och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av politiken för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbara fossilfria transporter och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell plan för vätgasinfrastruktur med statlig TSO och tillkännager detta för regeringen.
5 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen avslår det planeringsmål som regeringen föreslår ska gälla för elsystemet.
B2. Riksdagen avslår det leveranssäkerhetsmål som regeringen föreslår ska gälla för elsystemet.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om planeringsmål för elsystemet och om att återkomma med mål och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med underlag, bedömningar, indikatorer och alternativa utformningar för leveranssäkerhet och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen i övrigt om att återkomma till riksdagen med nya bedömningar och förslag och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 3230 ord · B 1539 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2112
av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
El- och energiförsörjning för ökad tillväxt och välstånd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett rättvist och rimligt högkostnadsskydd för elkonsumenter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och genomföra den nationella elektrifieringsstrategin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett elektrifieringsråd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av Sveriges elprisområden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare och effektivare tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts planerade insatser för anslutning av havsbaserad vindkraft ska fortsätta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om krav på att installera solceller på nya offentliga och kommersiella byggnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av politiken för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbara fossilfria transporter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell plan för vätgasinfrastruktur med statlig TSO och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Energisystemet skapar förutsättningar och lägger grunden för samhällets funktion. Långsiktiga investeringar bidrar till Sveriges ekonomiska återhämtning och grön omställning. Kraftfulla åtgärder kommer att behövas för att Sverige ska lyckas ställa om till fossilfrihet i tid för att leva upp till Parisavtalet.
Sverige har inlett ett skifte med en betydande elektrifiering av transporter, industri och andra verksamheter. En framgångsrik elektrifiering är avgörande för att nå netto
nollutsläpp 2045 och kan även minska utsläppen i andra länder genom export av klimat
smarta produkter. Elektrifiering kan bidra till stora energieffektiviseringar och utsläpps
minskningar i transporter och är avgörande för att ställa om till fossilfria processer i stora industrier. Sveriges elförsörjning kan utgöra en unik konkurrensfördel genom hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Den svenska
industrins konkurrenskraft behöver dock säkras genom trygg tillgång till el och bibehållen
effekt i energisystemet på kort och lång sikt.
Enligt Energimyndighetens och Svenska kraftnäts långsiktiga scenarier innebär klimatomställningen och en ny elektrifieringsvåg att efterfrågan på el kommer att öka kraftigt till 2045. Enligt de scenarier som innebär högst elektrifiering av samhället förväntas en fördubbling av elbehovet. Vi behöver värna om och få fram all fossilfri elproduktion men framför allt satsa på förnyelsebar elproduktion som i det korta perspektivet dessutom har stor och avgörande potential för att Sverige ska klara den gröna omställningen.
Energipolitiken behöver utvecklas och ta höjd för detta genom åtgärder, bl.a. effektiv användning, ny infrastruktur och säkrad tillförsel. Sverige behöver mer billig el – så snabbt som möjligt. Vi behöver nyttja potentialen i alla fossilfria energislag – vindkraft, kärnkraft, vattenkraft, solenergi med mera – som kan gynna omställningen och säkra svensk elproduktion och konkurrenskraft. Det krävs för lägre elräkningar och för att öka takten i klimatomställningen och skapa tusentals nya jobb i hela landet. Dessutom kommer det stärka Sveriges energisäkerhet. Ett ökat fokus på effekt- och energieffektivisering banar väg för en snabb, resurseffektiv och hållbar elektrifiering och bidrar till klimatomställningen.
Socialdemokraterna tog initiativ till och la fram förslag på ett högkostnadsskydd, för svenska hushåll och företag. De avgifter som betalats in till Svenska kraftnät och inte kan användas till nätförstärkande åtgärder föreslogs återföras på kort sikt genom åt
gärder som sänker priserna, sänker nätavgifterna eller ger återbäring till hushåll och företag. Vi kan nu konstatera att genomförandet av förslag med denna riktning från den nya regeringen dröjer. Det är viktigt att den modell som används är rättvis mellan landets hushåll och konkurrensneutral ur ett företagsperspektiv. Skyddet ska träffa företag och hushåll som haft höga kostnader men inte ge otillbörliga fördelar för de som har stor förbrukning till fasta låga priser.
Vi behöver även agera här och nu för att få ner elpriserna, inte minst i södra Sverige.
Genom att reformera elprissättningen på den europeiska marknaden, så att prissättningen frikopplas
från gaspriset, bedöms elpriserna sänkas betydligt. Det är av stor vikt att regeringen hårt driver på för förslag på den europeiska nivån som kan leda till lägre svenska priser. För att få ner elpriserna behöver också elproduktionen i Sverige maximeras.
Samhällets kontroll över att vi har ett tillräckligt robust elsystem och tillräckligt mycket produktion behöver stärkas. Just nu med det främsta målet att möjliggöra den gröna omställningen, men i grunden för att det är rimligt att samhället har mer insyn i och inflytande över en så samhällsviktig central infrastruktur. Centralt här är att utveckla vår nuvarande marknadsmodell, som i många delar är EU-gemensam. En grundläggande uppgift är att säkerställa och möjliggöra såväl omfattande och långsiktiga investeringar som låga priser och en stabil elförsörjning.
Socialdemokraterna vill föra energipolitiska samtal med andra partier för en långsiktig energipolitik. Varken Sveriges elkonsumenter eller klimatet har råd med något annat. Sådana samtal bör ha en bred utgångspunkt, inte låst till vissa energislag eller specifika lösningar. Sverige behöver kunna använda alla fossilfria tillgångar som står till buds.
Nationell elektrifieringsstrategi
Genom arbetet med elektrifieringsstrategin vill vi socialdemokrater ta ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra en omfattande elektrifiering av samhället.
Åtgärderna i strategin syftar till att undanröja hinder för utbyggnaden av elproduk
tionen och säkerställa att det finns leveranser av el alla timmar på dygnet. Med elektri
fieringsstrategin vill vi ta ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra elektrifieringen.
Elektrifieringsstrategin utgörs av en konkret handlingsplan som vi vill se genom
föras de kommande tre åren. Steg för steg, åtgärd för åtgärd, vill vi bygga en trygg elförsörjning som möjliggör omställning och nya jobb. De tolv punkterna i strategin utgör ett helhetsperspektiv över vad som krävs för att möta de utmaningar som kommer
med ett kraftigt ökat elbehov inom fem övergripande områden: planering och samarbete,
effektiv användning, utbyggnad av infrastruktur, elnät och laddinfrastruktur, säkrad tillförsel av effekt och energi samt genomförande och förankring.
Det är av stor betydelse att arbetet med strategin nu följs upp och genomförs av regeringen. Ett elektrifieringsråd med representanter från den offentliga sektorn, näringslivet och andra samhällsaktörer bör inrättas. Rådet ska stödja ett effektivt genomförande av elektrifieringsstrategin. Svenska kraftnät bör ges en tydligare roll att arbeta för att elsystemet ska kunna utvecklas i takt med behoven. I denna åtgärd ingår bland annat ett mer proaktivt arbete med nationell nätplanering. Svenska kraftnät bör även få i uppdrag att tydliggöra förutsättningar för att främja flexibilitet vid anslutning av nya elkrävande verksamheter. Det kan handla om att anpassa elanvändning för att minska effekttoppar och optimera nyttjandet av elnäten.
Energimyndigheten bör ges ett uppdrag om att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi. Förslag
bör även tas fram för hur kraftvärmens lokala elsystemnyttor kan få en mer korrekt värdering. Regeringen bör även ge Energimyndigheten och Trafikverket i upp
drag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för en snabb, samordnad och samhälls
ekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur samt tankinfrastruktur för vätgas. Regeringen bör även ta initiativ till en nationell
kraftsamling kring kompetens
försörjning för elektrifieringen.
Energieffektivisering
Sverige ska ha mycket och billig energi men vi behöver också bli bättre på att använda energin mer effektivt. Vi vill att Energimyndigheten ska fortsätta sin energieffektivi
seringskampanj, och vi vill stötta energieffektivisering av småhus och flerbostadshus och inom industrin. Syftet med åtgärderna är att bidra till klimatomställningen, skapa jobb, säkerställa en jämn tillgång till energi och minska risken för negativa effekter av volatilitet i energipriserna. Regeringspartierna har med precision utformat politiken så att flerbostadshus inte får del av åtgärderna. Den politiken bör utvärderas, vilket ger regeringen möjlighet att återkomma med en politik för energieffektivisering som är bättre utformad.
Utbyggnad av elnätet och elområden
För att möjliggöra den gröna omställningen, nya industrisatsningar och tusentals jobb så behöver elen kunna transporteras dit den behövs. Det är också viktigt för en god tillgång på el i hela landet. Den socialdemokratiska regeringen tog initiativ för att halvera tiden för tillståndsgivning. Förra året trädde en rad lagändringar ikraft, som möjliggör den största tidsminskningen för byggande av elledningar som gjorts sedan Sverige fick elektricitet. De nya lagarna förenklar processerna för att bygga ut elnätet i Sverige och gör dem mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. För nätföretagen blir det lättare att vidta åtgärder utan att ansöka om en ny så kallad nätkoncession, det vill säga det tillstånd som krävs för att bygga en kraftledning. Fler ledningar ska kunna byggas och användas med stöd av en nätkoncession för ett område. En nätkoncession för linje ska kunna ändras på ansökan av nätföretaget. Det ska gå att lägga samman nätkoncessioner och dela upp en nätkoncession för linje. Sammantaget innebär förändringarna att arbetet kan snabbas på avsevärt. Samtidigt är det viktigt att kostnaderna för utbyggnaden av elnätet är rimliga för elkunderna, oavsett var i landet man bor. Målsättningen måste vara att det svenska elpriset ska vara lågt i hela landet. En översyn av indelningen av elprisområden bör göras. Hänsyn i utformningen kan då tas till hur flaskhalsar och begränsningar i nätet har utvecklats sedan den tidigare borgerliga regeringen införde dem för mer än tio år sedan.
Utvecklingen av infrastruktur för vätgas
Nära kopplat till de stora investeringarna för en grön industriell revolution är ökad användning av vätgas i produktion och för lagring av energi. Vätgas kommer därför att få en ökad betydelse inte minst som en förutsättning för industrins omställning. Social
demokraterna vill satsa på svensk produktion av vätgas. För att underlätta och samordna detta arbete behöver Sverige en nationell plan för vätgasinfrastruktur, som samplaneras med infrastrukturen för el. Idag är TSO:n, dvs den stamnätsansvarige, på gassidan ett privat företag. När vätgasen blir en allt större resurs ekonomiskt och kommer att spela en större roll i vårt energisystem så kan det vara rimligt att sådan infrastruktur ägs och drivs inom ramen för det offentligas kontroll. Regeringen bör utreda frågan och återkomma till riksdagen med förslag.
Tillståndsprocesserna
Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerande samråd med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsägbara. Investeringar i elnäts- och
elproduktions
utbyggnad
riskerar därmed att påtagligt försvåras. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för ny industrialisering och förverkligandet av klimatomställningen. Moderna regelverk som utvecklas i takt med tekniken behöver utvecklas. Relevanta myndigheter ska exempelvis se över förutsättningarna för både framtida och befintlig kärnkraft, så att vi kan fortsätta nyttja befintlig kärnkraft i dess fulla kapacitet under dess hela livslängd.
Över de senaste mandatperioderna har ett antal statliga utredningar haft i uppdrag att se närmare på reformering av ramverken för miljöprövningar. Socialdemokraterna menar att arbetet med reformering av regelverk och lagstiftning nu behöver fortsätta skyndsamt i syfte att korta ned handläggningstider och öka förutsägbarheten. Reform
arbetet bör ske med strävan att nå en bred politisk samsyn för att medverka till att reformeringen blir hållbar över tid och på så sätt skapar förutsägbarhet för investerare. Detta gäller brett, dvs för både industri, infrastruktur och inte minst el.
Den omfattande elektrifiering som samhället står inför ställer stora krav på effektiva och snabba tillståndsprocesser för elnät. Elnät som bidrar till tillförlitlig överföring av el till rimliga kostnader och där ökade effektuttag och nyanslutningar beviljas inom rimlig tid är viktiga för en konkurrenskraftig och leveranssäker elförsörjning. Den socialdemo
kratiska regeringen har arbetat för att halvera ledtiderna för nya kraftledningar, från att behov identifierats till att ledningen står på plats. För att genomföra detta krävs resurser till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen har även en viktig roll i att finna lösningar mellan aktörer för att frigöra nätkapacitet och underlätta för nya kunder att ansluta till elnäten i tillväxtområden och därigenom även snabbare identifiera eventuella regulatoriska hinder.
Klimatpolitiska rådets rapport för 2022, Fossilfritt Sverige och den nationella strategin för
elektrifiering har uppmärksammat vikten av att berörda myndigheter och domstolar
har erforderlig kapacitet för att motverka tidsfördröjning och oklarheter i handläggnings
processer.
Ytterligare ett område som regeringen bör uppmärksamma är att säkerställa fungerande tillståndsprocesser genom metodutveckling för samverkan mellan myndigheter inom ramen för befintlig lagstiftning. Regeringen bör se närmare på fortsatta insatser på området motsvarande vad som sker till exempel inom ramen för Kommittén för teknologisk innovation och etik (Komet).
Samordning på regional nivå och med aktörer inom berörda branscher är betydelse
fullt för ett fungerande genomslag för investeringar och etableringar. Tidigare regering arbetade med en serie insatser för att främja samordningen. Ett sådant exempel är tillsättandet av nationell samordnare för större företagsetableringar och företagsexpan
sioner i Norrbotten och Västerbotten. I augusti aviserade dåvarande regeringen avsikt att tillsätta en samordnare som ska underlätta stora etableringar i fordonsindustrins gröna omställning. Besked om tillsättandet av en sådan samordnare saknas från nuvarande regering.
Kraftslagen
Vindkraft
Sverige behöver fullfölja utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften. Den kan ge kraftigt ökad energiproduktion, särskilt i södra delarna av landet. Havsbaserad vindkraft bidrar till ett elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkur
renskraftiga priser. Svenska kraftnäts planerade insatser för anslutning av havsbaserad vindkraft bör därför fortsätta.
Även den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas tillvara. För att öka andelen beviljade tillstånd behöver kommunerna stärkta incitament att medverka till utbyggd vindkraft och eventuella invändningar mot etableringar komma tidigare i tillståndsprocessen. Möjligheten att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkrafts
utbyggnad kan också behöva tydliggöras.
Kraftvärme
Kraftvärme utgör ett viktigt bidrag till elförsörjningen och här finns även outnyttjad potential, inte minst vad gäller att avlasta vid effekttoppar. All effekt som finns att tillgå måste kunna nyttjas under tider där elpriserna annars riskerar att bli höga
.
En något överdimensionerad kraftvärme skapar förutsättningar för att ansluta fler kunder och kan ge ett viktigt extra tillskott av el under de kallaste dagarna, om incitamenten är de rätta.
Kärnkraft
Kärnkraften kommer under lång tid framöver att utgöra en viktig del av elsystemet. Tillsammans med vattenkraften ger den goda möjligheter till balansering och stabilitet i en elförsörjning som alltmer baseras på förnybara energislag som vindkraft och solenergi.
Socialdemokraterna ser möjligheter i förlängning av drifttid för befintliga reaktorer. Detta förutsätter givetvis en säker drift och att ev. säkerhetshöjande investeringar som krävs för detta genomförs. Även effekthöjning vid befintliga reaktorer kan bli värdefullt tillskott till elförsörjningen. Det utökade kärnavfall som uppkommer vid en längre och ev. utökad drift måste givetvis även beaktas och avfallet kunna tas om hand.
Vad gäller nya kärnkraftsreaktorer kan konstateras att det med nuvarande lagstiftning är möjligt
att ersätta reaktorer som ställts av eller som kommer att ställas av. Det är givetvis en fördel om den infrastruktur som redan finns på plats då kan nyttjas. Ännu så länge har inga konkreta investeringsplaner presenterats för sådan ersättning.
Erfarenheter i Finland har visat att det kan bli både dyrt och långdraget att bygga nya konventionella reaktorer. Vad som därför alltmer kommit att diskuteras är mindre s
k SMR-reaktorer. Inte heller här finns idag några beslut om kommersiell drift, men inom Vattenfall pågår en förstudie. Den tidigare regeringen gav Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att identifiera behov av utveckling av de regler eller andra åtgärder som kan påverka förutsättningarna för nyttjande av befintlig och ny kärnkraft, som t.ex. SMR baserad på känd såväl som ny reaktorteknik. Strålsäkerhetsmyndigheten ska lämna förslag på hur de identifierade behoven bör hanteras vidare.
Solkraft
Det är kostnadseffektivt att sätta upp solpaneler på byggnader och strukturer som ändå
ska uppföras. Den tekniska utvecklingen går här snabbt och det finns ett växande intresse
för solkraft hos hushållen, som ett sätt att balansera höga elkostnader och minska beroendet av andra, inte minst fossila, kraftslag. Även det offentliga har ett ansvar för att bidra till den gröna omställningen och det finns många ytor här som kan nyttjas för solpaneler. Socialdemokraterna vill att det tillsätts en utredning för att utreda möjlig
heten att ställa krav på att installera solceller på nya offentliga och kommersiella byggnader.
Långsiktiga spelregler
För Socialdemokraterna är en framtida säker och stabil elförsörjning central. Utifrån de behov som den gröna omställningen nu ställer är vi därför inte beredda att utesluta något fossilfritt kraftslag för den framtida elförsörjningen.
Inom ramen för en bred energipolitisk diskussion är vi därför beredda att diskutera alla tillgängliga alternativ. Tidsutdräkten för ny eller tillkommande kärnkraft och brådskan i att få fram ny el till växande näringar och transporter gör dock att fokus på kort och medellång sikt bör, eller snarare måste, ligga på andra kraftslag.
Hållbara fossilfria transporter och biodrivmedel
Användningen av fossil energi inom transportsektorn är fortsatt hög och står för en stor del av utsläppen. För att bryta transportsektorns fossilberoende behövs ökad transport
effektivitet, effektivare fordon och farkoster, elektrifiering och en övergång från fossila till hållbara förnybara drivmedel. Utbyggnaden av laddinfrastruktur bör ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn.
Dagens fossildrivna fordon kommer emellertid att fortsätta rulla på våra vägar under många år. För att klara svenska klimatmål och bidra till svensk industriell utveckling behöver fossila drivmedel bytas till förnybara.
I dag används biogas framför allt i transportsektorn där den ersätter användning av bensin och diesel och bidrar till att minska utsläppen från transportsektorn. För att bibehålla och öka den svenska biogasproduktionen avsattes 900 miljoner kronor 2022–2024 till stöd för produktion av biogas. Under 2024 förbereddes en kontrollstation för utvärdering av stödets utformning för att säkerställa ett ändamålsenligt och kostnads
effektivt stöd.
Sverige tappar investeringar i biodrivmedel. Trots goda förutsättningar sker inte betydande investeringar i produktion. Det är ett problem i klimatomställningen av fordonsflottan och en förlust för svenskt näringsliv. Regeringens inställning till reduktionsplikten hindrar nu dessutom investeringar för ökad produktion. Det är av högsta vikt att marknadens aktörer kan få stabila förutsättningar för svensk produktion av biodrivmedel.
Tryggt och säkert elsystem
En allt snabbare energiomställning innebär betydande utmaningar för elsäkerheten. Nya tekniker används i åldrande elanläggningar och användningen sker också på ett annat sätt än tidigare, vilket elanläggningarna inte alltid är anpassade för. I takt med att allt mer avancerad elektronik integreras i elsystemen, t.ex. solceller och laddstolpar, ökar även risken för problem med elektromagnetiska störningar på radiokommunikation, el- och telenät samt utrustning ansluten till dessa. I syfte att förstärka arbetet med elektro
magnetisk kompabilitet tillförde Elsäkerhetsverket därför medel 2022.
Robustheten inom elförsörjningen behöver vara hög och åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en tillfredsställande beredskapsnivå. Förmåga och motståndskraft behövs
för att hantera väpnade angrepp, cyberattacker och antagonistiska handlingar samt extrema väderberoende
händelser såsom stormar, bränder och översvämningar. Regeringen förstärkte därför insatserna för elberedskap 2022 så att sektorn bättre ska kunna före
bygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Det inkluderar t.ex. områdena skydd och robusthet, repara
tionsberedskap, ödrift, ledningsförmåga, cybersäkerhet och samband. Ökade medel ger
även stärkt förmåga att vägleda sektorn med planering för åtgärder före och under höjd beredskap. Vi ser positivt på de insatser på området som presenterats i budgetpropositio
nen för 2023 och vill arbeta konstruktivt med regeringen i dessa frågor.
Fredrik Olovsson (S)
Monica Haider (S)
Mattias Jonsson (S)
Marianne Fundahn (S)
Isak From (S)
Aida Birinxhiku (S)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:2853
av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C)
med anledning av prop. 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår det planeringsmål som regeringen föreslår ska gälla för elsystemet.
Riksdagen avslår det leveranssäkerhetsmål som regeringen föreslår ska gälla för elsystemet.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om planeringsmål för elsystemet och om att återkomma med mål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med underlag, bedömningar, indikatorer och alternativa utformningar för leveranssäkerhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen i övrigt om att återkomma till riksdagen med nya bedömningar och förslag och tillkännager detta för regeringen.
Bakgrund
Sverige ska ha ledartröjan i omställningen. Det ger ökad konkurrenskraft och export
möjligheter för våra företag. Det ger bättre säkerhet genom ökad självförsörjning och minskat beroende av fossila bränslen. Det har också potential att leda till tusentals nya arbetstillfällen. Sverige kan bli världens första fossilfria välfärdsland. Förutsättningarna för detta är goda, med en industri som ligger långt fram när det gäller grön omställning och nyindustrialisering. Men det kräver ökad elektrifiering, dvs. betydligt mer fossilfri el, stärkt energieffektivisering samt förbättrad lagring och flexibilitet, och det redan i närtid.
Vårt land har sedan länge haft en komparativ fördel i el till låga konkurrenskraftiga priser. Det har varit viktigt för ett exportberoende land som Sverige, i Europas utkant med långa avstånd och ett utmanande klimat.
Sedan 30 år har Sverige nu en avreglerad elmarknad som dessutom ingår som en del i EU:s gemensamma. Den utbyggnad av elsystemet som vi nu står inför sker alltså mot en helt annan bakgrund än under tidigare utbyggnadsperioder, undantaget utbyggnaden av den landbaserade vindkraften, inte minst eftersom staten då hade en annan roll när
det gäller både produktion och överföring av el. Stora kapitalkrävande investeringar, som
i kärnkraft eller havsbaserad vindkraft, med osäkra och volatila intäkter långt fram i tiden kräver så långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar som möjligt.
För att skapa bättre planeringsförutsättningar har vi därför sedan länge velat se en ny bred politisk energiöverenskommelse som omfattar alla fossilfria kraftslag och där både
mål och medel för att nå dessa mål ingår. Detta har tyvärr inte hörsammats, då man hävdat
från den nya regeringen att man redan har majoritet för sin politik och att en sådan över
enskommelse således är obehövlig. Den lösning som främst lyfts fram är ny kärnkraft. Investeringar i nya kärnkraftsreaktorer är något som bör ses i ett 100
‑
årsperspektiv, mot bakgrund av långa och komplicerade byggtider, drifttid under åtskilliga decennier, tids
ödande reaktorrivning och krav på omhändertagande av kärnavfall. Då är det inte konstigt
att det som efterfrågas av näringsliv och elproducenter är bred politisk samsyn om behov
och inriktning. Det skapar bättre förutsättningar för att hantera återstående marknads
osäkerhet och finansieringsfrågor. Investeringsbeslut utgår till syvende och sist från de
ekonomiska förutsättningar som gäller och kan förväntas. Och målet för politiken här bör
givetvis vara så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, för både företag och hushåll.
Regeringens proposition omfattar många delar av energisystemet men endast två förslag som riksdagen har att ta ställning till: Ett planeringsmål som ska gälla för el
systemet, där bedömningen är att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300
TWh till 2045. Behovet av el i olika geografiska områden bör tydliggöras och
följas upp vid regelbundna kontrollstationer med start 2030. Vidare föreslås ett leverans
säkerhetsmål
med innebörden att elsystemet ska kunna leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt.
Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv
marknad som främjar konkurrenskraftiga priser. Även här ska en fördjupad uppföljning ske vid kontrollstationer med start 2030. För det senare målet finns ett tillkännagivande från riksdagen från riksdagsåret 2018/19 som regeringen nu anser är tillgodosett och
slutbehandlat. Vidare bedömer regeringen att det finns behov av att se över det nuvarande
energieffektiviseringsmålet.
Effektiv energianvändning kan uppnås antingen genom energieffektivisering, som
innebär att samma nytta kan uppnås med lägre energianvändning alternativt att högre nytta
kan nås med samma energimängd, eller med efterfrågeflexibilitet, dvs. flytt av energi
användning tidsmässigt utifrån prissignaler. Möjligheterna till effektivare energi
använd
ning är således något som har effekt för såväl planeringsmålet som leveranssäkerhetsmålet.
Ställningstagande
Vi har återkommande lyft behovet av ett mål för mer fossilfri kraft redan till 2030. Anledningen är att ett tidssatt mål ställer krav på förslag och beslut om relevanta
åtgärder som kan bidra till måluppfyllelsen. Vi menar att de aviserade kontrollstationerna
, som vad vi förstår har målet 2045 som utgångspunkt, inte svarar mot samhällets behov av mer el i närtid.
Vad gäller det föreslagna målet för 2045 menar vi att osäkerheten som finns om el
behoven på längre sikt (mellan 200 och 340
TWh, enligt en myndighetsgemensam rapport
från december 2023) ökar utan ett tydligt preciserat och högt ställt mål för 2030. Enligt samma rapport kan elbehovet till 2035 i det närmaste fördubblas. Om inte industrin får möjlighet att genomföra sina planerade eller önskade investeringar i närtid, minskar behovet högst avsevärt även på längre sikt. Det skadar såväl klimatomställningen som det svenska näringslivet, och en mycket stor mängd arbetstillfällen riskeras. Möjligheter
till export av el finns sannolikt i det längre perspektivet på den gemensamma elmarknaden,
men det är inte vår bedömning att det är elexport som ligger till grund för regeringens bedömning om behoven till 2045.
Säkerhetsläget i Sverige och Europa har försämrats drastiskt under de senaste åren, vilket också synliggjort hur central en robust energiförsörjning är för hela samhället. Vi måste därför stärka självförsörjningen i hela Europa och minska beroendet av fossila energikällor. Sverige är och ska fortsatt spela en viktig roll genom att vara nettoexportör av fossilfri el till våra grannländer. Att Sverige nu är Natomedlem stället också nya krav
på kapacitet och tillförlitlighet i Sveriges energisystem som regeringen bör beakta i närtid.
Prioriteringen att bygga i huvudsak ny centraliserad kraftproduktion som ligger mer än ett decennium fram rimmar illa med dessa ambitioner.
Vi menar också att ett effektiviseringsmål hade behövts för att bättre kunna ställning till planeringsmålet. Effektivisering först har varit ingången för både EU och Sverige. Regeringens expertmyndighet pekar på att var sjunde kWh är lönsam att effektivisera. Det frigör också el och kapacitet för behoven på kort sikt samtidigt som priserna sänks.
I avsaknad av såväl ett kortsiktigt mål för fossilfri kraft redan till 2030 som ett kvantitativt
effektiviseringsmål menar vi att det inte är möjligt att bedöma hur relevant den föreslagna målnivån för 2045 är. Vi delar regeringens ambitionsnivå även om den stora osäkerheten
gör att regeringens nivå kan vara i underkant. Regeringens avsaknad av konkretion i närtid riskerar dock att göra att den egna ambitionsnivån inte kan nås. Vi anser att för att möta industrins behov på såväl kort som lång sikt behövs tydligare konkretion i närtid. Vi avvisar därför i detta läge regeringens förslag och vill att regeringen ges i uppdrag att återkomma med mål till 2030.
När det gäller leveranssäkerhetsmålet menar vi att den konsekvensanalys som pre
senteras inte är tillräckligt tydlig och möjliggör en rimlig värdering av den ambitions
nivå som föreslås, som också är otydligt formulerad. De indikatorer som pekas ut kon
kretiseras inte trots att de är helt avgörande för att kunna bedöma ambitions- och kostnads
nivåer
, vilket också pekas ut av flera remissinstanser. Vi hade önskat se underlag som uppskattar de samhällsekonomiska effekterna av det föreslagna målet liksom alternativa utformningar. Effekter av lagringsmöjligheter och efterfrågeflexibilitet hade varit önsk
värt, liksom sektorskopplingar, inte minst när det gäller värme och vätgas. Ett mål behöver
givetvis vara förenligt med så låga priser för elkonsumenterna som möjligt för att säker
ställa industrins konkurrenskraft och värna hushållens ekonomi. Vi saknar också tydliga
förslag kring de stora behoven av ökad överföring samt förslag som kan öka både accep
tansen
och hastigheten i den utbyggnaden.
Mot bakgrund av detta kan vi inte anse riksdagens tillkännagivande från 2018/19 som slutbehandlat och vi avvisar också det föreslagna målet för leveranssäkerhet, i av
vaktan på en mer fullständig analys.
Slutligen menar vi att många av de frågor som i övrigt behandlas i propositionen som rör de olika kraftslagen, värmemarknader, gas och koldioxidavskiljning är något som bör tas om hand inom ramen för en bred energiöverenskommelse. Trots att det förefaller allt mer angeläget kan vi konstatera att för det kraftslag som i propositionen lyfts fram som det som på kort sikt kan stå för merparten av tillkommande elproduktion,
nämligen vindkraft, inte anges vare sig konkreta ambitionsnivåer eller förslag på insatser
som kan öka tempot i utbyggnaden, trots att det finns färdigutredda förslag kring lokala incitament. Den stora volym ny kraft som ligger på regeringens bord färdigt för beslut i
form av havsbaserad vindkraft och på länsstyrelsernas bord i form av solcellsparker berörs
inte, och i stället föreslås större krav på dessa kraftslag, vilket kommer att försena ny produktion ytterligare. Regeringen bör därför återkomma med nya bedömningar av dessa frågor.
Fredrik Olovsson (S)
Monica Haider (S)
Mattias Jonsson (S)
Marianne Fundahn (S)
Isak From (S)
Aida Birinxhiku (S)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Rickard Nordin (C)
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Anders Ådahl (C)