Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.457 · ämneslikhet 0.893. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.740A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra skolavslutningar med konfessionella inslag i kyrkolokaler och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra skolsamlingar med konfessionella inslag i kyrkolokaler och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 390 ord · B 522 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1135
av Mathias Bengtsson (KD)
Skolavslutning med konfessionella inslag i kyrkan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra skolavslutningar med konfessionella inslag i kyrkolokaler och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Många skolor har en lång tradition av att avsluta terminen med en ceremoni i kyrkan. Denna tradition, som har sina rötter i Sveriges långa och rika historia, har varit en självklar del av våra skolavslutningar sedan 1800-talet. Det finns ett stort egenvärde i att upprätthålla goda traditioner, gemenskaper och högtider, av det enkla skälet att det binder oss samman. Därför är det oroande att osäkerhet fortfarande råder kring en så viktig del av vår svenska skoltradition, som skolavslutningar i kyrkan.
Tidigare i år fick en skola i Arjeplog stor uppmärksamhet efter ett beslut om att inte fira skolavslutningar i kyrkan. Det möttes av stora protester från de berörda eleverna. Denna händelse i Arjeplog speglar en bredare debatt i Sverige där våra traditioner, högtider och kulturella uttryck nedvärderas och ifrågasätts.
När vi nedprioriterar det ansvar som kommer med att förvalta och värna om vår samhällsgemenskap, riskerar vi att tappa en del av Sveriges identitet och historia. Skolavslutningar i kyrkan är en djupt rotad svensk tradition som har präglat vanliga människor i generationer och knyter oss samman genom ett gemensamt kulturarv.
Idag råder en viss osäkerhet kring hur man får genomföra avslutningar i kyrkan. Diskussioner pågår om vilka konfessionella inslag som är tillåtna i sammanhanget. Naturligtvis bör avslutningar kunna ske i samarbete med kyrkan utan begränsningar i tal och innehåll. Det borde vara möjligt att låta kyrkans personal bidra med en betraktelse om kyrkans budskap och sjunga sånger med religiös bakgrund, även inom ramen för en icke-konfessionell skolverksamhet.
Det är svårt att förstå den oro som ibland väcks kring kristna inslag, särskilt med tanke på att Sveriges kultur, seder och lagar till stor del är formade av vårt kristna arv. Att bevara goda traditioner och gemenskaper är viktigt för att hålla samman samhället och förankra oss i vår historiska identitet. Det är därför viktigt att vi förtydligar elevernas rätt att fira sina skolavslutningar i kyrkan. Kyrkan är inte bara en byggnad – den är en levande symbol för Sveriges historiska kontinuitet, en plats där generationer har samlats för gemenskap och firande, och en hörnsten i vår kulturella identitet.
Mathias Bengtsson (KD)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3098
av Mathias Bengtsson (KD)
Skolsamlingar i kyrkan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra skolsamlingar med konfessionella inslag i kyrkolokaler och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skolsamlingar i kyrkan är en tradition med djupa rötter i Sveriges historia och en värde
full del av vårt kulturarv. Sedan 1800-talet har kyrkan varit en naturlig plats för
skol
avslutningar och adventssamlingar. Här har generationer av barn sjungit psalmer, lyssnat
på berättelser om ljus och hopp, och fått en känsla av samhörighet och högtid.
Det finns ett stort egenvärde i att upprätthålla goda traditioner, gemenskaper och högtider, av det enkla skälet att det binder oss samman. Därför är det oroande att osäkerhet fortfarande råder kring hur en så viktig del av vår svenska skoltradition, som skolsamlingar i kyrkan, får genomföras.
Förra året fick en skola i Arjeplog stor uppmärksamhet efter ett beslut om att inte fira skolavslutningar i kyrkan. Det möttes av stora protester från de berörda eleverna. Denna händelse i Arjeplog speglar en bredare debatt i Sverige där våra traditioner, högtider och kulturella uttryck nedvärderas och ifrågasätts.
En kristen friskola kritiserades även förra året för att prästen avslutade en advents
samling med en välsignelse. Även om deltagandet var frivilligt och alternativ fanns för dem som inte ville delta, ansåg Skolinspektionen att detta utgjorde ett ”konfessionellt inslag” och därmed bröt mot skollagen.
Frågan om kyrkans roll i advents- och julsamlingar handlar inte bara om psalmer och välsignelser. Det handlar om vilka värderingar vi vill att våra barn ska ta med sig i livet. Sveriges gemensamma värderingar, alla människors lika värde, individens frihet och vikten av solidaritet, har vuxit fram ur den kristna etiken och den västerländska huma
nismen. Kyrkan är en viktig bärare av Sveriges värdegemenskap.
När vi nedprioriterar det ansvar som kommer med att förvalta och värna om vår samhällsgemenskap, riskerar vi att tappa en del av Sveriges identitet och historia. Skolavslutningar i kyrkan är en djuprotad svensk tradition som har präglat vanliga människor i generationer och knyter oss samman genom ett gemensamt kulturarv.
I dag råder en viss osäkerhet kring hur man får genomföra samlingar som skol
avslutningar i kyrkan. Diskussioner pågår om vilka konfessionella inslag som är tillåtna i sammanhanget. Naturligtvis bör samlingar kunna ske i samarbete med kyrkan utan begränsningar i tal och innehåll. Det borde vara möjligt att låta kyrkans personal bidra med en betraktelse om kyrkans budskap och sjunga sånger med religiös bakgrund, även inom ramen för en icke-konfessionell skolverksamhet.
Det är svårt att förstå den oro som ibland väcks kring kristna inslag, särskilt med tanke på att Sveriges kultur, seder och lagar till stor del är formade av vårt kristna arv. Att bevara goda traditioner och gemenskaper är viktigt för att hålla samman samhället
och förankra oss i vår historiska identitet. Det är därför viktigt att vi förtydligar elevernas
rätt att fira sina skolavslutningar i kyrkan. Kyrkan är inte bara en byggnad utan också en levande symbol för Sveriges historiska kontinuitet, en plats där generationer har samlats för gemenskap och firande, och en hörnsten i vår kulturella identitet.
Mathias Bengtsson (KD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag