Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.048 · ämneslikhet 0.798. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.549A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa differentierad alkoholskatt och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa differentierad alkoholskatt för cider och andra jästa drycker, på samma sätt som för öl från oberoende småbryggerier, och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 189 ord · B 231 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:997
av Camilla Brunsberg (M)
Införandet av differentierad alkoholskatt i Sverige
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa differentierad alkoholskatt och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Enligt artikel 4 i EU:s direktiv 92/83/EEC tillåts medlemsstater att sänka skattesatsen på öl från småbryggerier. De enda länderna som inte infört den differentierade alkohol
skatten är Sverige och Spanien. Detta innebär att de småskaliga bryggerierna missgynnas
både gentemot stora svenska bryggerier och gentemot utländska bryggerier.
En sänkning av alkoholskatten för små producenter av alkohol skulle bidra till fler arbetstillfällen och fler företag på landsbygden.
Fram till slutet på 1700-talet bryggdes öl uteslutande där det dracks – hemma eller på värdshuset. Som en motreaktion mot dagens storskaliga industri har det uppstått småskalig och hantverksmässig tillverkning av smakrik öl, tack vare små entusiastiska ölbryggerier som värnar om ölet och dess tradition.
Det är inte acceptabelt att små företag i Sverige inte ska ha samma konkurrensvillkor som övriga företag inom EU. Därför bör riksdagen tillkännage att även Sverige bör se över möjligheten att införa differentierad alkoholskatt.
Camilla Brunsberg (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3326
av Camilla Brunsberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Differentierad alkoholskatt för cider – jämställda villkor för små producenter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa differentierad alkoholskatt för cider och andra jästa drycker, på samma sätt som för öl från oberoende småbryggerier, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Den nya lagen om lägre alkoholskatt på öl från oberoende småbryggerier är ett mycket välkommet steg, med differentierad alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier enligt nya regler. Detta visar att vårt arbete för att få till stånd differentierad skatt har burit frukt.
Nuvarande regler gäller endast öl från oberoende småbryggerier – andra jästa drycker såsom cider omfattas ännu inte av de sänkta skattesatserna.
Små ciderproducenter står idag inför orättvisa konkurrensvillkor jämfört med små ölproducenter som nu får skattelättnader. Cider är ofta en lokal och småskalig verksam
het, och för många handlar det om samma typ av tillverkning som för hantverksöl – dock utan samma skatteincitament.
Differentierad alkoholskatt ger flera samhällsnyttiga effekter: fler arbetstillfällen, levande landsbygd, ökad lokal produktion och större mångfald i dryckesutbudet. Det stärker producenternas möjlighet att växa, investera och konkurrera.
Genom att införa en liknande differentierad skatt för cider skulle Sverige följa EU-direktivets möjligheter och uppfylla principen om likabehandling av småproducenter inom olika kategorier av alkoholdrycker.
Camilla Brunsberg (M)
Marléne Lund Kopparklint (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag