Jämförelse d88c9f2ed0cef119d057190e Underlagets kontrollsumma: cbbde5f01568fd98e93010670117bd1ae7474aec05a9b1d977fa84f0ad2b2350 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022348: med anledning av prop. 2022/23:74 Sveriges medlemskap i Nato === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022348 Motion till riksdagen 2022/23:2348 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:74 Sveriges medlemskap i Nato 1 Innehåll sförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Sverige är tryggare utan Nato 4 Militär alliansfrihet är det bästa för Sveriges säkerhet 4.1 En självständig utrikespolitik 4.1.1 Inga utländska baser på svensk mark 4.1.2 Effekter på svensk vapenexport 5 Ett kärnvapenfritt Sverige 5.1 Sverige ska kräva garantier från Nato vad gäller kärnvapen 6 Effekterna på Försvarsmaktens personal 7 En undermålig process 8 Förankring av Natopolitiken i riksdagen 2 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2022/23:74 Sveriges medlemskap i Nato. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta att vara militärt alliansfritt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige vid en anslutning till Nato ska göra tydligt att man inte har för avsikt att tillåta permanenta baser eller stadigvarande närvaro av allierade styrkor på det egna territoriet under fredstid och därför begära sådana garantier, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska förbli en kärnvapenfri stat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom Nato ska driva principen om ”No First Use ” och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska ställa sig bakom att kärnvapen har en avskräckande förmåga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i arbetet inom Nato, inte ska vara del i s.k. nuclear sharing och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel och transitering av kärnvapen på svenskt territorium i både freds- och krigstid och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska oaktat ett svenskt medlemskap i Nato förbehålla sig rätten att gå med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen samt ha rätt att inte stå bakom Natos uttalanden om kritik mot konventionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aldrig ska delta i Natos övningsverksamhet som inkluderar övning i användandet av kärnvapen såsom Snowcat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i arbetet inom Nato, inte ska ingå i Nuclear Planning Group och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska förbehålla sig rätten att inte stödja Natos uttalanden om kärnvapen och i alla typer av samarbeten med Nato aktivt bör använda sig av fotnoter för att markera avståndstagande till kärnvapen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta initiativ till en ordning för kontinuerlig förankring av Natopolitiken med riksdagens samtliga partier och tillkännager detta för regeringen. 3 Sverige är tryggare utan Nato Utgångspunkten för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska vara att värna vårt lands säkerhet. Den svenska försvars- och säkerhetspolitiken ska utgå från en självständig analys och strategi som syftar till att skapa trygghet för Sverige och våra medborgare. Vårt lands historia med mer än 200 år av fred är unik. Den viktigaste, om än inte den enda, förklaringen till detta är den militära alliansfriheten. Som ett svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina gjorde den förra socialdemokra ­ tiska regeringen en helomvändning i fråga om Nato. Utan någon folklig debatt eller vidare förankring ansökte man den 18 maj 2022 om ett svenskt medlemskap. Den 5 juli undertecknade Natos medlemsstater det anslutningsprotokoll som gav Sverige (och Finland) status som inbjudna länder. För att Sverige ska kunna bli medlem i Nato krävs riksdagens godkännande , varför regeringen nu lämnat en proposition i ärendet . Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig och helt i strid med folkrätten. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Invasionen innebär att vi har ett fullskaligt krig mitt i Europa. Det utmanar den europeiska säker ­ hetsordningen och ställer nya krav på de enskilda länderna i Europa. Rysslands aggres ­ sion kan inte tolereras ; Ukraina måste ha omvärldens stöd och Sverige måste stärka sitt totalförsvar. Ett svenskt medlemskap i Nato gör däremot varken Sverige eller Ukraina tryggare, tvärtom. I proposition 2022/23:74 argumenterar regeringen för att ett svenskt medlemskap i Nato skulle ha en avskräckande effekt. Vänsterpartiet menar motsatt att ett svenskt medlemskap i militäralliansen ökar risken för att vi dras in i krig och kon ­ flikter vi inte själva valt. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska beslutas i Sverige, inte på Natos högkvarter i Bryssel , i Washington av USA :s president eller i Ankara av Turkiets president . För en trovärdig säkerhetspolitik är det centralt att sträva efter en bred politisk enighet i Sveriges riksdag. Oaktat ett svenskt medlemskap i Nato är det nödvändigt med en självständig svensk säkerhetspolitisk analys och en levande och folklig debatt om förutsättningarna för svensk säkerhet. Svensk säkerhetspolitik ska utgå från svenska behov, ingenting annat. I SOU 2016:57 konstateras att Ryssland sannolikt skulle svara på en eventuell militär förmågeuppbyggnad på svenskt territorium genom en militär anpassning i syfte att åter ­ upprätta en uppfattad balans , t värtemot den avspänning som så väl behövs. I betänkandet ifrågasätts också effekterna vad avser den svenska nationella operativa förmågan vid ett eventuellt medlemskap i Nato. Den första försvarslinjen för varje medlemsland är de egna försvarsansträngningarna , och ett medlemskap i Nato innebär således ingen genväg för att lösa nationella förmågebrister. Sverige behöver ett starkare samlat totalförsvar, där det civila samhällets robusthet och motståndskraft stärks för att vi alla ska kunna leva ett tryggt och säkert liv , l iksom det är nödvändigt att bygga kapacitet för att värna vår suveränitet och vårt nationella självbestämmande – om så krävs, även med militära medel. Ett medlemskap i Nato kan inte ersätta uppbyggnaden av vårt eget försvar. Sverige måste själv a ta ansvar för att bygga ett folkligt förankrat totalförsvar som klarar av att möta de uppgifter man ställs inför. 4 Militär alliansfrihet är det bästa för Sveriges säkerhet Sveriges försvars- och säkerhetspolitik bygger på att vi genom att inte ingå i militära allianser har bättre möjligheter att skapa trygghet för vår befolkning och hålla svenskt territorium utanför krig. Vi har hållit Sverige militärt alliansfritt och bevarat vårt militära självbestämmande just för att i en sådant säkerhetspolitiskt läge vi ser nu kunna fatta självständiga beslut som gynnar svensk säkerhet och trygghet. Den 16 mars 2022 tillsatte den dåvarande regeringen en arbetsgrupp för överlägg ­ ningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Samtliga riksdagspartier deltog och d en 13 maj presenterades rapporten Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige (Ds 2022:7). Vänsterpartiet står som också framgår av proposition 2022/23:74 bakom de beskrivande delarna i departementsskrivelsen om Rysslands agerande. Rysslands roll och agerande i Sveriges närområde är av stor vikt för svensk säkerhetspolitik. Den auktoritära utvecklingen i Ryssland är strukturell, systematisk och långvarig och det är sannolikt att Putin eller en efterföljande likartad regim kommer att leda landet under överskådlig framtid. V änster ­ partiet vill fortsatt se omfattande sanktioner och ett minskat beroende av rysk gas och olja i hela Europa . Däremot menar vi att slutsatserna i departementsskrivelsen vad gäller Sveriges militära alliansfrihet är felaktiga och att viktiga frågor behandlats svepande och t.o.m. ignorant. Läs mer i vårt särskilda yttrande (Ds 2022:7 s. 45). Att basera ansökan om ett svenskt medlemskap i Nato på så ogrundade slutsatser, helt utan folklig debatt , är minst sagt oansvarigt. I september 2016 överlämnades Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhets ­ politiska samarbeten s betänkande Säkerhet i ny tid (SOU 2016:57) till regeringen. Utredningen hade bl.a. uppdraget att analysera och redogöra för innebörden av Sveriges samarbeten med andra länder och organisationer på det försvars- och säkerhetspolitiska området, i dag och i framtiden. Det bör noteras att regeringens proposition 2022/23: 74 går stick i stäv med flera avgörande punkter i den analys som gjordes i betänkandet. Även om säkerhetspolitiken ständigt förändras och vi har ett särskilt läge i Europa , är principerna för Nato som militär allians fortfarande desamma. Det gäller även grunden för den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Vänsterpartiet säger nej till ett svenskt medlemskap i Nato. Ett medlemskap i kärn ­ vapenalliansen skulle väsentligt försämra vårt säkerhetspolitiska läge. Vi ser att det kan leda till ökade risker för Sverige, och att Sverige blir en del av de krig och konflikter som Natoländer bedriver. Därmed äventyras Sveriges trygghet mer genom Nato ­ medlemskap än genom fortsatt nationellt självbestämmande. Riksdagen bör avslå regeringens proposition 2022/23:74 Sveriges medlemskap i Nato. Detta bör riksdagen besluta. För Vänsterpartiet är det territoriella försvaret av Sverige centralt. Vårt land, vatten eller luftrum ska inte kränkas av andra stater. Därför kommer Vänsterpartiet alltid att stödja förslag och beslut som ökar skyddet av Sverige och de svenska medborgarna. Sverige ska ha ett starkt och folkligt förankrat totalförsvar med förmåga att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför – ytterst en väpnad konflikt. Sveriges militära alliansfrihet har tjänat oss och vår omvärld väl och har möjlighet att göra det under lång tid framöver. Den militära alliansfriheten har bidragit till att generation efter generation i Sverige kunnat leva i fred. Den har dessutom gett oss ett utrikespolitiskt handlingsutrymme som gjort att Sverige kunnat spela en viktig interna ­ tionell roll för fred och nedrustning – när den politiska viljan funnits. Sverige ska vara fortsatt militärt alliansfritt. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Sverige kan inför ett fullskaligt angrepp från en stormakt inte försvaras enbart med ett nationellt militärt försvar. Samarbetet med länderna i vårt närområde skulle i ett sådant läge vara avgörande. Diplomati och internationella samarbeten av olika slag kommer att vara nödvändigt. Vi tror att Sverige bäst avgör själva hur dessa samarbeten ska utformas och med vilka. Att skapa en bestående militär allians med en samling stater som redan nu är inblandade i krig och konflikter som vi inte står bakom, är kontraproduktivt och leder till ökade risker för vårt land. För att möta de hot vi står inför krävs ett gott samarbete med våra grannländer, framför allt våra närmaste nordiska grannländer, men även länderna runt Östersjön. Internationellt samarbete måste alltid bygga på att Sverige fattar självständiga beslut, men att vi har en nära kontakt och i vissa fall planerar och övar tillsammans med andra länder. Norrbotten och Västerbotten ligger i Arktis , och Arktis är att betrakta som vårt lands absoluta närområde. Säkerhetspolitiska konflikter i Arktis kommer därför att ha direkt påverkan på vårt land. Ett svenskt Natomedlemskap skulle innebära att Arktis inte längre kan ses som ett lågspänningsområde. I stället skulle norra Sverige bli ett själv ­ klart övningsområde för andra stater , vilket i förlängningen leder till ökad risk för konflikt i Arktis . Det leder till en ökad hotbild mot Sverige när flera länder tillåts göra sig redo för strid i Arktis. Sverige ska inte upplåta övningsområden till andra stater utan svenskt deltagande eller tydlig nytta för svensk säkerhet. 4.1 En självständig utrikespolitik Nato beskriver sig själva som både en politisk och en militär allians. Nato består inte bara av länder som ligger oss nära i synen på mänskliga rättigheter och demokrati. Även Turkiet, Ungern och andra länder som har stora problem med sin syn på mänskliga rättigheter är medlemmar. Det senaste decenniet har det varit en tydlig tillbakagång för demokratin i ett flertal Natoländer. Natos näst största medlemsland Turkiet har upp ­ repade gånger genomfört territoriella kränkningar av sina grannländer. Så sent som i november 2022 genomförde Turkiet en militäroffensiv mot mål inne i både Syrien och Irak . Turkiet har tydligt visat att man inte respekterar andra länders demokratiska ordning. Turkiets president Erdoğans försök att utpressa Sverige till regelvidriga utlämningar och ny lagstiftning i samband med Natoansökan är bara ett exempel. Redan dagarna innan Sveriges ansökan lämnades in visade Erdoğan att han inte skulle ge Sverige den smidiga process regeringen hade föreställt sig. I stället har vägen mot ett medlemskap kantats av orimliga krav som inte är förenliga med en fungerande rättsstat. Turkiet och Ungern är de två Natoländer som fortfarande valt att inte godkänna Sveriges ansökan. De t är också de två länder som Vänsterpartiet tidigt pekade ut riskerna att gå i militär allians med. Att andra länder ska tillåtas diktera villkoren för svensk politik är oacceptabelt. En svensk ansökan om medlemskap i Nato skulle oundvikligen innebära att vi över ­ lämnar en stor del av vår säkerhetspolitik till USA. Även om beslut i organisationen i mångt och mycket fattas med konsensus är det otvivelaktigt så att Nato bygger på USA:s militära kapacitet. USA har som land en särställning och i praktiken veto i Natos agerande . Det gör att de kan förmå andra länder att agera i enlighet med deras intressen inom organisationen. I FOI-rapporten Transatlantiska tvivel (2021) beskrivs hur medlems ­ länder i Nato strävar efter att upprätthålla en nära, eller åstadkomma en närmare, relation till USA. Vid en ökad osäkerhet kring det amerikanska engagemanget för europeisk säkerhet under Trumpadministrationen sökte länderna enligt rapporten behålla ameri ­ kanskt engagemang genom att öka sitt eget engagemang och försöka visa sitt värde för USA – b åde genom stöd till amerikanska positioner i olika frågor och genom andra mer konkreta handlingar, såsom ökade bidrag till USA-ledda antiterr oris t o perationer. Ett medlemskap innebär också en förväntan om att på olika sätt delta i andra länders krig och insatser. Även om det inte finns några bindande klausuler utifrån Washington ­ fördraget finns en förväntan om lojalitet. I nämnda FOI-rapport beskrivs t.ex. hur Danmark historiskt har ”kompenserat låga försvarsutgifter med lyhördhet inför allierade önskemål om förmågor och styrkebidrag”. En oroande utveckling är de ökade spänningarna mellan USA och Kina. Förutom ett höjt tonläge märks hur USA utökar sina militära baser i Sydkinesiska havet samtidigt som Kina har planer på att mångdubbla antalet kärnvapen. Det skapar en rad frågor, bl.a. om hur Natos ömsesidiga försvarsgarantier ska praktiseras vid ett eventuellt angrepp mot amerikanska baser i Kinas närområde. Samtidigt har Nato och Natoländer genomfört tre extremt misslyckade krig i Afghanistan, i Irak och i Libyen som starkt bidragit till den flyktingkatastrof EU nu misslyckas med att hantera samt framväxten av terrororganisationen Da i sh /IS. Det måste också konstateras att det politiska läget i USA är instabilt och starkt polariserat. I kombination med den särskilda roll USA har i världspolitiken och i Nato skapar det en osäkerhet. Ett medlemskap i Nato gör det knappast mindre viktigt att stå upp för en regelbase ­ rad världsordning som syftar till fred och nedrustning. Sverige måste fortsätta vara en stark röst i världen för diplomati, bistånd och solidaritetsarbete. Vi har en lång och stolt historia av att stödja och bidra till andra länders utveckling mot mer demokrati, jäm ­ ställdhet och hållbarhet. Det är de viktigaste metoderna för att bygga fred i världen. Det är av största vikt att Sverige fortsätter vara ett land som är delaktig t internationellt i arbete som främjar en mer fredlig värld och aldrig viker ne d oss för stormakters intres ­ sen eller låter vår röst tystna. 4.1.1 Inga utländska baser på svensk mark Natos militära resurser utgörs i princip uteslutande av medlemsstaternas egna. Nato har en militär ledningsstruktur, men inga egna militära förband. De avdelas i stället från medlemsstaterna efter begäran från Nato . Däremot finns ett antal Natobaser utplacerade i medlemsländerna. Exempelvis finns flygbaser stationerade i Estland och Litauen och i Lettland och Polen finns armébaser. Vänsterpartiet har inte för avsikt att låta annat lands militär permanent verka på vårt territorium och därför är aldrig baser med annan juris ­ diktion än svensk aktuell a . Alla de tre nordiska länder som anslöt sig till Nato vid grundandet 1949 har haft reservationer vad gäller permanenta baser för främmande makters stridskrafter på eget territorium. Länder som Danmark, Norge och Island har en fastslagen politik gentemot Nato som innebär att man inte tillåter permanenta allierade styrkor på det egna territoriet under fredstid. Det är centralt att Sveriges hållning till Nato baser på svenskt territorium slås fast redan vid ett inträde i militäralliansen. När Sverige tillåter närvaro av styrkor från Frankrike, Storbritannien och USA kan de t inte uteslutas att deras militär medför kärnvapen till svenskt territorium. Det finns därför en öka d risk att närvaron av utländska styrkor i Sverige uppfattas i omvärlden som att Sverige förespråkar avskräckning genom kärnvapen. Med förbehåll och starkare lagstiftning skulle den osäkerheten kunna avhjälpas. Unilaterala uttalanden vad gäller baser och kärnvapen är bräckliga. Det kan räcka med en förändrad politisk majoritet i landet för att e n sådan politisk linje ska ändras . För att säkra att Sverige inte kommer att behöva upprätta Natobaser på svensk mark bör ett liknande uttalande även förankras i Nato. För tilliten mellan de olika parterna bör vill ­ koren slås fast vid en anslutning. Sverige ska vid en anslutning till Nato göra tydligt att man inte har för avsikt att tillåta permanenta baser eller stadigvarande närvaro av allierade styrkor på det egna territoriet under fredstid och ska därför begära sådana garantier . Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 4.1.2 Effekter på svensk vapenexport Vänsterpartiet anser att effekterna på svensk vapenexport blir negativa av ett Nato ­ medlemskap. År 2019 slutade Sverige exportera vapen till Turkiet, som en konsekvens av landets folkrättsvidriga invasion i nordöstra Syrien. Då fanns en fullständig politisk enighet om vikten av att agera mot regimen. Turkiet har upprepade gånger visat att man inte drar sig för att gå in militärt i sina grannländer. Så sent som i november förra året genomförde Turkiet en militäroffensiv mot kurdiska områden i både Syrien och Irak där 89 mål flygbombades under ett dygn. Attacken krävde mellan 30 och 90 dödsoffer. Enligt Turkiets försvarsminister Hulusi Akar var det ett av den moderna historiens mest omfattande bombangrepp . Ett av de krav Turkiet ställt på Sverige för att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato är just att vapenexporten ska återupptas , v ilket också har skett genom nya beslut från Inspektionen för s trategiska produkter (ISP) i september 2022 med en direkt hänvisning till den u trikespolitiska deklarationen från juni 2022. Vänsterpartiet anser inte att situationen i Turkiet har förbättrats på ett sådant sätt att vapenexport kan återupptas. Ett medlemskap i Nato kan också komma att påverka de s.k. samarbetsavtal som ISP beviljar. Det kan resultera i att man godkänner nya avtal med länder man vanligtvis inte skulle bevilja för export då en tredje part, oftast USA, vill använda sig av svenska vapen eller materiel för att få igenom affären. 5 Ett kärnvapenfritt Sverige Kärnvapen är en bärande del av Nato och Nato är en kärnvapenallians i bemärkelsen att amerikanska kärnvapen utgör den yttersta garantin för de allierades säkerhet, vilket också slås fast i SOU 2016:57. Ett medlemskap i Nato innebär ett åtagande till organisationens kärnvapendoktrin. I proposition 2022/23:74 går att läsa : ”Som Natomedlem kommer Sverige att bidra solidariskt till hela Natos säkerhet. Ett medlemskap i Nato omfattar ett åtagande till organisationens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen. Sverige kommer att omfattas av Natos operationsplanering och förmågeplanering och bidra till Natos avskräcknings- och försvarsåtgärder. Sverige kommer att omfattas av samrådsskyldigheten och de ömsesidiga försvarsgarantierna i enlighet med artiklarna 4 och 5 i nordatlantiska fördraget.” I sin årsbok för 2022 konstaterar fredsforskningsinstitutet Sipri att det finns tecken på att minskningen av kärnvapenarsenalerna har avstannat. De nio kärnvapenstaterna fortsätter modernisera sina kärnvapen och troligtvis kommer antalet att öka de närmaste tio åren. Organisationen och mottagaren av Nobels fredspris 2017 Ican varnar för att samtliga länder som deltar i Natos kärnvapendelning (se nedan) kommer att ta emot nya kärnvapen, s.k. B61-12, redan i början av 2023. Den spända relationen mellan Ryssland och Nato riskerar att bidra till en ökad tilltro till kärnvapnens avskräckande förmåga med upprustning och terrorbalans som följd. USA och Ryssland innehar tillsammans 90 procent av alla kärnvapen och antalet strids ­ spetsar i aktivt militärt lager förblev under 2021 på en stabil nivå. Den 21 februari i år meddelade Putin att Ryssland tills vidare pausar sitt deltagande i det S tart avtal om kärnvapennedrustning som finns med USA. Även Natoländerna Storbritannien och Frankrike innehar kärnvapen. Storbritannien lade i början av 2021 om den tidigare policyn att minska landets kärnvapenarsenal och har i stället höjt det planerade taket för antalet kärnvapen. Frankrike har offentliggjort ett program för att utveckla en tredje generation atomdrivna ubåtar med kärnvapenbestyckade ballistiska robotar. Kina har en offensiv utökning av sina kärnvapenlager. Sverige hade från början kunnat vara tydlig t med att man inte kommer att tillåta kärnvapen på svenskt territorium , e ller åtminstone gjort uttalanden liknande Danmark s och Norge s vad gäller permanenta Natobaser och kärnvapen. I stället har man varit mycket tydlig t med att Sverige ställer upp på allt. Den 5 juli 2022 överlämnade dåvarande utrikesminister Ann Linde en avsiktsförklaring till Nato där det framgår att ”Sverige accepterar Natos inställning till säkerhet och försvar, vilket inkluderar den avgörande roll som kärnvapen spelar, och har för avsikt att delta fullt ut i planerings ­ processen för Natos militära struktur och försvar, samt är berett att sätta in styrkor och förmågor för alla alliansens uppdrag”. Vänsterpartiet har återkommande föreslagit att Sverige sk a sätta upp förbehåll om kärnvapen och utländska baser, något som både den socialdemokratiska och den moderatledda regeringen med stöd av Sverigedemokraterna avvisa t . I proposition 2022/23:74 konstaterar regeringen att ”Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har, med starkt parlamentariskt stöd, lämnats in utan förbehåll” och att regeringen står fast vid denna hållning. Sverige ska förbli en kärnvapenfri stat. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. I proposition 2022/23:74 hänvisar man till den tidigare nämnda departements ­ skrivelsen (Ds 2022:7) . Där behandlas kärnvapenfrågan svepande och man menar att Sverige oaktat ett Natomedlemskap skulle kunna driva frågan om kärnvapennedrust ­ ning. Att Sverige fortfarande inte ratificerat FN:s konvention mot kärnvapen efter påtryckningar från just Nato bevisar dock motsatsen. Självklart blir det betydligt svårare att som land driva frågor om nedrustning av kärnvapen om man ingår i en militärallians vars själva grundpelare bygger på möjligheten att använda kärnvapen. I SOU 2016:57 konstateras också att ”det är sannolikt behäftat med svårigheter att som Natomedlem driva tanken på ett internationellt kärnvapenförbud”. Så länge stormakter och försvars ­ allianser bygger sin säkerhetspolitik på kärnvapenavskräckning hotas mänskligheten av en total förödelse. Inom Nato saknas principen om ”No First Use ”. Det innebär att Nato inte utesluter att man vid en konflikt är den part som först använder sig av kärnvapen. Det gör att hotet om kärnvapen alltid är överhängande. Sverige ska inom Nato driva principen om ”No First Use ”. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 5.1 Sverige ska kräva garantier från Nato vad gäller kärnvapen Sverige ska aldrig vara med och planera, förbereda eller öva på att använda kärnvapen. Eftersom regeringen hittills har varit tydlig med att Sverige ställer sig bakom Natos hela politik, inklusive kärnvapenavskräckning , är det av största vikt att frågor som rör Sveriges förhållande till Natos kärnvapenanvändning behandlas i samband med anslut ­ ningsförfarande t . Våra grannländer Danmark och Norge gjorde t.ex. sina uttalanden om kärnvapen i samband med anslutningen. Förespråkarna av kärnvapen argumenterar att kärnvapen är avskräckande. Det är ett mycket kortsiktigt perspektiv. Att länder tävlar med varandra i kärnvapenkapprustningen ökar osäkerheten och är knappast ett sätt att bygga fred och trygghet . Ett exempel är hur Kina nu drastiskt utökar sin kärnvapenarsenal för att komma upp i de volymer USA och Ryssland har . Sverige ska inte ställa sig bakom att kärnvapen har en avskräckande förmåga. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. På s. 25 i proposition 2022/23:74 resonerar regeringen om att de inte ser några skäl för att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. En sådan viljeyttring står dock i motsättning till att man har valt att gå vidare med ansökan utan att söka någon som helst garanti från Nato. Det går inte att bortse från att ett svenskt medlemskap i Nato även innebär ett deltagande i Natos struktur för kärnvapenanvänd ­ ning om inte detta tydliggörs redan vid ett inträde. De militärstrategiska behoven är i ständig förändring. Det har inte minst Rysslands anfallskrig mot Ukraina visat. Inom Nato förekommer s.k. kärnvapendelning eller nuclear sharing , där stater fria från kärn ­ vapen ändå har kärnvapen utplacerade på sitt eg et territorium. Det gör att amerikanska kärnvapen finns i både Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland och Turkiet. Länder som Finland, Litauen och Spanien har nationell lagstiftning mot kärnvapen. I Finland är det enligt lag t.ex. förbjudet att införa kärnladdningar samt att framställa, inneha och spränga sådana. Inom d et finska utrikesutskottet råder konsensus om att lagstiftningen gäller i förhållande till Nato och även täcker in situationer där ett Natolands fartyg eller flygplan skulle ha behov av att röra sig inom Finlands territorium (Finlands riksdag, betänkande UtUB 16/2022 rd ). För att tydliggöra Sveriges hållning gentemot Nato bör en liknande lagstiftning tas fram i samband med en anslutning till militäralliansen. Sverige ska, i arbetet inom Nato, inte vara del i nuclear sharing . Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel och transitering av kärnvapen på svenskt territorium i både freds- och krigstid. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Vänsterpartiet menar att Sverige oaktat ett svenskt medlemskap i Nato ska för ­ behålla sig rätten att gå med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen samt ha rätt att inte stå bakom Natos uttalanden om kritik mot FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Regeringen skriver i proposition 2022/23:74 att Sverige fortsatt kommer att vara engagerat i rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Regeringens oförmåga att ratificera och därmed slutgiltigt skriva under FN-konventionen om förbud mot kärn ­ vapen är dessvärre ett exempel på motsatsen. Den norska regeringen utredde 2018 om det skulle strida mot Natoavtalet om Norge anslöt sig till FN-konventionen om förbud mot kärnvapen. Utredningen kom fram till att det skulle vara möjligt ur folkrättslig synpunkt , men det skulle inte vara politiskt möjligt att ansluta sig utan att komma i konflikt med medlemskapet i Nato. Det styrks av att inga Natoländer hittills har skrivit under konventionen. Vänsterpartiet menar att Sverige självklart ska skriva under FN:s kärnvapenkonvention för att fortsatt tillhöra de länder som tydligast förespråkar en kärnvapenfri värld. För att minska risken för ett kärnvapenkrig i vårt närområde bör Sverige i förhandlingar med andra driva på för kärnvapenfria zoner i vårt närområde. Dessa bör omfatta Norden, Arktis, Östersjön, EU och Europa för att verka som risk ­ reducerande åtgärd. Detta har vi bl.a. krävt tidigare i vår motion Försvarsmakten, klimat och miljö (mot. 2022/23:247). För Vänsterpartiet är det självklart att Sverige inte heller ska understödja använd ­ ningen av kärnvapen. Nato kommer sannolikt att begära ett taktiskt stöd till kärn ­ vapenuppdraget. Det kan handla om att delta i den återkommande övningen Steadfast Noon som en del av det som kallas Snowcat (Support of Nuclear Operations With Conventional Air Tactics ) . Där skulle Sverige t.ex. kunna komma att bidra med konventionellt luftstöd vid insatser med kärnvapen. Sverige ska aldrig delta i Natos övningsverksamhet som inkluderar övning i användandet av kärnvapen såsom Snowcat . Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Natos högsta organ för kärnvapenfrågor är Nuclear Planning Group ( NPG ) . Alla medlemsländer deltar oavsett om man själv hyser kärnvapen eller inte. Bara Frankrike har valt att ställa sig utanför. Gruppen behandlar bl.a. strategiska frågor rörande militäralliansens kärnvapen. Sverige bör som en röst mot kärnvapen markera och inte delta i NPG. Även om Frankrike har egna kärnvapen och står utanför NPG på andra grunder än Sverige bör göra, visar Frankrikes undantag att det är fullt möjligt. Sverige ska, i arbetet inom Nato, inte ingå i Nuclear Planning Group. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Sverige ska förbehålla sig rätten att inte stödja Natos uttalanden om kärnvapen och bör i alla typer av samarbeten med Nato aktivt använda sig av fotnoter för att markera avståndstagande till kärnvapen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 6 Effekterna på Försvarsmaktens personal Ett medlemskap i Nato kommer att kräva mycket av Försvarsmaktens personal, något som regeringen knappt nämner i propositionen. Sverige beräknas komma att behöva bidra med ca 200 officerare till internationella uppdrag i Natos olika staber, vilket är ett högt antal. Även om antalet studenter på officersutbildningen ökar för varje år kommer det förmodligen att bli en stor utmaning att hitta och placera officerare på Natouppdrag, och det kommer med stor sannolikhet att kännas av i organisationen. Den personal som placeras på längre uppdrag utomlands måste ges tillräckligt goda villkor för att placer ­ ingen inte ska upplevas som en alltför stor uppoffring för den enskilde och dennes familj. 7 En u ndermålig process Frågan om huruvida Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato är genomgripande för vårt lands säkerhet. I SOU 2016:57 konstateras att ”en alliansanslutning – i likhet med EU - medlemskapet – i någon bemärkelse [skulle] inskränka Sveriges politiska och diplomatiska handlingsutrymme. Allianstillhörighet vore ett nytt raster i svensk utrikes ­ politik och ytterligare en dimension att ta hänsyn till vid den löpande utformningen av densamma”. Det är inte rimligt att en fråga av samma dignitet som ett medlemskap i EU eller EMU ska hastas fram, helt utan folklig förankring eller debatt. Att dessutom låta processen gå extremt fort i det tillstånd av chock som drabbat Europa är direkt oansvarigt. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik har skadats av hur både den socialdemokratiska och den moderatledda regeringen har hanterat Natoprocessen. I dag har Sveriges anseende internationellt kraftigt försämrats och nått en historiskt låg nivå. Det innebär att det säkerhetspolitiska hotet mot Sverige i dag är högre än på mycket länge. Vänsterpartiet varnade tidigt för att Turkiet skulle ställa orimliga krav på Sverige, men dessa farhågor viftades bort av dåvarande regering såväl som av oppositionen. Resultatet blev att man gick vidare med Natoansökan i tron på en snabb ratificerings ­ process. Förhoppningen var ett skyndsamt godkännande där Sverige skulle ges status som inbjudet land på Natos möte i Madrid i juni 2022 för att därefter godkännas av Natoländernas parlament. Turkiet motsatte sig dock godkännandet av Sverige s och Finlands status som inbjudna länder. Regeringen valde i det läget att sluta ett separat avtal, ett s.k. memorandum , med Turkiet. Memorandumets innehåll har egentligen inget med Sverige som Natomedlem att göra utan behandlar andra frågor som Turkiet och president Erdoğan valt ut . I stället för att bli nyckeln till en snabb ratifikationsprocess gav memorandumet Turkiet en möjlighet att gång på gång pressa den svenska regeringen till eftergifter . Memorandumet är långtgående på flera punkter och tvingar Sverige och Finland till politiska positioner som andra Natoländer inte tagit . Dä rigenom har Turkiet både lyckats s ätta sitt narrativ i den svenska debatten och påverkat den svenska lagstiftningsprocessen t .ex. gällande lagstiftning om deltagande i terrororganisation. Trots att Sverige och Finland nu godkänts av alla andra Natoländer återstår två, Turkiet och Ungern. Det är båda länder med kraftigt bristande och alltmer krympande demokrati som utnyttjat Sveriges Natoansökan för egen vinning. Att dessa risker inte analyserades och togs på allvar i förväg , innan den svenska ansökan lämnades in , är mycket allvarligt och har skadat Sverige. Under den nuvarande regeringen har situationen förvärrats ytterligare . Gemensamt har varit den eftergiftspolitik vars resultat vi nu kan läsa av i ett försämrat säkerhets ­ politiskt läge. Processen kan beskrivas s om det kanske största svenska diplomatiska misslyckande t under efterkrigstiden. 8 Förankring av Natopolitiken i riksdagen Regeringen berör i proposition 2022/23:74 kraven på förankring i riksdagen, och konstaterar att det kan göras på olika sätt men att det enda direkta kravet är information i Utrikesnämnden. Vänsterpartiet menar att detta inte räcker för att riksdagens partier ska vara väl informerade om vad som planeras och beslutas inom Nato och vilka ställningstaganden regeringen avse r att ta. Det är därför av största vikt att regeringen inleder en dialog med riksdagens samtliga partier om hur sådan kontinuerlig förankring ska kunna göras. Regeringen ska ta initiativ till en ordning för kontinuerlig förankring av Nato ­ politiken med riksdagens samtliga partier. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Håkan Svenneling (V) Andrea Andersson Tay (V) Kajsa Fredholm (V) Hanna Gunnarsson (V) Lotta Johnsson Fornarve (V) Linda W Snecker (V) === HD024091: med anledning av prop. 2025/26:228 Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd024091 Motion till riksdagen 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:228 Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med skärpta riktlinjer i syfte att göra brott mot folkrätten, kränkningar av mänskliga rättigheter och icke-demokratiska regimer till ovillkorliga hinder för beviljande av tillstånd för export av krigsmateriel, inklusive följdleveranser, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi för att stoppa vidareexport av krigsmateriel i strid med svenska regelverk och tillkännager detta för regeringen. Sverige ska stå upp för demokrati och fredliga lösningar Världen behöver gå mot fred, nedrustning och färre vapen i cirkulation. Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som konsekvent står upp för demokrati och folkstyre, ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning i världen och ett land som fördömer varje brott mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna, oavsett var, av vem eller med vilka motiv de begås. Sverige har alla möjligheter att vara en sådan röst, men då krävs det att vi slutar beväpna auktoritära regimer och stater som begår allvarliga och omfatt ­ ande brott mot de mänskliga rättigheterna. Om vi inte gör det är vi inte trovärdiga i vårt arbete för mänskliga rättigheter, global nedrustning, fred och jämställdhet. Vapenhandel är en politisk handel och måste hanteras som en sådan. Säkerhetspolitiska aspekter måste beaktas, och detta gäller export såväl som import. Ett mer aggressivt Ryssland och den fullskaliga invasionen av Ukraina, en nyckfull Trumpadministration i Vita huset, som har uttalat hot mot våra grannländer Grönland och Danmark och civila hot i form av klimatförändringar, cyberattacker, påverkans ­ försök och polarisering ställer krav på hela vårt totalförsvar. Det finns ett behov av att stärka försvaret av Sverige. Det innebär att handeln med krigsmateriel kommer att öka. I tider av osäkerhet och föränderliga säkerhetspolitiska relationer är det särskilt viktigt att regelverket för krigsmaterielexport är ändamålsenligt och bygger på tydliga kriterier för att värna demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter. Vänsterpartiet är i huvudsak kritiska till regeringens proposition som vi menar innebär en uppluckrad lagstiftning och kryphål för företag som vill runda det s.k. demokratikriteriet i svensk lagstiftning. Vi menar därför att riksdagen inte bör anta regeringens förslag gällande lagen om krigsmateriel och inte heller godkänna Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Vi står dock bakom de förslag i propositionen som syftar till att hårdare reglera tillverkningen av skjutvapen och att höja straffet för brott mot exportkontrollregelverket. Det är också bra att sanktionsavgiften enligt lagen om krigsmateriel höjs, även om vi, i likhet med flera remissinstanser, menar att den hade kunnat höjas ytterligare. Riksdagen bör avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Detta bör riksdagen besluta. Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att godkänna Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Detta bör riksdagen besluta. Den svenska vapenexporten I december 2024 överlämnade 2023 års krigsmaterielutredning sitt betänkande Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel (SOU 2024:77). Vänsterpartiet beklagar att utredningen inte hade direktiv att täppa till de luckor som finns i regleringen vad gäller demokratikriteriet. Det befintliga regelverket för export av krigsmateriel trädde i kraft 2018. Syftet var att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel gentemot icke-demokratiska stater. Dess ­ värre har inte förändringarna haft avsedd effekt. Sverige exporterar fortfarande vapen till diktaturer och länder som gör sig skyldiga till allvarliga övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Svensk vapenexport ligger på en historiskt hög nivå. Under 2025 tog 61 länder emot leveranser av krigsmateriel från Sverige. Värdet på krigsmaterielexporten uppgick till drygt 28 miljarder kronor och förväntas öka ytterligare i ljuset av de större exportaffärer som offentliggjorts. Under åren 2021–2025 gick hela 32 procent av den svenska vapen ­ exporten till icke-demokratier, dvs. länder med stora demokratiska brister. Det handlar t.ex. om Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Turkiet. Sverige fortsatte under 2025 att exportera krigsmateriel till Israel som en följdleverans av tidigare beviljat tillstånd. Vänsterpartiet har återkommande kritiserat det svenska regelverket för export av krigsmateriel för att vara otillräckligt. Vi menar att export av krigsmateriel varken ska kunna ske till icke-demokratiska länder, till länder som begår angreppskrig eller till länder som begår allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Att regeringen inte tagit tillfället i akt att skärpa regelverket är olyckligt. Regeringen bör återkomma med skärpta riktlinjer i syfte att göra brott mot folkrätten, kränkningar av mänskliga rättigheter och icke-demokratiska regimer till ovillkorliga hinder för beviljande av tillstånd för export av krigsmateriel, inklusive följdleveranser. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Regeringen bör återkomma med en strategi för att stoppa vidareexport av krigsmateriel i strid med svenska regelverk. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Regeringen bör initiera en utredning för att se över hur exportkontrollen av produkter med dubbla användningsområden ska kunna skärpas ytterligare. Vapenimporten behöver regleras I Sverige krävs inte tillstånd för att importera krigsmateriel. En grundlig analys av säkerhetspolitiska aspekter saknas i dag helt vid import av krigsmateriel. Det hade varit ett bra tillfälle att reglera vapenimporten i samma process man förändrar regelverket för export. Dessvärre har regeringen inte visat något intresse för att reglera svensk vapenimport. Import innebär både ett stöd till det exporterande landets krigsmaterielindustri och en legitimering av landets regim. Det visar inte minst Försvarsmaktens avtal från 2023 med israeliska Elbit Systems. Avtalen sträcker sig ofta över decennier, vilket skapar ett beroende och påverkar leveranskedjorna under lång tid framöver. Historiskt har Sverige importerat vapen från Belarus. Sverige behöver reglera vapenimporten. Vi behöver ha ett motsvarande regelverk som för vapenexporten med politisk insyn och styrning. Det bör även vid vapenimport vara förbjudet att handla med länder som bryter mot mänskliga rättigheter och demokra ­ tiska regler för att inte riskera att bidra till ökat inhemskt förtryck i dessa länder. Vänsterpartiet har låtit riksdagens utredningstjänst (RUT 2025:260) analysera ett antal länders importlagstiftning. Av elva undersökta likasinnade länder hade nio länder regleringar kring sin import. I en del fall var lagstiftningen densamma för import som export, medan en del länder har en egen lagstiftningsdel för importen. Ingen statlig utredning har heller sett över vapenimporten sedan KRUT-utredningen 2003–2005, då inga förslag presenterades. En ny lagstiftning ska givetvis inte bli alltför byråkratisk och utgöra ett hinder för Försvarsmakten i samarbetet med för Sverige närstående länder. Det behöver inte bli ett problem och de flesta likasinnade länder har som sagt redan någon typ av reglering av import av krigsmateriel. Den franska lagstiftningen tar t.ex. sikte på import från länder utanför EU till Frankrike. Det kan vara en modell för en framtida svensk lagstiftning. Även om lagstiftningen för vapenexport är långt ifrån perfekt så finns ett mått av politisk styrning och ansvarstagande vid vapenexport. Det är rimligt att politiken tar motsvarande ansvar när det gäller vapenimport. Att t.ex. inrätta ett liknande råd som Exportkontrollrådet (EKR) fast för vapenimport kopplat till Försvarets materielverk (FMV) skulle kunna vara ett rimligt sätt att skapa en politisk styrning över vapenimporten. Regeringen bör tillsätta en utredning för att se över hur import av krigsmateriel kan regleras. Saknas skäl för anpassningar på grund av Natomedlemskapet Regeringens proposition syftar bl.a. till att underlätta export av krigsmateriel med anledning av Sveriges medlemskap i Nato. Sveriges medlemskap i Nato har redan påverkat svensk vapenexport. Det märks inte minst i relation till Turkiet där Sverige återigen beviljat vapenexport till landet, trots stora brister vad gäller mänskliga rättigheter, demokrati och respekt för folkrätten och andra länders suveränitet. Vänsterpartiet har varit mycket kritiskt till att det befintliga regelverket har bedömts annorlunda i relation till Turkiet sedan Sverige först ansökte om medlemskap i Nato. Enbart ansökan ledde till att ISP under 2022 beviljade tillstånd för följdleveranser till Turkiet, med hänsyn till ”de förändrade försvars- och säkerhetspolitiska omständlig ­ heterna”. Utan att förändra lagstiftningen var det alltså plötsligt möjligt att återigen exportera vapen till Turkiet, trots att landet så sent som samma år gjort sig skyldigt till militära attacker i grannländerna. Vänsterpartiet varnade tidigt för riskerna med att ansöka om medlemskap i en militär allians med bl.a. Turkiet. Att andra länder ska tillåtas diktera villkoren för svensk politik är oacceptabelt. År 2022 exporterade Sverige vapen till Albanien. ISP:s generaldirektör Carl Johan Wieslander menar att sannolikt hade inte export till vare sig Turkiet eller Albanien beviljats om det inte vore för Sveriges Natoansökan (DI den 17 mars 2023). Regeringens bedömning i propositionen är att samverkan med allierade stater i princip får anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. Men hur väl stämmer Turkiets interventioner i grannländerna eller de amerikanska militära hoten mot våra nordiska grannar Grönland och Danmark överens med svensk säkerhetspolitik? För att inte nämna Ungerns hållning till Ukraina? Regeringen visar med sin bedömning prov på en häpnadsväckande naivitet. Vänsterpartiet menar att det inte finns skäl att luckra upp det svenska regelverket på grund av medlemskap i Nato. Om något visar erfarenheterna från ansökningsprocessen snarare att det nuvarande regelverket behöver skärpas. Medlemskapet i Nato innebär inte några åtaganden eller krav på krigsmateriel ­ området. Nato ställer t.ex. inga krav på att krigsmateriel ska införskaffas från andra Natomedlemmar. Det är också någonting som 2023 års krigsmaterielutredning konstaterade i sitt betänkande. Där beskrivs hur Nato inte ställer några krav på att krigsmateriel ska införskaffas från andra Natoländer och heller inte hur medlems ­ staternas exportkontrollagstiftning ska se ut. Hur en eventuell export av krigsmateriel från ett Natoland till ett annat ska regleras ”är således upp till varje medlemsstat att besluta i enlighet med respektive lands nationella regelverk och i enlighet med internationella åtaganden på området”. Det är också någonting flera remissinstanser tar fasta på i sina svar till regeringen. Exempelvis konstaterar Försvarshögskolan att det i dagsläget snarare finns skäl för att behålla nuvarande ordning. Regeringen gör med sina hänvisningar till fredstida åtaganden i enlighet med artikel 3 i nordatlantiska fördraget en långtgående tolkning av de faktiska skrivningarna. Det finns helt enkelt inte några krav på anpassning av regelverket från Natos håll. Regeringens föreslagna förändringar riskerar enbart att försvaga exportkontrollen och göra den än mer tandlös. Allierades materiel och kunnande bör t.ex. inte läggas till som skäl att bevilja tillstånd. Regeringen anser vidare att det bör tydliggöras i rikt ­ linjerna att det även ska vara möjligt att avstå från att återkalla ett tillstånd som avser en mottagande stat som kommit i väpnad konflikt om det är förenligt med Sveriges säkerhetspolitik. Sannolikt har man Ukraina som utgångspunkt i resonemanget. Med stöd i folkrätten och FN-stadgan står Vänsterpartiet bakom Sveriges både militära, ekonomiska och humanitära stöd till Ukraina. Enighet i stödet till Ukraina är mycket viktigt. Regeringens förslag riskerar dock att öppna för helt andra situationer, svåra att förutse. Det finns redan i dag möjligheter till undantag förutsatt att det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Vänsterpartiet är mycket kritiska till alla ändringar som innebär undantag utanför ramen för folkrätten. Avtal om exportkontroll på försvarsområdet I regeringens proposition föreslås att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Det gäller ett befintligt avtal mellan Frankrike, Tyskland och Spanien som ingicks 2021 (Agreement Concerning Export Controls in the Field of Defence). Sedan 2025 är även Storbritannien en part i avtalet. Syftet med avtalet är att förbättra samarbetet mellan länderna och att minska den administrativa bördan vid beviljande av tillstånd för export av krigsmateriel. Utgångs ­ punkten för avtalet är att parterna ska tillåta överföringar och export av materiel och teknik i enlighet med respektive parts nationella lagstiftning och principer för exportkontroll. Vänsterpartiet menar liksom Svenska Freds gör i sitt remissvar att förslaget om att tillträda avtalet om exportkontroll riskerar att underminera demokratikriteriet i svensk lagstiftning. Eftersom de andra länderna har svagare regelverk skulle en anslutning till avtalet möjliggöra ett kryphål för de som vill undkomma den svenska regleringen. Det redan alltför svaga demokratikriteriet i svensk lagstiftning ska inte vattnas ur ytterligare. Sverige måste ha en självständig politik när det gäller vapenexport, som inte styrs eller påverkas av Nato. Det förändrade säkerhetsläget i Europa och världen innebär att handeln med krigs ­ materiel kommer att öka. Sveriges export av krigsmateriel är som vi redan konstaterat på en historiskt hög nivå. Regeringen skriver i propositionen om hur försvarsindustrins produktionskapacitet understiger det behov Sverige och allierade har för att kunna utveckla och upprätthålla den militära förmågan och om hur betydelsen av samarbete med andra europeiska stater och allierade därför har ökat. I en tid när försvarsindustrin får enorma beställningar med korta leveranstider lyfts naturligt tankarna om internationella samarbeten och standardiseringar, i motsats till separata nationella beställningar och nationella särkrav. Vänsterpartiet har inget emot sambeställningar med länder som står oss nära, värderingsmässigt och geografiskt. Det kan dessutom vara ekonomiskt gynnsamt. Men att handeln med vapen ökar är inte skäl att minska på kraven, snarare tvärt om. Handeln med krigsmateriel ska naturligtvis inte vara onödigt byråkratisk. Men risken för att Sverige bidrar till att beväpna mindre nogräknade auktoritära länder kan inte vägas upp av en minskad administrativ börda för partnerländerna. EU:s medlemsstater har nationella regler när det gäller krigsmaterielexport. Vänster ­ partiet menar att det är en viktig ordning som ska värnas. I FN:s vapenhandelsfördrag som Sverige undertecknat och ratificerat i juni 2024 förpliktigas staterna att införa och upprätthålla nationell kontroll över handeln med krigsmateriel. Vänsterpartiet menar att Sverige inte ska överlåta till andra stater att göra bedömningar som gäller svenskt krigsmateriel. Det gäller även när det handlar om svensktillverkade komponenter i vapen. Slopade krav för underleverantörer Tillverkning av krigsmateriel i Sverige kräver tillstånd från Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Det gäller framställning av krigsmateriel inklusive delar och komponenter. Sedan 2018 är ordningen sådan att även underleverantörer i Sverige behöver tillstånd hos ISP. Regeringen menar att kravet på tillstånd för underleverantörer har inneburit en ökad administrativ börda för såväl ISP som systemtillverkare och underleverantörer. Enligt regeringen skulle det dock inte leda till någon påtagligt förbättrad exportkontroll eftersom man menar att den utökade tillståndsplikten har ökat incitamenten att flytta leveranskedjorna utomlands. Regeringen menar därför att de ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd för tillverkning och tillhandahållande av delar av krigsmateriel som sker på uppdrag av någon som har tillstånd för sådan tillverkning. I praktiken innebär det att huvudleverantören ska ansvara för eventuella under ­ leverantörer. En administrativ börda är i sig inte skäl att luckra upp regelverket. Återigen – handeln med krigsmateriel ska naturligtvis inte vara onödigt byråkratisk. Men i en tid med en kraftigt expanderande försvarsmarknad är det särskilt viktigt att stävja oseriösa företag och mindre nogräknade lycksökare. För små företag med begränsad kunskap om tillståndsgivning och begränsade resurser är det snarare viktigt att ISP finns tillgänglig för att hjälpa dem genom processen. Läs mer om Vänsterpartiets syn på svensk försvarsindustri i vår motion med anledning av regeringens skrivelse 2024/25:193 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbete (mot. 2025/26:54). Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen Regeringen föreslår en ny sekretessbestämmelse för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd. Journalistförbundet och Tidningsutgivarna är mycket kritiska till förändringen, särskilt tystnadsplikten vad gäller produkter med dubbla användnings ­ områden. Journalistförbundet konstaterar i sitt remissvar att ingenting i 2023 års krigsmaterielutredning pekar på att befintligt regelverk som möjliggör insyn är till men för försvarsindustrins samarbeten eller i övrigt hämmar svenskt försvar och svensk säkerhet. Vänsterpartiet vill ta tillfället i akt att understryka vikten av att så långt det går möjliggöra journalistisk granskning av svensk försvarsindustri, säkerhetspolitik och försvarssamarbeten. Vi är naturligtvis väl medvetna om komplexiteten i försvars ­ industrin där säkerhetspolitiska intressen ofta ställs mot öppenhet och transparens. Det finns dock starka skäl att värna grundläggande demokratiska principer och att möjlig ­ göra journalistisk granskning och en folklig debatt om viktiga försvarspolitiska frågor – inte minst i en tid när försvarsindustrin kraftigt expanderar. Granskning och debatt är också en förutsättning för allmänhetens förtroende och en folklig förankring av det svenska totalförsvaret. Håkan Svenneling (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Hanna Gunnarsson (V) Tony Haddou (V) Lotta Johnsson Fornarve (V) Gudrun Nordborg (V) Jessica Wetterling (V)