Jämför sakliga förslag
A · Skärpta straff för sexualbrott
2023/24 · HB02589 · Johanna Rantsi (M)
Original hos RiksdagenB · Stärkt rätt till ersättning till offer för sexualbrott
2025/26 · HD022041 · Johanna Rantsi (M)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.040 · ämneslikhet 0.801. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
3 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort preskriptionstiden för sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka skadestånden till de som har utsatts för sexualbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa minimistraffet för våldtäkt och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka brottsoffers rätt till ersättning samt höja ersättningsbeloppen vid sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 361 ord · B 402 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:589
av Johanna Rantsi (M)
Skärpta straff för sexualbrott
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort preskriptionstiden för sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka skadestånden till de som har utsatts för sexualbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa minimistraffet för våldtäkt och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
En nationell studie från år 2022 gjord av Stiftelsen Allmänna Barnhuset som kartlade sexuella övergrepp bland unga visar att en av fyra av de tillfrågade ungdomarna någon gång under sin uppväxt har utsatts för någon form av sexuellt övergrepp. En av fyra (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2022). De sexuella övergreppen bland unga ökar och vuxenvärlden bör göra allt vi kan för att motverka och minska den trenden. Samtidigt som sexualbrotten ökar leder endast fem av 100 anmälda våldtäkter till fällande dom. Det är skrämmande siffror och riskerar att urholka tilltron såväl till rättsväsendet som till övriga samhällets institutioner.
För att fler sexualbrott och våldtäkter ska klaras upp behöver preskriptionstiden för sexualbrott tas bort. Detta är synnerligen viktigt att det görs när det gäller sexualbrott mot barn och unga. Ingen gärningsperson ska kunna hålla sig undan tills preskriptionstider löpt ut, och brottsoffers behov av upprättelse ska särskilt beaktas.
För att ytterligare stärka brottsoffers upprättelse för det lidande som de utstått vid sexuella övergrepp bör riksdagen inte bara slopa preskriptionstiden för sexualbrott utan även stärka den kränkningsersättning som brottsoffer kan få rätt till. Skadestånden för de som utsatts för ett sexualbrott bör minst fördubblas.
Gärningspersoner bör få kännbara straff för alla former av sexualbrott. Den ökade trenden med sexualbrott mot barn och unga, en av fyra unga som utsatts för sexuella övergrepp, är skrämmande. Samhället ska stötta brottsoffer men behöver också leverera kännbara konsekvenser för dem som begår brottshandlingarna som ett led i att ge upp
rättelse åt brottsoffer och straffa gärningspersoner.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i motionen om att stärka brottsoffers upprättelse efter utsatthet för sexualbrott och om högre straff för sexualbrott.
Johanna Rantsi (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2041
av Johanna Rantsi (M)
Stärkt rätt till ersättning till offer för sexualbrott
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka brottsoffers rätt till ersättning samt höja ersättningsbeloppen vid sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sexualbrott är bland de allvarligaste kränkningar en människa kan utsättas för. Den som blir utsatt drabbas inte bara av en omedelbar och djupgående kränkning utan löper också stor risk att få långvariga konsekvenser. Det handlar ofta om psykisk ohälsa, svårigheter i relationer och en försvagad tillit till andra människor. För många påverkas även arbetsliv och studier, vilket ytterligare försvårar återgången till ett normalt liv.
En nationell studie från 2022, genomförd av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, visar att en av fyra ungdomar uppger att de någon gång under sin uppväxt har utsatts för någon form av sexuellt övergrepp. Dessa siffror illustrerar med tydlighet att frågan om brotts
offers rättigheter inte kan betraktas som marginell, utan utgör en central samhällsfråga. Antalet anmälda sexualbrott är också högt. Under 2022 rapporterades ca 24
656 sexualbrott i Sverige, varav 9
635 klassificerades som våldtäkter enligt Brottsföre
byggande rådet.
I dag finns det en oroande diskrepans mellan brottsoffers upplevelser och den ersättning som tilldöms. Kränkningsersättningen är i många fall låg i förhållande till brottets allvar, och den ger inte alltid uttryck för den skada som brottsoffer faktiskt har lidit. En sådan ordning riskerar att underminera tilltron till rättsväsendet och förstärka känslan av att staten inte förmår ge en fullgod upprättelse.
Sverige har ett ansvar att tydligt markera att brottsoffer inte ska lämnas ensamma med konsekvenserna av det våld och de övergrepp de utsatts för. Det rättsliga systemet måste inte bara leverera kännbara straff för gärningspersoner, utan också säkerställa att brottsoffer får ett tydligt erkännande för det lidande de uthärdat. En förstärkning av kränkningsersättningen skulle innebära en viktig signal om att samhället står på brottsoffrens sida och tar deras situation på största allvar.
En höjd och mer konsekvent tillämpad kränkningsersättning stärker dessutom rättsstatens legitimitet. När brottsoffer upplever att systemet ger dem reell upprättelse ökar också förtroendet för rättsväsendet och i förlängningen tilliten till våra gemensamma institutioner. Det stärker i sin tur hela samhällskontraktet, vilket är avgörande för ett tryggt och fungerande Sverige.
Riksdagen bör därför ställa sig bakom det som anförs i motionen om att stärka brottsoffers rätt till ersättning samt höja beloppen för kränkningsersättning vid sexualbrott.
Johanna Rantsi (M)