Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:1328 av Jamal El-Haj (S) Utrikes föddas upplevelse av sin arbetsmiljö Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rutiner ska följas för hur kränkande särbehandling ska hanteras och tillkännager detta för regeringen. Motivering En ny fokusrapport från Arbetsmiljöverket visar att utrikes födda upplever sig ha sämre arbetsmiljö än sysselsatta födda i Sverige. Det gäller både den organisatoriska och sociala, men även den fysiska arbetsmiljön. Bland annat är andelen som säger att de utsatts för kränkande särbehandling på arbetsplatsen dubbelt så stor bland utrikes födda personer. – Det är inte acceptabelt att någon ska gå till jobbet och behöva riskera att bli mobbad eller kränkt. Det är viktigt att varje arbetsgivare arbetar aktivt och förebygger risker för ohälsa och kränkande särbehandling i arbetsmiljön, säger Jacob Grönlund, analytiker på enheten för statistik och analys på Arbetsmiljöverket. Rapporten, som bygger på arbetsmiljöundersökningen, visar att utrikes födda personer i större utsträckning än inrikes födda upplever vissa typer av arbetsmiljöbrister knutna till organisatoriska och sociala faktorer. Utrikes födda personer anger till exempel i högre grad att arbetet är psykiskt ansträngande, de anger också i högre grad kränkande särbehandling i form av mobbning och diskriminering på grund av religion, trosuppfattning eller etnisk tillhörighet. Andelen som säger att de utsatts för mobbning på arbetsplatsen är dubbelt så hög bland utrikes födda personer, 12 procent, jämfört med inrikes födda personer, 6 procent. Det finns också skillnader i den fysiska arbetsmiljön såväl mellan utrikes och inrikes födda som inom gruppen utrikes födda. Skillnaderna är som störst mellan personer som är inrikes födda och personer som är utomeuropeiskt födda. Utrikes födda arbetar oftare inom vissa typer av serviceyrken i branscher som vård och omsorg, bygg, uthyrning och andra stödtjänster, transport, hotell- och restaurang ­ näringen. I dessa branscher är det också vanligare att man upplever sig utsatt för diskriminering och trakasserier enligt arbetsmiljöundersökningen. Det är branscher som också har utmaningar i den fysiska arbetsmiljön. Utrikes födda arbetar också ofta inom yrken där tidsbegränsade anställningar och jobb med lägre krav på utbildning är vanligare. De utrikes födda är inte en homogen grupp. Att skapa en god arbetsmiljö är grund ­ läggande för både individers välbefinnande och arbetsmarknadens hälsa. Det finns också betydande skillnader i den fysiska arbetsmiljön, beroende på om individer är födda utanför eller inom Europa. Det är viktigt att uppmärksamma och ta itu med dessa utmaningar för att skapa en rättvis och inkluderande arbetsmiljö för alla. Detta kräver en bredare insats som involverar arbetsgivare, myndigheter och samhället som helhet för att säkerställa att alla har lika möjligheter att trivas och lyckas på arbetsplatsen. Jamal El-Haj (S)

Motion till riksdagen 2025/26:495 av Jamal El-Haj (-) Utrikes föddas upplevelse av sin arbetsmiljö Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rutiner ska följas för hur kränkande särbehandling ska hanteras och tillkännager detta för regeringen. Motivering En ny fokusrapport från Arbetsmiljöverket visar att utrikes födda upplever sig ha sämre arbetsmiljö än sysselsatta födda i Sverige. Det gäller både den organisatoriska och den sociala men även den fysiska arbetsmiljön. Bland annat är andelen som säger att de utsatts för kränkande särbehandling på arbetsplatsen dubbelt så stor bland utrikes födda personer. ”Det är inte acceptabelt att någon ska gå till jobbet och behöva riskera att bli mobbad eller kränkt. Det är viktigt att varje arbetsgivare arbetar aktivt och förebygger risker för ohälsa och kränkande särbehandling i arbetsmiljön”, säger Jacob Grönlund, analytiker på enheten för statistik och analys på Arbetsmiljöverket. Rapporten, som bygger på arbetsmiljöundersökningen, visar att utrikes födda personer i större utsträckning än inrikes födda upplever vissa typer av arbetsmiljöbrister knutna till organisatoriska och sociala faktorer. Utrikes födda personer anger till exempel i högre grad att arbetet är psykiskt ansträngande; de anger också i högre grad kränkande särbehandling i form av mobbning och diskriminering på grund av religion, trosuppfattning eller etnisk tillhörighet. Andelen som säger att de utsatts för mobbning på arbetsplatsen är dubbelt så hög bland utrikes födda personer, 12 procent, jämfört med inrikes födda personer, 6 procent. Det finns också skillnader i den fysiska arbetsmiljön såväl mellan utrikes och inrikes födda som inom gruppen utrikes födda. Skillnaderna är som störst mellan personer som är inrikes födda och personer som är utomeuropeiskt födda. Utrikes födda arbetar oftare inom vissa typer av serviceyrken i branscher som vård och omsorg, bygg, uthyrning och andra stödtjänster, transport samt hotell- och restaurangnäringen. I dessa branscher är det också vanligare att man upplever sig utsatt för diskriminering och trakasserier enligt arbetsmiljöundersökningen. Det är branscher som också har utmaningar i den fysiska arbetsmiljön. Utrikes födda arbetar också ofta inom yrken där tidsbegränsade anställningar och jobb med lägre krav på utbildning är vanligare. De utrikes födda är inte en homogen grupp. Att skapa en god arbetsmiljö är grund ­ läggande för både individers välbefinnande och arbetsmarknadens hälsa. Det finns också betydande skillnader i den fysiska arbetsmiljön, beroende på om individer är födda utanför eller inom Europa. Det är viktigt att uppmärksamma och ta itu med dessa utmaningar för att skapa en rättvis och inkluderande arbetsmiljö för alla. Detta kräver en bredare insats som involverar arbetsgivare, myndigheter och samhället som helhet för att säkerställa att alla har lika möjligheter att trivas och lyckas på arbetsplatsen. Jamal El-Haj (-)