Jämförelse d782e8c6bc1917255417f3a2 Underlagets kontrollsumma: af6602a528df6dfc7e57ab7c0e7621d51f1d0656a17f3ce08bb891ae7edf3f06 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021468: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021468 Motion till riksdagen 2022/23:1468 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 45 297 746 9 753 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 612 297 120 000 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 16 889 2 000 1:4 Folke Bernadotteakademin 208 199 18 000 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 21 096 1 000 Summa 47 206 227 9 894 000 En feministisk utvecklingspolitik Grunden för svenskt internationellt utvecklingssamarbete är att förbättra förutsättning ­ arna för människor i fattigdom och förtryck. De globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och Parisavtalet ska ge politiken vägledning och innehåll. Det är mål vi satt upp tillsammans och som vi måste öka ansträngningarna för att nå. Detta gör vi bland annat genom att fortsätta leva upp till våra åtaganden inom FN och andra multilaterala forum. De senaste decennierna har allt fler människor lyfts ur extrem fattigdom, människors hälsa har förbättrats och fler barn har fått tillgång till utbildning. Coronapandemins konsekvenser för världen riskerar att backa denna utveckling flera decennier i många länder. Världen behöver nu gemensamt hitta vägar till utveckling mot en värld som är mer jämlik, jämställd och hållbar. För detta behöver Sverige gå i spetsen och föra en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik som prioriterar jämlikhet och jämställdhet. Miljöpartiet motsätter sig regeringens mål med att fokusera biståndspolitiken till ett verktyg för att motverka irreguljär migration. Detta är kontraproduktivt och ett svek mot den internationella solidariteten. Den inriktning som regeringen aviserat om handel som medel för ökat välstånd och minskad fattigdom får inte användas som ett medel att villkora biståndet mot återköp från svenska företag eller att svenska företag ska verka i vissa länder. Höj biståndsramen till 1,25 % av BNI De senaste årens kriser har varit allra tuffast mot redan fattiga länder och det är deras invånare som drabbats hårdast av klimatkrisen, pandemin, kriget i Ukraina och de ökade råvarupriserna. Mer stöd behövs på flera fronter. Det är vår politiska övertygelse att Sverige klarar av att möta kriserna i vårt närområde, bland annat genom vårt stöd till Ukraina, samtidigt som vi fortsätter att ha en generös biståndsnivå globalt. Notan för att stödja Ukraina ska inte skickas till världens fattigaste, vilket regeringens agerande kommer resultera i. Vi vill istället ha en biståndsbudget där målet är 1,25 procent av BNI, som fasas in över fem år och permanentas från 2027. Avräkningarna från biståndet ska minimeras Miljöpartiet motsätter sig ett urholkat bistånd där kostnader för att ta emot flyktingar i Sverige tas från biståndet och vill att avräkningarna ska minimeras. Biståndet ska gå till att bekämpa fattigdom, inte till administrativa kostnader eller militära insatser. Under våren 2022 var avräkningarna så höga att Sveriges kommuner riskerade att bli den största mottagaren av svenskt bistånd. Klimatbistånd Klimatet, miljöförstöringen, utrotningen av den biologiska mångfalden, pandemier, krig och konflikter – vår tids stora utmaningar är ofta globala och gränsöverskridande och kräver gemensamma ansträngningar för att stoppas. Genom klimatbiståndet stöttar vi utvecklingsländer i deras utveckling och deras genomförande av Parisavtalet. Medan vi och övriga västländer byggt vårt välstånd på fossil grund kan inte de växande ekonomi ­ erna upprepa de misstagen. Klimatbiståndet måste öka i både kvantitet och kvalitet. Storskalig finansiering av klimatåtgärder krävs för investeringar i både minskade utsläpp och mer klimatanpassade samhällen i den fattiga delen av världen. Vi behöver stödja utvecklingen av hållbara livsmedelssystem som kan stå emot klimatförändringarna. Klimat- och miljöinvesteringar, i Sverige liksom i världen, krävs snabbt nu om vi ska ha en chans att klara klimatmålen. Därför vill vi lånefinansiera 100 miljarder per år i tio år till klimatomställningen. Som en del av det finansierar vi också det rena klimatbiståndet på ca 1,5 miljarder, liksom Sveriges bidrag till fonden för ”Loss and Damage” på 200 miljoner. Rysslands invasionskrig mot Ukraina har även globala konsekvenser. Vi ser hur bränslepriser och matpriser stiger. Ryssland och Ukraina är världens största exportörer av vete och vi riskerar nu en global svältkatastrof. De länder som drabbas är ofta de som redan är hårt ansatta av konflikter, fattigdom och klimatförändringar. Redan syns protester i länder som Jemen och Sudan där människor som redan är på gränsen till svält nu drabbas av ännu högre matpriser. Tyvärr ser vi att klyftorna i världen bara ökar nu när ekonomin tar fart igen. Vi behöver öka det humanitära biståndet för att lindra de värsta effekterna av dessa klyftor, samtidigt som ett ökat fokus på sänkta utsläpp och klimatanpassning hjälper oss att höja krisberedskapen globalt. Demokrati och mänskliga rättigheter Utöver att världens välståndsutveckling nu stannat av så är demokratin i världen satt under stark press. En stor del av världens människor lever idag i länder där demokratin är på tillbakagång. Journalister, politiker och människor som försvarar miljön och mänskliga rättigheter trakasseras, förföljs och mördas. Hets och hat förgiftar samhälls ­ debatten. Polariseringen ökar. Demokratiska processer undergrävs och de ekonomiska klyftorna ökar. Mänskliga rättigheter, jämställdhet och inte minst sexuell och reproduk ­ tiv hälsa och rättigheter (SRHR) begränsas allt mer. Samtidigt ser vi hur människor världen över, ofta med kvinnor och unga i främsta ledet, samlas på gatorna och organi ­ serar sig kring gemensamma krav på mer inkludering, mänskliga rättigheter, hejdade klimatförändringar, ansvar från ledare, minskad korruption och mer demokrati. Nordiska Afrikainstitutet Nordiska Afrikainstitutet är ett centrum för samhällsvetenskaplig forskning om Afrika som också har i uppgift att stärka samarbetet mellan afrikanska och nordiska forskare. Både kunskap och samarbete i världen måste stärkas, inte minskas. Därför gör vi inga besparingar på Nordiska Afrikainstitutet. Folke Bernadotteakademin Folke Bernadotteakademin är den svenska myndigheten för fred, säkerhet och utveckling. Utan fred, ingen utveckling. Sverige har unik kompetens som världens konflikter så väl behöver och Sveriges röst i världen förknippas sedan länge med ett starkt arbete för att förhandla och uppnå fred. Vi vill inte dra ned på det fredsarbete vår myndighet gör i världen, utan skjuter till 18 miljoner för att undvika besparingar på fredsarbetet. Janine Alm Ericson (MP) Emma Berginger (MP) Jacob Risberg (MP) === HC023049: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023049 Motion till riksdagen 2024/25:3049 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 42 420 943 12 469 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 772 698 ±0 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 18 142 ±0 1:4 Folke Bernadotteakademin 213 219 40 000 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 24 842 ±0 Summa 44 499 844 12 509 000 Sverige ska vara en internationell röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. När världen står inför multipla kriser och säkerhetsläget försämras är inte tiden att backa från våra internationella åtaganden – tvärtom. Regeringens reformagenda är därför ett bakslag för den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken, och ett tydligt avsteg från de värden som framhölls då Sverige drev en feministisk utrikespolitik. De senaste årens kriser har varit allra tuffast mot redan fattiga länder och det är deras invånare som drabbats hårdast av klimatkrisen, pandemin, kriget i Ukraina och de ökade råvarupriserna. Mer stöd behövs på flera fronter. Det är vår politiska övertygelse att Sverige klarar av att möta kriserna i vårt närområde, bland annat genom vårt stöd till Ukraina, samtidigt som vi fortsätter att ha en generös biståndsnivå globalt. Notan för att stödja Ukraina ska inte skickas till världens fattigaste, vilket regeringens agerande resulterar i. Återställ biståndsramen på 1 % Att regeringen i budgeten sänker sina ambitioner om att vara med och skapa en bättre värld är inte oväntat, men djupt beklagligt. Regeringens besked är dåliga nyheter för arbetet för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter runt om i världen. Framtiden för miljontals människor ser plötsligt ännu mörkare ut. Regeringens aviserade sänkning innebär att vi kommer gå under FN:s mål om 0,7 procent av BNI i bistånd till 2028, enligt nuvarande prognoser. Det är inget annat än en skandal. Vi avvisar regeringens sänkning och återställer istället biståndet till en procent. Vi vill: Använda biståndet till att påskynda utfasningen av fossil energi och möjliggöra att investeringar i förnybart också når de allra fattigaste. Fortsätta driva en feministisk utvecklings- och utrikespolitik som sätter fokus på kvinnors rättigheter, politiskt deltagande, ekonomisk egenmakt, inflytande över fredsarbete, frihet från våld samt rätten till reproduktiv hälsa. Att Sverige ska vara en ledande kraft för klimaträttvisa i den globala klimatomställningen och investera i klimat- och miljöarbete i fattiga länder. Att Sverige ska fortsätta vara en ledande givare och partner för människor på flykt och som riskerar svält. Stoppa skatteparadis och kapital- och skatteflykt från fattiga länder. Satsning på fredsorganisationer Inför 2024 kapade regeringen det statliga ekonomiska stöd som i hundra år getts till svenska organisationer inom civilsamhället som arbetar för fred och nedrustning. I en tid med ett försämrat säkerhetspolitiskt läge är det fredsfrämjande arbetet än viktigare. Vi återställer och dubblerar stödet till fredsorganisationerna, en satsning på totalt 40 miljoner. Nej till avräkningar för asylmottagande Miljöpartiet motsätter sig ett urholkat bistånd där kostnader för att ta emot flyktingar i Sverige tas från biståndet och vi vill att avräkningarna minimeras. Biståndet ska gå till att bekämpa fattigdom, inte till administrativa kostnader eller nationellt arbete. Vi avvisar därför regeringens avskrivning för asylsökande och skyddsbehövande inom UO8 och UO13. Migrationsverket kommer bli en av de största mottagarna av svenskt bistånd 2025, då 2,6 miljarder kronor ska gå till att bland annat täcka kostnader för boenden, trots att många flyktingboenden står tomma. Det kan jämföras med Sveriges stöd för främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i världen, vilket under 2024 uppgick till 1 miljard kronor. Öka stödet till FN-organ Kärnstöd till FN-organisationer är viktigt och behövs för att snabbt sätta in åtgärder mot akuta kriser. Trots detta har regeringen istället dragit ner stödet till flera viktiga FN ‑ organ de senaste åren. Regeringen stryper allt stöd till Unaids och har också minskat finansieringen av UN Women, UN Peacebuilding Fund, Joint Fund for Agenda 2030, UNFPA och UNDP under 2023–2024. Samarbete är avgörande i en svår tid med svåra utmaningar som vi står inför just nu, och då krävs mer stöd till FN-organ, inte mindre. Vi avvisar regeringens neddragning till internationella organisationer och satsar ytterligare 200 miljoner kronor för att öka stödet till FN-organ. Janine Alm Ericson (MP) Jacob Risberg (MP) Emma Berginger (MP)