RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Riksrevisionens uppdrag

2024/25 · HC022612 · Jan Ericson (M)

Original hos Riksdagen

B · Utöka Riksrevisionens uppdrag

2025/26 · HD021743 · Jan Ericson (M); Lars Beckman (M); Sten Bergheden (M); Crister Carlsson (M); Kjell Jansson (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.493 · ämneslikhet 0.977. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.570A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utvidgning av Riksrevisionens uppdrag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett utökat uppdrag för Riksrevisionen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 276 ord · B 280 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:2612 av Jan Ericson (M) Riksrevisionens uppdrag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utvidgning av Riksrevisionens uppdrag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Riksrevisionen har ansvaret för årlig revision av statliga myndigheter, men också för särskilda effektivitetsrevisioner om hur skattepengarna används och hur verksamheter fungerar. Varje år kommer åtskilliga dussin omfattande granskningsrapporter, inte sällan med kritik mot saker som kunde fungera bättre. Varje rapport återkopplas till riksdag och regering och leder ofta fram till olika typer av åtgärder från politiken. På det kommunala området (regioner och kommuner) saknas motsvarande granskning. Årlig revision av räkenskaperna sker, och då genom upphandling via vanliga revisions ­ byråer. I övrigt sker revisionen genom politiskt tillsatta lekmanna ­ revisorer. Någon bredare granskning av effektiviteten i kommunal sektor och vad medborgarna får för pengarna görs i stort sett inte alls. Undantagsvis kan Riksrevisionen följa ett specifikt statsbidrag ut i kommunerna och titta på vad just detta statsbidrag gett för effekt, men i övrigt saknar Riksrevisionen mandat att granska kommuner och regioner. Med tanke på att statsbidrag står för ca 20 % av kommunsektorns samlade intäkter (större andel i kommunerna, mindre andel i regionerna) vore det inte orimligt om Riksrevisionen fick ökad möjlighet att granska sådan verksamhet eller resursnyttjande i kommuner och regioner där inslaget av statlig finansiering är tydligt eller där statlig verksamhet är beroende av nära samverkan med kommunal verksamhet. Framförallt hade det varit värdefullt om Riksrevisionen utifrån detta perspektiv fick möjlighet att göra mer omfattande effektivitetsrevisioner av olika delar av kommunsektorns verksamhet med tydlig statlig koppling, men med bibehållande av grundprincipen om kommunalt självstyre. Jan Ericson (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:1743 av Jan Ericson m.fl. (M) Utöka Riksrevisionens uppdrag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett utökat uppdrag för Riksrevisionen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Riksrevisionen har ansvaret för årlig revision av statliga myndigheter, men också för särskilda effektivitetsrevisioner om hur skattepengarna används och hur verksamheter fungerar. Varje år kommer åtskilliga dussin omfattande granskningsrapporter, inte sällan med kritik mot saker som kunde fungera bättre. Varje rapport återkopplas till riksdag och regering och leder ofta fram till olika typer av åtgärder från politiken. På det kommunala området (regioner och kommuner) saknas motsvarande granskning. Årlig revision av räkenskaperna sker, och då genom upphandling via vanliga revisions ­ byråer. I övrigt sker revisionen genom politiskt tillsatta lekmannarevisorer. Någon bredare granskning av effektiviteten i kommunal sektor och vad medborgarna får för pengarna görs i stort sett inte alls. Undantagsvis kan Riksrevisionen följa ett specifikt statsbidrag ut i kommunerna och titta på vad just detta statsbidrag gett för effekt, men i övrigt saknar Riksrevisionen mandat att granska kommuner och regioner. Samtidigt kommer löpande rapporter om missförhållanden i kommuner och regioner. Regelverk som inte följs, slarv med skattepengar och ibland ren korruption och omfattande ekonomisk brottslighet riktad mot välfärdssektorn. Med tanke på att statsbidrag står för ca 20 % av kommunsektorns samlade intäkter (större andel i kommunerna, mindre andel i regionerna) vore det rimligt om Riksrevisionen fick ökad möjlighet att granska även kommuner och regioner. Framförallt hade det varit värdefullt om Riksrevisionen fick möjlighet att göra mer omfattande effektivitetsrevisioner av olika delar av kommunsektorn med tydlig statlig koppling. Jan Ericson (M) Lars Beckman (M) Sten Bergheden (M) Crister Carlsson (M) Kjell Jansson (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag