RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Fritidsodlingens betydelse för livsmedelsförsörjning och livsmedelsberedskap

2024/25 · HC021001 · Rickard Nordin (C)

Original hos Riksdagen

B · Fridtidsodlingens betydelse för livsmedelsförsörjning och livsmedelsberedskap

2025/26 · HD022619 · Rickard Nordin (C)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.827 · ämneslikhet 0.980. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

2 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 2 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta fritidsodlingens betydelse för livsmedelsberedskap och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta fritidsodlingens betydelse för livsmedelsberedskap och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Yrkande A2 och B2 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A2

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera fritidsodlingen i livsmedelsstrategin och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B2

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera fritidsodlingen i livsmedelsstrategin och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

Hela texten jämförs: A 376 ord · B 373 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:1001 av Rickard Nordin (C) Fritidsodlingens betydelse för livsmedelsförsörjning och livsmedelsberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta fritidsodlingens betydelse för livsmedelsberedskap och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera fritidsodlingen i livsmedelsstrategin och tillkännager detta för regeringen. Motivering Efter Rysslands angrepp på Ukraina har mycket omvärderats. Vi befinner oss i en betydligt mer orolig tid. Den militära beredskapen stärks och förmågor byggs upp. Även den civila beredskapen ses över och bland annat börjar livsmedelslager byggas upp igen. Tyvärr har fokus när det kommer till livsmedelsförsörjning och livsmedelsberedskap enbart fokuserat på kommersiella aktörer. Det har helt ignorerat den mycket stora grupp människor som odlar på sin fritid. I det här fallet handlar det verkligen om många bäckar små som tillsammans bildar en mycket stor massa. Enligt Fritidsodlingens Riksorganisation uppskattas potentialen i hemträdgårdar och kolonilotter till enorma 700 000 ton ätliga grödor varje år. Det en avsevärd mängd som dessutom sällan kräver (fossila) drivmedel, konstgödsel eller komplicerade bevattningssystem. Det är också odling som är decentraliserad och ligger mycket nära konsumtionen samt att den är så spridd att den ur ett strategiskt perspektiv är mycket svår att stoppa. Det finns helt enkelt inga logistikkedjor att slå ut. Det finns därför stor anledning att inkludera fritids ­ odlingen i såväl livsmedelsstrategin som att inkludera den i den civila beredskapen kring livsmedel. De senaste åren har intresset för odling ökat markant. Såväl pandemin som den ökade oron i vår nära omvärld tros ha spelat in. Här finns ytterligare potential att fånga upp. Ytor i städer som väntar på exploatering kan odlas upp av intresserade personer, utbildning i förvaring av grödor och förbättrade möjligheter till odling kan hållas och en större bredd av grödor kan användas. Genom små resurser kan livsmedelsproduktionen öka. Regeringen bör därför som en första åtgärd beakta fritidsodlingens nyttor när det kommer till livsmedelsberedskapen och i ett nästa steg stötta en ökning av odlingen. Det stärker vårt gemensamma försvar, det gör att fler får förståelse för hur mat produceras och det minskar också klimatavtrycket på den mat vi äter. Det finns således många nyttor för regeringen att ta till vara här om intresset bara finns. Rickard Nordin (C)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:2619 av Rickard Nordin (C) Fridtidsodlingens betydelse för livsmedelsförsörjning och livsmedelsberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta fritidsodlingens betydelse för livsmedelsberedskap och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera fritidsodlingen i livsmedelsstrategin och tillkännager detta för regeringen. Motivering Efter Rysslands angrepp på Ukraina har mycket omvärderats. Vi befinner oss i en betydligt mer orolig tid. Den militära beredskapen stärks och förmågor byggs upp. Även den civila beredskapen ses över och bland annat börjar livsmedelslager byggas upp igen. Tyvärr har fokus när det kommer till livsmedelsförsörjning och livsmedelsberedskap enbart varit kommersiella aktörer. Man har helt ignorerat den mycket stora grupp människor som odlar på sin fritid. I det här fallet handlar det verkligen om många bäckar små som tillsammans bildar en mycket stor massa. Enligt Fritidsodlingens riksorganisation uppskattas potentialen i hemträdgårdar och kolonilotter till enorma 700 000 ton ätliga grödor varje år. Det är en avsevärd mängd som dessutom sällan kräver (fossila) drivmedel, konstgödsel eller komplicerade bevattningssystem. Det är också odling som är decentraliserad och ligger mycket nära konsumtionen samt att den är så spridd att den ur ett strategiskt perspektiv är mycket svår att stoppa. Det finns helt enkelt inga logistikkedjor att slå ut. Det finns därför stor anledning att inkludera fritids ­ odlingen i såväl livsmedelsstrategin som i den civila beredskapen kring livsmedel. De senaste åren har intresset för odling ökat markant. Såväl pandemin som den ökade oron i vår nära omvärld tros ha spelat in. Här finns ytterligare potential att fånga upp. Ytor i städer som väntar på exploatering kan odlas upp av intresserade personer, utbildning i förvaring av grödor och förbättrade möjligheter till odling kan hållas och en större bredd av grödor kan användas. Genom små resurser kan livsmedelsproduktionen öka. Regeringen bör därför som en första åtgärd beakta fritidsodlingens nyttor när det kommer till livsmedelsberedskapen och i ett nästa steg stötta en ökning av odlingen. Det stärker vårt gemensamma försvar, det gör att fler får förståelse för hur mat produceras och det minskar också klimatavtrycket av den mat vi äter. Det finns således många nyttor för regeringen att ta till vara här om intresset bara finns. Rickard Nordin (C)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag