Jämförelse d5acdf561f987b4fd29f2a51 Underlagets kontrollsumma: d81593af162c4c4a5149aa8978eda798f011f06da3c738d561ab630da6219cc3 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021702: Nya stambanor === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021702 Motion till riksdagen 2024/25:1702 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) Nya stambanor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga nya stambanor i ett sammanhållet system och tillkännager detta för regeringen. Motivering År 1864 invigdes Södra stambanan, den är fortfarande en av Sveriges viktigaste pulsådror för gods- och persontransporter. Sedan dess har mycket hänt; befolkningen har mer än fördubblats och hela Sveriges moderna och till flera delar världsledande utveckling har vuxit fram. Idag råder akut brist på kapacitet för mer gods- och persontransporter på järnväg. Det är inställda tåg, försenade tåg, stillastående tåg och urspårade tåg. Sverige behöver ett pålitligt, robust och modernt järnvägssystem för vårt lands fortsatta konkurrenskraft och hållbara utveckling. Den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade, i den liggande nationella planen för transportinfrastrukturen 2022–2033, att bygga nya stambanor i södra Sverige. Den nuvarande regeringen och SD har nu stoppat dessa planer vilket är djupt olyckligt för Sveriges utveckling och konkurrenskraft men också för att kunna minska transportsektorns utsläpp och nå klimatmålen. Det finns alltså flera tunga argument för att bygga nya stambanor för att stärka Sverige för framtiden. För det första behöver vi mer kapacitet på våra järnvägar. I södra Sverige får det inte plats fler tåg på banorna. Detta leder till förseningar i tidtabellerna, något som har en negativ påverkan på människors vilja att välja tåget framför bilen. Nya stambanor i södra Sverige skapar större trygghet i systemet och gör att människor i högre utsträck ­ ning kommer fram i tid med tåg. Ny järnväg skapar också redundans som omledningsbanor till befintlig järnväg. För det andra skapar nya stambanor större arbetsmarknadsregioner. När två arbets ­ marknader som tidigare var åtskilda kan integreras kan detta ge tillväxteffekter för betydande områden. Forskning som bedrivits på Jönköping University visar att täta och kunskapsintensiva miljöer kännetecknas av bland annat god infrastruktur. Prognoser utförda vid KTH visar att 75–80 procent av tågresorna kommer att ske till eller från de mellanliggande stationerna. Genom att det finns goda förbindelser mellan regioner kan företag bli del av större nationella nätverk och agera utanför sin egen region. För det tredje är kraftfulla infrastruktursatsningar ett bra verktyg för att skapa fler arbetstillfällen och stimulera ekonomin. När ekonomin är i nedgång som en konsekvens av Putins olagliga krig mot Ukraina och dess konsekvenser behöver vi nya kraftfulla statliga investeringar i exempelvis infrastruktur. För det fjärde är det viktigt att de nya stambanorna färdigställs under en kort koncentrerad period för att nyttan ska uppstå så fort som möjligt. En långsam utbyggnad löser inte heller de näraliggande problemen med järnvägens kapacitet och tillförlitlighet. Regeringen och SD har stoppat byggnationen av nya stambanor men verkligheten finns kvar. En verklighet som innebär att det idag i princip är omöjligt att öka gods- och persontrafiken på nuvarande järnvägsnät. En verklighet där byggnationen av för ­ bindelsen Fehmarn Bält pågår för fullt och kommer att stå klar 2029. Det kommer ytterligare öka behovet av mer järnvägskapacitet på den svenska sidan, både in i och ut ur landet. Det svenska transportsystemet är idag starkt beroende av fossila bränslen. Inrikes transporter svarar för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och domineras av utsläpp från vägtrafiken. Riksdagen har beslutat om ett klimatpolitiskt ramverk med målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 och att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Att flytta över mer av det långväga godset från väg till järnväg samt att få fler att välja tåget är därför avgörande för att nå Sveriges klimatmål. Det finns en stark och levande industritradition i Jönköpings län. Trä- och metall ­ industrin har stor betydelse. Jönköpings län är ett av de starkaste exportlänen i Sverige efter storstadsområdena. Logistiknäringen har under de senaste decennierna vuxit starkt. Detta bidrar sammantaget till behovet av fungerande transportinfrastruktur av bland annat järnväg och väg för godstransporter. Jönköpings kommun är länets residensstad och Sveriges nionde största kommun men saknar idag direktförbindelse med Stockholm. I ett system med nya stambanor blir Jönköping en naturlig nod i södra Sverige. Byggnationen av nya stambanor är ytterst ett samhällsbyggnadsprojekt och ett av de största för Sverige i modern tid. Det har stor betydelse för hållbar tillväxt och utveckling i dag, men också för 50–100 år framåt. Det bidrar till att hålla ihop stad och land. Sverigeförhandlarna, som tillsattes av regeringen Reinfeldt, slöt avtal med flera kommuner som skulle beröras av satsningen. I dessa avtal har kommunerna bland annat förpliktat sig att bygga ett stort antal bostäder, något som framförallt är viktigt för att råda bot på den stora bostadsbrist som råder i landet. Dessa kommuner har under lång tid planerat för att möta framtiden i form av nya bostäder och företagsetableringar som nya stambanor skulle innebära. Mycket tid, engagemang och resurser har lagts ner på ett av Sveriges största samhällsbyggnadsprojekt som nu avbrutits. Därför behöver regeringens och SD:s beslut om att stoppa byggnationen av nya stambanor ändras. Det behövs en infrastrukturpolitik som gynnar tillväxt, arbetspendling och klimatomställning i Jönköpings län och Sverige. Vi har inte råd att låta bli! Niklas Sigvardsson (S) Johanna Haraldsson (S) Azra Muranovic (S) === HD021234: Ett sammanhållet järnvägslyft med nya stambanor === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd021234 Motion till riksdagen 2025/26:1234 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) Ett sammanhållet järnvägslyft med nya stambanor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kapaciteten i det svenska järnvägssystemet genom nya stambanor och förstärkning av befintliga stråk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett sammanhängande systemtänk för både gods- och persontrafik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera investeringar i järnväg som stärker klimatomställningen och svensk industris konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige behöver ett järnvägslyft som möter dagens och framtidens behov. Järnvägen är avgörande för att vi ska klara klimatomställningen, skapa hållbar tillväxt i hela landet och säkra industrins konkurrenskraft. I Jönköpings län finns en stark industriell tradition, särskilt inom trä- och metall ­ industrin, samt en omfattande logistiknäring. Länet är ett av Sveriges starkaste exportområden utanför storstadsregionerna. Sammantaget gör detta att behovet av en fungerande transportinfrastruktur för gods – både väg och järnväg – är särskilt stort. Trafikverkets kapacitetsanalys visar att södra Sverige har några av landets mest överbelastade järnvägsstråk. Här är byggandet av nya stambanor avgörande för att öka kapaciteten, minska sårbarheten i systemet och möta ett växande mellanregionalt resande. Med ett utbyggt stambanesystem blir Jönköping, som i dag saknar direkt tågförbindelse med Stockholm, en naturlig nod i södra Sverige. Byggandet av nya stambanor är inte bara ett infrastrukturprojekt – det är ett av de största samhällsbyggnadsprojekten i Sverige i modern tid. Det skapar förutsättningar för tillväxt, sammanhållning mellan stad och land och hållbar mobilitet under många decennier framåt. Ur ett försvars- och beredskapsperspektiv är robust järnvägskapacitet av stor strategisk betydelse. Näringslivet i hela landet, och särskilt industrin, är tydligt i sina krav: kapacitets ­ bristen i järnvägsnätet hotar investeringar, produktion och framtidstro. Enligt rapporten Vad händer om vart fjärde industriföretag slutar investera i Sverige? (Omtag Svensk Järnväg, 2025) påverkas upp till 35 miljarder kronor i investeringar och 400 000 jobb av dagens otillräckliga järnvägssystem. Att flytta mer gods från väg till räls är avgörande för att nå klimatmålen. Det kräver ett kapacitetsstarkt, sammanhängande och framtidssäkrat järnvägssystem – från terminal till terminal, från region till storstad. Regeringens beslut att stoppa planerna på nya stambanor lämnar ett tomrum i järnvägspolitiken. När regeringen väljer att inte gå vidare med dessa projekt måste den redogöra för vad man i stället avser att göra för att bygga ut kapaciteten i järnvägs ­ systemet. Att, som regeringen, inte agera har också en tydlig prislapp – både för klimatet, för industrins konkurrenskraft och för Sveriges tillväxtmöjligheter. Niklas Sigvardsson (S) Johanna Haraldsson (S) Markus Kauppinen (S)