Jämför sakliga förslag
A · Värn för demokratin
2023/24 · HB021395 · Ann-Sofie Alm (M)
Original hos RiksdagenB · Förstärkt skydd av vår demokrati
2025/26 · HD021711 · Ann-Sofie Alm (M)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.014 · ämneslikhet 0.797. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
3 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda om det går att införa en artikel i regeringsformen som anger att ändringar i strid med statsskicket och de grundläggande mänskliga rättigheterna är otillåtna och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda hur Domarnämnden och domstolarna kan garanteras självständighet bortom allt rimligt tvivel och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda om vallagen bör upphöjas till en semikonstitutionell lag och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheterna att förstärka skyddet för demokratin och rättsstaten i grundlagen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 647 ord · B 422 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1395
av Ann-Sofie Alm (M)
Värn för demokratin
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda om det går att införa en artikel i regeringsformen som anger att ändringar i strid med statsskicket och de grundläggande mänskliga rättigheterna är otillåtna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda hur Domarnämnden och domstolarna kan garanteras självständighet bortom allt rimligt tvivel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda om vallagen bör upphöjas till en semikonstitutionell lag och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Yttrandefrihet, religionsfrihet, rösträtt, föreningsfrihet, tryckfrihet och diskriminerings
förbud är exempel på grundläggande rättigheter som vi idag tar för givna för att de
länge funnits där för oss. Men sanningen är den att dessa rättigheter kan avskaffas ganska
lätt och inom en relativt snabb tidsrymd. Det som krävs för att avskaffa demokratins grundläggande rättigheter är endast två beslut med enkel majoritet i Sveriges riksdag med ett mellanliggande val.
I ett flertal länder har det inrättats begränsningar när det gäller att fatta beslut som står i strid med ett demokratiskt statsskick och mänskliga rättigheter.
I Finland krävs det två beslut med ett mellanliggande val, men det ska föreligga kvalificerad majoritet i det andra beslutet.
I Norges konstitution föreskrivs att ändringar inte får strida mot principerna i konstitutionen. Tyskland har i sin konstitution en särskild klausul som omöjliggör att det demokratiska statsskicket och mänskliga rättigheter upphävs samt en regel som säger att alla tyskar har rätt att göra motstånd mot varje person som önskar avskaffa den konstitutionella ordningen, om ingen annan åtgärd är tillgänglig.
Sveriges riksdag bör se över möjligheten att i grundlagen ta in en artikel som anger vilka regler som det inte går att ändra under några villkor. En artikel kan införas i regeringsformen som anger att ändringar i strid med statsskicket och de grundläggande mänskliga rättigheterna är otillåtna. Man kan också i tillägg välja att besluta att två
lika
lydande beslut måste fattas med kvalificerad majoritet och med mellanliggande ordinarie
riksdagsval. Det är svårt att föregå en utredning, men det är inte svårt att förstå att en sådan utredning är nödvändig att göra. Demokratin kan inte tas för given. Demokrati är levande materia och måste därför vårdas av en gemensam vilja för att överleva.
Ett rättsväsende att lita på
En trygg demokrati kräver ett pålitligt rättsväsen. Därför är det även av stor vikt att domstolar och myndigheter är oberoende. Domarnämnden, som skall garantera någon form av självständighet i domartillsättningen, tillsätts idag av regeringen. Domarnämn
den lämnar sina förslag på domare som även de tillsätts av regeringen. Domstolarna skall garanterat och utom varje tvivel vara självständiga och därför bör detta ständigt bevakas. Det är därför en god idé att se över om systemet är hållbart över tid; kanske bör man utreda om inte istället majoriteten av Domarnämnden bör utses av en kvalifi
cerad riksdagsmajoritet, exempelvis justitieutskottet i riksdagen.
Enligt nuvarande grundlagsbestämmelser gäller att om ett offentligt organ finner att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författ
ning får föreskriften inte tillämpas.
I en trygg demokrati bör även detta värn stärkas och grundlagen bör få en ny regel som ger exempelvis justitieutskottet vetorätt och därmed hindrar direkt olämpliga till
sättningar.
Vallagen
Till sist vill jag uppmärksamma att vallagen har en central plats i en trygg demokrati, och därför bör möjligheterna att uppgradera den till semikonstitutionell lag ses över, dvs. det bör utredas om den ska vara grundlag eller om den ska vara en vanlig lag, eller om den kan upphöjas till något vår nation vilar på. Sammanfattningsvis innebär det att en semikonstitutionell lag besitter en starkare begränsning av möjligheten att ändra lagen.
Ann-Sofie Alm (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1711
av Ann-Sofie Alm (M)
Förstärkt skydd av vår demokrati
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheterna att förstärka skyddet för demokratin och rättsstaten i grundlagen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Yttrandefrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet, rösträtt, tryckfrihet och skydd mot diskrimi
nering är grundläggande rättigheter i en liberal demokrati. I Sverige har vi länge betraktat
dessa rättigheter som självklara – som något som alltid funnits och alltid kommer att finnas. Men det vore ett misstag att ta dem för givna.
Det svenska statsskicket bygger på majoritetsbeslut och folkstyre. Men i vår nuvarande
grundlag är skyddet för själva demokratins kärna förvånansvärt svagt. Det krävs i dag endast två riksdagsbeslut med enkel majoritet och ett mellanliggande val för att kunna upphäva grundläggande fri- och rättigheter. Det innebär att en regering, med stöd av en tillfällig majoritet, i praktiken skulle kunna avveckla rättsstaten och införa en auktoritär ordning, utan juridiska spärrar.
Andra demokratiska rättsstater har insett denna risk och agerat. I Finland krävs
kvali
ficerad majoritet vid grundlagsändringar i det andra beslutet. Norge förbjuder i sin konsti
tution ändringar som strider mot grundläggande konstitutionella principer. I Tysklands grundlag finns särskilda klausuler som uttryckligen skyddar demokratins fundament – inklusive rätten för medborgarna att göra motstånd mot försök att avskaffa det konstitu
tionella systemet.
Sverige saknar ett sådant skydd. I en tid då demokratin utmanas i flera länder i vårt när
område och världen över, måste vi ta ansvar för att framtidssäkra vår egen. Demokratin är inte statisk. Den måste skyddas, vårdas och försvaras, inte bara i ord utan i handling.
Jag anser därför att det är hög tid att utreda möjligheten att införa ett förstärkt grund
lagsskydd för demokratins kärnvärden i regeringsformen. En möjlighet är att införa en så kallad ”evighetsklausul”, en artikel som uttryckligen förbjuder grundlagsändringar som strider mot demokratins grundprinciper, rättsstatens funktionssätt och de mänskliga
rättigheterna. En annan möjlighet är att kräva kvalificerad majoritet i riksdagen vid änd
ringar som rör grundlagens mest skyddsvärda delar, med ett mellanliggande ordinarie
val.
Sverige ska inte vara naivt. Vår demokrati är stark, men inte immun. Ett aktivt arbete för att förstärka våra institutioner, lagar och principer är det mest ansvarstagande vi kan göra för kommande generationer. Demokratin är ingen självklarhet, den är en skyldighet att bevara.
Jag yrkar därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att förstärka skyddet för demokratin och rättsstaten i grundlagen.
Ann-Sofie Alm (M)