Jämför sakliga förslag
A · Forskning om kvinnors hälsa
2022/23 · HA02690 · Azra Muranovic (S); Carina Ödebrink (S); Johanna Haraldsson (S)
Original hos RiksdagenB · Prioritering av kvinnors hälsa inom medicinsk forskning och vård
2024/25 · HC021699 · Azra Muranovic (S); Johanna Haraldsson (S); Carina Ödebrink (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.017 · ämneslikhet 0.806. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utveckla forskning om kvinnors hälsa och tillkännager detta för regeringen.
2 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ifall genusmedicin ska vara obligatoriskt vid utbildning av läkare och sjuksköterskor och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om ökade forskningsmedel ska tillföras kvinnodominerade sjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 561 ord · B 350 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:690
av Azra Muranovic m.fl. (S)
Forskning om kvinnors hälsa
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utveckla forskning om kvinnors hälsa och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Hälso- och sjukvårdslagen uttrycker att målet är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (SFS nr 2017:30). Det innebär inte nödvändigtvis att hela befolkningen får likadana insatser, utan tvärtom. Kvinnor och män, liksom flickor och pojkar, ska ha samma förutsättningar för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
Bristande kunskaper om våra biologiska skillnader och invanda föreställningar om kön kan leda till att kvinnor och män inte alls får likvärdig behandling och vård. Detta kan leda till att vården ibland kan göra skillnad mellan män och kvinnor som inte är medicinskt motiverat. Vården för kvinnor och män ska inte vara likadan utan istället anpassad efter våra biologiska skillnader. Därför måste okunskapsgapet om de bio
logiska skillnaderna mellan könen minska.
Karin Schenck-Gustafsson och Sara Dahlin slår, i ett underlag till Jämställdhets
utredningen (U2014:06), fast att det är väl känt att vissa sjukdomar är mer vanligt förekommande hos kvinnor än hos män – detta även bortsett från sjukdomar som är kopplade till det reproduktiva systemet. Som exempel nämner de att benskörhet, lungsjukdomar, migrän och ätstörningar är vanligare bland kvinnor, medan hjärtinfarkt, autism och tjocktarmscancer etcetera är mer förekommande bland män. Författarna lyfter även fram att män som drabbas av stroke har större chans än kvinnor att få vård på en strokeenhet och att kvinnor enbart utgör en tredjedel av underlaget i majoriteten av alla strokestudier – trots att sjukdomen är lika vanlig bland kvinnor och män. Även inom cancer- och hjärtsjukvården kvarstår vissa skillnader mellan kvinnor och män. Schenck-Gustafsson och Dahlin beskriver att män och kvinnor reagerar olika på läkemedel och att kvinnor är underrepresenterade i kliniska studier samt i basal
forskning. Detta beror bland annat på att experimentell forskning i första hand görs på handjur och hanceller – även om målgruppen primärt skulle vara kvinnliga patienter. Kvinnor rapporterar även i högre utsträckning biverkningar av läkemedel, och det finns, enligt författarna, ett bristande underlag om könsrelaterade effekter. Vidare saknas ofta köns- och genusanalyser av resultatet i kliniska studier. På området har det skett en viss förbättring, men inom vissa delar finns det fortfarande begränsat med underlag om skillnader mellan män och kvinnor.
Många gånger saknas kvinnor i forskningsstudier. Det är ett allvarligt jämställdhets
problem eftersom utebliven forskning kan leda till mer lidande och högre dödlighet. Kvinnosjukdomar är också mindre prioriterade inom forskningen. Det handlar framför allt om problem och sjukdomar kopplade till kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa, som exempelvis endometrios, inkontinens, vestibulit och förlossningsskador. När kvinnor leder medicinska forskarlag så ökar chansen att könsskillnader studeras.
Sjukdomar som förekommer främst bland kvinnor är ofta lågprioriterade inom forskningen. Den socialdemokratiskt ledda regeringen påbörjade 2015 ett intensifierat arbete med att öka kvinnors hälsa och säkra jämställd vård bland annat genom sats
ningar på bland annat förlossning, psykisk ohälsa, HPV-screening och forskningsanslag.
Utvecklingen har hittills gått åt rätt håll men mer behöver göras för att förstärka kvinnors
hälsa och stärka en jämställd vård. I arbetet med kommande forskningsproposition är det angeläget att överväga att skjuta till mer medel till medicinsk forskning relaterad till kvinnors hälsa.
Azra Muranovic (S)
Carina Ödebrink (S)
Johanna Haraldsson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:1699
av Azra Muranovic m.fl. (S)
Prioritering av kvinnors hälsa inom medicinsk forskning och vård
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ifall genusmedicin ska vara obligatoriskt vid utbildning av läkare och sjuksköterskor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om ökade forskningsmedel ska tillföras kvinnodominerade sjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Historiskt sett har medicinsk forskning och kliniska studier i stor utsträckning inriktats på manliga patienter, vilket har lett till en bristande förståelse och kännedom om kvinnors hälsa och specifika hälsoproblem. Denna snedvridna fokus har resulterat i otillräcklig diagnos och behandling av kvinnosjukdomar, vilket har direkta konsekven
ser för kvinnors livskvalitet och hälsa.
Kvinnors hälsa är ett område som omfattar såväl biologiska som sociala aspekter. Det är av yttersta vikt att kvinnor får den jämställda vård och de kvalitetssäkrade behandlingsalternativ som de har rätt till.
För att uppnå detta krävs en ökad medvetenhet och kompetens bland sjukvårds
personal samt en prioritering av medicinsk forskning som rör kvinnospecifika sjukdomar.
Utbildning för läkarstudenter och sjuksköterskor bör innehålla moment som fokuserar på genusmedicin för att säkerställa att vårdpersonal har den kunskap som krävs för att bemöta kvinnors specifika hälsobehov. Genusmedicin handlar om att integrera perspektiv på kön och hälsa, vilket är avgörande för att kunna ge en mer jämlik och effektiv vård.
Utöver ovannämnda, är det avgörande att statliga forskningsmedel riktas mot studier och forskning som fokuserar på kvinnors hälsa och sjukdomar som drabbar kvinnor. Detta bör inkludera allt från reproduktiv hälsa till psykisk ohälsa och autoimmuna sjukdomar, som oftare drabbar kvinnor än män.
Genom att vidta dessa åtgärder kan vi säkerställa att kvinnors hälsa får den uppmärksamhet och prioritet den förtjänar inom såväl medicinsk forskning som vård. En jämlik och jämställd hälso- och sjukvård bidrar inte bara till en bättre livskvalitet för kvinnor, utan också till en holistiskt förbättrad folkhälsa. Vi står idag inför ett viktigt vägval för att skapa en mer rättvis och inkluderande vård för alla.
Azra Muranovic (S)
Johanna Haraldsson (S)
Carina Ödebrink (S)